Havsbaserad vindkraft spelar en större roll för länders kraftplaner vilket gör dem sårbara för cyberattacker relaterade till bland annat fjärrkontroll och turbinunderhåll. Sedan år 2021 har det skett tre högprofilerade cyberattacker mot vindkraftsparker i Europa, där OT – datorsystemen som hanterar, övervakar, automatiserar och kontrollerar industriella system – riskerar att utnyttjas och äventyras. Effekterna av cyberattacker inkluderar till exempel minskad energiproduktion, förlust av kommunikation mellan vindkraftverk och operatörer och turbinernas oförmåga att fungera.
År 2021 uppgav en IEA-rapport att cyberattacker är ett stort hot mot vindkraft och andra förnybara kraftkällor. Trots ökningen av cyberattacker mot vindkraftsektorn sedan år 2021 – inklusive cybersäkerhetsincidenter som drabbat sådana som Vestas, Enercon och Nordex – men trots att skadliga hot fortsätter att öka, diskuteras det inte.
– I november 2021 drabbades den danska turbintillverkaren Vestas av en ransomware-attack. Hackarna, den ryska cyberbrottscellen Lockbit, kunde komma åt företagets interna system och de publicerade sedan stulna personuppgifter på Darknet.
– I februari 2022 förlorade den tyska vindturbintillverkaren, Enercon, fjärranslutningen till 5 800 turbiner, på totalt 11 GW, efter en storskalig störning av Viasat-satellitförbindelserna som sammanföll med Rysslands invasion av Ukraina. Medan turbinerna var opåverkade och körde i autoläge, ledde cyberattacken till ett satellitlänksfel som stoppade fjärrövervakning/styrning av vindkraftverk och solcellsanläggningar. Tusentals satellitjordterminaler behövde bytas ut. Det fanns spekulationer om att attacken syftade till att förlama ukrainskt kommando och kontroll, med kaskadeffekter som drabbade europeiska länder, särskilt Tyskland.
– I mars 2022 drabbades Nordex, en annan tysk vindkraftstillverkare, av en cyberattack mot ransomware på sina IT-system, vilket effektivt låste deras system när cyberbrottslingar krävde lösen för att öppna det igen. Vindkraftverkens drift påverkades inte men Nordex stängde medvetet av vindkraftsanläggningarnas fjärranslutningar för att skydda kundernas tillgångar och för att förhindra spridning till Operational Technology (OT). I ett uttalande den 2 april sade företaget, översatt till svenska; Intrånget noterades i ett tidigt skede och räddningsåtgärder inleddes omedelbart i linje med krishanteringsprotokoll. Som en försiktighetsåtgärd beslutade företaget att stänga av IT-system på flera platser och verksamheter.
Ovannämnda händelser är djupt beroende av att energiinfrastrukturen blir mer digitalt uppkopplade, vilket innebär att det finns fler sätt att penetrera systemet under en cyberattack och
därigenom blir de också sårbara för attacker. Ändå belyser stigande geopolitiska spänningar ett ljus på hur sårbar energiinfrastruktur är, ju mer sammankopplad den blir.
I februari 2023 varnade den Nederländska underrättelsetjänsten för att energiinfrastrukturen i den holländska delen av Nordsjön är sårbar för ryskt spionage och sabotageverksamhet och att holländska marina fartyg har eskorterat ett ryskt fartyg från holländskt vatten i Nordsjön, efter att det ryska fartyget upptäckts nära en vindkraftsanläggning till havs.
Tillväxten av vindenergiproduktion och den framtida roll vindenergin kommer att spela i länders energimix, vare sig de är landbaserade, havsbaserade eller distribuerade måste integrera cybersäkerhet och cyberinformerad teknik i design-, bygg- och installationsfaser. Säkerställandet av säkerheten för teknikplattformar kan också undergrävas om det finns sårbarheter på andra ställen i försörjningskedjan och cybersäkerhet inte har beaktats tillräckligt i kontrakt med leverantörer och underleverantörer.
