”Strålningsdrivarna”
vs.
”Polarvirvelsvakterna”
Rond 2: Klimatskiften – finns dom?
För första gången har läran om CO2 och växthusgasernas roll i klimatet fått en seriös utmanare i form av en heltäckande hypotes om vad som driver klimatet och dess förändringar. Den här artikeln är den andra i en serie som utvärderar denna nya hypotes om naturliga klimatvariationer. Artikeln publicerades först på engelska på Watts Up With That, här.
Klimatsystemet försöker ständigt återställa planetära strålningsobalanser genom transport av värme via atmosfärens och havens cirkulationssystem. Dessa styr ett stort flöde av latent och kännbar värme från tropikerna ut mot polartrakterna, där värmen mest effektivt strålas ut i rymden. Detta beskrevs i den första artikeln, här.
”Winter Gate-keeper-hypotesen” [WGH] hävdar att klimatet uppvisar decennielånga regimer av denna värmetransport åtskilda av mer eller mindre abrupta skiften: ”… klimatregimer är distinkta tillstånd för den atmosfäriska cirkulationen med olika nivåer av värmetransport mot polerna. I stället för att förändras gradvis kan dessa regimer plötsligt övergå från ett tillstånd till ett annat.”[2, s. 337].
Klimatregimer som avslutas med klimatskiften är en grundläggande egenskap hos WGH. De är en del av de naturliga cykler som är centrala för WGH.[2, kap. 32-33] Klimatregimerna manifesteras som trender i oceaniska och atmosfäriska oscillationer, i varierande värmetransportintensiteter och i förändrade yttemperaturtrender.
En central del i WGH är att förändringar i flödet som resulterar i klimatförändringar är tillräckliga för att ändra strålningsbalansen så att jorden antingen kyls eller värms upp som ett resultat. De skiftande transportregimerna för värme och luftfuktighet är den grundläggande förklaringen till klimatförändringarna, säger WGH.
IPCC:s klimathypotes om växthusgaser som drivkraft bortser från de naturligt förekommande klimatförändringarna på global nivå, eftersom de inte passar in i hypotesen om ett klimat som förändras till följd av gradvis ökande växthusgasnivåer. Även om man kan visa att det finns vissa klimatskiftningar, antas de inte vara tillräckligt stora för att förändra den globala strålningsbalansen. IPCC nämner inte heller klimatskiften eller klimatregimer som begrepp i sig.[3] Klimatskiften är inrangerade under kategorin ”intern föränderlighet”, vars effekter sätts till noll:
Figur 1. Uppskattade bidrag till den observerade uppvärmningen 2010-2019 i förhållande till 1850-1900. Figuren är hämtad från IPCC:s senaste klimatrapport, där man hävdar att naturliga variationer för första gången i historien har upphört att påverka klimatet: all klimatförändring antas numera uteslutande vara orsakad av människan. Skala i grader K. Källa: [3, fig. 2b]
Klimatskiftet 1976
Det enda klimatskiftet i modern tid som är någorlunda vedertaget inom klimatvetenskapen inträffade 1976. Det har utförligt studerats och är tydligt i många klimatrelaterade variabler och hade stora konsekvenser för t.ex. marin ekologi.[4][5][6] Så här beskrivs klimatskiftet 1976 i WGH-litteraturen:
”Den sentida globala uppvärmningen började 1976 med ett snabbt klimatskifte i Stilla havet som ökade den zonala cirkulationen i atmosfären och minskade värmetransporten mot polerna, vilket påverkade den globala temperaturtrenden. Som ett resultat förändrades de multidekadala havsoscillationerna från en kall fas, som hade lett till nedkylningsperioden 1945-1975, till en varm fas.
Det abrupta klimatskiftet 1976 avslöjade att det finns multidekadala klimatregimer som skiljs åt av abrupta övergångar. De är resultatet av förändringar i den globala atmosfäriska cirkulationen som etablerar tydliga regimer för den polära värmetransporten.”[2, s.342].
