CLINTEL är ett nätverk av framstående forskare och yrkesverksamma specialister inom klimatområdet. Organisationen har närmare 900 underskrifter bakom sitt officiella manifest. Det senaste brevet är skickat till President of the Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences (KNAW), men är tänkt att adressera samtliga världens vetenskapsakademier angående tio punkter nedan. Jag skickar detta brev, skrivet för nätverkets räkning av professorn i geofysik Guus Berkhout, till KVA och till IVA och hoppas på ett officiellt och ärligt svar på huruvida de sympatiserar eller har eventuella invändningar. Det här är ett brev som är väl underbyggt och baserat på det ursprungliga manifestet. Det angår i högsta grad våra akademiska samfund som har som uppgift att beskydda vetenskapen från otillbörligt inflytande från politiska, religiösa och kommersiella krafter i samhället. Frågan är: gör de det?
”De tio förslagen redovisas nedan, med en kort undersökning av i vilken omfattning den aktuella klimatforskningen följer dem.
- Komplexiteten i flerfaktorssystem med flera skalor kräver ett nära samarbete mellan ett brett spektrum av vetenskapliga områden och discipliner
Klimatförändringar har en mängd olika orsaker, såväl naturliga och antropogena. Integration av kunskap från många vetenskapliga områden, såsom astronomi, geologi, arkeologi, meteorologi, oceanografi och biologi, är nödvändig för att få en fullständig förståelse av de komplexa kausala förhållanden som ligger till grund för klimatförändringar. Samtidigt bör integrationen av teoretisk kunskap med mätteknik ha hög prioritet. Detta är knappast fallet i dagens mainstream klimatforskning.
- Sund vetenskaplig forskning är öppensinnad och kännetecknas av ett brett urval av synpunkter utan dogmer och fördomar
Inom etablerad klimatvetenskap undertrycks nyfikenhet och mångfald och den antropogena globala uppvärmningsdogmen (AGW) drivs hänsynslöst igenom. Tänk på IPCC: s extremt osannolika scenario RCP 8.5, som i stor utsträckning presenteras i litteraturen som ”verksamhet som vanligt”. Trots tunga vetenskapliga, ekonomiska och sociala skäl för att ifrågasätta den beskriver aktivister all skepsis som ovetenskaplig. Vetenskap är dock varken en religion eller en politisk ideologi. Vetenskap utvecklas inte genom att sjunga ”Jag tror!” men genom att fråga ”jag undrar” Någon finansiering för klimatskeptisk forskning finns inte i dag. Censur komplicerar och förhindrar alltför ofta publicering av kritiska artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
- Tron på vetenskapliga modeller är en tro på de underliggande antagandena; men endast korrekta antaganden leder till korrekta svar
Vad datormodeller berättar för oss beror helt på vad modelltillverkarna har gett som input till dem: hypoteser, relationer, parametriseringar, aritmetiska förenklingar, gränsvillkor etc. Tyvärr diskuterar mainstream klimatologer sällan de val de gjort i sina komplexa klimatmodeller. Till exempel, hur känsliga är modelleringsresultaten för de partiska ensidiga och vinklade antaganden som modelleringsgrupper gör? Vi vet fortfarande väldigt lite om det.
- Med tillräckliga modellparametrar är det alltid möjligt att rekonstruera mätningar från det förflutna; validering av modeller innebär mycket mer än parametrisk tuning
Parametrisk tuning säger mycket lite om modellernas giltighet. Den berömda matematikern John von Neumann (1903 – 1957) sa: ”Med fyra parametrar kan jag passa in en elefant: med fem kan jag få den att vifta med sin snabel.” Det verkliga testet av modeller är om de exakt kan förutsäga framtida mätningar. Men det är där klimatmodellerna går fel. I 30 år har IPCC felaktigt förutsagt alarmerande höga temperaturer i sina rapporter. Med tanke på dessa misslyckanden, varför tillåter vi fortfarande IPCC att publicera sina skrämmande och spekulativa långsiktiga klimatförutsägelser?
- Förbättrade mätsystem är avgörande för vetenskapliga framsteg. Sund vetenskap kräver balans i teoretisk och empirisk vetenskap
Genombrott inom vetenskapen initieras av tillgängligheten av förbättrade mätsystem som ger forskare nya reproducerbara observationer. Tänk på de spektakulära förbättringarna inom mikroskopi och hos moderna teleskop. Tänk på det holländska LOFAR-antennätverket, som redan har upptäckt tusentals nya galaxer. Tyvärr är mainstream klimatvetenskap mer intresserad av modeller än av mätningar; det är modelltillverkarna som kör showen. I den extremt komplexa klimatfrågan borde dock nya mätsystem ha högsta prioritet som en måttstock för att testa giltigheten av IPCC: s modellantaganden.
- Vetenskapshistorien visar att nya insikter inte kommer från följare utan från oliktänkande; det är tvivlare och oliktänkande som skapar historia inom vetenskapen
Copernicus, Galilei, Newton, Gauss, Curie, Einstein, Watson, Crick, Wilkins och Hawking såg alla kritiskt på rådande konsensus och vågade ta en annan väg. Framsteg hade inte varit möjligt utan dem. Däremot har mainstream klimatsamhället gjort få framsteg. De har istället ägnat sig åt ett allt bittrare försvar av den enkelspåriga CO2-hypotesen. Tvivlande och oeniga personer tolereras inte.
