Bangladesh – på väg att dö

Har du ätit någon hamburgare i helgen? Kanske tog du flyget någonstans den här månaden? Bad news, du har härmed bidragit till att ta död på Bangladesh. Om man får tro Johann Hari i The Huffington Post.
Jag har lovat att inte använda ett visst ord, så jag får i stället kalla Johann Hari mycket hängiven AGW-teorin.
Johann  Hari berättar on den lilla byn Munshigonj.

“Ten years ago, the village began to die. First, many of the trees turned a strange brownish-yellow colour and rotted. Then the rice paddies stopped growing and festered in the water. Then the fish floated to the surface of the rivers, gasping. Then many of the animals began to die. Then many of the children began to die.”

Varför händer detta?, undrar byborna. Och Johann Hari har svaret.

“It is happening because of us. Every flight, every hamburger, every coal power plant, ends here, with this. Bangladesh is a flat, low-lying land made of silt, squeezed in between the melting mountains of the Himalayas and the rising seas of the Bay of Bengal. As the world warms, the sea is swelling – and wiping Bangladesh off the map. (…) The scientific evidence shows that unless we change now, this salt water will keep rising and rising, until everything here is ocean.”

Johann Hari vet att Bangladesh är bortom allt hopp. Han har talat med James Hansen – “the director of Nasa’s Goddard Institute for Space Studies, whose climate calculations have proved to be more accurate than anybody else’s.” (!)

James Hansen “believes the melting of the Greenland ice cap being picked up by his satellites today, now, suggests we are facing a 25-metre rise in sea levels this century – which would drown Bangladesh entirely.”

De lokala klimatforskarna håller med. I varje fall Dr Atiq Rahman.

“It is clear from all the data we are gathering here in Bangladesh that the IPCC predictions were much too conservative,” he said. He should know: he is one of the IPCC’s leading members, and the UN has given him an award for his unusually prescient predictions. His work is used as one of the standard textbooks across the world, including at Oxford and Harvard. “We are facing a catastrophe in this country. We are talking about an absolutely massive displacement of human beings.”

Haven äter upp landet utifrån. Floderna, som breder ut sig allt mer, tär på landet inifrån. Cyklonerna blir allt mer vålsamma. Och saltvattnet lämnar marken steril.

“There is no question,” Dr Rahman said, “that this is being caused primarily by human action. This is way outside natural variation. If you really want people in the West to understand the effect they are having here, it’s simple. From now on, we need to have a system where for every 10,000 tons of carbon you emit, you have to take a Bangladeshi family to live with you. It is your responsibility.” In the past, he has called it “climatic genocide”.

Och så fortsätter Johann Haris berättelse. En tragisk studie av ett land som centimeter för centimeter försvinner från Jordens yta därför att vi, onda västlänningar, envisas med att köra våra bensinslukande bilar och frossa i kött.

So if we carry on as we are, Bangladesh will enter its endgame. All the people who strain at this country’s seams will drown with it, or be blown away to distant shores – casualties and refugees by the millions. The headstone would read, Bangladesh, 1971-2071: born in blood, died in water.

Jag ifrågasätter inte för en sekund att livet i Bangladesh är hårt och att landet är ständigt plågat av översvämningar. Men att skylla allt på “global warming”? Nej, det låter lite väl enkelt. Om vi vill hjälpa Bangladeshborna så borde vi se till att ge dem medel att skydda sig mot havets vågor och flodernas vatten. Dessvärre tror jag inte att de blir hjälpta av att vi slutar köra bil och äta hamburgare.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Hans Jelbring

    Bangladesh består till en stor del av Ganges delta.  De människor i detta tättbefolkade land som inte har råd att bo på någon annanstans bor i deltat på platser som är mycket känsliga för typhones and kraftiga monsunregn.
    Jag flög över Ganges delta för minst 20 år sedan, något år efter att landet upplevt en av de kraftigaste katastroferna någonsin.  Omkring 200000 människor dog den gången och jag tänkte på det när jag passerade på betryggande höjd.  Anledningarna till översvämningar är dock en annan än koldioxid som opportunister påstår bland annat för att skuldbelägga väserlänningar. 
    För saklig information se tex
    http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/IRIN/cef622e9baf35c371ef904e4e36ada2f.htm
    För 2007 gällde:
    “According to the Ministry of Food and Disaster Management (MoFDM), this year’s dual floods affected 263 sub-districts in 46 of the country’s 64 districts. The flooding began in the first week of August, followed by a second round in the first half of September.”

