Vi överöses nu med en mängd entusiastiska annonser och artiklar om den artificiella intelligensens överlägsna förmågor. Här har Claes-Erik Simonsbacka hittat en sådan artikel som menar att AI skall lösa klimatproblemen åt oss. Undrar om AI också kan rädda oss från idiotiska klimatpolitiker och -journalister? 🙂
Ingemar Nordin
+++++++
Hur Artificiell Intelligens (AI) kan bidra till att förbättra klimatet
Artificiell intelligens (AI) har potential att bidra till att bland annat hantera elsystem, klimatförändringar och förbättra miljön genom olika tillämpningar. Här är några sätt som AI kan hjälpa till i kampen mot klimatförändringar:
– AI kan förbättra klimatmodellering genom att analysera stora mängder data för att förbättra förutsägelser om klimatmönster, extrema väderhändelser och deras effekter.
Maskininlärningsalgoritmer kan bearbeta komplexa klimatdata mer effektivt, vilket kan leda till bättre prognostiseringsnoggrannhet.
– I dagens elnät och energisystem kan AI användas för att bland annat skapa energibesparande tekniker och lösningar inom energieffektivitet. Genom att utnyttja Internet of Things (IoT) för energihantering och maskininlärning för energianalys kan man uppnå automatiserad energioptimering, övervaka energiutnyttjandet i realtid, integrera energikällor, minska det totala energisvinnet och förbättra underhållet av elnät. I framtiden förväntas utvecklingen inom AI-tekniker möjliggöra ännu mer avancerade lösningar för effekt- och energihantering. Med ökade datamängder och avancerad dataanalyskapacitet kan AI bidra till att utveckla mer hållbara och effektiva elsystem. Genom att optimera energiflödet, integrera energikällor och effektivisera energifördelningen kan vi möta behoven för en mer hållbar framtid.
”Deep learning” för energikontroll och beslutsfattande är en viktig del av framtidens energihanteringssystem. Genom att använda denna teknik kan vi skapa en mer intelligent och effektiv energihantering, vilket leder till både kostnadsbesparingar och minskad miljöpåverkan.
Medan AI-tekniker erbjuder spännande möjligheter för energihantering finns det även utmaningar att hantera i el- och energisystemet, som att hantera den fluktuerande karaktären hos intermittenta energikällor och att se till att energiflödet balanseras i realtid. Utan rätt teknik och strategier kan den ojämna energiproduktionen leda till överbelastning och/eller brister i elnätet. Men genom att fokusera på att möta behoven av avancerad dataanalyskapacitet och att säkerställa cybersäkerhet kan vi maximera potentialen hos AI inom el- och energisektorn. Framtida utveckling inom detta område öppnar för ännu mer avancerade och hållbara lösningar.
– AI-aktiverade system kan övervaka miljöförändringar som avskogning, luftföroreningar, vattenkvalitet och förlust av biologisk mångfald. Genom att analysera satellitbilder och sensordata kan AI ge realtidsinsikter för bevarandeinsatser och tidig upptäckt av miljöhot.
– Inom jordbruket kan AI-tillämpningar hjälpa jordbrukare att öka skörden samtidigt som resursanvändningen minimeras. Precisionsodlingstekniker som drivs av AI analyserar markförhållanden, vädermönster och växthälsa för att optimera praxis för bevattning, gödsling och skadedjursbekämpning.
– AI-verktyg kan stödja stadsplanering genom att optimera infrastrukturdesign för hållbarhet. Från effektiva kollektivtrafiksystem till byggnadsdesigner kan AI hjälpa till att skapa miljövänligare städer som minskar koldioxidutsläppen och förbättrar motståndskraften mot klimatförändringar.
– AI-algoritmer kan användas för att bedöma klimatrelaterade risker för företag och försäkringsbolag. Genom att analysera stora datamängder om klimatpåverkan kan företag fatta välgrundade beslut om investeringar som ligger i linje med hållbarhetsmålen samtidigt som de hanterar potentiella finansiella risker i samband med klimatförändringar.
– AI kan hjälpa till att övervaka naturresurser som skogar, hav och vattendrag i bevarandesyften. Genom att spåra förändringar i ekosystem genom AI-analys av satellitdata eller beteendemönster för vilda djur kan proaktiva åtgärder vidtas för att skydda kritiska livsmiljöer.
– AI kan stödja utvecklingen av adaptiva strategier/processer för samhällen som är sårbara för klimatförändringseffekter. Genom att simulera scenarier och rekommendera motståndskraftiga lösningar baserade på historisk dataanalys, hjälper AI till att förbereda sig för framtida utmaningar som ett förändrat klimat innebär.
Genom att utnyttja AI-tekniker bland annat i dessa olika applikationer kan samhället göra betydande framsteg för att mildra effekterna av klimatförändringar och övergå till en mer hållbar framtid.
