En ny studie, publicerad i Theoretical and Applied Climatology, visar att extrema temperaturer har gått ner i USAs 48 sammanhängande stater och det gäller både extrem värme och kyla. John Christy, ”A Distinguished Professor of Atmospheric and Earth Science and Director of the Earth System Science Center at The University of Alabama in Huntsville” som universitetet själv presenterar honom, har arbetat i tio år med att sammanställa en databas med temperaturmätningar mellan åren 1899 och 2025. Det är ett omfattande arbete John Christy har genomfört där vissa temperaturdata har fått matas in för hand från protokoll i pappersform. Han har också tittat på varje station för sig för att hitta konstigheter som behövde tittas närmare på och eventuellt justeras. Studien visar att fall av extrem kyla har gått ner markant, men fall av extrem värme visar också en nedåtgående trend, om än inte lika signifikant.
Anders Bolling har skrivit om studien i Epoch Times under rubriken Extrem temperatur har blivit mindre vanlig i USA.
”En av de få typer av extremväder som blivit vanligare enligt FN:s klimatpanel är värmeböljor, eller i alla fall varma dagar. Variationerna är dock stora. En allmän uppvärmning behöver inte nödvändigtvis betyda att topparna blir högre, alltså att värmerekord slås allt oftare. En ny, omfattande studie pekar på att det senare är fallet i USA.”
”Det här betyder inte att den globala uppvärmningen inte märks. Det gör den. Den genomsnittliga temperaturen har gått upp med ungefär 1,4 grader sedan 1800-talet, men i analysen av extremvärden är det svårt att se koldioxidens uppvärmningseffekt, enligt Christy.
– Den finns där, men den är relativt liten jämfört med de väldiga upp- och nedgångarna i den naturliga variationen. Vad folk bör förbereda sig på är svängningarna snarare än den långsamma uppvärmning som pågår, för det är extremerna som orsakar mest problem.”
University of Alabama skriver:
”Extreme cold has decreased sharply. Since the 1990s, the frequency and severity of record-cold winter temperatures have dropped substantially. The study notes that this decline may reflect both atmospheric warming and the influence of human development around weather stations, which tends to raise nighttime minimum temperatures in particular.”
”Extrem kyla har minskat kraftigt. Sedan 1990-talet har frekvensen och svårighetsgraden av rekordkalla vintertemperaturer minskat avsevärt. Studien noterar att denna minskning kan återspegla både atmosfärisk uppvärmning och påverkan av mänsklig utveckling runt väderstationer, vilket tenderar att höja särskilt minimitemperaturerna nattetid.”
Vad han syftar på vad gäller ”påverkan av mänsklig utveckling runt väderstationer” är urban heat island (UHI) effect eller på svenska värmeöar, där stationer som från början låg på landsbygden eller i utkanten av städer har hamnat i urbana miljöer där ytor av betong, asfalt och andra material absorberar värme dagtid och ger ifrån sig den nattetid. Det är ju inte så stort problem i Sverige men i andra delar av världen kan det behövas mer luftkonditionering nattetid. Fler och fler människor i världen bor i städer så det kan bli ett växande problem.
Det hade varit intressant att få liknande studier från andra delar av världen. Jag hade en idé ett tag att göra något liknande vad gäller långa temperatur-serier från Grönland och kom så långt att jag faktiskt fick läs-behörighet till DMIs databas och han som delade ut den till mig avslutade med orden -Ha det så kul! Men det var inte så kul visade det sig eftersom det fattades alldeles för mycket data. Jag började justera en del men insåg att det här går inte att försvara eftersom jag inte är någon dataanalytiker så jag lade ner det projektet.
Jag minns när vi i juli 1988 var i Death Valley. Vi åkte dit i vår hyrbil med tonade rutor och AC. När vi klev ur bilen blev vi förvånade. Så varmt utomhus i skuggan. Termometern visade på strax över 50 grader, fåglarna flaxade med vingarna och såg ut att flämta. De som jobbade där sa att detta var helt normalt och att de hade vant sig. När vi sedan stannade vid en liten damm, resterna av en sjö så simmade det några små fiskar i vattnet. Hur varmt var det? Har det blivit varmare sen dess?