Enligt undertecknad finns det åtminstone fyra olika attackvektorer när det kommer till vindkraftsanläggningar. De inkluderar:
– att fysiskt bryta sig in i vindkraftverk om de kan dra fördel av slapp säkerhet på plats,
– att kompromissa och fjärrstyra en teknisk mobil eller bärbar dator för att få åtkomst till och dra fördel av en saknad slutpunktsanslutning eller genom ett virtuellt privat nätverk (VPN),
– att hacka sig in på internetanslutna slutpunkter såsom sluten krets-TV (CCTV) som finns på transformatorstationen.
– att genom åverkan utsätta vindkraftverk för skadegörelse/sabotage.
I slutändan tillåter alla vektorer åtkomst till arkitekturen för övervakningsstyrning och datainsamling (SCADA) i industriella styrsystem. Väl där kan cyberbrottslingar ta kontroll över hela vindkraftsanläggningen.
Mer sakkunniga brottslingar skulle kunna skapa nätinstabilitet genom att ändra kraft- och frekvensregleringen mot nätöverföringen. Det värsta scenariet är förlust av liv som kan förorsakas av bland annat, att en hackare höjer generatorns spänning. En ökning av spänningen kan leda till att turbinen brinner och som potentiellt drivs av den mycket brandfarliga oljan, som används för smörjning och kylning.
Det Norske Veritas (DNV:s) rapport om Cyber Priority, en studie av 948 branschfolk, fann att 57 % av de tillfrågade var oroliga för förlust av liv från en cyberattack.
Se även. Cyberhot mot kritisk infrastruktur
https://klimatupplysningen.se/cyberhot-mot-kritisk-infrastruktur/
Claes-Erik Simonsbacka
Havsbaserade vindkraftsparker har en eller flera transformatorstationer som samlar ihop den ström som snurrorna producerar och transformerar upp den innan den, via en havskabel, går till land.
Dessa transformatorstationer står på ett antal ben på havsbotten och en angripare kan via en eller flera sprängladdningar sänka den och därmed stoppa leveransen av el.
Detta är mycket effektivare än att skada en eller flera snurror eller skada kabeln (som går snabbt att reparera).
Dessa transformatorstationer är ingen hyllvara utan specialbyggda för varje park, vilket innebär att det tar åratal innan parken är i drift igen. Detta problem tar ingen upp och vi såg ju hur lätt det var att spränga NordStream.
I april 2021 presenterade EU-kommissionen ett första utkast till en omfattande uppdatering av EU:s maskindirektiv 2006/42/EG.
En viktig det i det kommande maskindirektivet är aspekten avseende ”cybersäkerhet”. Särskilt påverkade blir tillverkare av maskiner och säkerhetskomponenter och system,, särskilt när det gäller ”cybersäkerhet”.
https://osha.europa.eu/en/legislation/directives/directive-2006-42-ec-of-the-european-parliament-and-of-the-council
Mvh,
Det finns många argument mot vindkraft, i synnerhet havsbaserad dito:
1. Byggandet och installationen av havsbaserade vindkraftverk är betydligt dyrare än på land. Detta beror på högre materialkostnader, komplexitet i installationen och underhållsbehov.
2. Havsbaserade vindkraftverk kan påverka den marina miljön och dess ekosystem genom exempelvis buller, störningar av fisk och sjöfåglar och potentiella kollisioner med fartyg.
3. Ett stort antal transporter krävs för att bygga och installera havsbaserade vindkraftverk, vilket kan leda till miljöbelastning och påverkan på lokala samhällen.
4. Havsbaserade vindkraftverk måste kunna motstå de tuffa förhållandena på havet, som höga vågor och starka vindar, vilket kan leda till tekniska utmaningar och ökad underhållskostnad.