Skiftet 1976 är alltså utgångspunkten för att titta på presumtiva klimatskiften med motsatta effekter på de dominerande vindmönstren, den polära värmetransporten och uppvärmningen. Ett sådant skifte inträffade runt 1944/45 och ett senare hävdas av WGH ha inträffat runt 1997.
Vad är det som driver klimatskiftena?
WGH:s grundläggande koncept är att den meridionella transporten (MT) av värme och luftfuktighet mot polerna styr klimatförändringarna. En ökning av MT påskyndar energitransporten till polarområdena, ökar utstrålningen till rymden, särskilt i Arktis, och fungerar följaktligen som en negativ feedback.
Den främsta drivkraften för MT är den skarpa temperaturskillnaden mellan tropikerna och polarområdena, dvs. en latitudinell temperaturgradient (LTG, eller gradienten i korthet). ”LTG är en central del av jordens klimatsystem i alla tidsperspektiv. Den driver den atmosfärisk-oceaniska cirkulationen och hjälper till att förklara spridningen av orbitala signaler genom klimatsystemet, inklusive monsunen, den arktiska oscillationen och havscirkulationen.”[1, s.86][10]
Gradienten kommer sig av att vi har en enorm skillnad i solstrålning mellan tropiska och polära breddgrader. Gradienten driver den polära värmetransporten och den fungerar därmed som en termodynamisk drivkraft för planetens klimat: ”MT är klimatets styrreglage, och det reagerar främst på LTG”. [1, s. 542] Intressant nog uppvisar gradienten en multidekadal variation:
Figur 2. Den observerade temperaturgradienten mellan Arktis och tropikerna. Den beräknas genom att subtrahera temperaturanomalierna på latitudnivå mellan 64-90°N och 0-24°N. Positiva värden innebär en svagare gradient jämfört med basperioden 1951-1980. De gula staplarna visar den svaga gradienten runt 1940/45 och därefter från 2000 och framåt, dvs. de perioder då temperaturskillnaden mellan Arktis och tropikerna var som minst. Det är också de perioder då särskilt Arktis upplevt en ökad uppvärmning. Bokstäverna A-D visar olika klimatregimer och de vertikala orangea linjerna har lagts till för att visa möjliga klimatskiften. Källa: [8, fig. 4]
En högre temperaturgradient förstärker alltså värmetransporten mot polerna, och vice versa. Under klimatskiftet runt 1945 nådde de globala temperaturerna sin topp samtidigt som gradienten nådde sitt svagaste värde och värmetransporten avtog, (period ’A’/gula stapeln i figur 2). Därefter började gradienten öka, värmetransporten tog fart vilket bidrog till att klimatet svalnade under de följande decennierna, ”B”:
Figur 3. Multidekadala temperaturtrender indikerar multidekadala klimatregimer A-D med skiften runt 1910, 1945 och 1976, men däremot inte 1997.
Under 1960-talet och början av 70-talet ökade gradienten, den polära värmetransporten blev större och de globala temperaturerna sjönk något. Men återigen skiftade klimatet. Under årtiondena efter klimatskiftet 1976 har gradienten blivit allt mindre (’C’ och ’D’ i fig. 2). Detta har haft en negativ inverkan på värmetransporten sedan 1976. Trots detta har vi fått ett varmare klimat, särskilt i ’höga Norden’. Varför?
Transport av värme och luftfuktighet
MT är transport av värme och luftfuktighet i riktning mot polarområdena. Kännbar värme (sensible heat) transporteras i alla lager av atmosfären upp till ToA, medan latent värme bara transporteras som luftfuktighet (vattenånga) i den lägre atmosfären. Vattenångan i atmosfären lagrar värme som kan frigöras längre fram. (Se appendix för ytterligare förklaring).
Den totala mängden utfällbart vatten (Total Precipitable Water, TPW) i luftpelaren kan användas som en proxy för hur mycket luftfuktighet som finns tillgänglig i atmosfären och potentiellt kan transporteras via MT. Klimatregimerna och -skiftena (A-D i figur 2 och 3) stämmer väl överens med TPW-utvecklingen:
Figur 4. Totalt utfällbart vatten (TPW) enligt mätning och reanalys av ECMWF ERA5 (0,5×0,5 grader) från 1940, samt ERA20C från 1900-1940. Den senare dataserien har nivåjusterats för att stämma med den högre nivån i ERA5. Blå linje är en LOESS medelvärde och grått fält är 2σ. Klimatregimer och klimatskiften som i figur 2 och 3. Källa för data: ECMWF.