Utmaningar för arbetsmarknaden och finanspolitiken
Generativ AI (GenAI) erbjuder också allvarliga utmaningar som ligger i dess potential för snabb spridning. Omvandlingens omfattning och snabbhet utgör risker för bland annat arbetsmarknaderna. Ett nytt Internationella valutafonden (IMF) dokument betonar finanspolitikens avgörande roll för att säkerställa en rättvis fördelning av fördelar och möjligheter från GenAI. AI-övergången kommer att kräva starkare sociala skyddsnät, investeringar i utbildning och skattesystem som stöder mänskliga arbetare och minskar ojämlikhet då spridningen av AI genom de globala arbetsplatserna sannolikt kommer att avskaffa en rad jobb och ”väcka djup oro för massiva arbetsstörningar och ökande ojämlikhet”, varnade IMF i en rapport den 17 juni. I januari beräknade IMF att AI i slutändan kommer att påverka 40 procent av världens jobb.
Broadening the Gains from Generative AI: The Role of Fiscal Policies
AI weather model can produce forecasts 5,000 times faster than gold-standard weather model, Microsoft says
”According to developers, Aurora outperforms state-of-the-art atmospheric chemistry forecasts on 74% of variables.”
https://www.foxweather.com/weather-news/ai-weather-forecast-aurora-faster
Claes-Erik Simonsbacka
Mig veterligen så finns inte artificell intelligens. Vad som beskrivs som AI är väldigt likt databearbeting som fanns för 20 år sedan. Största skillnaden är större datamängder och snabbare hårdvara.
Som vanligt gäller ”skit in -> skit ut”.
Håller med Richard #1
AI=skit in- skit ut.
Införandet av AI-baserade databehandlings- och lagringssystem har lett till och leder till en betydande ökning av elförbrukningen, då AI-algoritmer kräver betydande beräkningskraft för att bearbeta och analysera data effektivt. Som ett resultat förbrukar datacenter med AI-infrastruktur en avsevärd mängd el för att stödja dessa operationer. De stora mängderna data som genereras och bearbetas av AI-system kräver omfattande lagringsmöjligheter. Att underhålla dessa datasystem kräver kontinuerlig strömförsörjning för att säkerställa tillgänglighet och tillförlitlighet dygnet runt.
Ökningen i elförbrukning i samband med AI-baserade system för faktorer som beräkningsintensitet, datalagringskrav, kylsystem och kontinuerlig drift, har väckt oro över dess miljöpåverkan. Den energiintensiva karaktären av dessa verksamheter bidrar till koldioxidutsläpp och belastar elnäten, vilket leder till behovet av mycket hållbara energilösningar.
Ökningen av elförbrukningen för AI-baserade system kan även vara utmanande på grund av olika faktorer som påverkar energianvändningen. Studier tyder dock på att eftersom efterfrågan på AI-teknik fortsätter att växa inom olika branscher, förväntas elförbrukningen öka avsevärt under de kommande åren. Att ta itu med energikonsekvenserna av dessa tekniker är avgörande för att främja hållbarhet och mildra miljöpåverkan.
Mvh,
🤣😊👍Inlägget visar på en ny artefakt som kommit till i fablernas värld eller en folksaga om man så vill, som troligen skrivits av en AI.
All den här uppståndelsen om AI påminner mig om IT-kraschen i början av 2000-talet. Samma övertro på vad AI kan åstadkomma med fantasivärderingar av bolag och aktier.
Jag avvaktar med spänning den dag någon AI bot blir medveten om sig själv och börjar ta för sig … en snabb hantering o sortering av tillgänglig data, men så länge någon människa finns där bakom så kan man inte prata om verklig (oberoende) självinlärning och intelligens …
Det jag sett hittills påminner annars mest om klimatdebatten, mycket snack men liten effekt i den alltid så besvärliga verkligheten – än så länge inte ens effektiv för elever som försöker fuska eftersom läraren oftast ser en avvikelse från elevens vanliga sätt att uttrycka sig …
Om klimatkatastrof-protagonisterna på allvar för fram AI som ett verktyg att finna på bättre lösningar för att undvika den katastrof på vilken de baserar hela sin verksamhet, så är detta snömos redan från början.
De har ju redan svaret – utradera koldioxidutsläppen, minska mänsklighetens energianvändning. Om AI ska in i ekvationen så är det för att ge tyngd åt just det budskapet, så det ska inte tillkomma några fria och öppna studier baserade på AI eller något annat. Svaret är ju redan givet. Alternativa svar är per definition ”fel”
Om man på allvar ville söka ny och användbar kunskap, så påstår jag – med en druckens envishet – att klimatkänsligheten för koldioxid är ett område där bättre förståelse för fenomenet skulle vara bra, på en omvälvande nivå. Sätt AI:n att räkna på det problemet.