  2. Peter Stilbs

    Vad jag minns har Bangladesh drabbats av mycket svåra översvämmningskatastrofer de senaste seklen. Med dagens överbefolkning är det inte så konstigt om det kommer in saltvatten istället för grundvatten – som i dessa områden också innehåller extremt skadliga halter arsenik.
    Man ska helt enkelt inte bo där. Och det har inget med havsytehöjning att göra . 
     

  3. L

    Det var ett tag sen jag läste på om Bangladesh, men en stor del av befolkningsökningen är fattiga som bosätter sig längre och längre ut i havet på land som byggts upp av sediment i flodmynningen. Med ökat välstånd ska dom kunna vända den trenden och bosätta sig på högre belägen mark där risken för översvämningar är mindre. Viktigast för framtiden är kanske att minska befolkningstillväxten som varit explosionsartad.

  4. Plutten

    Men det verkar vara dålig fart på uppvärmningen, såg det här i morse:
    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2083709.svd

  5. Kjell_A Jönsson

    Det går snart per automatik  att  översvämningar och andra naturkatastrofer förklaras med  Globa Warming och  CO2.  Även Erland Källén nämnde i DN  Global Warming som en orsak till   översvämningarna i Burma (Myanmar),  detta trots att temperaturen i Stilla havet sjunkit något under de senaste 14 – 15 åren.  Det förhållandet, att man skövlat de bälten av mangroviaskogar som tidigare löpte längs kusterna och  ersatt dem med låglänta  risodlingat  glöms gärna bort i sammanhanget.

  6. Mats Frick

    Skön anspelning på Lenny Bruce  med avseende på förbjudna ord typ “The blaha-blaha…” 😉

  7. Dotto

    I vinter drabbas Sverige av något liknande enligt SMHI. Temperaturen kommer att ligga 2,5 grader över normal temperatur. Bilden i reportagtet antyder lite subtilt att vi kommer att drabbas av översvämningar precis som i Bangladesh.
    http://www.expressen.se/vader/1.1379754/ny-prognos-vintern-blir-rekordvarm

  8. Tycks vara många som bara hoppar in utan att ha läst tidigare kommentarer i den här bloggen.
    Och visst är vädret enklare att diskutera än klimatet.

  9. Adolf Goreing

    Kommer inte ihåg länken nu men seriös artikel beskriver hur sediment bygger upp Bangla-Desh vid flodmynningarna. Denna landtillväxt är större än den teoretiska havshöjningen så Bangla-Desh är utom all fara. Hansens modell över is-smältningen på Grönland har “debunkats” åtskilliga gånger av verkliga experter på glaciärer o.dylikt. Dessutom har avsmältningshastigheten MINSKAT på Grönland, inte tvärtom. Polarisen vid Nordpolen har ingen betydelse för havsnivån. Allt kan smälta utan att havet höjer sig 1 mm. Havsnivåhöjningen kommer från den termiska expansionen när haven värms upp och det har man inte sett mycket av den senaste 7 åren.

  10. Toprunner

    Bangladesh har väl vart på väg att dö sen 70-talet. Jag såg då denna konsert på bio då Bangladesh
    Kanske man skulle höra om den gamle rockräven kan stoppa in en uppdaterad vers med lite CO2, den nya anledningen till dödskramperna ?

  11. 00

    Bangladesh må vara döende men befolkningen frodas. 50 miljoner nya människor har tillkommit sedan Hans Jelbring flög över landet för tjugo år sedan och det var trångt och fattigt redan då.