5. Placeringen av havsbaserade vindkraftverk kan leda till konflikter med andra havsanvändare, såsom fiske och sjöfart, vilket kan ha negativ påverkan på den lokala ekonomin och på samhället i stort.
Slutsats: bygg ett kärnkraftverk istället!
#3 Lars Thorén
Till din punkt 2) ovan.
Så här kan det ev gå för djuren nära havsbaserad vindkraft.
https://m.facebook.com/groups/271018473802726/permalink/1222443201993577/
Hela Västeuropa tappar uppemot 60 GW vindkraft runt 1350 timmar, alltså i samband med inledningen av kriget, i kvartalsgrafen, å andra sidan ser ett sånt tapp ut att vara fullkomligt normalt.
https://drive.google.com/file/d/1_tDijxLZ7VIgKi257y7bflH7cSrj_LHY/view?usp=share_link
#5 Håkan Bergman
Intressant. Har du storleken på installerad effekt att jämföra med din graf?
Det kan i detta sammanhang vara värt att minnas nedsläckningen av det sydaustraliska elnätet för några år sedan. Det var mycket hysch-hysch om anledningen och man var tvungen att lusläsa rapporten om händelsen för att få veta vad som faktiskt hände.
Det började med en tromb som fällde en högspänningsstolpe (detta var den del av förloppet som alltid nämndes officiellt). Automatiken i nätet började koppla om för att leda strömmen förbi skadan. Under denna omkoppling blev det två korta underspänningshändelser (”blinkningar”). Dessa låg väl inom vad som var specificerat för nätet, och som alla inkopplade generatorer var skyldiga att kunna hantera utan nedkoppling (”ride through”). Så skedde dock inte, tre stora vindkraftparker kopplade ned inom några sekunder. Detta gjorde läget akut kritiskt. Det var mycket vindkraft och litet värmekraft igång, så det fanns inte mycket svängmassa i systemet (asynkron vindkraft, givetvis, som här). Två tidigare incidenter av motsvarande kaliber hade hanterats genom nedkoppling av delar av systemet, men bristen på svängmassa gjorde att automatiken inte hann med denna gång. Samtidigt överbelastades förbindelsen till det mycket större nätet i Victoria akut och kopplade ned. Då blev det svart i hela Sydaustralien.
Systemet fick lov att svartstartas, vilket tog mycket längre tid än beräknat, trots att länken till Victoria snabbt kunde återställas.
Och orsaken till det hela (som inte var helt lätt att utläsa i rapporterna) var att vindkraftverken var defaultinställda av tillverkaren att koppla ned efter två underspänningshändelser i snabb följd. Detta kunde, och skulle, ha ändrats, men det visade sig att vindkraftsoperatörerna inte hade en aning om hur verken var inställda.
Man undrar om den typen av inställningar kan ändras online. Troligen kan de det.
TorbjörnR #6
Det kan inte bli annat än gissningar, entsoe publicerar siffror årsvis, UK får man leta och gissa, men mycket av ny vindkraft kopplas in under året, sannolikt mest under sommaren. I början av 2022 var det runt 161 GW installerat och i början av 2023 runt 171, så nånstans där emellan.
Större elefanter än jag har gått vilse i det här, t.ex. här.
https://energiforsk.se/media/30978/energiforsk-rapport-2022-845-impact-on-electricity-prices-of-added-generation-in-southern-sweden.pdf
På sidan 50 missar man att dansk havsbaserad vindkraft får ett tillskott på 605 MW till redan installerat 1700 MW i just september 2021. Beräkningen av kapacitetsfaktorn för perioden september-november 2021 blir naturligtvis därefter.
#1 UWB
Transformatorstationer är primära mål inte bara till havs utan även på land.
Beundrar hur Ukraina får igång sin elförsörjning hjälpligt efter ryssarnas angrepp och förstörelse.