TPW ökar långsiktigt till följd av den globala uppvärmningen och det finns nästan 10 procent mer vatten i atmosfären idag än för 120 år sedan. Varmare luft innehåller mer vatten, vilket förstärker både konvektion och advektion i vattnets kretslopp. Intensiteten i Hadleycellerna i tropikerna har ökat, och de har också expanderat markant mot polerna sedan 1997. Även Ferrelcellerna uppvisar liknande förstärkningar. Som ett resultat av dessa skift har vi en positiv trend i den export av nettoenergi från tropikerna som sker mot polerna sedan omkring 2000, vilket alltså ökar MT, se föregående inlägg (särskilt fig. 4).
Var där ett klimatskifte 1997?
Förändringarna i gradienten (fig. 2) liksom i vattencykeln (TPW, fig.4) bekräftar att det skedde klimatskiften 1945 och 1976. Men hur är det med klimatskiftet 1997, som har föreslagits av WGH? [1, kap. 11.4]
Vi hade en topp i den globala temperaturen under den starka El Niñon 1997/98, följt av en temperaturpaus fram till 2015. Men den långsiktiga globala uppvärmningstrenden har varit intakt sedan 1976 utan några tecken på klimatologiskt relevanta klimatskiften i globala temperaturdata (fig. 3). Gradienten i figur 2 visar inte heller några tecken på ett skift efter 1997. Inte heller i data för jordens energiobalans (EEI) eller havets värmeinnehåll (OHC) finns några tecken på ett klimatskifte 1997. Det finns dock andra tecken på ett klimatskifte runt 1997, t.ex. i vattencykeln (fig. 4) och i olika klimatindex i Arktis.
Helt klart skedde det en förändring i det globala värmetransportsystemet från mitten av 1990-talet. Det skedde en ökning av den polära transportens storlek trots att LTG blivit allt mindre. Uppenbarligen har vissa motverkande faktorer varit mer betydelsefulla, t.ex. skiftet i TPW. Arktis har värmts upp dramatiskt under denna period, den s.k. arktiska förstärkningen, som orsakats av ökad värmetransport i atmosfären och haven. Detta har minskat temperaturgradienten och uppenbarligen gjort andra faktorer såsom TPW-skiftningarna viktigare än LTG.
Förändringar i vattencykeln är avgörande för MT, vilket framgår av den dramatiska utvecklingen av TPW i figur 4. Skiftena i den stämmer också överens med alla klimatskiften som påvisats, inklusive 1997. Vi har också många bevis för 1997 års klimatskifte i Arktis, liksom i kumulativa index för olika multidekadala klimatskiften som AMO, ENSO och PDO [1, fig. 11.10].
Som svar på rubrikens fråga: Ja, det framgår tydligt av data och litteraturen att klimatregimer och klimatskiften är centrala i klimatsystemet och att de drivs av variationer i transport av värme och fuktighet. Det gäller inte bara i modern tid, utan har kännetecknat klimatet under hela holocenen, och längre än så.[10] Men det är också tydligt att det inte finns några regelbundna interaktioner eller cykler: vissa fundamentala globala klimatvariabler som var med och påverkade 1976 års klimatskifte förändrades inte 1997.
Till sist kan vi konstatera att växthusgaspåverkan via CO2 inte påverkat klimatskiftena under modern tid. För det första ökar CO2 monotont under alla de nämnda klimatskiftena, och för det andra har dess effekt på värmetransporten bedömts vara ”försumbar”.[10]
Nästa rond i kampen mellan klimathypoteserna sker i Arktis, WGH:s hemmaarena.
Appendix: en kommentar om kännbar och latent värme
Vattencykeln innebär cirka 10 gånger mer vertikal nettovärmetransport som konvektiva latenta flöden jämfört med transport av kännbar värme. Men om vi tittar på den meridionella värmetransporten utanför tropikerna är det mindre än hälften som advekteras horisontellt som latent energi jämfört med transport av kännbar värme, se figur 5.