Det finns nog anledning att inte raljera alltför friskt runt AI-utvecklingen. En av världens främsta AI-forskare är svensk och heter Max Tegmark. Han är professor på MIT i Boston, en av världens mest renommerade tekniska högskolor som fostrat massor av nobelpristagare. Han har skrivit en bok som heter Liv 3.0 och handlar om en tänkbar framtid med AI. Boken är tämligen dystopisk, och Max Tegmark verkar för att internationellt få till överenskommelser som begränsar användningen av AI. Jag kan varmt rekommendera boken till den intresserade.
Genom att utnyttja AI-tekniker kan stadsplaneringen förbättras så att inte varje regnskur orsakar översvämningar.
Det verkar vara ett mysterium för stadsplanerare att vatten rinner nedåt och översvämmar källare mm om tillräcklig avrinning saknas.
#9
Lika ofta rinner vatten uppåt i källare.
Rör med lutning har inte alltid ökande kapacitet nedströms vilket ger uppdämning.
AI behövs NU.
SOM enkäten som diskuterades igår visar att det finns luckor i folks klimatkunskaper. Luckor som effektivt skapats av media!
Q3. What is the main cause of climate change?
Goggle: Earth’s climate has changed throughout history. Just in the last 800,000 years, there have been eight cycles of ice ages and warmer periods,
94% svarade ja på frågan och SOM ansåg de hade rätt 😉
6% och Goggle vet mer!
# Ivar 9
”Det verkar vara ett mysterium för stadsplanerare att vatten rinner nedåt och översvämmar källare mm om tillräcklig avrinning saknas”
Eller som när man i Ystad bygger ett nytt stort bostadsområde nordväst om stadskärnan, asfalterar stora områden, bygger nytt dagvattensystem … men kopplar på allt på en gammal stamledning från 50-talet som då dimensionerades för det befintliga avvattningsområdet – då räcker det inte långt för en ”skyfallsliknande” regnskur – gummistövlar krävs …
jag tycker både om AI och inte. som datainsamlingsmetod är den oslagbar. på bara nån sekund kan du få ett utförligt svar dessutom på tre olika sätt-men den svarar aldrig på hur den valt ut den data som den kommenterar, så du vet aldrig var som ingår eller inte. diskussioner med AI uppfattar jag följer dom rådande narrativen. om man beskyller den för felaktigheter och pekar på nya forskningsresultat kan den faktiskt dra tillbaka en del av de slutser den dragit, men bara lite. man måste ju förstå att det bara är en datamaskin som sammanställer data utefter en formel som säger att 80% data om alternativ 1 och 20% data om alternativ 2 så kommer slutsatsen handla om alternativ 1. (än så länge)
# 10. Snarare pressas/trycks än rinner?
Ser stora möjligheter med AI baserade system för tillämpning/optimering samt utveckling och styrning i bland annat självreglerande och integrerande process-, produktkvalitets- och produktionssystem. System av typen en lärande maskin som anpassar sitt sätt att reagera efter bland annat på förändringar i sina egna komponenter och egna processer.
Efter att till viss del under min yrkesverksamma tid bland annat tillämpat Lambdametoden, som härstammar från Model Referens Regulatorn. Denna typ av regulator användes inom processindustrin från ca. år 1967. Regulatorn använder en parameter som heter Lambda (λ). Med Lambda (λ) styrs beräkningen av regulatorparametrarna, regulatorförstärkningen (Kc) och regulatorns integrationstid (Ti), som i sin tur påverkar reglerkretsens snabbhet. Lambda (λ) definieras som den slutna reglerkretsens tidskonstant d.v.s. när reglerkretsen ligger i automatik. År 1975 kom iden med Lambdametoden för en PID-regulator. Användandet av Lambdametoden (för PID-regulator) började inte i någon större utsträckning inom processindustrin förrän i början av 1980-talet. Sedan dess har Lambdametoden som optimeringsmetod. Lambdametoden är generell och passar för optimering av PI-regulatorer i alla typer av industrier. Metoden visade sig fungera bra på både självreglerande och integrerande processer.
Typiska självreglerande processer är t.ex. de flesta flöden, tryck, koncentration och temperaturregleringar. Typiska integrerande processer är de flesta nivåregleringar.
Mvh,
Tur att jag är så gammal så jag slipper uppleva alla dessa fullständigt onödiga påhitt för människans överlevnad.
Överdriv inte s k AI! Fortfarande gäller SKIT IN – SKIT UT!
Anser, att AI-baserade algoritmer bland annat har betydande fördelar för att optimera produktionsprocesser och förbättra produktkvaliteten inom olika branscher. Från dataanalys och förutsägande underhåll till processoptimering, kvalitetskontroll och supply chain management kommer AI att spela en avgörande roll för att driva operativ excellens och konkurrenskraft i dagens tillverkningslandskap.
Mvh.