Det finns många sätt att sabotera energileveranser på. Vem sabbade North Stream? Wall Street Journal har en intressant artikel om detta. Författaren och bloggaren Lars Wilderäng sammanfattar den så här på Cornucopia 14/3:
”11:14 Wall Street Journal har en artikel om tvisten Uniper har med Gazprom för uteblivna gasleveranser, till ett värde om 13.2 GEUR, vilket bloggen skrivit om upprepade gånger. Till detta kommer stämningar från Engie och RWE mfl och det handlar om hundratals miljarder kronor som Gazprom kan ducka ur pga sprängningen av Nordstream.
När Putin ströp gasexporten till EU så bröt Gazprom mot avtal och blev alltså ersättningsskydlig. Från det att Nordstream sprängdes kan man dock hävda force majeure och slippa ytterligare skadestånd. Besparingen för Gazprom för ansvarsfrihet uppges tack vare sprängningen ligga på 40 GEUR eller närmare 450 miljarder svenska kronor.
Så vem hade motiv och vem tjänade 450 miljarder kronor på att spränga Nordstream? Hm?”
https://www.wsj.com/articles/nord-stream-mystery-looms-in-multibillion-dollar-arbitration-cases-against-russia-fa96537f
Har i mitt inlägg inte berört skyddskravet ”elektromagnetisk kompatibilitet”, EMC, d.v.s. vindkraftverkens tålighet mot elektromagnetiska störningar (immunitet)
EMC har sedan länge kopplats samman med radiostörningar. Men störningar uppstår inte bara i luften utan även i ledningar och är antingen emitterade eller instrålade från elektrisk utrustning.
Kravet på elektromagnetisk kompatibilitet är reglerat i lag, förordning och föreskrift.
Mvh,
Som Ivar Andersson #9 är inne på så är det inte bara vindkraft som kan saboteras. Ett stort hot är om elnätet saboteras. Då spelar det ingen roll om det kärnkraft, vindkraft eller vattenkraft som producerar elen.
Det jobbas i Sverige på minska risken för strömavbrott som beror på cybersabotage. Då siktar vi in oss på att först säkra vitala anläggningar i elnätet och stora produktionsanläggningar som kärnkraft och vattenkraft i de stora älvarna. Enskilda vindkraftverk ligger långt ner i prioriteringsordningen då det bedöms som att anläggningarna är små och utrustningen som kan behöva bytas ändå är relativt lätt att byta ut. När det är små anläggningar kan det vara enklare och billigare att byta processorer och minnen är att försöka rensa dessa från skadlig programvara.
Sigge #12, av mitt inlägg framgår även följande:
”Se även. Cyberhot mot kritisk infrastruktur”
https://klimatupplysningen.se/cyberhot-mot-kritisk-infrastruktur/
Mvh,
En fundering man kan ha är om inte det är möjligt att hacka vissa personers hjärnor. Ligger nära till hands.
#Alvar N: Hyr in en gröngöling. De kan hacka i trä.
Man måste även betänka att en stor del av vindmöllorna som byggs i Sverige (och rimligtvis i resten av Europa) byggs av kinesiska företag.
Detta kan leda till situationen att om EU inför strafftullar på CO2 så stänger de helt enkelt ned dem och förgör vår välfärd (ännu mer än vad vi själva håller på med).
#10
Vass observation där Ingemar. Den är mycket bättre än de diverse typiska ryska ”maskirovka”-versioner som florerar i västlig media. Varför i h-e lär de sig inte?
Svaret som ska in på lodrät tre är alltså ”Skadestånd”.
#15
OK, det är därför jag har huvudvärk ibland?
Vi kan väl påminna om denna genomgång av de Europeiska vindturbintillverkarnas finanser.
https://www.nytimes.com/2022/11/22/business/wind-power-europe.html
GE Renewables – 22 miljarder
Siemens Gamesa – 10 miljarder
Vestas – 2 miljarder
Under ett år. Vestas har själva sagt att de behöver öka priserna på turbiner med upp till 25 % för att nå upp till sina vinstmål och då de är ”bäst i klassen” innebär det att de andra behöver öka priserna ännu mer.
