Tropikerna är den klimatzon som tar emot mest överskott av solenergi. Ett överskott som till större delen inte strålas ut i rymden därifrån, utan i stället transporteras mot polerna. Om det är förändringar i inkommande solenergi som främst ligger bakom klimatförändringarna, borde det märkas mest i tropikerna.
Jag besökte än en gång Climate Explorer, som bland annat har en avdelning för Monthly reanalysis fields. Jag valde data för ERA5, med data från ”surface”. Som tropikerna valde jag latitudbandet inom 30 grader från vardera sidan om ekvatorn. Vilket inte är självklart. Det vanligaste är att anse tropikerna vara latitudbandet mellan vändkretsarna, vilket blir inom ungefär 23 grader från vardera sidan om ekvatorn.
Det första jag tittade på är nederbörden:
En minskning från slutet av 80-talet till början av 90-talet, sedan en ökning, följt av en minskning igen de senaste åren. Det var inte vad jag hade förväntat mig. Med varmare världshav, borde avdunstning och nederbörd öka.
Nästa parametrar jag tittade på är min- och max-temperaturer samt temperaturen 2 m över marken.
Temperaturerna är angivna i K, så exempelvis 299 K motsvarar ungefär 26°C.
Det finns en årstidsvariation även i tropikerna. Så här ser den ut för temperaturen 2 m över marken:
Och så här för medelvärdena för netto (in minus ut) solstrålning de 12 olika månaderna för alla år:
Varför en årstidsväxling i tropikerna då? Ja, huvudanledningen torde vara att jordbanan är avlång, elliptisk. Jorden är närmast Solen, i perihelium, i början av januari, och längst ifrån, i aphelium, i början av juli. Vilket har en ganska stor effekt på hur mycket solstrålning som når toppen av atmosfären under året. Det skiljer över 40 W/m² mellan perihelium och aphelium. Vilket bör märkas vid ekvatorn, där effekten av jordaxelns lutning är minst. Riktigt lika mycket skiljer inte vad gäller hur mycket som når jordytan i tropikerna, enligt mätdata. Där maximum dessutom inträffar i slutet av mars i stället för i början av januari, märkligt nog. Än märkligare är att det finns ett andra, mindre max i oktober. Dessa avvikelser från vad som förväntas från jordbanans excentricitet kan inte gärna bero på annat än variationer i molnighet.
Som varmast i tropikerna är det alltså när inkommande solstrålning är lägst, märkligt nog.
Dessutom varierar inte temperaturer och nettostrålning i fas med varandra. Vilket är ännu en märklighet.
Vad gäller molnighet över hav, finns data från COADS, och så här ser årstidsvariationer ut för tropikerna:
Dessa data utgår från hur många åttondelar av himlen som är täckt av moln. Ett värde på 4 innebär att hälften av himlen är molntäckt. 0 är klar himmel och 8 är helt molntäckt.
För att återgå till data från ERA5. Så här ser det ut för netto solstrålning, alltså det som kommer in minus det som försvinner ut igen:
Förutom årstidsvariationerna, finns en svag trend nedåt med tiden.
Det finns också något som heter turbulent värmeflöde:
Precis som nederbörden, minskade den på 90-talet, men detaljerna i variationer stämmer inte så bra med variationerna i nederbörd.
Något liknande är latent värmeflöde, som har samma variationer:
Kolumn vattenånga är något som kan förväntas variera i takt med nederbörden:
Men det verkar den inte göra.
Ytterligare en tillgänglig parameter är lufttryck vid havsnivå:
Där finns en liten trend uppåt. Vilket är att förvänta sig. När temperaturen ökar, borde trycket också göra det.
Vad säger då detta om vad som har orsakat klimatförändringarna i tropikerna? Ja, jag vet inte. Jag vet heller inte varför nederbörden där har minskat de senaste åren, trots att det rimliga vore att den ökar när det blir varmare.
Tack för sammanställningen, Lars.
