Judith Curry tipsade om en ny forskarstudie publicerad den 13 januari i år i The European Physical Journal Plus . Rubriken på artikeln är ”A critical assessment of extreme events trends in times of global warming” Jag tycker att hela artikeln är väldigt intressant men i detta inlägg tar jag upp en av mina käpphästar som de skriver om, dvs naturkatastrofer.
Om grafen här ovan skriver de att_
”This trend is very strange: is it possible that natural disasters essentially appeared towards the middle of the twentieth century and that they showed such dramatic growth until the end of the century? It should also be noted that this trend is at first sight “consistent” with the growth of the global temperature of the planet.”
”Den här trenden är mycket märklig: är det möjligt att naturkatastrofer i huvudsak uppenbarade sig från mitten av 1900-talet och att de visade en sådan dramatisk tillväxt fram till slutet av århundradet? Det bör också noteras att denna trend vid första anblicken är ”överensstämmande” med tillväxten av den globala temperaturen på planeten.” (översatt av google och mig).
Men författarna pekar på flera rapporter från CRED (Center for Research of the Epidemiology of Disasters) som menar att det inte är så man ska se på kurvan, det handlar mer om att rutinerna för rapportering till databasen har förbättrats med tiden. De har också tittat på antalet jordbävningar som inte har något med klimatet att göra men ändå visar en liknande kurva.
Deras bedömning är att:
”In our opinion, this confirms that the main reason of the increase in the second half of the twentieth century is the growing reporting capacity of individual states and that since this capacity has stabilized on a reliable level, the number of disasters has become stationary or has even gone down.”
”Enligt vår mening bekräftar detta att den främsta orsaken till ökningen under andra hälften av 1900-talet är den växande rapporteringskapaciteten hos enskilda stater och att sedan den kapaciteten har stabiliserats på en tillförlitlig nivå har antalet katastrofer legat still eller har till och med gått ner.” (översatt av google och mig)
I slutsatsen skriver de:
”Leaving the baton to our children without burdening them with the anxiety of being in a climate emergency would allow them to face the various problems in place (energy,agricultural-food, health, etc.) with a more objective and constructive spirit, with the goal of arriving at a weighted assessment of the actions to be taken without wasting the limited resources at our disposal in costly and ineffective solutions. How the climate of the twentyfirst century will play out is a topic of deep uncertainty. We need to increase our resiliency to whatever the future climate will present us.”
”Att lämna stafettpinnen till våra barn utan att belasta dem med ångesten över att vara i en klimatnödsituation skulle göra det möjligt för dem att möta de olika problemen på plats (energi, jordbruks-mat, hälsa, etc.) med en mer objektiv och konstruktiv anda, med målet att komma fram till en övervägd bedömning av de åtgärder som ska vidtas utan att slösa bort de begränsade resurser vi har till vårt förfogande i dyra och ineffektiva lösningar. Hur klimatet kommer att utspela sig under 2000-talet är ett ämne med djup osäkerhet. Vi måste öka vår motståndskraft till vad det framtida klimatet än kommer att ge oss.” (översatt av google och mig)
Det sista citatet måste väl ändå alla vettiga människor kunna hålla med om.
Grafen här ovan har jag hämtat från deras hänvisning dvs Our World in Data och hittade då en hel rad med grafer som ni kan ta del av ourworldindata.org/natural-disasters. Mycket intressant.
Tack Lena, ”vi måste öka vår motståndskraft till vad det framtida klimatet än kommer att ge oss”. Självklart!
Om vi dessutom börjar diskutera vad ”det framtida klimatet” innebär vore det en framgång. Du sätter fingret på det kanske viktigaste i hela klimatdebatten dvs när vi blivit lärda att tolka helt vanliga fenomen som exempel på naturkatastrofer och extremväder orsakade av antropogen global uppvärmning (AGW). På så sätt är det lätt att skapa CAGW och få opinionen med på den energiomställning som nu håller på att rasera hela vårt samhälle.
Tack Lena! Det är bland annat just att fånga upp olika rapporter och ge perspektiv som är en styrka för bloggen.
I min tidning idag kan man läsa med stora bokstäver att ”Växter blommar allt tidigare på året”. Enligt en brittisk forskningsrapport som ser korrelationen med den av människan orsakade klimatförändringen. Axiomet. ”Resultaten är verkligen alarmerande”.