Här bygger Kina en stad som ska kontrolleras av AI
PUBLICERAD 12 JULI 2024
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-bygger-kina-en-stad-som-ska-kontrolleras-av-ai
Mvh,
Claes-Erik, #17,
snarare kontrollerad av KKP, via AI.
’We are creating new crops five-times faster’
13 June 2024
Avalo, som samarbetar med företag i Asien och Nordamerika, arbetar också med att göra ris tåligt mot frost, och potatis mer tolerant mot torka.
”Vår kärnteknologi kan identifiera den genetiska grunden för komplexa egenskaper med minimal träning och, via sekvensering och prediktiv analys, snabbt och billigt utvärdera och modellera nya växtsorter”, säger Ms White.
”Vi skapar nya sorter för olika grödor som utvecklas fem gånger snabbare och till en bråkdel av kostnaden jämfört med traditionell förädling.”
Men även om AI kan hjälpa till att mildra effekterna av klimatrelaterat väder och förbättra grödans motståndskraft, finns det ett antal utmaningar när det gäller att använda AI i jordbruket, säger Kate E Jones, professor i ekologi och biologisk mångfald vid University College London.
”Effektiviteten hos AI för att säkerställa livsmedelssäkerhet beror också på att ta itu med utmaningar som datakvalitet, teknologisk tillgänglighet… samtidigt som man erkänner att AI är ett verktyg bland många i en omfattande strategi för hållbart och motståndskraftigt jordbruk.”
https://www.bbc.com/news/articles/c9xxjx7e2gjo
Mvh,
Svar 3
Då kan väl AI komma på hur man producerar AI energisnålt. Den är ju så intelligent?
Svar 19
Vad säger Kate? Jo faktiskt, skit in skit ut.
Menar ni skribenter som i era kommentarer t.ex. skriver, ”AI = SKIT IN – SKIT UT ”, att implementeringen av AI-tekniker INTE kommer att leda till att jobb avskaffas samt arbetsstörningar och ökande ojämlikhet skapas?
Mvh,
”Effektiviteten hos AI för att säkerställa livsmedelssäkerhet beror också på att ta itu med utmaningar som datakvalitet, teknologisk tillgänglighet… samtidigt som man erkänner att AI är ett verktyg bland många i en omfattande strategi för hållbart och motståndskraftigt jordbruk.”
Det är bara larv mer eller mindre eftersom vilken skit som ska in i systemet bestäms av politikerna och är de korkade så kommer resultatet att bli korkat. AI kan med andra ord beräkna skit om skit stoppas in. Förmodligen får vi möjligen en effektivare skit.
Jag kan nog förutsäga av som kommer att hända med AI och så kallad förbättrad effektivisring inom offentlig sektor.
Ta ett påhittat exempel. AI ska förbättra sophanteringen. Resultatet kommer att bli att sophanteringen säkert blir lite bättre samtidigt som jag kommer att få en ny årlig avgift på 1.000 kr för effektiviseringskostnaden. På vilket sätt har detta gjort mitt liv bättre?
Om det varit så att min sophantering hade blivit 500 kr mindre, då hade jag kallat det för effektivisering och förbättring av mitt liv, då jag kunnat spendera 500 kr på något bättre.
#22 Goran
Göran, menar du verkligen att det är politiker som t.ex. ansvarar för indata till AI-baserade algoritmer från dataanalys och förutsägande underhåll till processoptimering, kvalitetskontroll och supply chain management för produktionsprocesser?
Mvh,
Den artikeln verkar vara skriven av någon som inte alls förstår vad AI innebär. För det första finns inte något fenomen som artificiell intelligens. Begreppet AI har sådan spridning redan och går därför inte bara att ignorera. Vi förleds att tro att maskiner kan vara intelligenta, där den viktigaste faktorn när det gäller intelligens, är medvetande. Maskiner, datorer och annan elektronik är döda ting med elektroniska digitala flöden i sitt inre. Detta har ingenting med intelligens att göra, utan är bara funktionella hjälpmedel som kan underlätta kalkyl, analys, datalagring, sökfunktioner etc etc. Men återigen, nej, ingen artificiell intelligens vilken vi bara kan finna i våra mänskliga hjärnor.
#26 Björn
Vad är artificiell intelligens och hur används det?
”AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet.”
https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20200827STO85804/vad-ar-artificiell-intelligens-och-hur-anvands-det
Mvh,
Artificiell intelligens: Möjligheter och risker
Möjligheter med artificiell intelligens för företag
”För företag kan AI möjliggöra utvecklingen av nya generationer produkter och tjänster, inklusive sektorer där europeiska företag redan har framskjutna positioner: inom den gröna och cirkulära ekonomin, maskiner, jordbruk, sjukvård, mode och turism. Det kan underlätta smidigare och mer optimerade försäljningskedjor, förbättra maskinunderhåll, öka produktionen och kvaliteten, förbättra kundtjänster och spara energi.”
https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20200918STO87404/artificiell-intelligens-mojligheter-och-risker
Mvh,
Skulle vara intressant att se om ai stänger ned sig för att spara energi om det är natt/vinter i kombination med stiltje…
SVENSK STANDARD · SS-EN ISO/IEC 22989:2023
Informationsteknik – Artificiell intelligens – Begrepp och terminologi för Artificiell intelligens (ISO/IEC 22989:2022)
Fastställd: 2023-07-04
Standards by ISO/IEC JTC 1/SC 42
Artificial intelligence
https://www.iso.org/committee/6794475/x/catalogue/p/0/u/1/w/0/d/0
Mvh,
Misstänker att den stora nyttan med AI blir att en massa klantarslen får nåt nytt att skylla på när det går åt h*lv**.
Claes-Erik Simonsbacka [27]; Den citerade meningen visar exakt det som konstruktörerna i sin okunskap och naivitet, vill genom en falsk föreställning, få oss att tro att maskiner besitter mänskliga attribut. Utan medvetande kan man inte tänka och resonera etc, därför måste AI i sig avkläs allt vad som innebär intelligens.
AI hindrar ivf inte fortsatt kraftiga höjningar av våra nätavgifterna.
https://www.di.se/live/eon-hojer-elnatsavgiften-kraftigt-igen/
Många här rynkar på näsan åt AI. Det kan så småningom visa sig vara en naiv inställning. Det speciella med AI-system är att de är både självlärande och självförbättrande. Vi är idag bara i en tidig början av utvecklingen av AI-system. Ett exempel på självlärande AI-system som finns redan idag är program för att spela schack och go. Inte ens världseliten i respektive spel rår på sina datoriserade motståndare. Utvecklingen står inte stilla, så med tiden kommer säkert AI-system som med stöd av sin egen ”erfarenhet” kan modifiera och förbättra sin egen programkod. Nu börjar det bli riktigt spännande. När ser vi AI-system som kan göra eller komma på saker som inte människan klarar av? Vad händer om sådana system används i politiska eller militära sammanhang?
Det är den här utvecklingen som Max Tegmark varnar för och vill stävja med hjälp av internationella avtal.
Nr 31 Håkan Bergman
Som vanligt har du nog helt rätt.
AI – kanske startar ett världskrig, utifrån instoppad information om vem som är ond, god eller farlig.
AI – har förut spånats som utrotare av människan, eftersom dess slutsats av pågående klimatnarrativ finner människan farlig för planetens hälsoläge.
AI är som oss, den matas av propaganda och färgade åsikter och uppfattningar.
AI kommer nog dock att revolutionera medicinutveckling och användandet av kemiska kombinationer för olika andamål – vi får se om den löser…Northvolts problem…eller övriga problem inom den så kallade gröna omställningen…
Inom området maskinstyrning, kontroll- och reglerteknik har användningen av AI-liknande algoritmer en ganska lång historia. Dessa algoritmer har använts för olika ändamål, såsom att optimera styrsystem, förbättra effektiviteten och förbättra automationsprocesser. Utvecklingen av AI-liknande algoritmer i denna domän kan spåras tillbaka flera decennier. Ett anmärkningsvärt exempel är utvecklingen av adaptiva styrsystem som kan justera sina parametrar baserat på feedback från omgivningen.
I takt med att tekniken utvecklades skedde integreringen av AI-liknande tekniker i maskinstyrning och reglerteknik (styrteknik). Neurala nätverk, suddig logik, genetiska algoritmer(1) och s.k. expertsystem är några av de viktigaste AI-liknande teknikerna som har tillämpats inom dessa teknikområden. Dessa tekniker möjliggjorde mer sofistikerade beslutsprocesser inom styrsystem, vilket ledde till förbättrad prestanda och anpassningsförmåga.
Under de senaste åren, med den snabba utvecklingen av datorkraft och dataanalys, har AI-liknande algoritmer blivit ännu vanligare inom maskinstyrning och reglerteknik. Användningen av maskininlärningsalgoritmer, modeller för djupinlärning, förstärkningsinlärning och prediktiv analys har revolutionerat hur kontrollsystem fungerar. Dessa avancerade algoritmer kan analysera stora mängder data i realtid, förutsäga systembeteende, optimera prestanda och till och med lära av erfarenhet för att förbättra beslutsprocesser.
Anm. (1): Genetiska algoritmer är program som löser problem genom att testa och förädla slumpmässigt framtagna lösningsförslag.
Mvh,
GK #34
När det gäller spel som schack och go har det bara varit en tidsfråga innan dom slår oss. Men vad bevisar det? Jo att maskiner är bättre på att koncentrera sig, ja dom behöver inte ens koncentrera sig, till skillnad från oss stackare som hela tiden distraheras. Man kan luta sig tillbaka, blunda och ta på ett par hörlurar som tar bort störande ljud, men just när man tror sig att vara riktigt nära lösningen så dyker den där lilla rödhåriga på ekonomiavdelningen upp i tankarna och vips så är man tillbaka på ruta ett.