  12. Gunnar Littmarck

    Om omvärlden gav sitt bistånd till Bangladesh enbart i form av sjukvård och utbildning (såklart aldrig pengar utan faktiskt bistånd) sen lät de resterade av dagens bistånd (typ 95%) gå till uppspolning av en del av jorderosionen, kunde de fortsätt växa i samma antal något årtusende om maximal Bangladeshisk biomassa bestående av homosapiens, är det viktigaste.
    Dessa problem är globalt sett psevdoproblem, fattigdomen, religionen, kastsystemet och utnyttjandet av medmänniskor är det vi borde ta i tu med…
    Men o.k. är maximal landmassa till de lägst stående i Bangladesh av yttersta vikt, enkelt… det löses för skitpengar…
    Eller hur?

  13. 00

    Om omvärlden bara bidrog med sjukvård och utbildning så skulle Bangladesh återgå till populationen de hade för 40 år sedan och färre skulle drunkna. Men vad är det för poäng i att låta friska och välutbildade människor svälta ihjäl?

  14. Gunnar Littmarck

    Välutbildade människor svälter inte på en avreglerad global marknad, det gör odugliga västeuropeiska byråkrater…
    Icke sant?
    Inför vi en världsvaluta och en global moms som bekostar basutbildning och bassjukvård (snart är den bästa utbildningen gratis på nätet) kommer dagens befolkningsökning bromsa in än mer.
    Från tidigare 90M/år till dagens 75m/år till (om tio år) 50m/år…
    Föregår vi sedan med gått ex. genom att ta bort alla subventioner och bidrag till föräldrar, kommer snart bara de ytterst få bästa föräldrarna, bli föräldrar…
    Tror inte ni morgondagens barn skulle tacka för det?
    P.S.  snart är sjukvården liksom skolan driven utan människor… som uppbär lön…
    Morgondagen ljusnar…

  15. Oj…
    även om du pekar på större problem än CO2 i atmosfären så missar du grovt eftersom ironi inte fungerar här… 

  16. Gunnar Littmarck

    Uffeb
    Shit, är det sant?
    Var finner jag min internet ironitranslator?
    Google what?
    Monty P^-1????
    Jag lovar inom 100 år finns det en translator som omvandlar färgrikt skitsnack till ren avföring..

  17. Hi, hi..
    jag fattar noll, men det var ett roligt inlägg… 😉

  18. Tege Tornvall

    Vad jag vet tycks Bangladesh ligga på en tektonisk platta under tryck, som ohjälpligt pressar den nedåt utan minsta mänsklig medverkan. Lika sorgligt som det varit glädjande för oss att vårt land efter senaste istid höjts med Höga Kusten och Nordingså som paradexempel med hela 200 meters landhöjning.
    Tege

  19. Björn

    Tege Tornvall väckte min lust att bidra med ett inlägg. Han pekar på en väsentlig faktor som kontinuerligt drabbar och kommer att drabba kontinenter, nämligen kontinentalförskjutningar som skapar nya berg och dalar. En följd av dessa rörelser är jordbävningar och andra fenomen i samband med dessa mycket långsamma geologiska förändringar.
    De geologiska förändringarna är lika naturliga och oundvikliga som den cykliska variation i vårt klimat som vi kommer att ställas inför. Vi kan inte påverka dessa naturliga förändringar, men vi kan genom studier av dessa långsamma förändringar, lära oss att anpassning är bästa försvar.

  20. nu börjar det likna något.
    En anpassning känns väldigt rätt. Även om klimatet inte ändrar sig på samma dramatiska sätt kontinenterna flyttar på sig.
    Alla har nog sett kurvorna över hur CO2 i atmosfären minskar snabbt efter att oljan tagit slut.
    Så om, jag säger om, det skulle vara CO2-halten som höjer temperaturen så ska vi göra slut på oljan så fort det går och använda pengarna till att förbereda livet på jorden för kommande barn och barnbarnsbarn.
    Om det nu är CO2 som driver upp temperaturen över de som är lämplig för våra barn, framtida generationer av barn och barnbarnsbarns barn, så är kolförbränningen ett mycket större problem än oljeförbränningen.
    Varför då? Jo därför att kolet räcker längre.
    Slutsats:
    Anpassa samhället till klimatförändringar, använd all energi som krävs och ställ om!