Här får man ändå uppskatta tidningen, som har en faktaruta om sånt här. Berättar också om att Japan har den längsta mätserien av fenologiska observationer. Mätserien kommer från körsbärsträdens blomningstid på våren och sträcker sig tillbaka till 800-talet. Enligt den serien inträffade den allra tidigaste blomningen år 2021, EN DAG TDIGARE ÄN DET TIDIGARE REKORDET FRÅN ÅR 1409. !!
Intressant att veta det också.
Bra artikel.
Att trenda och göra diagram över naturkatastrofer de senaste årtiondena är värdelöst om man inte kan jämföra dom med alla århundraden före nutiden.
Människor har dött i naturkatastrofer i hela den mänskliga historien, men har ingen noterat och räknat döda och skadade så är det som att det aldrig hänt.
Nutida räknade av naturkatastrofer som bara sträcker sig över de senaste årtiondena har inget värde för än om några århundraden när man har en lång trend.
Tack Lena
Man kan lura många lång tid men inte alla alltid 🙂
https://ourworldindata.org/explorers/natural-disasters?facet=none&Disaster+Type=All+disasters&Impact=Deaths&Timespan=Decadal+average&Per+capita=true&country=~OWID_WRL
Vi är bra på att ta hand om oss numera tydligen!
Ca 50 ggr bättre än på 1920talet!
Om man lägger in din kurva så blir det ännu bättre eftersom katastroferna är så mycket vanligare nu.
Lena!
Jag tror att kurvans utseende speglar FN:s bildande och tillväxt som inneburit stöd till katastrofdrabbade områden. Det senaste är ju klimatfonden som kräver långtgående redovisning av det land som vill ha kompensation.
Klimatpolitik och skatter togs upp av kvartal igår.
Läsvärt även om vetenskapen knappast står bakom idén om att det är våra ackumulerade utsläpp som ligger bakom klimatförändringarna.
Länk:
https://kvartal.se/artiklar/eus-nya-klimatpolitik-ar-inte-bla-bla-bla/
Stort Tack Lena! Jodå, som jag själv skrev för tid sedan om översvämningar och mannaminne är nog de största riskerna den ständigt otillräckliga kunskapen bland de beslutsfattande, därtill förskräckelse för det okända och detta i kombination med vårt eviga högmod: Tror vi verkligen att vi med ”hållbarhet” skall kunna kontrollera och styra klimatet!
Som tänkedikt, läs alla Nils Ferlins tankar: ”Människan sitter vid diktens port”!
Salve
Stig
Orkaner är en av de mest förödande katastroferna.
Ett mått på den samlade orkanaktiviteten är ACE index.
2021 var detta index 430,5 (543,7 är normalt)
Men La Nina tenderar att öka aktiviteten i Atlanten.
Kanske får vi behålla Nina ett tag till-modellerna är osäkra.
https://wattsupwiththat.com/2022/02/10/la-nina-conditions-continue-across-the-equatorial-pacific/
Tack Lena för att ha fångat upp detta. Skulle dock vilja tillägga en översättning av deras i min mening vassaste slutsats i rapportens ”Abstract”:
”None of these response indicators show a clear positive trend of extreme events. In conclusion on the basis of observational data, the climate crisis that, according to many sources, we are experiencing today, is not evident yet.
Fritt översatt:
”Ingen av dessa indikatorer visar en tydligt ökande trend för extrema händelser. Sammanfattningsvis, grundat på observerade data, är den klimatkris som vi enligt många källor upplever idag, inte påvisbar ännu.”
Rossmore
Aha, den missade jag så tack för att du fångade upp den meningen.
Jo, det är ju så när man ska jämföra långa tidsserier och metoderna/datainsamling förbättrats. Ska man då kunna jämföra på ett korrekt sätt måste man justera på något sätt för de skillnader som kommer från att olika metoder använts. Ibland brukar en del då säga att man manipulerar siffrorna, men som detta exempel visar så är ju risken att om man inte justerar för metoder och insamlingsskillnader (vilket kanske var svårt just i detta fall) så kan det bli att man drar fel slutsatser.