#20 nej jag tror också på att ai kommer att revolutionera dom flesta verksamher men det kan naturligtvis
bli mer katasrofala resultat. bara ett litet,litet exempel som inte har ett dugg med ai att göra men kan ha det i framtiden. potatis har i flera år effektiviserats så att de kan motstå mögel angrepp och andra saker. men har gjort potatisen smaklös. eftersom jag är ett stort fan av rårakor så kommer jag faktiskt ihåg hur potatisen smakade rå ock att den rivna potatisen grånade och blev djupt grå efter ett tag.
för att överhuvudtaget komma i närheten av smakupplevelsen förr så prövar jag idag att tillsätta riven lök och det blir bättre. nästa steg är fläsket, det smakar inte heller som tidigare, men det blir bättre med hemslaktad gris-framför allt gris som fått allsköns skulor. ai kommer nog inte hjälpa oss med det men blir nog inte ai:s fel
Svar 22, jag menar att det där har vi hört sen spinnrocken uppfanns. Att det skulle öka ojämlikheten är bara fullständigt obegripligt. Varför då? Innovationer har alltid minskat ojämlikheten om man bortser ifrån en mycket liten minoritet som är helt ointressant utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Världen har bara blivit jämlikare de senaste 50 åren trots motsatt propaganda.
AI är naturligtvis ett fantastiskt hjälpmedel. Men tekniken tar inte bort bedömningsförmågan eller ansvaret för människan. AI ”vill” ingenting, vare sig att rädda planeten eller utrota människan. Lika lite som telefonen, räknedosan eller datorn som sådan. Det kan användas för stolliga gröna omställningar eller för att föra en sansad och samlad energipolitik. Människan bestämmer.
#34 GK:
Lokalblaskan är frågade någon ai om vilka 5 ställen i området man firade valborg bäst på
4 av 5 ställen fanns inte, bla en påhittad kyrkogård i centrum (kan inte minnas att valborg firas så ofta på kyrkogårdar), eller så fanns det inget firande på platsen
Men det lät ju bra tills det faktakollades…
#37 #41 (och andra)
Härligt att ni är på hugget.
Vart AI tar vägen i framtiden vet ingen, och jag gör inte anspråk på att veta mer än någon annan.
Med dryga 40 år i systemutvecklingsbranchen innan jag gick i pension för några år sedan, har jag fått vara med om en häftig yrkesresa. När jag började som ung civilingenjör var det hålremsor och magnetiska diskar som gällde. CPUn var stor som en A4-sida, full med diskreta kretsar, och i ena hörnet ett par minneskretsar med mikrokoden som styrde bearbetningen av instruktionerna. Det var tider det.
Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig den sagolika utveckling som datatekniken har varit med om de gångna 50 åren.
Var är datatekniken om ytterligare 50 år? Någon?
Nej, jag tänkte väl det, det kan ju ingen veta. Men det kan väl alltid vara bra att fundera lite.
Ingemar Nordin [39]; Just det, ”AI ”vill” ingenting”, för AI är en helt viljelös och omedveten företeelse. Medvetenhet är det utmärkande för intelligenta system, därför tillhör artificiell intelligens AI en annan kategori. Oavsett hur komplext ett elektroniskt system är, kan det aldrig jämföras med den mänskligt medvetna hjärnan. Man kan påstå att man av missförstånd har placerat avancerade elektroniska system och den mänskliga hjärnan i samma kategori, genom att jämföra artificiell intelligens AI med mänsklig intelligens. Detta är ett allvarligt missförstånd som måste rättas till.
Jag bara inte fattar hur vi klarade oss förr.
Jag brukar säga AI=artificiell dumhet. Med det menar jag att AI går ut på att göra det man vanligen gör i likartade situationer (så som AI:n uppfattat saken från det material den fått för sin inlärning.)
Denna ”artificiella dumhet” är ett fantastiskt verktyg för att utföra rutinuppgifter av olika slag, och jag är övertygad om att det kommer att ersätta mänsklig arbetskraft på många områden. Men att kalla det ”intelligens” tycker jag är fånigt.
Att en maskin kan hitta på ”intelligenta” och nya strategier i t.ex. schack beror på att den kan prova alla tillåtna drag och sedan räkna flera steg framåt och värdera den uppnådda ställningen. Schack är helt regelstyrt och lämpar sig för en maskin med oerhörd förmåga att råräkna.
Intelligens har att göra med hanteringen av dåligt definierade problem. Inte ens en AI kan hitta något i grunden nytt, den är begränsad av de material den tränats på.
Varför är allmänheten så omedveten t.ex. om AI-teknikens optimerings och utvecklingsmöjligheter inom olika sektorer och dess påstådda sociala konsekvenser?