  21. rättelse:
    Även om klimatet inte ändrar sig på samma dramatiska sätt som när kontinenterna flyttar på sig.

  22. Iven Rambow

    12 – 13 november 1970 dog 1000000 människor på öarna i Ganges delta (Bangladesh) pga. en cyklons framfart. Det var på den tiden man varnade för en nära förestående istid… Numera har klimatexperterna kommit fram till att allt elände snarare beror på en nära förestående värme-katastrof. Undra på att folk blir skeptiska mot alla spå-domar om den avlägsna framtiden…

  23. “Jag ifrågasätter inte för en sekund att livet i Bangladesh är hårt och att landet är ständigt plågat av översvämningar. Men att skylla allt på “global warming”? Nej, det låter lite väl enkelt. Om vi vill hjälpa Bangladeshborna så borde vi se till att ge dem medel att skydda sig mot havets vågor och flodernas vatten. Dessvärre tror jag inte att de blir hjälpta av att vi slutar köra bil och äta hamburgare.”
    Intressant Maggie!
    Fråga: Hur kommer det sig att när Reinfeldt i sin klimatproposition fokuser just på det som du efterlyser så beklagade du dig bara?

  24. GG: Reinfeldt specificerade aldrig vad det var som skulle göras och i vilket land, bara att han avsatte pengar till bistånd.

  25. Maggie
    Får en proposition vara mer speciferande vad gäller bistånd än vad som angavs i sept?
    Vidare, det var ju inte bara biståndspengar som avsattes, och ändå klagade du bara.
    Säg som det är, du är inte särskilt intresserad av att hitta lösningar…

  26. Iven Rambow

    Geoffrey
    hacka nu inte hela tiden på Maggie, som alldeles säkert så småningom får veta  detaljerna om klimat och biståndspengarnas fördelning. Dessa frågor ligger på Lisbeth Carlssons och Andreas Carlgrens bord. Fredrik Reinfeldt har väl det övergripande ansvaret, inte detaljutformningen.

  27. Geoffrey,
    Kan du inte berätta för mig (och samtliga) hur du menar att man skall jobba ihop till att betala för dyrare alternativ utan att det skall få anses belasta miljön!?
    Den saken är ju mycket mer central för allt denna blogg handlar om än vad Reinfeldt ev kan ha menat eller inte menat!

  28. Iven
    Nja, jag anpassar mig bara till Maggies jarong, vilken går ut på att beklaga sig på allt, gott som ont, som innehåller ordet “klimat”

  29. Jonas N
    Jag väntar fortfarande på källhänvisningar till dina påstående…

  30. Jag behöver inte hänvisa till någon källa för att påstå att:
    Man måste jobba ihop till det man vill betala för! Samt att:
    Ihopjobbandet är det som utgör själva mänskliga miljöpåverkan!

  31. L

    Here we go again… 😉

  32. Jonas N
    Jag kan rekomendera ngr böcker i nationalekonomi som du kan läsa innan du uttalar dig om ngt du vet väldigt lite om…

  33. Björn

    Det är beklämmande att många journalister bidrar till antiintelektualism och populism. I det här fallet sprider Johann Hari i The Huffington Post, osanningar om orsak och verkan. Om en kontinent eller en landsdel är på väg att sjunka, måste man väl inse att orsaken till problemet är att landet håller på att sjunka och ingenting annat. Det finns ingenting annat att göra än att flytta från området eller på något sätt skapa en anpassad lösning. Att blanda in IPCC:s klimathysteri är ingenting annat än bedräglig journalistik.

  34. krävs inte en enda bok (i nationalekonomi, eller annan) för att konstatera att det krävs dubbelt så mycket arbete för att jobba ihop 200 kr (att spendera för)  jmfrt med 100 kr.
    Bara en idiot skulle påstå motsatsen, Geoffrey! Och ingen gör sådant, inte ens i böcker om nationalekonomi!
    😉

  35. Jonas N
    Jag börjar med att rekommendera Pearman et al.s “Environmental and Natural Resource Economics”. Den ger dig lite vägledning till att förstå dig på det ämne.