Träd transpirerar väsentligen mer vatten till omgivande luft jämfört med odlad mark, eller naken jord. Minskad luftfuktighet borde ge minskade mängder nederbörd. Kanske kan omvandlingen av regnskog till jordbruksmark förklara en del av den nedgång i nederbörd som du visar på.
OT – ännu en varning om smältande isar i Arktis i P1 nu på morgonen, med ökat trålfiske och negativa konsekvenser därav. Men, endast i en icke kommenterad bisats nämner personen som presenterar studien att den bygger på det allvarligaste utläppsscenariot.
Ständigt denna RCP8.5 – Gretinernas snuttefilt!!
Tack Lars!
Siffror och kurvor är alltid intressant – och motsägelsefullheten i både temperatur och luftfuktighet kan nog ses som klimatforskningen och den efterföljande debatten i stort, den är ofta motsägelsefull och full av överraskningar.
Varje vecka hör vi förvånade klimatforskare uttrycka hur obegripligt fort klimatförändringen går – nu senaste tiden är mer kyla högaktuell hos klimatforskarna
– Det är kallt och det kan bli det nya normala med extremlåga temperaturer säger dom – men samtidigt säger forskarna och professorerna att det skulle ha varit 4 grader lägre temperaturer i kalluftutbrotten, om det inte vore för uppvärmningen.
Ingenting I debatten går ihop längre och forskarna har uppenbarligen målat in sig i modellhörnan- och i den hörnan upphör allt förnuft och ljuden därifrån låter som en förvirrad kör av hönor – ja, vi har alla med största förvåning följt AMOC – cirkusen…herregud, just när vi inte trodde det kunde bli värre och lägre.
Problemet är inte klimatet, problemet är klimatdebatten och mätvärdena den utgår ifrån – och den giganska icke – konsensus som klimatforskarna nu plötsligt har samlats i.
Det är smått overkligt hur denna upphöjda konsensus visat sig bestå i en ickekonsensus – där är vi alla är lika förvånade som forskarna!
Så att ERA5 ger motsägelsefulla värden ligger helt rätt i tiden, se bara på vad ERA säger om Australien, som alla säger har blivit så oerhört upphettat, ständigt brinnande och blivit allmänt obeboligt – ERA SÄGER ATT DET DÄR BLIVIT KALLARE DOM SENASTE – 10 åren.
Vi som bor i Skandinavien hör om världens varmaste dag, vecka, månad och år mest varje dag från forskare och media – när dom visar alla dessa modellvärden och slutsatser – men när vi tittar ut genom fönstret ser det ut som det brukar, med vädret.
Det är klart att vi hade en uppvärmning efter 1990 – men är den på något sätt unik – nej, den är ju till och med på pricken lik dom andra klimatskiftena i början och i mitten på 1900 – talet och bakåt i tiden – fascinerande.
Vill man förstå klimat – så måste man förstå klimatets portalparagraf, DET är föränderligt och Aldrig stabilt.
Därefter kan man stapla mätvärden på hög och dra slutsatser och diskutera – och rentav ställa upp en klimatteori.
Vill forskarna bli trovärdiga så måste dom sluta säga att dom är chockade över resultaten och utvecklingen – annars stämmer det ju inte att dom är överrens, eller att dom vet något eller att dom förstått något.
Det är tröttsamt att höra ett helt forskarkollektiv säga att dom är otroligt överrens om att dom inte förstår vad som händer – och att dom är Helt överrens om att dom inget förstått – och att dom därför blivit så överens om detta att slutsatsen inte kan eller får ifrågasättas.
Just därför är din artikel intressant Lars – den visar hur komplex klimatfrågan är!
Tackar för frågan Lars Kamel
Intressanta data som kanske kräver mer utvärdering.
30N-30S är ett brett band, kanske för brett?
Hela Afrikanska kontinenten kommer med.
En som använt CERES data för att utvärdera förändringar är Willis E som har en thermostat teori.