Tack Lena!
Ytterligare en rejäl undersökning som bekräftar att klimatet förändras, men att det är svårt visa hur syndabocken kan lastas för denna förändring.
Naturen trumfar CO2 men västvärlden genomför Net Zero på lösa boliner och vägrar dessutom se varför vi halkar efter den stora världen som tackat ja till den guldgruva som de fossila bränslena utgör.
Men nu när klimatsvälten står för dörren så öppnas den ena igenlagda fyndigheten efter den andra här i norra EUropa.
Utan de fossil bränslena ingen modern civilisation!
Stort tack Lena K, mycket bra!
Det är Verkligen intressant så fort verkliga temperaturer studeras!
Satelliter, Arktis, hav och värmeinnehåll och övertro på återstrålningens effekter – går långt över huvet på oss vanliga, dödliga.
Det är alltid någon annanstans som klimatkrisen och hotet syns.
Sverige har trots allt en av den värsta påverkan, temperaturmässigt, av världens länder.
Vi – har en mycket kraftig påverkan på just temperaturerna – jämfört med länder söder om oss, vilket blir dom flesta.
Men precis som ovan refererade Professor noterar – temperaturextremerna lyser även här med sin frånvaro.
Här i västsverige får vi gå tillbaka till 1901 för att se Vårat värmerekord.
Övriga sveriges värmerekord är från:
1938
1947
Antal högsommardagar är i stort sett helt oförändrat sedan nästan 100 år tillbaka.
Riktigt intressant hos oss är faktiskt julmånaden decembers temperatur – den har varit otroligt stabil sedan 1930 – talet!
DET – i sin tur är extremt..anmärkningsvärt, med tanke på vad SVT och SR och alla professorer brukar förmedla Varje Jul…dvs att vi kan förvänta oss allt grönare och varmare jular – ”borta är barndomens vita Jular”.
Titta, vilket kanske Lennart Bengtsson kan förklara mer om, på Medeltemperaturen för Sveriges December….den är extremt stabil och dessutom kraftigt fallande sedan flera år.
Jag – tycker det mest extrema med klimatvariationens Effekter i Sverige – är Narrativets Berättelse.
Vi har gått från 280 till 420ppm koldioxid, troposfären har blivit varmare – men det märks knappast för vanligt folk.
Regnmätaren visade 14mm i morse, det var 3,6 grader…varmt…hos mig, söder om trollhättan.
Det är nu stor risk att fågelungar dör av köld – precis som dom gjorde en iskall maj för bara ett par år sedan.
Kylan – är och förblir sveriges problem.
Värme, är en stor bristvara i sverige.
Allt det – trots en värmeperiod, som ännu så länge är mycket svagare än medeltidsvärmen, åtminstone här i västsverige.
På medeltiden hade västsverige 22 grader i medeltemperatur för Juli.
Numera är medeltemperaturen för Juli bara 17 grader här i västsverige.
Det har blivit kallare.
22 grader i medeltemperatur i västsverige för juli – under medeltiden.
Senast vi hade 22 grader i medeltempertur för Juli var 2018.
Normalt för Juli 1991 – 2020 var 17 grader.
Just 2020 – hade vi extremt kallt hela Juli då stannade medeltemperaturen på endast 14 grader.
Trots det blev 2020, ett av våra varmaste År.
Jag blir inte direkt panikslagen när jag går in på denna sida…har växthuseffekten blåst bort?…
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/kartor-avvikelse-hittills/avvikelsekartor/hittills-denna-manad/temperatur/
tack lena
ibland blir jag dock sur eftersom man alltid hänvisar till 1800-talet när lilla istiden egentligen temperaturmässigt inte slutade förrän 1900 till 1920. först då var temperaturen tillbaka där den startade. vilket idag innebär en ökning med 1,2-1,4 grader. förutom när man fastnar i siffror vem kan känna 1,2 grader.