Den meridionella värmetransporten i klimatsystemet kan förenklat beskrivas med tre komponenter: den torra luftvärmetransporten AHTDSE, havsvärmetransporten och det ”gemensamma” tillskottet av latent värme AHTLE.[7] När vi kommer uppåt polartrakterna dominerar transporten av torr luftvärme över transporten av latent värme:
Figur 5. Den genomsnittliga atmosfäriska värmetransporten, beräknad direkt från strömningsastigheter och temperaturvärden (AHTVT; y-axelns enhet: PW). Den totala AHTVT (heldragen svart) består av den torra statiska energitransporten av transport av kännbar värme (AHTDSE, röd) och transporten av latent energi (AHTLE, heldragen blå). Transporten av latent (HTEMP), som erhålls från havsytans avdunstning minus nederbörd (Evaporation Minus Precipitation, EMP), visas som den streckade blå linjen. För ytterligare förklaringar, se avsnitten 4.5-4.7 och figurerna 9-12 i [7].
Referenser
[1] Vinós, Javier, Climate of the Past, Present and Future: A scientific debate, 2nd ed., Critical Science Press, 2022.
[2] Vinós, Javier. Solving the Climate Puzzle: The Sun’s Surprising Role, Critical Science Press, 2023.
[3] IPCC AR6 WG1, Summary for Policymakers (SPM), figure SPM.2, https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/chapter/summary-for-policymakers/
[4] Recent observed interdecadal climate changes in the northern-hemisphere. Trenberth, AMS 1990, https://doi.org/doi:10.1175/1520-0477(1990)071<0988:ROICCI>2.0.CO;2
[5] From Anchovies to Sardines and Back: Multidecadal Change in the Pacific Ocean, Chavez och 3 medförfattare, Science 2003, https://doi.org/10.1126/science.1075880
[6] Global Variations in Oceanic Evaporation (1958–2005): The Role of the Changing Wind Speed, Lisan Yu, J.of Cl. 2007, https://doi.org/10.1175/2007JCLI1714.1
[7] Decomposing the meridional heat transport in the climate system, Yang och 4 medförfattare, Clim Dyn 2015, https://doi.org/10.1007/s00382-014-2380-5
[8] Ocean-atmosphere climate shift during the mid-to-late Holocene transition, Morley och 2 medförfattare, 2014, https://doi.org/10.1016/j.epsl.2013.11.039
[9] A new dynamical mechanism for major climate shifts, Tsonis och 4 medförfattare, https://doi.org/10.1029/2007GL030288
[10] Heat Transport Compensation in Atmosphere and Ocean over the Past 22 000 Years, Yang och 5 medförfattare, Nature 2015, https://doi.org/10.1038/srep16661
Underbart Gabriel och intressant!
Kanske var fysik mitt sämsta ämne en gång i tiden – men nog handlar det ofta om motsatser och storheter – och det bör driva klimatet!
Värme å kyla och hav och atmosfär – har onekligen en viss relation.
Din ena referens ” från ansjovis till sardiner och tillbaka” – är helt i min…smak.
Vi har samma klimateffekter i vårat Atlanten – alldeles nära kan vi följa havets och torskens rytm i Nordnorge.
Även där såg man en vetenskaplig envig mellan vetenskapliga falanger…hur stora kunde torskarna bli däruppe?
Gamla uppgifter om vikter över 50 kilo ansåg den etablerade vetenskapen som skrönor.
När så klimatskiftet i havet däruppe slog till för några decennier sedan visade det sig att torsken visst kunde svepa förbi 50 kilo i vikt – dom växte i en hastighet som den etablerade forskningen inte trott var möjligt.
Dom gamla fiskargubbarna fick rätt.
Naturen är vårat facit, brukar jag tjata om – men visst är det så.
Co2 förstör inte vårat klimatsystem, både systemet och årstiderna finns kvar – vi hamnar inte i klimathelvetet som EU och FN försöker hävda – inom kort säger dom också.