Nederbörden svara mot ev ökad instrålning i ett smalt bälte runt ekvatorn.
https://images.app.goo.gl/XFjYrGzYVsqHf6rH9
11 mars kraftigt snöfall i södra spanien, ytterligare 1 meter snö i newfoundland, antarktis -63,1 grader, havsisen större än för 27 år sedan
12 mars 5 döda i alpernas snöstormar, macugnaga, italien 3 meter snö, -27 i kanadas vindistrikt, 4 dagars snöstorm i sierra nevada usa, alta usa tredje snörikaste februari någonsin
enorma snöfall i portugal, arktis havsis över genomsnittet, dödliga laviner i japan
15 mars kraftigt snöfall i colorado, xinjiang kina -52,3 grader i februari, nytt nationellt rekord, mycket snö
utdrag ur kälterapport 11 EIKE
Det är något motsägande i de två graferna över latent värmeflöde och flöde av vattenånga. Ökande flöde av vattenånga borde följas av ökande latent värmeflöde, men som visas, blir det tvärtom. Vattenångan är ju den som är bärare av den latenta värmen, så någonting måste vara galet, jag får inte ihop logiken i det hela.
#1
”ännu en varning om smältande isar i Arktis i P1 nu på morgonen”
Apropå ”smältande isar”, så har havsisen i Arktis varit stabil i mer än 15 år nu. Ta upp;
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
klicka på ”Hide all years” för att rensa i diagrammet.
Klicka på ”2007” och ”2023”
Försök gissa vilket år som är vilket.
När det gäller årstidsväxlingarna finns det ytterligare en viktig faktor utöver jordbanans excentricitet, nämligen att det är mycket mera hav på södra halvklotet.
Under sydsommaren/nordvintern kommer proportionsvis betydligt större del av solstrålningen att falla på hav än under nordsommaren/sydvintern.
Detta kommer att påverka både yttemperatur, mängden absorberad strrålning och avdunstningen. Land värms upp (och kyls av) mycket snabbare än hav, hav har mycket lägre albedo än land, och avdunstning (och nederbörd) är större över hav.
#7 tty
Dessa kurvor avviker en del från 1981-2010 median .
Men är väldigt samlade på senare tid.
Jag misstänker metodbyte.
Kan det stämma?
I Illustrerad Vetenskap omnämns en studie ”Värmeböljor kan komma förekomma oftare till följd av den globala uppvärmningen. Men vad kommer det egentligen att kosta oss? …. Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, ger forskarna inblick i hur stora konsekvenser temperaturökningarna har – inte bara för de länder som ligger nära ekvatorn – utan även i de länder i vilka ett par extra grader inte leder till så stora fysiska förändringar.
Forskarna undersökte de ekonomiska konsekvenserna av tre scenarier för utvecklingen av klimatkrisen. Men de tittade också närmare på hur mycket dödligheten kommer att öka i takt med att värmeböljor blir allt vanligare.”
1:a scenariet ”temperaturökning på 1,5 grader när vi har nått år 2060.”
2:a scenariet ”temperaturökning på 3 grader år 2060”
3:e scenariet ”upp till 7 grader år 2060.”
”År 2060 kommer världen alltså globalt sett att ha förlorat 0,8 procent av totala BNP i det första scenariot, 2,0 procent i det andra och 3,9 procent i det tredje scenariot, vilket kan jämföras med ett lands bruttonationalprodukt.
I värsta fall kommer det att medföra en kostnad på 24,7 biljoner dollar per år, enligt forskarna.”
De är väl samhällsforskare utan naturvetenskaplig kompetens. Varmare klimat har alltid betytt högkonjunktur.
En riksdagsman som vågar sticka ut är Ericson i Ubbhult. Läs på hans hemsida
#8
”Jag misstänker metodbyte.
Kan det stämma?”
Nej. Samma satelliter med samma instrument. Isytan minskade ganska stadigt från 1979 till 2007, därefter stabiliserades den.
Vad du ser är resultatet av väl valda perioder att räkna medelvärden över. 1981-2010 får med nästan hela minskningsperioden, men bara några år an den stabila perioden, 2011-2020 har bara data från den stabila perioden.