Tack Lena
Det finns en hel del information att hämta om Grönland.
Talet om snabb avsmältning som återkommer gång efter annan kan inte stämma.
https://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade
#5
Inte heller när man ser på dagens karta:
https://www.ventusky.com/sv/temperatur-karta/anomali-2m#p=49.6;24.5;3
Mer om Sveriges Julimedeltemperatur.
Det många inte känner till om Julitemperaturerna – är att dom kallaste julimånaderna Inte var under 1860 – 1900.
Sveriges kallaste julimånader inträffade istället under dom iskalla decennierna runt 1960 – talet.
Då förstår ni också varför perioden 1961 – 1990 fortsätter att vara en vanlig referensperiod för klimattomtarna, alarmisterna och konsensuarna…Bättre vore det om dom använde hela mätserierna 1860 – 2020.
Det som blivit ett klimatproblem är Narrativet – inte temperaturerna.
Vi kan sova lugnt så länge havets temperatur är stabil.
Skulle det omtalade Värmeinnehållet i världshavet fortsätta samma trend som nu, så har vi minst 1000 år på oss innan någon dramatik – överhuvudtaget kan ske.
Värmeinnehållet har ökat men inte Temperaturen – havet är ca 3,5 grader.
Och titta på just Grönland, som påverkas av havstemperaturerna, avsmältningen där är otroligt modest, dess bidrag till havsnivåhöjningen sedan 1980 – talet – är endast 15mm.
Förra året var dess bidrag nära 0.
Vi har, temperaturmässigt, en förbättring – inte en försämring – trots en nästan extremt aktiv sol och minskande moln.
Visst är Det märkligt???
Den riktigt Stora lustigheten – i klimatkrisens Sverige 2026..är:
Att media slår upp stora rubriker om annalkande värme i sverige – Det kan bli 20 grader i slutet på Nästa vecka…
Sååå, extremt svältfödda är medierna på extremtemperaturer i Maj 2026 – att t o m normal majtemperatur på 20 grader i slutet på maj – blir en huvudrubrik!
Jag måste säga – Alarmisterna har det inte lätt.
Sedan är det ju oroande – att också förra årets maj var kall.
En kommentar till Blomgren och övriga
Att det främst är vintertemperaturen som ökat har länge varit känt. Jag har bla diskuterat detta i min bok: Vad händer med klimatet. För perioden 1940 – 2025 och i Mellansverige har januaritemperaturen stigit 7 gånger snabbare än julitemperaturen. Detta är dock inget som svenska media föredrar att påminna om.
Sveriges högst uppmätta temperaturer från meteorologiska mätstationer är + 38.0 °C dels från Ultuna utanför Uppsala den 9 juli 1933 och dels från Målilla den 30 juni 1947. Således inte precis i går.
Den kallaste decembermånaden (månadsmedelvärde) i Uppsala, som har Sverige längsta mätserie från 1722, eller knappt 4 år efter Karl XII död, var december 1753 med -13.0°C. Efter 1940 inträffade den kallaste decembermånaden i Uppsala och i Mellansverige 2010 med -7.8°C. Inte heller detta är något som miljöpartiet brukar föra fram.
Det illustrerar bara hur stora de slumpmässiga variationerna är i Sverige samtidigt som det uppenbarligen visar att detta är något som såväl människor som natur haft förmåga att anpassa sig till. Kanske detta kan vara till båtnad till alla de som skräms till väldig oro av alla ”katastrofskildringar”
Nr 10 Lennart Bengtsson
Notera följande, sverige Nationellt:
Juli
Perioden 1950 – 1980 var 2 grader kallare än 2000 – 2025.
Men:
1930 – 1950 hade likadan temperatur som 2000 – 2025.
Till det kommer växande Städer och markförändring.
Smhi sjäva brukar säga att just juli är statistiskt en av dom månaderna med störst förändring mellan våra 2 senaste klimatperioder dvs 1961 – 2020.