Huvudproblemet är ökade materialpriser (som inte lär gå ner, då det är brist på många metaller) och garantikostnader (grejerna funkar tydligen inte som det är tänkt).
Medicinen är den vanliga, göra sig av med anställda, ändra processer etc., kan ge en spark i baken på de som är kvar, men glömt om några kvartalsrapporter.
Kina lurar på hemmaplan, de har erövrat marknaden för solpaneler, är vindturbiner nästa på tur. Men trots allt köper de tre ”stora” redan nu en hel del utrustning från Kina, så de är nog redan här.
EU försöker naturligtvis på sitt sätt hindra nedgången genom kvotprat etc. Det är ett effektivt sätt att öka kostnaderna för kunderna = elanvändarna. Det finns även idiotiska förslag (jag vet inte ens vem som kan tänka ut så dumma idéer) att nya fastigheter får inte använda sig av annan el än från ”förnybara” källor, d.v.s. kärnkraftsel ska inte vara tillåtet. Kan ingen räkna i Bryssel, det är omöjligt utan kärnkraft (i princip omöjligt med).
Energiforsk menade för något år sedan att havsbaserad vind kunde byggas för 25 miljoner per MW. Jag anser att 30 miljoner per MW redan är passerat och utan landanslutning betald av staten ligger de definitivt norr om 35 miljoner per MW och kanske uppåt 40 miljoner. Nu rör vi oss farligt nära kostnaderna för kärnkraft, som har avsevärt längre livslängd och förser elnätet med systemtjänster. Eller farligt, det är väl logiskt att dessa jätteparker kostar som ett KKV.
Karl-Erik Simonsbacka #13
Av det du skriver så får man uppfattningen att cyberhotet mot vindkraften skulle vara ett större problem än det är för andra kraftslag och andra delar av elektriska infrastrukturen. Det är en uppfattning som jag inte delar.
Nu har SVT dragit igång ett verkligt propagandaprogram som heter KlimatHhoppet. SVT måste rensas upp ordentligt från grunden. Vi kan helt enkelt inte ha en statlig skattefinansierad kanal som svamlar om katastrofer för varenda naturlig väderhändelse.
”I februari 2023 varnade den Nederländska underrättelsetjänsten för att energiinfrastrukturen i den holländska delen av Nordsjön är sårbar för ryskt spionage och sabotageverksamhet”
Vad med Amerikanska och Norska fartyg?
Eller Ukrainska gummibåtar..?
Känns ju tryggt att Kina är storägare av svensk vindkraft.
# 21 Bim Du har helt rätt. SVT propagerar dagligen för att vi har klimatkris. Snart ska jag på min dagliga cykeltur. Det är strålande sol i Luleå, svaga vindar och minus 10 grader. Klimatkrisen lyser med sin frånvaro och har så gjort sen jag föddes för drygt 70 år sen. Programledaren Camilla K kan ju berätta hur hon själv drabbats av klimatkrisen. Det programmet skulle bli rekordkort.
Har helt slutat se nyheterna på SVT.
Man kan se nyheterna på Svensk Webbtelevision (Swebbtv)
Fritt från grönvänsterns klimatskrämsel.
Krig är fred, fred är krig….
kärnreaktorpark , kolkraftspark, vattenverkspark, vindkraftsindustri..
Angående Nordstream. Det finns ju ett helt rör kvar. Nordstream 2 har två rör. Det ena, större är helt. Tyskarna ville ju inte godkänna att NS2 skulle öppnas. Men de kan om de vill. Så hur kunde de som sprängde rören lämna just det röret helt? Kan det vara ryssar som sprängde?