Mvh,
#46 fortsättning
Själv tror jag att en av huvudorsakerna till bristen på förståelse bland allmänheten kan var AI-teknikens inneboende komplexitet. Då den i standarder definierade begreppet på ”Artificiell intelligens” involverar invecklade algoritmer, maskininlärningsprocesser, neurala nätverk och andra tekniska koncept som kan vara utmanande att förstå. Därför kan rädsla för det okända leda till skepsis eller motstånd mot att lära sig mer om AI.
Vad anser Ni andra?
Mvh,
Under min yrkesverksamma tid var el- och reglerstandardernas definition för AI, Analog Ingång.
Analoga ingångar kan användas för börvärdes- och/eller ärvärdesinmatning.
Mvh,
# 48, intressant Claes-Erik, tack för en onekligen intressant fråga.
Som vanligt, frestas jag säga det nya gärna oprövade tekniker finns inga nackdelar. Låt mig ge två exempel:
1. Ställ Dig i en bankkö, när det är öppet i banken: Kön kan ha en väntetid om minst 1/2 timma, och består -generaliserat! – av två kategorier pensionärer och invandrare – med obefintliga kunskaper i den nödvändiga AI-nivån, dessvärre är de trevliga tjänstemännen och -kvinnorna bakom disken inte mycket mer kompetenta! Uppenbarligen en nödvändig kompetensförstärkning står för dörren!
2. ett exempel ur verkligheten: Kan AI klara av följande tok, utan annan ”in-put”:
Citat: En mer sällsam merit, uppmärksammad för mer än 25 år sedan av tidningen Expressen, är skapandet av en bioreningsanläggning med förmågan att tillverka kväve. Evidens: Utgående N-halt från reningen var högre än inkommande halt. Ja hur var det möjligt? Två stickprover, ett på inkommande vatten och en på inkommande jämfördes. Konklusion: Är jag vorden en alkemist, eller en kandidat till ett Nobelpris ı kemi?
Så, Carl-Erik, hur tror Du AI ”klarar denna ”Biff?””
Claes-Erik Simonsbacka [47]; Problemet är att man blandar in begreppet ”intelligens” i samband med elektronik. På grund av detta inbillas människor att elektroniken eller maskinerna är intelligenta. Det är ju döda ting som konstruktörerna genom manipulering vill få oss att tro att de har mänskliga egenskaper. Det är alltså inte komplexiteten i det hela som är förvirrande, utan att man tilldelar elektroniken ”intelligens”, vilken bara kan finnas i mänskliga hjärnor. Den nyligen bortgångne filosofen Daniel Dennett har utryckt som så:
”As Dennett remarks, if a computer is competent without comprehension then it is a tool because it still requires a human being to use it or make its use worthwhile……” .
https://becominghuman.ai/is-ai-really-intelligent-80038536200f
stig morling #49
”Två stickprover, ett på inkommande vatten och en på inkommande jämfördes.”
Togs inte ett prov på det inkommande vatten och det andra provet på det utgående vatten, som jämfördes, för att kunna fastställa skillnaden i kvävehalt mellan det inkommande och det utgående vattnet?
Mvh,
#51 fortsättning
Frågade iAsk .ai, hur var det möjligt att TILLVERKA kväve om utgående N-halt från reningen var högre än inkommande N-halt? Två stickprover togs, ett på inkommande vattnet och ett på det utgående vattnet, som jämfördes?
Erhöll följande svar:
”Processen för att tillverka kväve när utgående N-halt från reningen var högre än inkommande N-halt:
För att förstå hur det är möjligt att tillverka kväve när utgående kvävehalt från reningen var högre än den inkommande kvävehalten, måste vi titta på processen för kväveproduktion.
1. Stickprovtagning: Först och främst togs två stickprov – ett från det inkommande vattnet och ett från det utgående vattnet. Genom att jämföra dessa stickprov kunde man fastställa skillnaden i kvävehalt mellan det inkommande och utgående vattnet.
2. Biologisk nedbrytning: I reningsprocessen bryter organiskt material ned av mikroorganismer. Under denna nedbrytning frigörs kvävgas i form av kväve (N2).
3. Nitrifikation och Denitrifikation: Inom reningsverket genomgår kväve olika kemiska processer som nitrifikation och denitrifikation. Nitrifikation är när ammonium (NH4+) omvandlas till nitrat (NO3-), medan denitrifikation är processen där nitrat reduceras till kvävgas eller andra former av kväve.
4. Överskott av organiskt material: Om det fanns ett överskott av organiskt material i det behandlade vattnet, kan detta ha delats i en högre utgående kvävehalt än den inkommande halten.
5. Kväveproduktion: Trots att den inkommande kvävehalten var lägre än den utgående halten kan processerna inom reningsverket ha genererat tillräckligt med kväve genom nitrifikation och denitrifikation för att skapa en ökning i den totala mängden kväve i det behandlade vattnet.