Men – Då nämner dom inte perioden före, 1931 – 1960.
December och januari hör till dom månaderna med minst förändring, nationellt, mellan 1930 – 2020.
Februari – hör till månaden med mest förändring 1930 – 2020, nationellt..den har värmts rejält.
Men – som sagt – inga nya extremtemperaturer, kanske rentav mindre extremvärden….
Julimånaderna, decennierna 1960 – 1980..var extremt kalla.
#10 Lennart
”Det illustrerar bara hur stora de slumpmässiga variationerna är i Sverige …”
Varför inte ”Det illustrerar bara hur stora de NATURLIGA och slumpmässiga variationerna är i Sverige …”
10
Det är kanske mer korrekt. Alternativt kan man förstås skriva oförutsägbara eller a priori oförutsägbara. Såvida det inte rent triviala att sådant som årstider inträffar regelbundet
Skall vara 12 och inte 10
I går hörde jag på SR Nyheter att uppvärmningen går 4 ggr fortare i norr än på andra ställen. Det är väl naturligt att uppvärmning går fortast där det är kallt.
4 ggr eller ej så handlade reportaget om en uthyrare av hundspann. Snötillgången hade varit så dålig att hans affärer gick dåligt. Speciellt var han orad var glaciären intill. Den hade smällt så snabbt att hela fjorden utanför var så täckt av glaciäris att man inte kunde komma ut med en båt för att fiska.
#15
Reportaget handlade om Grönland.
Hur kan det hamna glaciäris i fjorden utanför om glaciären smälter? Däremot om glaciären växer och trycks ut i fjorden.
#15
Den hade väl kalvat, inte smält. Smältvatten hindrar inte båtar. Förresten så är kalvningen mer eller mindre en förutsättning för fisket. Glaciärisen för med sig mineral ut i havet, och vattnen utanför kalvande glaciärer är därför biologiskt rika. Det är där man hittar sälar, sjöfåglar och vitvalar.
Var på Grönland var det?
Nr 10 L Bengtsson
Har du tänkt på vad lustigt det blir när man betraktar SMHI: s långa mätserie.
Då lirar den gott med den globala uppvärmningstakten, 0,13 per decennium.
Åtminstone om man mäter från 1930 – 2020 – talet.
Sverige har under dessa nära 100 år ökat ungefär 1 grad i årsmedeltemperatur.
Ser man så till perioden 1860 – 1930 – talet, så ökade årsmedeltemperaturen drygt 1,5 grader, eller ca 0,2 grader per decennium.
Vill man förstå utvecklingen ännu bättre kan man notera att i naturen, i jordbruket och i samhället och bland människorna…så var den globala temperaturökningen mycket snabb 1850 – 1930 – talet.
Bl a Nordamerika lämnade runt 1920 Lilla Istiden.
Denna snabba uppvärmning avbröts plötsligt 1940 – 1980, av sannolikt kända skäl – utsläpp och minskad solinstrålning.
Denna dimning renades sedan bort 1990 – 2020 gällande svavelpartiklar.
Efter reningen återupptogs den relativt snabba uppvärmningen – kanske pga mer sol och mindre moln..bl a.
Men tittar man kurvans lutning på uppvärmningen från 1850 och bortser från svavelnedsmutsningen 1940 – 1980….så borde ju dagens uppvärmning var några tiondelar högre än observationerna hittills visar…
Om samma orsak som värmde klotet hastigt mellan 1860 och 1930 – talet fortsatte att vara i funktion, efter 1930, blir det – kanske ganska lite i ekvationen över till antropogen koldioxid?
Frågan blir – hur effektiv är återstrålningen på att värma marken och havet?
Det råder ju ingen tvekan om att Teoretiskt – blir den antropogena klimateffekten ca 1 grad upp.
Men – då skulle ju inte solinstrålningsökningen som observerats påverka överhuvudtaget – vilket sannolikt kan sägas vara en omöjlighet.