Du kan lätt klicka dig igenom vardera intervallet så ser du lätt trendbrottet.
Däremot kan du inte klicka dig igenom data från 1964-78 då isen byggde upp till maximat omkring 1980. Data finns för denna period, men presenteras aldrig i lättåtkomlig form.
Och 1979 gjorde man ett metodbyte. Tidigare hade alltid område med 10% is räknats, efter 1978 gick man över till 15%, vilket effektivt hindrar jämförelser.
#9
Det tar åtminstone i ordentligt. 7 grader skulle innebära samma temperaturer som under Eocen, då det fanns palmer och papegojor i Sverige och mangroveträsk och krokodiler vid Norra Ishavet. Det innebär också ungefär en femtondubbling av förändringshastigheten, med start imorgon.
#6
”försök gissa vilket år”
Det blir svårt det 🙂
#4 iah:
Men det där är ju väder…hade det varit värmerekord så hade det varit klimat…
OT
Vi ska äta pytonkött för att rädda klimatet enligt SVT.
OT: Brinner batteribilar och vet de inte hur de ska släcka dem?
Sådags att börja fundera på det nu
https://sverigesradio.se/artikel/nytt-batterilabb-ska-gora-elbilar-sakrare
#15: Fiser inte sådana? Låter ju så på namnet…
#15
”Vi ska äta pytonkött för att rädda klimatet enligt SVT”
Låter helt absurt, Pytonormar är (som alla ormar) köttätare och därmed extremt ineffektiva som ”köttdjur”.
Däremot är det troligen inget fel på köttet som sådant. Jag har visserligen aldrig ätit pyton, men däremot krokodil några gånger. Det påminner mycket om fågelkött, och det lär enligt de som provat gälla generellt för reptiler. Vilket i och för sig inte är underligt eftersom fåglar ju är dinosaurier.
Jag har följt Klimatupplysningen om inte tio år så mer. Alltid så övertygande, en njutning att läsa och ta del av. Aldrig sviktande mot logik och sanning också pedagogiskt lärande och förståelse för klimatet och vädrets tillstånd och komplexitet.
Men all denna kunskap all denna tid nedlagd i upplysningens syfte. Vari ligger övertygelsens styrka om ingen lyssnar.
Vad är det som händer i vår värld? Vi trodde en gång den var klok. När man i samhället är intolerant mot komplexitet, ovillig att ändra uppfattning , är en dålig lyssnare av vad andra har att säga och mästare i att utföra vad makten har tilldelat.
Tack Klimatupplysningen för det oskattbara arbete ni utför. Utan att ge upp.
#6 tty
Oj, det var väldigt vad isutbredningen minskat mellan 2007 och 2023.
Har hört att fisk är väldigt effektiva att omvandla till kött (men så behöver de inte ödsla energi på att hålla värmen och kämpa mot gravitationen så mycket. Kaniner ska vara effektiva ”köttfabriker” av landlevande har jag också hört, men vet inte om det stämmer.
#19
Ooops, råkade kolla på Antarktis.
#19
jmf 2007 med 2014 för Antarktis.
#Lars Kamel
Några synpunkter på tropikernas klimat. Först och främst bör man ta i beaktande att tropikerna här definieras liggande mellan 30 grader nord och 30 grader syd, vilket gör att en stor del av mätdata egentligen härrör från subtropiska mätplatser. Dessutom är landytan norr om ekvatorn avsevärt större än den syd därom. Jag misstänker därför att det finns betydligt fler observationer här som ligger norr om ekvatorn än söder om den. Därför finns det skäl att misstro dessa data.
Påstående 1) ”Som varmast i tropikerna är det alltså när inkommande solstrålning är lägst, märkligt nog.”
Synpunkt 1) Jag tror helt enkelt det beror på att de flesta mätplatserna ligger norr om ekvatorn och att resultaten därför blir missvisande. I synnerhet eftersom man tar med nordliga subtropiska mätningar.