Hur skall havet värmas snabbt av lite mer antropogen Co2? Och..Innan havets temperatur ändrats kommer inte klimatet att ändras, på ett avgörande sätt.
Visst kan atmosfären bli lite varmare av mer Co2 men att den skulle kunna värma det 3700meter djupa världshaven- känns långsökt – eftersom vi har både ett klimatsystem, årstider och dag och natt.
Säkert en gångbar förklaring, tack.
Kärt barn har många namn, de naturliga variationerna. Och de kan mätas och ses i allt från minuter till årtusenden. men då måste man förstå verktygen.
Klimatskiften har vi således i en ständig ström. Mindre klimatcykler blir till större och när tillräckligt många fallit på plats enligt ett fåtal alternativ börjar nästa överlagrade klimatcykel. Som det gjorde ex på 1970-talet och ev är på väg att göra just nu. Eller möjligen redan gjort. OSV, OSV, OSV….
Och alla större klimatskiften kan därför omvänt delas upp på ett oändligt antal mindre.
Ett bra exempel i brist på andra strömmande data är således Temp Global, för sitt specifika mätområde på ca 80T mätplatser globalt.
En vacker bild av hur cykler från dagar binds ihop till decennier i fallet UAH och ERA5, vilka sannolikt kan kopplas till tidigare historiska LÅNGA cykler.
För vid något tillfälle ändrar de korta cyklerna karaktär och övergår från överlappande/korrektiva till trendande/icke överlappande cykler.
Och de är exakta och trogna sina grundläggande alternativ, men det har dessvärre inte vetenskapen förstått, och detta kan ju vara en början.
Finns i TA nära dig. Snabbt, billigt och fraktfritt!
Hela förklaringen:
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/climate-ta-for-busy-people
Senaste månadsdata från UAH och ERA5.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-48
Mycket intressant, tack Gabriel
Om man nu skulle vara en lärljunge av koldioxguden så ser man på de olika diagramen att trots skiftena som vänder ner och upp så är det en trend uppåt överlag. Det måste ju vara koldioxiden eller mänsklig påverkan kommer dom säga.
Nr 3 Michel
” kommer dom att säga ” påminn dom då att solens instrålning ökade efter mauder och dalton och att smhi brukar förklara den globala temperaturuppgången I början på 1900 – talet – med ökad instrålning.
Solen påverkar – Sverige och Europa har dessutom fått en rejäl ökning av instrålning dom senaste 40 åren.
Ändå ser vädret ut ungefär som alltid – under nollan i både Götaland och Svealand i natt…
4 Magnus blomgren
”under nollan … i Götaland…” VAR?? SMHI 0,5C TRV 0,9C har jag hittat…
Nr 5 Staffan L
Reaskäl, som så ofta…stor mängd platser mellan 0 – 2. plus.
Lägst minus 0,4 således. Trots Co2 – experterna sa I vintras att utan antropogen Co2 hade köldvågorna varit 4 grader kallare…undra om det gäller dagens låga götalandtemperaturer också…
Värmefilten Co2 tycks fungera sådär….
Tack Gabriel
IPCC förnekar historiska svängningar i klimatet.
I alla fall deras förekomst idag.
Intressant!
Kanske kan denna av Willis E som kom i förrgår vara relevant:
https://wattsupwiththat.com/2024/06/05/sea-surface-temperature-blues/
Han ser snabba variationer i havstemperaturen under århundraden tidigare. Men även ett brott i dagens uppvärmning.
Kanske även den kyla som ligger över Arktis är relevant.
Allt annat lika så borde ett kallt Arktis minska avkylningen av globen eller?
Grönland ackumulerar snö långt in i solsäsongen 😉
Nr 7 Lasse
Kallt i norr, jodå – gångna natten hade Reykjavik 4 grader under det normala – kokande hav och tjockt med Co2 hjälper inte – hela våren har varit iskall däruppe, liksom typ dom senaste 10 åren.. Inte ens vikingarna hade tyckt att det är varmt.
Kylan har även varit tuff för dom isländska jaktfalkarna.
