I mitt föredrag på Mölndalskonferensen pratade jag dels om den långa temperatur-mätserien från Uppsala, och dels om vad som har orsakat fluktuationerna av temperaturen över tiden. Som ni väl känner till, har jag gjort en bättre temperatur-serie för Uppsala som inte är påverkad av utbyggnaden av Uppsala på samma sätt som den serie som Uppsala universitet publicerar. Som bekant mäter Uppsala universitet temperaturen inne i staden vilket är vetenskapligt helt förkastligt.
Om man istället använder min förbättrade Uppsala-serie, där temperaturen har mätts utanför staden från 1950-talet och framåt, ser årsmedeltemperaturen ut som följer:
Vi har alltså stora temperatursvängningar (fluktuationer) över tiden. Vad dessa beror på ska jag reda ut nu. För er som har följt bloggen under lång tid vet att jag har gjort en liknande analys för Sverige som helhet förut. Den här gången har jag dock endast koncentrerat mig på Uppsalas temperatur vilket ger ett mer tydligt resultat.
Inom statistiken finns det 2 parametrar som ofta används för att beskriva korrelationen mellan två olika mätserier. Dessa är P-värdet och R-värdet. Det första, P-värdet, är null-hypotest-testet. Ett värde när noll indikerar att det finns korrelation mellan mätserierna. Den andra, R-värdet, beskriver hur väl mätserierna korrelerar linjärt. Ett högt värde (nära 1) indikerar att det finns en linjär korrelation.
Nedan följer en jämförelse mellan Uppsala-temperaturen och vinden (ERA5), Total molntäckning (ERA5), Solinstrålning/Globalstrålning (Stockholms universitet) samt NAO index. När det finns en stark korrelation är dessa markerade med fet stil.
Vinter
Vind från syd: P = 0,00 R = 0,79
Vind från väst: P = 0,00 R = 0,55
Total molntäckning: P = 0,54 R = -0,07
Solinstrålning: P = 0,02 R = -0,37
NAO index: P = 0,00 R = 0,65
Sommar
Vind från syd: P = 0,20 R = 0,14
Vind från väst: P = 0,03 R = -0,24
Total molntäckning: P = 0,00 R = -0,62
Solinstrålning: P = 0,00 R = 0,83
NAO index: P = 0,00 R = 0,33
Vår
Vind från syd: P = 0,00 R = 0,48
Vind från väst: P = 0,00 R = 0,51
Total molntäckning: P = 0,07 R = -0,20
Solinstrålning: P = 0,04 R = 0,32
NAO index: P = 0,00 R = 0,52
Höst
Vind från syd: P = 0,00 R = 0,69
Vind från väst: P = 0,98 R = 0,00
Total molntäckning: P = 0,37 R = 0,10
Solinstrålning: P = 0,27 R = 0,18
NAO index: P = 0,00 R = 0,60
Observera att det finns beroenden mellan solinstrålning och totalt molntäcke. Mindre moln ger mer solinstrålning. NAO-indexet representerar lufttrycksskillnaden mellan Portugal och Island. Ett högt NAO-index innebär ett lågtrycksområde runt Island. Detta innebär i de flesta fall en ökad vind från söder och väster till Uppsala.
Vinter
Temperaturen under vintersäsongen har ett mycket bra samband med vinden från söder och NAO-index. Ett högt NAO-index ger starka vindar från söder. Korrelationen mellan NAO-index och temperaturen visas nedan.
I princip all vinteruppvärmning som har skett sedan 1960-talet kan förklaras av lågtrycksområden runt Island.
Sommar
Sommartemperaturen har en mycket god korrelation med den inkommande solstrålningen (irradiance). Se nedan.
Det minskande molntäcket under sommaren visar också ett bra samband, men inte lika bra som med instrålningen. Särskilt efter ~1995 finns det en större avvikelse. Anledningen till att korrelationen inte är lika bra för molntäcke jämfört med irradians är inte klar. Orsakerna kan vara olika molntäcke under natt och dag eller att molntäcket på olika höjder ger olika avskärmning av solen. Det kan också finnas osäkerheter i ERA5-data om molntäcket.
Våren
Situationen för våren är inte lika tydlig som för vintern och sommaren, men det verkar finnas en ganska bra korrelation med vinden från väst och syd. Nedan visas en så kallad scatterplot där vinden från väst är på X-axeln och temperaturen på Y-axeln.