  36. Som jag sa: Det behövs inte en enda bok för att konstatera att 200 kr kräver dubbelt så mycket insats (och därmed miljöpåverkan) som 100 kr att jobba ihop.
    Att något annat skulle stå i den boken håller jag för fullständigt uteslutet!
    Och vad jag förstår (eller inte) av ett ämne är du troligen bland de absolut sämsta att bedöma, du som har uppenbara svårigheter att hantra plus och minus för de allra enklaste resonemangen!

  37. Jonas N
    Sen ser jag att du behöver ngn grundläggande bok i nationalekonomi också. Vi kanske ska välja “Vår ekonomi” av Klas Eklund åt dig.

  38. Geoffrey!
    Det finns inte en stavelse i Klas Ekluns bok som skulle kunna tolkas som att 200 kr inte är dubbelt så mycket som 100 kr, och att insaten för att producera det värdet inte är dubbelt så stor. Tvärtom, nationalekonomin bygger precis på detta som grundaantagande!
    Så sluta snacka din dynga som låter som värsta dumvänsterns svamlande! Böcker som du själv inte har läst, som du sannolikt inte skulle förstå, och som inte har med sakfrågan att göra … lägg av med det!
    Det har redan framgått att du inte har något att tillföra id debatten. Gör det inte värre för dig själv nu!
    Pladdra om sånt du behärskar, men håll dig borta från resten så slipper du skämmas för dumheterna

  39. Jonas N
    Eklunds bok är en bra introduktion för dig till ett ämne som du uppenbarligen inte behärskar. När du är klar med den boken så ska jag förmedla lite mer avancerad littertur åt dig.

  40. Lägg av, GG. du har svamlat i denna fråga från första början! Återkom när du klarar av plus och minus!
    Och dina patetiska försök att flytta frågan från vad den handlar om till böcker som inte har ett smack med frågan att göra bara undestrycker detta …

  41. Jonas N
    Jag tror vi kommer att rekomendera lite ekologisk ekonomi som littertur när du avverkat dom första två böckerna…

  42. Geoffrey
    Din trollande tomte, det är fortfarande så:
    För att jobba ihop till 200 kr för att betala för något som annars kostar 100 kr  krävs det dubbelt så mycket insats och därmed miljöpåverkan.
    Även om det dyrare alternativet är lite bättre i det avseendet!
    Men det verkar vara en för svår (jobbig) insikt för dig. Så istället gömmer du dig bakom böcker du inte har läst och/eller förstått.
    Det är dumheter! Lägg av med dem!

  43. Ekologisk ekonomi? Menar du att sådan inte klarar av plus och minus?
    Allvarligt? Är du en sån loser att du måste blunda för självklarheter? Att när du inte har några argument, att du måste peka på böcker som inte någonstans hävdar det du vill!?
    Tragiskt!

  44. Jonas N
    Sen blir det nog dags för dig för lite mer avancerad littertur som tar in bl a beteendeekonomi, ett ämne som okunniga inom nationalekonomi ofta har mkt svårt att förstå sig på. Varians bok “Intermediate microeconomics” ger en bra start.

  45. Tack GG, du har ju faktiskt svarat på min fråga i inlägg #27 ganska ordentligt, om än indirekt. Jag skall inte jaga dig med självklarheterna längre (ber dessutom om ursäkt för den irriterade tonen från min sida)

  46. Iven Rambow

    korr. # 26:
    Slarvfel: Lisbeth ska vara Gunilla Carlsson, naturligtvis…

  47. Matilda B

    Jag ska snart åka till Bangladesh på skolresa, och det är två personer i gruppen som ska studera miljö. Av vad deras förundersökningar har gett så kan man se att Bangldeshs sättt att leva t.ex med sopsortering osv. Ska bli mycket intressant!
    (Jag vet att denna kommentar egentligen inte har något med inlägget att göra men jag tyckte det vore trevligt för er tillsynes globalmiljö-intresserade människor att veta :))

  48. Iven

    Nja, jag anpassar mig bara till Maggies jarong, vilken går ut på att beklaga sig på allt, gott som ont, som innehåller ordet “klimat”