Här får ni en nedskrivning av vad som sas i en intervju i Studio Ett den 23 juli. Programmet startade klockan 16.02 och är långt. Vill ni börja lyssna så gå in ca 1.29:30 i programmet men det enklaste är ju att lyssna på You Tube klippet här ovan. Irritationen när reportrarna inte får ”rätt” svar från Anna: Wåhlin är påtaglig, framför allt hos den Kvinnlig reportern, det skulle varit underbart att se hennes min.
Eller som Jens Ganman uttryckte det på Twitter:
”Ny episkt rolig sketch från humorredaktionen på P1: ”Klimatforskaren som inte svarade som journalisternas ville””
Kvinnlig reporter:
Och nu ska det handla om glaciärer i Studio Ett för på Island har det satts upp ett minnesmärke över den första glaciären som förlorat sin status som glaciär på grund av den globala uppvärmningen.
Manlig reporter:
Okjökull blev av med sin glaciärstatus efter en kraftig avsmältning år 2014. På minnesmärket står det också att inom 200 år så riskerar alla glaciärer på Island att gå samma öde till mötes.
Kvinnlig reporter:
Och med oss i vår studio i Göteborg har vi oceanografen och glaciärforskaren Anna: Wåhlin. Välkommen till Studio ett!
Anna:
Hej hej, tack!
Kvinnlig reporter:
Hur reagerar DU på det här budskapet från forskare vid den forna glaciären på Island?
Anna:
Ehm, det är fullt förståeligt att islänningarna sörjer sina glaciärer, de håller ju på att förvinna, och det är ju en del av deras landskap som försvinner. Men det här att man sätter upp en skylt och så det är ju aktivism och som forskare fnissar man ju lite åt just den här skylten då.
Kvinnlig reporter:
Vad menar du då?
Anna:
Då fokuserar man ju på aktivismen och inte så mycket på faktat bakom.
Kvinnlig reporter:
Och vad är faktan bakom då menar du?
Anna:
Fakta är ju att vi är i en mellanistid nu och för 10 tusen år sedan hade vi istid och då var hela Norra Europa täckt av glaciärer. Så att det att de smälter det har de gjort under 10 tusen år.
Manlig reporter:
Men du samtidigt finns det ju ingen tvekan om att människan faktiskt spär på den här utvecklingen med den globala uppvärmningen. Hur mycket av avsmältningen är på grund av den här mellantiden (min fetning) och hur mycket är faktiskt på grund av människans agerande?
Anna:
Det är ju ingen tvekan, som ni säger, att människan har gjort att jorden har blivit varmare, ungefär en halv till en grad de senaste 70 åren beror på människan, och hur mycket vatten det har orsakat, hur mycket avsmältning, det vet inte vi. Så så illa är det ställt med forskningen. Det finns fortfarande väldigt stora frågor som vi inte kan svara på och det är en av dem.
Manlig reporter:
Men är det inte viktigt då att man belyser ändå människans påverkan på glaciärerna om man nu inte ens vet hur mycket som beror på mellanistiden och det faktiska globala uppvärmningen från människan?
Anna:
Jovisst, det är jättebra att man, det är jättebra att folk får lära sig hur det fungerar och att det blir fokus. Jag tycker ju att det är ett jätteintressant ämne, jag jobbar ju med det dagarna i ända.
Kvinnlig reporter:
Men om vi då tittar faktan igen då, vad får det för konsekvenser att glaciärerna smälter?
Anna:
Det beror ju på vilka glaciärer. De glaciärerna som är på land, som den här på Island exempelvis, där finns det inte så mycket is, det finns inte så mycket is kvar helt enkelt av den typen av glaciärer så det kommer inte att hända så mycket med vattenståndet på jorden om de smälter. Det som är den stora frågan det är ju vad som händer i Antarktis där det finns mycket mycket mer vatten bundet.
Kvinnlig reporter:
Ja och varför är det då mer intressant menar du?
Anna:
Det skulle ge ett vattenstånd, om den isen smälter, eller ge sig ut i havet, nu ligger stora delar av det på land. Då skulle det ge en vattenståndshöjning på jorden, en global vattenståndshöjning.
Kvinnlig reporter:
Och rent konkret vad skulle det innebära?