Hönan och ägget och temperaturen…är sannolikt inte avgjord, när det gäller klimat..
Som tidigare konstaterats, när brightningen upphör att öka – så får vi ett bättre svar på om 0,13 per decennium fortsätter.
Sverige har sett en utplanad ökning av solinstrålning det senaste decenniet och vi har renat svavelmängden med 90% sedan 1990 – under det senaste decenniet har heller inte sveriges årsmedeltemperatur ökat.
Bara en slump?
Svårt att tro – då effekterna av mer sol är väl kända…?
#17 tty
Nuukfjorden; https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2775650
Havsnivån vid Bankok nämndes:
Det finns två peglar:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=600-051
Inga problem!
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=600-041
Helt utan kontroll.
Vilken skylls på avsmältningen på Grönland?
En egenskap hos den allmänna cirkulation är att stora mängder energi NETTOtransporteras till polarområdena dels i form av sensibelt värme eller som latent värme i form vattenånga. Under de senaste 50 åren har det varit möjligt att beräkna detta med god noggrannhet
Utslaget över hela Arktis (60N -90N) uppgår hela energitransporten söderifrån till ca 85 W/m2 i årsmedelvärde varav ungefär 1/4 utgöres av latent värme. För de senast 50 åren har energitransporten ökat något och bidragit till ökad nederbörd på Grönland vilket indikeras från danska nederbördsberäkningar.
Liknande resultat erhålles från det södra polarområdet
#19
Måste vara en god bit från Nuuk för fjordkomplexet vid Nuuk är normalt isfritt även vintertid tack vare västgrönlandsströmmen (det var inte för inte som den norröna ”Västerbygden” låg där). Och så är det även nu:
https://worldview.earthdata.nasa.gov/?v=-450113.27604749653,-2886165.729587072,-138348.53338418278,-2740549.8047544085&p=arctic&t=2026-04-30-T18%3A54%3A35Z
Som synes är det bara den innersta delen av fjordsystemet där tre glaciärer kalvar som är istäckt. Och där finns ingen bebyggelse.
Alla (utom SVT) vet vad det beror på att marken sjunker lokalt i Bangkok: för stort grundvattenuttag.
Lena,
Känns ju tryggt att extremtemperaturerna inte verkar öka i USA. Ändå larmas det inför fotbolls VM om farligt höga temperaturer.
#20
En intressant effekt av den ökande nederbörden är att den centrala delen av grönlandsisen faktiskt blir tjockare:
https://polarportal.dk/api/v1/serve-image/mass?image_name=1764667069519_Grace_combine_Sm_EN_20250700.png
#22
Somrarna ÄR ruggigt varma och fuktiga i större delen av USA. Kom ihåg att New York ligger på samma breddgrad som Neapel och dessutom har ett mycket varmt hav utanför. Och så har det alltid varit.
Själv undviker jag allt utom Klippiga bergen och västkusten sommartid. I övriga delar är det vår eller höst som gäller.
Vintrarna kan vara överjävliga också, utom längst i söder. Nordamerika är det enda stället i världen med slättland hela vägen från tropikerna till arktis. Resultatet blir extrema temperaturskillnader mellan luftmassor och mycket våldsamt väder (orkaner, isstormar, tornados, squall lines, nor’easters…)
#22
Jo, jag har varit i Houston på sommaren – och den där fuktiga värmen är förstås inget idealiskt fotbollsväder.
På tal om idrott och klimat:
Första Göteborgsvarvet gick av stapeln 1980:
Det var då 30 grader varmt, den 7:e juni.
Året efter 1981:
Då var det 25 grader varmt, då gick loppet redan den 16:e maj.
På den tiden blev det folkfest när det var värme – det var före klimatångesten.
Det var längesedan nu.
Men – det var varmt.
Idag är det regn och 8 plus, strax norr om göteborg.
Och – vi är glada över kölden….
Har vi gått framåt eller bakåt i utvecklingen?
Så till lite på det personliga klimatet..
Jag sprang kraftprovet i trollhättan rätt ofta i ungdomens glada tid.