Allmänt sett har samhället blivit oerhört mycket sårbarare under senare årtionde. El behövs till allt från respiratorer till penningautomater. Produktionen av el blir allt skakigare. All digital infrastruktur kan slås ut. Det är nu mode med sk intelligenta hem. Ytterligare möjlighet till sabotagehackning. Opinionen styrs delvis av algoritmer i de sk sociala medierna. Ifrågasättande journalistik lyser med sin frånvaro. Konsensus gäller. Forskare inom samhällsvetenskap och humaniora vill bli aktivister på klimatområdet. Detta sänker givetvis förtroendet för den akademiska världen katastrofalt. Jag ser tyvärr ingen vändning på utvecklingen.
johannes
07:22, 2023-03-15
Måste varit ukrainska gummibåtar…….eller inte!!!
Denna gången lyckades man inte ens skylla på ryssarna. CIA i förfall?
#20 Sigge
Sabotage under vattenytan är svårare att skydda sig mot och svårare bestämma vilka utförarna är jämfört med på land.
Märkigt att du inte självmant insett detta efter sprängningen av Nordström.
#27 Arne Nilsson
Varifrån har du hämtat dina uppgifter? Nordstream består av två lika stora rör, NS1 och NS2. De löper parallellt med ett litet mellanrum UTOM kring Bornholm där den nyare NS2 fått en något annorlunda dragning.
Bägge rören är sprängda.
Hans H #31
Nja på svenska Wikiedia är det lite luddigt men på engelska är det klarare.
https://en.wikipedia.org/wiki/Nord_Stream
”It comprises two separate projects, Nord Stream 1 and Nord Stream 2. Both pipelines each comprise two pipes, NS1 A and B as well as NS2 A and B, for a total of 4 physical pipes.”
Hans H #31
Det är lite rörigt det hela men Nordstream 1 och 2 bestod var för sig av två rör. Tre rör sprängdes, ett av Nordströms 2 rör är intakt.
En länk från. Reuters, svårt att hitta info på svenska.
https://www.reuters.com/business/energy/russia-set-mothball-damaged-nord-stream-gas-pipelines-sources-2023-03-03/
#31 Hans H
Nu hann ju några före att svara dig. Men att tro att någon annan än ryssarna själva sprängde rören är osannolikt. Som det ser ut nu så slipper Gazprom betala skadestånd för uteblivna leveranser. Om Tyskland säger OK till att öppna det enda röret på NS2 som är helt så går det ju att leverera. Jag tror att ryssarna kommer att skicka ut fler ”sanningar” om detta framöver. Det är rysk taktik.
Arne Nilsson #34
https://sv.wikipedia.org/wiki/Matrjosjka
#10
Artikeln är låst.
Oklart ännu vem som ligger bakom sprängningen. Som force majeur brukar ju vanligen avses naturkatastrofer, krig, andra stora olyckor ( som t ex sprängning av Nordstream ) och även myndighets påbud.
Gazprom borde kunna hävda force majeur även utan att ledningarna sprängts med hänvisning till krig eller myndighets påbud.
Fredrik Lundell #36
Funkar denna?
https://www.wsj.com/articles/nord-stream-mystery-looms-in-multibillion-dollar-arbitration-cases-against-russia-fa96537f?st=5zxe9tynkelocu7&reflink=desktopwebshare_permalink
#37
Tack, upplåst.
#36 Fredrik Lundell m.fl. Angående Nordstream.
Allt började efter EU- och neocon-sanktionerna riktade mot Ryssland efter deras ”militära specialoperation” inletts mot Ukraina.
Sanktionerna medför att Ryska företag (Gazprom) kan åberopa Force majeure. Detta på grund av att Siemens Energy misslyckades med att leverera en gaskompressorenhet till Gazprom. Siemens Energy menade att de inte kan leverera delen på grund av kanadensiska sanktioner mot Ryssland.
Det är Siemens Energy, som levererar och underhåller utrustning till Nord Stream 1:s kompressorstation i Portovaya.
https://www.businessinsider.com/russia-cuts-gas-supply-germany-siemens-equipment-stuck-canada-sanctions-2022-6?r=US&IR=T