Det finns förmodligen många faktorer som påverkar vårtemperaturen, inte bara vinden. Eftersom våren är en övergång från vinter till sommar kan både vinden, solinstrålningen och kanske andra faktorer påverka temperaturen.
Hösten
För hösten är situationen likartad som för vintern. Temperaturen är i hög grad beroende av vinden från söder som i sin tur är beroende av NAO-index.
Förvånande nog har dock vinden från väst ingen korrelation med temperaturen på hösten. Det här har jag ingen bra förklaring till.
Slutsatser
Den viktigaste faktorn för Uppsalas vintertemperatur är vinden från sydväst, som i sin tur är beroende av positionen för låg- och högtrycksområden i Atlanten. När ett lågtrycksområde är positionerat nära Island kommer varma vindar från sydväst att höja temperaturen. Även hösten har ett liknande beteende som vintern.
Under sommaren är det den inkommande solstrålningen som styr temperaturen. Korrelationen mellan solinstrålning och temperatur är mycket stark. Men för våren är situationen inte lika tydlig. Förmodligen påverkar många faktorer temperaturen
Eftersom all eller i stort sett all uppvärmning som skett sedan 1960-talet kan förklaras av naturliga faktorer är det svårt att se att koldioxidutsläpp skulle ha någon större inverkan på temperaturen. Det går heller inte att säga om temperaturen kommer att öka eller minska i framtiden eftersom det är naturen som bestämmer.
All data
All data och alla källor finns i motsvarande engelska artikel på min hemsida.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Tack för ett intressant arbete Magnus.
Skall vi skydda oss mot uppvärmningen sommartid så är ett rejält träd med skuggande löv att föredra således 😉
NAO : https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/nordatlantiska-oscillationen-nao-1.13984
Mer väder än klimatindikator (till skillnad från AMO som visar strömmar med längre periodicitet)
Tack Magnus, intressant ur minst två perspektiv. Att de kurvor som ger underlag för ”klimatet” när de summeras över en trettioårsperiod korrelerar med solinstrålning och vindriktning är naturligtvis en självklarhet … rentav så självklar att man förundras över att världens samlade forskarelit inte tycks ha reflekterat över att det kan finnas sådana samband – men de menar kanske att det är koldioxiden som styr både solinstrålning och vindriktning … något för Rockis att fundera på …
Tack, Magnus!
Och du är i gott sällskap, med Smhi.
Även dom funderar på hur detta med CO2 kommer in i bilden över klimatutvecklingen/uppvärmningen.
När man läser smhi:s utgåva från 2022 ” Observerad klimatförändring i Sverige 1860 – 2021, blir det tydligt att det går upp och ned – trots tungviktare som Sverker Hellström och Erik källström..skriver dom i rapporten : ” Från 1860 fram till slutet av 1930 – talet ökade medeltemperaturen med knappt 0,2 C per decennium, varefter medeltemperaturen minskade med ca 0,1 C per decennium fram till 1980 – talet.
Över hela perioden från 1860 – 2021 beräknas medeltemperaturen ha ökat med i genomsnitt 0,13 +/- 0,03 per decennium.”
Dock anser jag själv det mest intressanta i sveriges temperaturserie vara vintertemperaturen – från dom kalla decennierna 1960, 70 och 80 gick vi således plötsligt upp 2 grader i våran vintertemperatur på bara några få år till 1990 – och där har vi så förblivit fram till nu.
Uppsalaserien och sverigeserien blir ju dock oanvändbar som skrämselpropaganda i EU, FN och i våra skolor och I media – hujedamej! Naturligt!? Nej, nej – dessa serier måste gömmas undan.
Istället har vi Noaa: homogeniseringsalgoritmer och äldre data som justeras ned och nyare data som justeras uppåt.
NASA – GISS har en variat: ta bort och ändra..
Det har blivit svårt att hitta långa, tillförlitliga mätserier, hoppas fler jobbar hårt för att behålla dom få, bl a smhi:s, som finns.
En dag blir dessa långa serier värda sin vikt i guld – då vi upptäcker att satellitvärdena inte visar hela sanningen…fråga isbrytaren Oden.
En bra sammanställning . Den ökande temperaturen i området beror främst på markant högre vintertemperaturer som i sin tur hänger samman med atmosfärcirkulationen. En ökad globalstrålning är tydlig som sannolikt beror på renare luft och mindre moln men som också kan påverkas av anomalier i atmosfärcirkulaionen.