Anna:
Det finns lagrat ungefär 60 meter is på Antarktis globalt men det finns inte någon seriös forskare som påstår att all den isen kommer att smälta. Just nu så står avsmältningen, hela avsmältningen för hela Antarktis för ungefär en tiondel av den vattenståndshöjning som vi mäter. Och den stora forskningsfrågan är , kan den här tiondelen öka mycket i framtiden?
Manlig reporter:
Du har ju varit med på en expedition till Antarktis och den här sk Domedagsglaciären där ni dök ner under glaciären och tittade på hur den smälter underifrån, hur funkar det?
Anna:
Jo de här glaciärerna, framför allt i Antarktis, även i Grönland, de smälter huvudsakligen underifrån, som du säger, och det beror på att is smälter mycket bättre i vatten än i luft. Det går mycket snabbare för den att smälta om man lägger den i vatten som har samma temperatur än luft som har samma temperatur. Så det som händer är att det cirkulerar in varmt havsvatten som fräter sönder de här glaciärerna underifrån.
Kvinnlig reporter:
Och vad kommer det att leda fram till?
Anna:
Om de fräter sönder tillräckligt mycket så smulas de sönder och blir till isberg och transporteras bort därifrån och då kan det öppna så att den glaciären som ligger på land strömmar ut snabbare i havet och det kan leda till en vattenståndshöjning. Den isen som nu ligger i kontakt med hav den flyter så även om den smälter ger det inte någon vattenståndshöjning. Men det som är faran då är att man tar bort den här som ligger som en propp så kan den isen som är på land accelererar ut.
Kvinnlig reporter:
Ja och vad kan vi människor göra då för att vända det här?
Anna:
Jag skulle rekommendera att först och främst att man tar reda på vad som händer. Det är som jag sa, vi vet alldeles för lite, det finns jättestora forskningsfrågor som är kvar att svara på. Vi vet till exempelvis hur stor del av denna glaciär, denna Thwaites, den heter ju inte Domedagsglaciären, vi vet inte hur stor av den som flyter eller hur stor av den som ligger över land. Och vi vet inte vad de viktigaste hållpunkter är. Vad är det man ska ha fokus, var skulle det vara farligt om det smulas sönder. Och vi vet inte varifrån det varma vattnet kommer och vilken väg det cirkulerar under.
Kvinnlig reporter:
Hur lång tid tar det att får de här svaren?
Anna:
Det är en väldigt viktig forskningsfråga då det finns så mycket is bundet så det kan få förödande konsekvenser och därför har det satsats väldig mycket pengar. Nu då Sverige, USA och även Storbritannien har satsat på ett enormt forskningsprojekt, det är det största forskningsprojektet som nånsin har gjorts i Antarktisk.
Kvinnlig reporter:
Och det får bli de avslutande orden från Anna: Wåhlin, oceanograf och professor vid Göteborgs Universitet.
Fanns det några glaciärer på Island under den medeltida värmeperioden eller under den romerska värmeperioden eller under bronsåldern?
Under Eemian var det väl ca 3 C varmare globalt? Och då var ju vattenståndet högre. Flodhästar fanns i Themsen, lejon i London , Vattenbufflar i Eem , skogar på det som nu är tundra . Givetvis inga glaciärer på Island eller Skandinavien,… osv.
Grönlandsisen smälte en del, men 3/4 fanns ändå kvar.
Allt sålunda naturligt ” Climate Change”
Vi får väl se hur det går framöver, men eftersom vi är inne i en neoglacial, får vi nog vänta till nästa interglacial för att ev. se Islands glaciärer smälta på riktigt igen.
Väldigt avslöjande. Påminner om när Sven Melander intervjuade ett barn om vad som var viktigast på jorden. Svaret skulle vara ”Fred på jorden”, men Sven fick ta imed hårdhandskarna innan barnet svarade ”rätt”.
Gissar att Anna W har fyllt sin forskningsportfölj till brädden och kan vara lite mindre alarmistisk.
Skönt att få höra (nu läsa) att några icke-pensionerade forskare öppet vågar uttala hur illa underbyggd dagens alarmism är! Tack Lena, för att du tog dig tid att nedpränta vad som sades!
F ö undrar jag vart innebörden i begreppet ”klimatzoner” eller ”växtzoner” tagit vägen? Varför så mkt fokus på global eller nationella temperaturanomalier? Fauna och flora påverkas endast av de lokala förhållandena (nog främst lägsta och kanske högsta temp), inte av något globalt medelvärde.