Min bästa tid på dom 12 kilometrarna gjorde jag det varmaste året:
Det var 1994 – det var 32 grader varmt.
Även den varma dagen var det folkfest – just det – inte heller då hade ångesten för sommarvärme slagit till.
Som sagt Sveriges dagar med högsommarvärme har inte ändrats något särskilt dom senaste 100 åren.
När jag studerade i USA på 1990 – talet så tog jag en löprunda i 41 graders värme, gick finfint – men efter några kilometer blev jag väldigt torr i halsen.
Människan är skapt för ca 28 grader – som är våran optimala trivseltemperatur.
Vårat ursprung tycks vara – som löpare i afrika, i värmen.
Våran svettförmåga är enastående jämfört bytesdjur, som antiloper odyl.
Vi joggar sakta efter dom, tills dom blir överhettade.
We are born to run….i värme.
Ingen alarmist skulle dock tro det.
Antagligen skulle man bara bli kallad rasist om man talade om vårat ursprung och våran trivseltemperatur.
#24, 27
Minns inte att det var så mycket skriverier när det var fotbolls-VM i USA 1994. Men det var härligt sommarväder i Sverige då i alla fall.
Lennart Bengtsson #10
Citat:
”Efter 1940 inträffade den kallaste decembermånaden i Uppsala och i Mellansverige 2010 med -7.8°C. Inte heller detta är något som miljöpartiet brukar föra fram.”
Men i Kvartals intervju +1, förde Daniel Helldén ett resonemang om att årets köldperiod i januari/februari var en avvikelse som kan härledas till den globala uppvärmningen.
Uppenbarligen går han helt in för att varje väderhändelse kan ledas tillbaka till utsläpp av koldioxid.
29
Även när det miljöpartiet finns det temperaturskillnader, precis som i helvetet, och även där beror dessa säkert på den globala uppvärmningen
https://www.spaceweather.com/
Friday, May. 15, 2026
”In a 2023 paper, Robert Leamon of NASA and the University of Maryland (Baltimore County) made a striking prediction: The next El Niño would arrive in 2026. He based it on the Terminator, a magnetic event on the sun that ends one solar cycle and ignites the next.
Averaging the past five solar cycles into a ”standard cycle” and projecting it forward, Leamon found that El Niños follow about five years after a Terminator. The most recent termination event happened in December 2021, putting the next El Niño squarely in 2026. His model says nothing about the strength of this El Niño, but the timing is spot-on.”
#31 vilket innebär att de anser att de höga temperaturerna 2023-2024 inte orsakades av någon El Niño.
Nr 29 & 30
Fundamentalism, oavsett färg – är högst sannolikt det farligaste ett samhälle eller människa kan drabbas av.
Frågan är ju också: – Finns det något drag av vetenskaplig fundamentalism…inom klimatvetenskapen?
2018 tjänade miljöpartiet gott på att sommaren dränkte sverige i ett enda långt högtrycksläge, med gott om värme – till följd av solens värme.
Då – trodde många att det var koldioxiden som värmde, dom förstod inte att det Solen.
Trots den smått extrema solinstrålningen till sverige 2018 – fick vi inga nya värmerekord, trots massor av fler mätstationer än när värmerekordet sattes 1933.
2018 var ca 400 ppm, koldioxid.
1933 var det ca 300ppm, koldioxid.
Valet 2026 – kommer miljöpartiet att tjäna gott, på oljekrisen.
Miljöpartiet – har ändå tur….
Som Lennart Bengtsson, förtjänstfullt, beskrev ovan – vi har ett klimatsystem, som fraktar otroliga mängder havsvärme till Arktis/Grönland – det är därför havets temperatur till synes förblir stabil.
Värme sänds till Arktis – och energiomvandlas till iskallt vatten och flödar ner i havsdjupet igen – det är det som är klimatets stora ” pump”.