Påstående 2) Där maximum dessutom inträffar i slutet av mars i stället för i början av januari, märkligt nog.
Synpunkt 2) Jag anar att det beror på att vid denna tidpunkt står solen i zenit vid Kräftans vändkrets (23,4 grader nord), vilket innebär att det då är som varmast där och norr därom. Om, som jag tror, antalet mätpunkter är betydligt större norr än söder om ekvatorn borde man förvänta sig ett sådant resultat.
Påsående 3) Än märkligare är att det finns ett andra, mindre max i oktober.
Synpunkt 3) Detta mindre max kan jag tänka mig beror på att det är omkring tiden för höst-och vårdagjämning som ekvatorn får mest sol.
Påstående 4) Som varmast i tropikerna är det alltså när inkommande solstrålning är lägst, märkligt nog.
Synpunkt 4) Jag tror inte att Jordbanans lilla excentricitet, som innebär att vi är närmast Solen i januari, kan uppväga en geografisk snedfördelning av mätplatserna.
Slutligen bör man vara mycket misstänksam mot sådan data, då de ofta presenteras av ”experter” som propagerar för det rådande klimatnarrativet och till sin hjälp anlitar statistikexperter som verkligen kan konsten att ljuga med statistik. Kanske är mina synpunkter inte helt rätt, men så länge de inte motbevisas föredrar jag att tro på mina hypoteser.
Egentligen handlar det om ganska grundläggande fysikaliska lagar och fakta för att tillbakavisa alla hot från en förhöjd halt av CO2 i atmosfären. I tropikerna så kommer haven att teoretiskt kunna bli max 30 grader pga avdunstning och transport av värme mot polerna. Strålningsfysikaliskt så har vi en logaritmiskt avtagande kurva. Koldioxidens mättnadsgrad är nu i stort sett nådd; max en grad till när/om vi når 800 ppm. När vi når en fördubbling sedan 1800-talet (560 ppm) så kanske vi når 0,7 grader högre än idag. Tyvärr tycks detta vara helt ofattbart för politiker- och media-alarmister, fast det borde vara helt begripligt för en grundskoleelev.
#21-22
Havsisen i Antarktis smälter nästan helt varje sommar och är tunnare och mycket mera instabil än i Arktis.
Den största någonsin registrerades 1964 och den minsta någonsin två år senare, 1966.
https://ieeexplore.ieee.org/document/6547200
Den mest grundläggande frågan är varför skulle ett varmare klimat vara negativt. Historiskt har värmeperioder alltid inneburit att kulturer stod på sin höjdpunkt.
Enligt iskärnedata från Grönland var det 2 grader varmare på bronsåldern och 1 grad varmare under romartiden. Medeltiden samma som nu.
#26
Och det var ännu varmare under tidig Holocen.
Och under den förra mellanistiden var det 5-8 grader varmare under 10 000 år på Grönland. Inlandsisen krympte, men den smälte inte bort.
#24 Ingemar Nordin
Två saker:
Att anta att dagens temperatur är den som blir för 420 ppm bygger på att vi redan nu ser den fulla effekten på temperaturen av 420 ppm och att det inte finns någon fördröjning i temperatursvaret. Det är ett ganska djärvt antagande.
Man ska inte överdriva hur mycket den enkla logaritmiska approximationen deltaF=5,35*ln(C/Co) med Co ca 290 ppm planar ut i intervallet C=400-800 ppm.
Gör man en enkel linjärregression av den logaritmiska funktionen får man en riktningskoefficient på:
0,119 W/ppm*m2 i intervallet 400-500 ppm
0,098 W/ppm*m2 i intervallet 500-600 ppm
0,082 W/ppm*m2 i intervallet 600-700 ppm
Visst, påverkan av ytterligare CO2 avtar men det är inte så att det stannar upp helt. En ppm till mellan 600-700 ppm har trots allt 70% av den strålningseffekt som en ppm har mellan 400-500 ppm.
Det förstår ju, kanske inte en högstadieelev, men i varje fall en gymnasieelev.