Tack Lena,
dina senaste inlägg har varit helt underbara!!
Lena! Att Anna påstår att människan under 70år står för hela den ökade temperaturen (0,5-1,0°) kan ju ej stämma? Det är en totalitet som människan har en del i! Frågan är då hur stor del?
Mvh Erik
Den klimatförändringarna har enligt nyheterna i P1 lett till att 5-6 nya fågelarter häckar i Sverige. Ock?
#8 Sören
Här är arterna
https://www.land.se/djur-natur/sex-nya-fagelarter-i-sverige-2/
#8,9
Ingen fara så länge vi inte får in pingviner.
#7 Erik Hofström
Då gränsen för alarmismen och de som kritiserar den går vid att människan skall ha orsakat mer än 50% av temperaturökningen så lägger hon sig för säkerhets skull på rätt sida för att inte få inkvisitonen på sig.
Jag vet inte om jag hörde henne säga att det var människan som har höjt jordens medletemperatur med så mycket, men om det nu var så, så har hon ryggen fri. Mellan 0,5 C och 1,0 C är då rätt svar. Inte ur vetenskaplig synvinkel, men för att inte bli angripen av dogmatikerna. Nu lär hon väl bli det ändå eftersom hon som sagt svarade fel på trosbekännelsen
Papegojor känns vanligare tycker jag. Men det kanske beror på att de exponeras mer än förut?
En riktig forskare som faktiskt påpekar att vi än vet så lite om hur klimatet funkar – hujedamej!
När man inser att människans kunskap om klimatet (likt så många andra fält) fortfarande är väldigt begränsad, insert man att det är ingen chans att någon debatt är ”avklarad” (men om vi visste exakt hur klimatet fungerade skulle inte alla förutsägelser slå in?).
Det vi tror oss veta idag kan omkullkastas av ny kunskap imorgon. Det är det som är vetenskap.
Alarmistmedia vill inte ha osäkerhet och frågor, man vill ha absoluta svar som inte kan ifrågasättas. Det är inte veteskap, det är dogmatism.
Fredrik #12
Fler papegojor beror på den globala uppvärmningen.
Precis som Denguefebern som ökar i Asien enligt GP.
Den kommer snart hit om tempen stiger en halv grad till så myggorna trivs här, så det gäller att inte berätta det för myggorna.
Tack för inlägget Lena.
Härligt att höra den coola Anna Wåhlin lägga en våt filt över reportrarna. Men det hördes att de klippte av henne en gång i samtalet,. Jag undrar hur fortsättningen av Annas resonemang löd?
( Glaciärerna , vad skall vi med dom till? Inlandsisens avsmältning är ju heller inget att sörja över. Enda nackdelen är att man inte får någon is till Punschen i slutändan.)
Jag blir nästan rörd över att det finns riktiga forskare kvar med integritet inom området eller åtminstone i angränsande område. Det känns faktiskt väldigt bra. Samma känsla som när man plötsligt dyker på en duktig journalist.
Och i kväll ska vi få höra sannigen, eller BBC:s version av sanningen.
”Brittisk vetenskapsdokumentär från 2018. Vi är bara två grader från en klimatkatastrof. Om den globala uppvärmningen fortsätter går vi över tröskeln som kommer att leda till permanent skada. Men vi har möjlighet att stoppa den utvecklingen. Av världsledande experter får vi all fakta om klimatkrisen och den globala uppvärmningens effekter. Detta är den största utmaning människan har stått inför. Möt Greta Thunberg och David Attenborough, som jämte experter världen över söker lösningen på problemen.”
Tack Lena!
Härligt att höra en forskare i Sveriges Radio uttala sig om de kunskapsluckor som finns när det projektioner eller prognoser för framtida havsnivåhöjningar.