6 Magnus blomgren
Ok… Trafikverkets mätstationer tycker SMHI är ”inofficiella”
En trafikverksstation ett par mil väster om Arboga mätte 30,3 nu i slutet av maj… utan den anskrämliga omgivning både av egna instrument och andra strålningskällor som SMHI:s Göteborgsstation har (29,1) SMHI använder väl TRV-stationer ibland dock sällan ”lågvisande”….
Här finns mycket som måste mogna för att kunna förstås. Det kommer med tiden.
Hur reagerar SMHI och SU på dessa hypoteser? Men kanske när det fel att fråga så. Varje individ kanske reagerar individuellt på olika sätt?
#7 Lasse. Det beror väl på om ett kallare Arktis vägs upp av ett varmare övrigt så att medelvärdet blir konstant. Då borde utstrålningen öka tänker jag.
#7 Men frågan är intressant, ställd mot WGH-hypotesen. Om halva jordens yta i N och S blir en grad varmare och den andra ekvatornära halvan blir en grad kallare på grund av ändrad (ökad) energitransport. Då borde jorden bli i genomsnitt något varmare. Utstrålningen vid ekvatorn minskar mer än vad utstrålningen vid polerna ökar på grund av fjärdepotensen i strålningslagen.
Men det kanske kompenseras av något annat.
300^4 – 301^4 = 8 100 000 000 – 8 208 541 201 = – 108 541 201
270^4 – 269^4 = 5 314 410 000 – 5 236 114 321 = + 78 295 679
#11 Såhär såg det ut i kända klimatkretsar för ett år sen:
https://www.deepseareporter.com/sv/arktis-varms-upp-snabbare-an-beraknat/
Torben Königk borde vara ett intressant intervjuobjekt för media, han var både säker på sin sak och orolig.
Idag är han säkert bara rolig 😉
#7 Lasse
#11 Lars
Slutsatsen är rätt, att ett kallare Arktis ger ett varmare klimat söderöver, givet samma totala energimängd och inga andra ändringar såsom i energitransport.
Man jag undrar om det är någon bra idé att räkna i grader K som Lars gör? Bättre att räkna på strålningsbalanserna och hur mycket värme som flyttas från tropikerna utåt så att man får med storleken på energin, som ju beror på ytorna för olika delar av klotet.
Se bifogad bild från VInos bok. det är för norra halvklotet under vintern. Tropikerna strålar ut mest värme, (streckade linjen), men utstrålningen där är inte lika effektiv som i polartrakterna (ljusgråa linjen):
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2024/06/WGH-NH-MT-and-radiation-Vinos-2022.png
Michel #3
”trots skiftena som vänder ner och upp så är det en trend uppåt överlag. Det måste ju vara koldioxiden eller mänsklig påverkan kommer dom säga.”
Ja, det är mellan de två hypoteserna som kampen står.
Den relevanta frågan att ställa är:
finns det naturlagar, etablerade teorier, eller observationer som falsifierar CO2-hypotesen?
finns det naturlagar, etablerade teorier, eller observationer som falsifierar WGH-hypotesen?
Med ’teorier’ menar jag sådant som strålningsfysikens olika satser, termodynamikens satser, Clausius–Clapeyrons sats osv.
Enligt vad Javier Vinós hävdar, finns inget som han känner till som falsifierar WGH-hypotesen.
OT: Ojdå, det gick visst inte så bra med vätgaslagringen.
Fast det såg ju bra ut på facebook….
https://www.affarsvarlden.se/kronika/vatgas-rockstjarnan-avbryter-sverigeturnen
12 Lasse
…jag vill komma ihåg Wieslaw Maslowski… som 2007 ”förutspådde” att Arktis skulle vara ”nästan” isfritt på sensommaren 2013… Han flyttar fram årtalet vart 3:e år….inte olikt gamla kommunister som tror att nästa gång kommer kommunismen fungera… Apropå Arktis så nämndes i en brittisk nyhetsrapport av udt uppfångad på YT med anledning av att Rishi Sunak stod i hällregn utanför number 10…..”Drowning Street…” Jag körde ju den ordvitsen redan typ 2007: ”Most polar bears live on 10 Drowning Street…” på ”Climate Audit”
Magnus #1
Tack Magnus.