Denna sydliga värme kyls av i ett enormt flöde till det nordliga – och flödar ut i dom närmast obegripligt kraftfulla havsströmmarna som flödar från Grönland, ner mot Labrador och till slut återvänder i bl a Golfströmmen – som då hunnit värmas upp och håller oss…någorlunda varma på vintern.
Många minns nog SVT reportage från ett forskningsfartyg i vintras – dom mätte strömstyrka och temperatur i Golfströmmen – vilket dom gjort sedan 1988.
Ingen förändrad strömstyrka.
Och ingen förändrad temperatur.
( den varierar i ett vågmönster, upp och ned från drygt 7 grader till drygt 9 grader.)
Såå – Havets klimatsystem fungerar utmärkt, överskottsvärmen transporteras från syd går norrut, kyls av till iskallt, sjunker och glider söderut i västra atlanten och vänder sedan norrut igen, värms upp – och gör Europa beboligt.
Havet – är därför svårt att värma upp genom högre temperatur, dess värmeinnehåll ( som ökar med mer koldioxid ) är inte detsamma som en höjning av Temperaturen i Celsius.
Havet jämnar ut våra temperaturvariationer, över tid.
Havet är fantastiskt.
#33 Magnus
Förstår inte när du säger om havet ”större värmeinnehåll men inte högre temperatur”. I min fysikaliska värld är temperatur och värmeinnehåll linjärt beroende av varandra. Pratar vi olika språk eller vad är skillnaden mellan din och min syn på detta?
Nr 34 Karl Erik R
Man brukar tala om värmeinnhållet som ” hela havets volym”.
Medans temperatur anges för en specifik plats, exempelvis för oss på västkusten.
Det finns flera anledningar till varför dessa 2 mått är viktiga.
Det viktigaste i mina ögon – är att det är svårt att värma havet, eftersom ( som jag beskrev ovan ) vi har ett klimatsystem.
Det är trögt att få ner värmen i havet, bl a pga att dagen oftast är varmare än natten – värmen från dagen lämnar havsytan på natten, uppåt..inte mycket neråt.
Den ytvärme som skapas i havet transporteras i hög grad uppåt och mot norr – kyls av faller ner, kallare.
Solen är här viktig – men också koldioxiden.
Att via diffussion ” trycka ner” varmare vatten genom havets olika språngskikt av salt och temperaturskillnader – är inte lätt.
Varmt vatten transporteras istället i hög grad i dom övre skikten, där det hela tiden ” läcker ” uppåt, genom ytan..för vidare transport i atmosfären.
Mätningar av energiinnehållet i havet visar rejäla ökningar – men havstemperaturen håller sig runt 3,5 grader…bl a pga ovan nämnda.
Precis som vid all mätteknik är det viktigt att förstå mätobjektets egenskaper – och där menar jag att klimatvetenskapen blundar för komplexiteten – kraftigt.
Det är också därför klimatvetenskapen alltid har ett bias – ” vi är ganska säkra på vår information”…säger dom alltid på slutet.
Därför är det viktigt att skilja på havets värmeinnehåll och dess temperatur.
Det är också på grund av ovanstående som sveriges Havsmiljöinstitut, med samlat forskarunderlag – kan säga att:
Temperaturen i Skagerrak har varit ungefär likadan från 1870 – 2020.
Det är, också i mina ögon, viktigt att förstå att det finns väldigt gott om utrymme i havet för att öka värmeinnehållet – innan det slår igenom på ett avgörande sätt i temperaturen, förmodligen 1000 – tals år.
Nr 35….mig själv.
Jag sammanfattar mitt orerande :
Skillnaden mellan värmeinnehåll i havet och dess temperatur är:
Skillnaden på om vi har en klimatkris eller en klimatvariation.
Dvs havets temperatur är summan av vårat klimat – Energi från solen + atmosfären + klimatsystemet = temperatur.
Havets temperatur är ca 3,5 C = ingen klimatkris.
#7 Lasse
En glaciärforskare på Grönland, en erfaren sådan hävdade att med dagens avsmältningstakt skulle det ta mer än 1000 år för isen att försvinna helt.