En skön motvikt till Äppelrikets VD, Henrik Strid som fick till att frosten i slutet av april efter en varm vår, som sänkte äppelskörden, var ett resultat av global uppvärmning. 😀
Länk, vid 11:50:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1333831
17
Intressant länk . I år har vi den sämsta äppleskörden på 43 år. Tidigare max. : 1 000kg. I år : 40 kg ? Cox, Bosco, Flädie, alltså klassiska. Och visst var det den tidiga, varma vårens fel, som Henrik Strid mycket riktigt påtalar. Sedan kom frosten som lök på laxen. Men detta är ju vädersvängningar, som även Strid uttrycker det.. Dock menar han att det är det varmare klimatet som gör att dessa tidiga värme-vädersvängningar kommit tätare de senaste åren. och kanske blir ännu tätare framöver. Han jämför då senaste 10-årsperioden med tidigare perioder. Men vad har nordöstra Skåne med det globala klimatet, om nu detta har blivit varmare, att göra?
Detta problem…..att inte skilja på väder/klimat ,……respektive lokalt/globalt.
Bim #14
Enligt de som larmar om framtida elände kommer det bli antingen översvämningar eller extremtorrt eller kanske tom både och på samma gång med stormar här uppe så myggorna är nog lite rådvilla och inväntar klarare info.
Tack Lena för genomgången!
Man får ju lätt känslan av att naturliga förklaringar inte ligger så högt på önskelistan hos redaktionen på Studio Ett (ja hela public service förresten).
Gunnar Strandell #17
He he, ja, pga den globala uppvärmningen får vi nog vänja oss vid skadade äpplen med ”frostslips” som det tydligen heter.
#12#
Ara Rocksrömiensis ??
Kanske lite OT men ett väldigt bra inlägg på aftonbladet åsikt.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GGeX5B/media-maste-sluta-med-domedagsretoriken
Lite OT, men ser ni inte hur galet Sverige måste anpassa sin elproduktion när det ”kvällas” i landet!
Vattenkraften går ner från 15 MW till 10 MW under natten medan sol-vind och andra energislag ligger och stönar i mitten. Kärnkraften är dock en pålitlig stötta med sina 6000 kW i botten. Hur ska sol-och vind kunna parera detta?? Det går ju bara inte!!
https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/
Snälla politiker, kan ni bara titta på detta och fatta rätta beslut i riksdagen.
\Lars i Huddinge
OT men Juli månads temperaturer har nu summerats av SMHI. Ganska mycket medel utom i en del av Östra delen av Svealand som fick det kallare än normalperioden.
Nuvarande normalperioden som är mellan åren 1961 och 1990.
Tittar man på den tidigare normalperioden för juli mellan 1931 till 1960 så var den betydligt varmare.
På sina håll mer än en grad varmare en den efterföljande normalperioden.
Så i stort var hela Sverige betydligt kallare i juli än perioden 1931 till 1960 och i delar av östra ett flertal grader kyligare.
Länk till nuvarande normalperiod:
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/normal-medeltemperatur-for-juli-1.3991
Länk till normalperioden 1931-60:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12420.1490013560!/image/Juli_web18.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/Juli_web18.png
Fredrik S #20
Vi kanske slipper dessa ”frostlips” på äpplena.
I ett av gårdagens inslag sa äppelodlaren som intervjuades att han kan tänka sig att blåsa varmluft genom odlingarna då det finns risk för att de blir frostnupna.
I mitt stilla sinne undrar jag om det har någon betydelse att odlarna verkar gått över från Cox Pomona, med sen blomning och tålighet för zon I-IV, till förmån för Cox Orange med tidigare blomning och tålighet för zon I-II.
”Som man bäddar får man ligga” har jag fått lära mig.
Men genom att skylla på klimatförändringar sover man kanske gott ändå. 😉
Hörde intervjun. Starkt av Anna W. Respekt!
Oroar mig bara över när hennes forskningspengar tar slut. Det kommer väl etablisemanget att ordna.
OT Medeltemperaturen för juli månad i Luleå blev 16,3 grader. (kl 09.00) Medeltemperaturen sen 1923 är 16,6. Varmaste juli var 1937 med 21,5. På andra plats var 2018 med 21,3. På tredje och fjärde plats var 1925 och 1927 med 20,7. I Haparanda var det 33,6 grader den 27/7, rekord i juli för Haparanda. Det gamla rekordet var sen 1896 på 33 grader.
Bra att Anna Wåhlin får bli intervjuad! Hittade en annan bra intervju med Anna här:
https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/gu-journalen1-2019/16
Undrar om det blir sista gången hon blir i radio pga fel åsikt som Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vart för några år sedan när han hade fel åsikt så dömde många ut honom
Tack Lena för denna lilla pärla. Satt på en middag i går och då kom frågan om plaster i havet upp. Funderade lite på detta och förstår inte hur man kommit fram till att det snart finns mer plast än fisk i haven. Är det någon som förstår hur de räknar fram detta. Är det vikt volym eller antalet partiklar?