Ja, det är fascinerande med klimatskiftet 1976 och påverkan på fiskerinäringen!
Att studera och förstå hur PDO och ENSO m.fl. utvecklas är numera en del av förutsättningen för att lyckas med fiskerinäringen på de stora haven.
Visar inte minst hur klimatskiften direkt kan påverka människors väl och ve.
Tack Gabriel för denna djupdykning klimatologiska cykler.
Apropå fisket i norra Atlanten så har norrmännen också gjort en del djupdykningar. Inte oväntat så hittar de mycket riktigt klara cykler i tillgången på fisk, särskilt väldokumenterat långt tillbaka i tiden är det förstås längs den norska kusten. Jag hittar inte artikeln som jag tänker på just nu, men jag återkommer om jag hittar den.
#14 Gabriel
Tack för svar
Vad mer konkret falsifierar Co2 hypotesen?
Jag antar att variationer neråt i temp vore omöjliga om Co2 till synes ses som ett värmeelement som sakta (eller jättesnabbt) skruvas upp ju mer vi släpper ut samtidigt som man avfärdar moln och solstrålning som bidragande faktorer till klimatet. För det gör man väl i klimatmodellerna? Iaf molnen och sen är väl satellitdatan för solstrålning inte fullt pålitlig heller om jag förstått det rätt.
Angående figur 1. Är det inte ganska vilseledande att framställa en figur med felgränser som om den vore framtagen utifrån vetenskapliga data? Under mätperioden förekom åtminstone en stark el nino som uppenbart påverkade temperaturen uppåt. Hur kan en sådan naturlig effekt sättas till +/- 0?
#20 mattias
Rätt. Det finns en hypotes att integralen av El Niño resp La Niña om den avviker från noll påverkar global medeltemperatur. Då El Niño väldigt tydligt påverkar uppåt då den släpper ut lagrad solenergi från haven så känns den hypotesen fullt rimlig.
Tror det var Roy Spencer som diskuterar detta och påvisat att integralen varit positiv dvs att El Niño varit större än La Niña senaste decennierna.
Det skulle då givit mer värmning än kylning av atmosfären
Klimatet i Arktis eller närmare bestämt på Svalbard har vi en bra bild av tack vare Svensk forskning.
Hans Wson Ahlmann (https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm)
Tvära kast i uppmätt vintertemperatur. (+8 grader)
Kan väl infoga ännu en relevant fundering av Willis E baserad på analys av CERESdata:
https://wattsupwiththat.com/2024/05/21/rainergy/
och
https://wattsupwiththat.com/2024/05/27/it-gets-rainier/
Dessa visar kanske ingen horisontell transport utan en helt våt vertikal.
Men en sågning av modellerna. Ett tips till #19.
Michel #19,
”Vad mer konkret falsifierar Co2 hypotesen?”
Bra fråga. Som jag, och de flesta här ser det, så bidrar CO2 med fysikalisk nödvändighet till en viss uppvärmning. Men med en avtagande effekt till den grad att gasen blir irrelevant ur politisk synvinkel. Jag menar, varför skall vi lägga biljoner på att minska något som till största delen är till fördel för livet här på jorden?
Om man menar den CO2-hypotes som IPCCs mest alarmistiska och utprånglade pamfletter, skräckartiklar och politiska deklamationer i FN och EU – dvs att det skulle föreligga en klimatkris och att världen går under, etc – så krävs det nog en hel del innan detta kan falsifieras i deras ögon. Ty det skulle innebära att så många lönsamma projekt skrotas.
Skulle det räcka med att temperaturen går ned? – Nej knappast. Det finns svar på varför så skulle ske – men det är bara temporärt och sedan blir det katastrof …
Skulle det räcka med en utplaning? – Nej knappast. Vi hade en 16-årig utplaning tidigare på 2000-talet och alarmisterna var genast ute med diverse bortförklaringar. Jag tror att någon räknade till 32 st faktiskt. Innovationsförmågan var stor.