När det gäller atmosfärcirkulationen vet vi dock ännu inte i vilken utsträckning den i sin tur påverkas av stigande växthusgaser,
Däremot kan man nog avfärda risken för att Golfströmmen försvagats ty i så fall skulle man få motsatt resultat än vad Magnus Cederlöf visar.
Som sagt ”Science is not settled”
Lennart
Nr 4 Lennart B
Ja, just vintertemperaturen såg ut att påverkas av den plötsliga värmeuppgången i norra Atlanten, vid Island- som drog igång runt 1985 – havstemperaturen påverkar sedan atmosfärscirkulationen ( om jag fattat rätt. )
När kallt Labradorvatten störtade in i irmingerhavet runt 2014/15 lär en större effekt ha avlästs på atmosfärscirkulationen där..
Det jag själv minns från vårat västerhav vid den stora havsförändringen från 80 och 90 – talet var dom gigantiska ”värmebubblorna” som vi hade i pelagen vintertid, bl a hade vi dessa stora värmeöar på 15 gradigt vatten vid jultid, på 20, 30m djup.
Det var märkliga tider, men nu ser detta ut att ha vänt – både i havet och på land.. men hur framtiden ser ut återstår att se.
Kan dock på kort tid påverka våran medeltemperatur..riktigt spännande.
Uppsala ligger ju mitt på slagfältet mellan iskalla NO-vind och varma SV-vind.
Det är både attack och reträtt om vart annat.
Hävdar inte alarmisterna att dessa områdena skall få mest av CO2 slevens värme?
Men den ser vi ju inte till.
OT men träffande i dagens inlägg om temperatur – och ett omfattande arbete i sann nyfiken anda att förstå.
Einstein lär ha sagt – ” jag upptäckte att naturen är konstruerad på ett underbart sätt, och att det är vår uppgift att hitta den matematiska strukturen i naturen..”
Det är glädjande att se dagens inlägg i ljuset av att förstå ( temperaturutvecklingen ).
Man kan också vända på det – och med sorg se hur dagens klimatvetenskap tycks drunkna i alarmism och en övertro på satelliter och algoritmer och förhastade slutsatser och inte minst på kravet om likformighet tänkande.
Einstein hade med stor sannolikhet förkastat dagens klimatvetenskap – utifrån dess struktur och dess hysteriska krav på konsensus.
Det är upplyftande att klimatupplysningen ger en nyfiken inblick i våran faktiska temperaturutveckling och att våran klimathistoria här får sin sista hamn att tryggt ankra vid…klimathistorien, denna bespottade stackare som knappt får finnas i dagens vetenskaper.
Magnus
Det är så skönt att läsa riktiga vetenskapliga analyser.
Alldeles för få dataanalyser utförs på verkliga data som dessutom blir publicerade.
Har du försökt skriva en insändare eller dylikt med ett kortare referat av dina upptäckter?
Antar ingen är intresserad….
Har spridit på FB i allafall
#8 Torbjörn R:
Jag försöker sprida budskapet här och jag spred det på Mölndalskonferensen. Informationen finns tillgänglig, men intresset är väldigt svalt utanför våran ”sfär”. Sådana här resultat går också alltid att förklara bort med att det gäller bara för en plats på jorden. Att den här platsen ligger på ett ställe som skulle varit mest påverkat av utsläppen, har nog ingen betydelse.
Magnus C #9,
Översätt det här till engelska och skicka in manuset till Science of Climate Change så blir den åtkomlig via de akademiska sökmotorerna.
Hörde nyss på Rapport att metan-utsläppen står för en tredjedel av jordens uppvärmning.
Hörde också Ursula påstå att om vi får ner utsläppen kan vi bromsa uppvärmningen.
Men det förutsätter att uppvärmningen till största delen beror på växthusgaser.
Om det istället handlar om solinstrålningen så är situationen en annan.
Hörde också TV-meterologen tala om att november har blivit flera grader varmare. Det är definitivt klimatförändringarna höll han med studiereportern om.
Klimatförändringar defienieras som medelvärdet under minst 30 år. Men vädret kan variera en hel del under den tiden.
#11
Oktober i år skulle även ha blivit varmare. Detta berättade meteorolog i P4 Göteborg härförleden. Detta berodde på att kalla och varma luftmassor slogs om herraväldet. I år hade de varma luftmassorna vunnit. För något år sedan var det de kalla, De hade sett till att oktober blev kylig. Reporten frågade om ”värmen” var alarmerande.