Lite lustigt att denna fråga kopplas ihop med koldioxid och den minimala uppvärmning som sker i atmosfären på grund av den. Ute i stugorna finns det tydligen ett självklart samband.
Mvh
Carl-Axel
#29 Ett tillägg till middagskonversationen kan vara detta: Mellan 80 – 90% av plasten i haven kommer från 10 floder i världen – 2 i Afrika och 8 i Asien. Hur kommer dessa att påverkas om vi tar bort sugrör i plast i Sverige?
29 Carl-Axel om man nätsöker så får man upp först Ellen MacArthur brittisk ensamseglerska i en artikel i THE GUARDIAN från 2016… så det kommer från en av ”skrämma skiten ur mänskligheten”-fabrikerna mao troligen inte så mycket sanning… Men det finns ju en enkel lösning på problemet: FÖRBJUD OSS!! Mänskligheten alltså…. (men då kanske aporna utvecklas och…??) Svenskarna har hjärntvättats att se enbart problem i alla möjligheter istället för tvärtom…funderar att bosätta mig på (i) Hawaii typ…
#29,30
Det kan ju också vara läge att berätta att plasten till stor del är plast insamlad av oss i väst, men eftersom vi inte har nån möjlighet att återvinna nåt så löst definierat som plast har vi ”exporterat” den till Afrika och Asien. Asiaterna har börjat vägra ta emot skräpet, för skräp är det, Filippinerna har t.o.m. börjat skicka tillbaks det.
Skall bli intressant om Anna Wåhlin nu har hamnat SVT/SRs svarta lista. Värt att följa upp i alla fall. Samtidigt har vi ju riktiga klimatexperter i Sverige som Greta Thunberg vars åsikt självklart väger mycket tyngre än personer som Anna Wåhlin.
#32
Sverige är en nettoimportör av avfall, därav mycket plast.
Håkan Bergman #32 och Lars #34
Ni har rätt båda två!
I Sverige har vi sedan 1960-talet börjat bränna hushållsavfall för att sopbergen blev för stora. Tekniken med kontrollerad förbränning och rökgasrening har undan för undan utvecklats och askan deponeras i Kvarntorp eller i Norge under kontrollerade former. Satsningen på stora anläggningar har lett till att inhemska sopor inte räcker för att fylla upp kapaciteten och import blir en lukrativ affär för att man får betalt för att ta hand om soporna.
EU har tagit beslut om att plast ska återvinnas och inte förbrännas. Återvinning kräver tvättning och sortering och det erbjuds av entreprenörer i Afrika och Asien mot skälig ersättning. Transporten är nästan gratis eftersom containrar och fartyg behöver återvända till Asien för att hämta fler varor till Europa.
Tvättning och sortering leder till spill som förs ut till havet med floderna där hanteringen sker.
I mina ögon har EU:s politik skapat ett problem, som inte var allt för svårt att förutse, och försöker lösa det med att förbjuda sugrör av plast. 😀
Gunnar Strandell, Håkan Bergman mfl
Jag minns i början av 2000-talet när Naturvårdsverkets förste GD Valfrid Paulsson som satt i nästan 25 år uttalade sig om återvinning och sa att det bästa för miljö, naturresurser, ekonomi etc var att sluta sopsortera och skicka allt till förbränning.
Han fick ju givetvis mer skäll på kort tid än vad de flesta får under sin livstid men han hade nog rätt. Det var lika dumt då som nu att skölja ur förpackningar med varmvatten och köra runt klotet och tvätta plast.
Vi får väl börja skicka soporna till Bryssel, där är dom vana vid sopor.
https://www.aktuellhallbarhet.se/ogenomtankta-skatter-leder-till-okad-miljo-och-klimatpaverkan/
Anna Wåhlin kommer snart att tystas. Var så säkra.
Elsa Widdings utmärkta intervju på swebbtv är nu bortplockad från youtube (hela swebbtv för övrigt) !
#11 Kristian. Instämmer! Men ganska säker på att alla unisont implicit ansåg att all uppvärmning per definition är mänskligt orsakad vilket per definition är en omöjlighet.