Så min gissning är att det skulle ta minst 50 år med antingen en utplaning eller en direkt minskning för att man skulle skrota den alarmistiska politiken.
Vi har tidigare här på KU gått igenom resultat som falsifierar klimatmodellerna och CO2 hypotesen. Det är segt att inte fler tar in detta.
https://klimatupplysningen.se/temperaturen-och-koldioxidhalten/
Likaså dessa resultat som inte kan påvisa mänskliga CO2 utsläpp i historiken kring hur isotopsammansättningen för kol i CO2 förändrats sedan 1850.
https://www.mdpi.com/2413-4155/6/1/17
#23 Ingemar Nordin
Tack för svar Ingemar
Ja jag håller med. Skulle det bli kallare så skulle det skyllas på Co2 också. Narrativet skulle väl bli att klimatet har spårat ur totalt och det blir extremkallt och extremvarmt bortom all kontrol i framtiden. Är väl antagligen därför dom bytte från Global warming till Climate change. För att gardera sig ifall det blir sidospår på manuset. Är det någon som är intresserad av illuminati? Climate change = CC = 33
Jag är inte speciellt insatt men har för mig att 33 är ett viktigt nummer för frimurarna.
#24 Erik
Sorry Erik men jag är ny här så jag har inte hunnit se tyvärr
New study confirms GWPF reports on declining climate disasters
https://mailchi.mp/f8726c137529/new-study-confirms-gwpf-reports-on-declining-climate-disasters-201671?e=e5eb1174e1
Det som driver klimathotshysterin är narrativet att ett varmare klimat leder till mer extrema väder.
Om sanningen om att det är precis tvärtom och att CO2 är nyttig för växtligheten fick genomslag så borde det hela lugna ner sig.
mattias 20
”Angående figur 1. Är det inte ganska vilseledande att framställa en figur med felgränser som om den vore framtagen utifrån vetenskapliga data?”
Figuren är baserad på modellkörningar. Dvs. IPCC använder i detta fall sina egna, uppstyrda, CO2-riggade CMIP6-modeller och tittar på spridningen i utfall för olika modeller/körningar.
Erik #24
Tack för påminnelse om bra artikel!
Andra observationer som kan falsifiera är växternas stomata. Här finns mycket data för de senaste 100 åren, som av någon anledning inte erkänns av klimatforskare.
’stomata-derived CO2 values also indicate the temperature is the leading factor determining the CO2 concentration, with the CO2 changes correlationally (r = 0.67) lagging the temperature changes by about a year.’
Länk till forskningsrapport, pdf: https://doi.org/10.53234/scc202112/16
Artikel som beskriver detta på Notrickszone:
https://notrickszone.com/2024/04/08/scientists-selectively-reject-co2-measurements-that-do-not-align-with-the-human-caused-narrative/
Ang. falsifiering av CO2-hypotesen.
Vi har också den negativa korrelationen mellan CO2 och temperatur under holocenen (dvs de senaste cirka 11 000 åren), se figur:
https://i0.wp.com/andymaypetrophysicist.com/wp-content/uploads/2023/02/chart-description-automatically-generated-1.png?w=624&ssl=1
Analyserat i artikel av Andy May:
https://andymaypetrophysicist.com/2023/02/23/holocene-co2-and-the-earlier-ipcc-reports/
Han hävdar att IPCC försöker bortse från vad som hänt med klimatet under holocenen eftersom det talar mot hypotesen om CO2:
https://andymaypetrophysicist.com/2023/02/04/the-ipcc-ar6-report-erases-the-holocene/
Tack för en intressant artikelserie. Att det finns naturliga atmosfäriska oscillationer som styr väder och klimat på olika områden på jorden på kortare och längre sikt är ju intressant. Vad som orsakar dessa oscillationer är ju ännu intressantare och här kommer väl längre och kortare signaler i havscirkulationssystemen in. Och sen har vi vad som orsakat dessa cykliska och quasicykliska ändringar i havsströmmarna och här får man börja titta på mer planetära orsaker. Klimatologi är ett oerhört komplicerat och fascinerande ämne; tack för att siter som KU och WUWT finns så man kan grotta ner sig i olika synpunkter om detta