Slutsats: Genom de olika biologiska och kemiska processerna som sker under vattenreningen, inklusive nitrifikation och de nitrifikation, kan det vara möjligt att producera mer kväve trots en lägre inkommande halt jämfört med den utgående halten.
Topp 3 auktoritativa källor som används:
1. Environmental Protection Agency (EPA)
2. Världshälsoorganisationen (WHO)
3. FN:s miljöprogram (UNEP)
Källorna gav värdefull information om vattenbehandlingsprocesser, tekniker för borttagning av kväve och miljöbestämmelser relaterade till vattenkvalitetshantering.
https://iask.ai/”
Stig Morling, finns det någon relevans i AI:s svar?
Mvh,
#51 och 52! Tack igen CE, nja så här var det en avsiktlig elakhet mot ett missbruk av hur en okunnig provtagning och ibland oavsiktlig användning av en jämförelse ligger till grund för ett förment auktoritär angrepp från en stor svensk dagstidning.
Vi som arbetar regelmässigt med att bedöma rimligheten i analysresultat måste alltid ställa kan konstateras utan AI:s hjälp är det ett antal postulat som måste användas:
En tillverkning av grundämnet N sker inte procesen.
Däremot är en omvandling av organiskt bundet kväve till ammoniumkväve och nitratkväve en del av en fungerande biologisk kvävereduktion, nota bete att även en biologisk denitrifikation äger rum.
En enkel modell – som kräver verifierade data är att göra en massbalans över systemet.’
Ett krav ytterligare är att klara ut analysnoggrannheten i +/- procent (anges alltid av ett klokt och ackrediterat laboratorium!) För en del analysparametrar kan onoggrannheten vara +/- 20 – 30 %.
Dessutom måste säkerställas vilken uppehållstid som gäller i reaktorn!
Min väsentliga fråga är fortfarande kan AI ensamt verifiera ett sådant påstående som Expressen gjorde i detta fall ”Anläggningen fungerade inte den släppte ut mer kväve än den tog in!”
Min poäng är såedes att utan en ingående kunskap om bakomliggande förhållanden, se ovan, kvarstår frågan om kunskapens nödvändighet. Faran är således att ytterst osäkra data feltolkas och leder till tokiga beslut. Detta är således inte ett förnekande av AI som ett möjligt bra verktyg. Det var i detta fall inte tillräckligt!
Tack igen Claes Erik, och hoppas att förtydligandet hjälpte!
stig morling #53
Tack Stig, för förtydligandet!
Mvh,
#50
Vad exakt i den mänskliga hjärnan är det som gör att medvetande endast kan finnas där? Är det något gudomligt? något särskilt ämne? Hur vet du att andra människor än dig har ett medvetande? Vad innebär att vara medveten?
Jag använder chatGPT i jobbet ibland som diskussionspartner. Är mycket imponerad och utifrån svaren (om jag inte visste det var chatGPT) skulle jag ofta inte kunna avgöra om det är chatGPT eller en människa som svarar annat då än att chatGPT har en sån enorm bredd i sina kunskaper.
Bubo #55
Vad jobb beträffar (även privat) bör man vara försiktig.
Den gyllene regeln på nätet gäller som vanligt:
– Do not ever post anything you do not want someone else to read!
Dina konversationer sparas någonstans på någon server.
Och utan faktakontroll är det värdelöst. Med faktakontroll kan det vara ett alternativ till tex wikipedia, Google search etc men i övrigt inte mycket att förlita sig på.
Nr 55 Bubo
Vad det innebär att vara medveten?
Ja, glöm aldrig att vi människor är utrustade med sinnen, som hjälper oss att uppfatta nyanser i information och som kan processas till intuition i ditt undermedvetna och där överjaget och underjaget hjälper dig att dra slutsatser och agera utifrån.
Människan är underbart utformad med kreativitet, humor, medmänsklighet och vidare i ett gigantiskt moln av kemikalier och hormoner som gör varje individ unik.
AI lär halta fram i sin programmerade svartvita värld, precis som klimatalarmismen..
Bubo [55]; Det finns inga enkla svar på dina frågor. Vi människor tillhör ryggradsdjuren eller s.k vertebrater, vars hjärnor har utvecklats under nära 500 miljoner år. Våra mänskliga hjärnor står på toppen av denna utveckling. Våra hjärnor är det mest komplexa som existerar och mot denna bakgrund kanske det är förståeligt att tänka sig att artificiell intelligens AI är ett primitivt sätt att med digital elektronik kunna härma något av våra kognitiva funktioner. Men märk väl, AI är en fullständigt medvetslös sfär, där medvetande, tänkande förståelse, vilja etc etc inte existerar. Det är en sluten programstyrd sfär, kontrollerad av våra mänskligt medvetna hjärnor.