Svaret blev nej; det rörde dig om att vädret varierade från år till år.
#9 Magnus Cederlöf
Jag förstår det. De hittar på alla skäl till att slippa se fakta som dina.
Så frågan då är ju om KU och FB är de enda kanalerna vi har?
Ska se om jag kan få komma in på SwebbTV igen… så kan jag ta upp detta.
Nr 11 & 12
November har haft samma temperaturintervall, enl smhi:s glidande 10 års medelvärde, sedan 1935.
Och har en fallande temperaturtrend sedan mer än 10 år tillbaka.
Och oktober har enligt samma glidande 10 årsmedelvärde – varit stabilt inom samma spann sedan 1960…1961 var den varmaste oktobermånaden smhi uppmätt.
Men nu skall talibanerna vara med på Cop – mötena – så då ordnar det sig nog.. lika barn leka bäst.
Magnus Cedelöws temperaturserie tycks inte stärka klimatvetenskapens rön om att – det nu är varmaste klimat på 125 000 år.
Det känns lite konstigt att leva i det varmaste klimatet på 125 000 år – utan att det syns i naturen eller på termometern..för den delen.
Vi lever i dom märkligaste av tider.
Svt och klimatvetenskapen pratar mycket om desinformation…men det är inte lätt att förstå vad dom menar med det begreppet..
Tack Magnus. Alltid lika intressant med riktiga mätdata från verkligheten!
Lite OT så har även UAH data för oktober, gällande Global Land, kommit in i sin korrigerade form, fom januari 21, och den ”återställer” rimligare data, som rimmar väl med både NOAA och RSS enl Roy Spencers förklaring, och även med rimlig korrelation till övriga globala data, och en mera exakt följsamhet till teorierna om någon är intresserad i nördiga detaljer. Lite mera favör för passerad långsiktig större topp?
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-53
12
Åtminstone i Mellansverige har oktober temperaturen varit densamma sedan 1940. Endast slumpartade variationer från år till år men ingen trend.
Något att fundera på
Lennart
# Sören 11
”Hörde nyss på Rapport att metan-utsläppen står för en tredjedel av jordens uppvärmning”
Hörde detsamma, lite fler kossor som släpper ut det som kossor alltid släppt ut så kanske vi klarar oss även den dag som solen slocknar … fast det kräver att åskovädren upphör eftersom de tydligen ”bränner” den metan som finns i atmosfären i närområdet – tusan vad kyligt det torde bli efter att Tor härjat o slungat sin hammare …
Sören G #11
Hav förtröstan, lösningar finnes.
Vår klimatminister har ju tagit del av de otvetydiga oroande faktan och villl införa metanskatt.
Rimligtvis betyder det här i Sverige, vi ska ju vara föregångare?
Så vi måste äta mer bös och skölja ner det med havremjölk.
Lennart Bengtsson: ”Den ökande temperaturen i området beror främst på markant högre vintertemperaturer som i sin tur hänger samman med atmosfärcirkulationen.”
Hur och varför påverkas atmosfärscirkulationen?
#20
https://klimatupplysningen.se/klimat-klimatforandringar-och-atmosfarens-allmanna-cirkulation/
Fredrik S #19
Vår klimatminister, och EU, borde läsa på lite om metan. Metan är en relativt kortlivad växthusgas och försvinner efter ca 7 år. Vi vet också från bla. W. Happers beräkningar att dess uppvärmning är minimal jämfört med H2O och CO2.
För det andra så är kor växthusneutrala eftersom de bara äter växtbaserad föda. Det enda fossila som kommer in i cirkulationen är den traktorkörning som behövs för att slå höet till vintern.
#22 SLU håller uppsikt på Metan från kor!
https://www.lrf.se/nyheter/slu-forskaren-svenska-kor-slapper-ut-lika-lite-metan-som-pa-1800-talet/
Sen borde väl den gashantering som biogasproduktionen medför sänka halterna betydligt.
https://www.energigas.se/Media/jyvpb5n3/mangd-godsel-som-rotas.jpg
SVT har fel bild när de pressar fram svar från Kullberg-som väntat!
Erik Edlund
Huvudsakligen från temperaturanomalier i tropiska havsområden. Det finns inga enkla samband och aktuella processer är inte förutsägbara mer än några veckor. De tropiska signalera är mest tydliga över Nordamerika. Det kan inte heller uteslutas att cyklonbanorna över Skandinavien också påverkas av isförhållandena i Arktis