Det lär nog hända en del med klimatet under den tiden och inte ens under vikingatiden när man odlade säd på Grönland var isen helt borta.
37
Notera att det är bara en bråkdel av Grönlands yta som vari isfri under de senare ca 10000 åren. Det räcker med att inspektera aktuella isborrmätningar samt havsvattenståndet under samma tid
#37
Jag skulle säga att det är oerhört osannolikt att större delen av grönlandsisen skulle försvinna på så kort tid som 1000 år. Det hände inte under den förra mellanistiden som varade ca 15000 år med 3-8 grader högre temperatur än nu på Grönland. Möjligen hände det under MIS 11 som var en ändå varmare mellanistid och som varade i 30 000 år.
Och höglandet på nordöstra Grönland har inte varit isfritt på ca 40 miljoner år. När det hände senast växte det palmer i Sverige, och mangroveträsk vid ishavskusten och det fanns alligatorer och apor på 80:e breddgraden.
Med den takt som isen minskade ifjol skull det ta ca 20 000 år.
#35
Du glömde den huvudsakliga processen genom vilken värme överförs mellan ytan och de djupa delarna av havet, den termohalina cirkulationen.
Denna innebär att tungt (salt + kallt) vatten sjunker i Nordatlanten och runt Antarktis och väller upp igen i uppvällningsområden på olika håll efter något årtusende. Det är denna process som gör att havets medeltemperatur är så låg, trots varmt ytvatten ovanpå och varmt berg under.
Eftersom det sjunkande vattnet också är syrerikt så finns det inga stora syrefria djupområden som under tidigare epoker då bottenvattnet sjönk nära ekvatorn och var varmt, mycket salt och syrefattigt. Det enda djupvattnet av den typen som uppstår idag är en liten ”rännil” ut genom Gibraltar.
Nämnvärda förändringar av havets värmeinnehåll under termoklinen kan bara ske via den termohalina cirkulationen vilket sker på tidsskala av årtusenden.
Lite sen in. tty 23, exakt. Det är dock inget man får hör talas om bland alla så kallade klimatexperter som lyfts fram. DW, vad är din kommentar till tty:s kommentar i 23 eller har möjligtvis ditt tangentbord brunnit upp, eller så kanske AI svarar fel på din frågeställning.
Lennart 30. Det där är humor, undrar vad han med hårknuten eller hon med rastafrissan skulle ge för intellektuell kommentar.
#35 och 36 Magnus
En kastrull med vatten på spisen. För att den ska få högre energi-innehåll så måste temperaturen öka.
I världshaven kanske man pratar om högre energiinnehåll p g a att ytvattnet värmts men hela volymen har förstås inte ändrats mätbart. Knappt ens en hundradels grad har den stekande solen lyckats ändra.
Men det är lite lurigt att jämföra ytvattnet med hela havsvolymen. Äpplet kan vara fullt moget medan päronet fortfarande är kart.
Nr 42 Karl Erik R
Ja, precis!
Vill du värma vattnet på spisen, så använder du säkert spisplattan – inte hårtorken.
Och ja – temperaturen i världshavet har ökat någon eller några hundradelar av 1 grad Celsius.
Men – vi kan gå ut på gatorna och skrika att : värmeinnehållet har ökat kraftigt.
Påståendet om att haven ökat sitt värmeinnehåll beror nog helt enkelt på att enligt klimatmodellerna har jorden en positiv värmebalans som är så stor så att atmosfären borde ha värmts mer än vad man kunnat uppmäta.
Eftersom haven kan ta upp nästa hur mycket värme som helst utan att det kommer att märkas eller mätas så påstår man bara rakt ut att haven ökat sitt värmeinnehåll — för det kan ju inte vara något fel på modellerna — eller hur?
Nr 44 Sten Kaijser
Bra beskrivning.
Och – när metoderna för att mäta detta värmeinnehåll sattes igång – sa några:
” men, då kan dom ju hävda vad som helst”.
Orsak – verkan – utfall….