- Separation av vetenskap och politik är mycket bra; Vetenskapsakademier bör skydda forskare från politiska ideologier
När politiska ideologer förkunnar ”konsensus” så ignoreras kritiska forskare och utesluts från den vetenskapliga diskursen eller till och med avskedas. Till exempel avslöjade professor Peter Ridd, en expert på korallrev, flera ovederhäftiga vetenskapliga artiklar som falskeligen påstod att klimatförändringarna dödar det Stora Barriärrevet. Hans universitet avskedade honom trots decennier av professionell forskning. Domstolarna har förklarat att hans avskedande är felaktigt och de har beordrat universitetet att kompensera honom.
Universitetets försummelse var inte bara en flagrant kränkning av den akademiska friheten. Den har också skickat en farlig signal till unga forskare: våga inte trotsa vår dogm eller så kommer du att bli avskedad. Klimatcensur leder oss tillbaka till medeltiden. AGW-dissidenter exkommuniceras.
- Vetenskapsakademier har ett moraliskt ansvar att varna samhället om vansinniga slutsatser som följer av en naiv tro på omogna vetenskapliga modeller
Hittills har klimatmodellerna inte visat sig kunna göra pålitliga förutsägelser om den globala uppvärmningen. Därför är deras prognoser/scenarier inte en sund grund för regeringars politik. Klimatpolitiken är kostsam. De har stora konsekvenser för samhället. IPCC: s förutsägelser om extrem uppvärmning och havsnivåhöjning har till exempel orsakat mycken rädsla och oro i världen. Eftersom dagens klimatpolitik bygger på dessa oroväckande modellförutsägelser förstörs den befintliga energiinfrastrukturen med oförståndig brådska. Ett typiskt exempel på klimatdumhet är att spendera miljarder dollar på smutsiga, vedeldade fliseldade kraftstationer. För denna förment ”gröna” lösning förstörs skogar med unika ekosystem. Bisarrt!
- Vetenskapssamhället borde vara ärligare om gränserna för mänsklighetens makt att dämpa den naturliga variationen
Vetenskapen bör börja motstå de absurda gröna ingenjörsagendorna från övernationella organisationer. Att tro att vi alltid kan kontrollera de komplexa processerna alltifrån från väder och klimat i makrovärlden till mutationen av patogener i mikrovärlden är lika naivt som det är arrogant. Låt oss inte bete oss som om vi var dagens Don Quixotes. I klimatforskningen bör vi inte fokusera på att förhindra utan på att anpassa oss till de många konsekvenserna av de naturliga variationer som vi har framför oss – förändringar som vi är maktlösa att kontrollera.
10. Att vetenskapen är avgjord är ett konsensusuttalande som aldrig kommer att användas av forskare med integritet
Argument från konsensus blandar ihop två klassiska logiska felaktigheter – en hänvisning till en populistisk majoritet och en hänvisning till en konstruerad auktoritet (argumentum ad populum och argumentum ad verecundiam). Uttalandet om att ”vetenskapen är avgjord” är ett påstående om en tänkt konsensus som används av klimataktivister som en ersättning för vetenskapen. För att citera Michael Crichton (1942 – 2008) om detta ämne: ”Vetenskap är inte konsensus och konsensus är inte vetenskap”. Paris klimatöverenskommelse 2015, som fastställt klimatagendan för årtionden framåt, är baserad på detta uttalande om konsensus. Sanningen är dock att vetenskapen inte alls är avgjord. Vi har ingen aning om hur mycket eller hur lite mänskligheten bidrar till den globala uppvärmningen. Vi vet inte heller om, eller i vilken utsträckning, ett varmare och världsomspännande väder kommer att vara netto-skadligt eller netto-förmånligt.
Mainstream klimatvetenskap idag uppfyller inte något av dessa tio förslag. Klimatforskningen har tagit en riktning som kan vara lönsam för sina utövare och stödmottagare, men den är ovärdig som vetenskap. Vetenskapens och politikens intressen har blivit starkt sammanflätade. Som ett resultat har sökandet efter den objektiva vetenskapliga sanningen övergivits i årtionden. Historien kommer att skylla på de forskare, administratörer och politiker som initierade och främjade detta vetenskapliga missbruk.
Under 2015 borde de nationella vetenskapliga samfunden ha varnat världens ledare högt och tydligt om att vetenskapen inte alls är avgjord. Genom deras vårdslöshet gjorde sig akademierna medansvariga till absurditeten i Parisavtalet Parisöverenskommelsen.
Tänk på att de nationella vetenskapliga akademierna ser sig själva (rätt eller fel) som vetenskapens beskyddare. Om så är fallet, borde de inte äntligen agera som sådana? På grundval av omogna vetenskapliga modeller införs en absurt dyr klimatpolitik för världen. I vetenskapens namn förstörs vitala infrastrukturer. Än värre är att fattiga människor dör varje år eftersom de inte har råd med den mycket kostsamma ”förnybara” elen.
Dr. A.J. (Guus) Berkhout
Emeritus Professor of Geophysics
Member Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences (KNAW)
President Climate Intelligence Group (CLINTEL)”
Genom mejl och telefonsamtal vet jag av egen erfarenhet att det som sägs i officiella proklamationer från KVA och IVA inte alltid är så väl förankrat bland medlemmarna. Det finns åtskilliga röster som har en annan åsikt om både klimatet och om den energipolitik som förs. Förhoppningsvis kan ovanstående punkter öppna upp för en bredare och mer förutsättningslös diskussion.
Jag skickar även brevet i tur och ordning till SvD, DN, GP, Expressen och Aftonbladet.
Ingemar Nordin, professor emeritus i filosofi vid Linköpings universitet
PS. Jag avvaktar med att skicka brevet till KVA och IVA till mitten av augusti när de är tillbaka efter semestrarna. DS.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ingemar, BRA!
Men, Public Service dvs vetenskapsredaktionerna på SR och SVT kanske också borde få detta brev.
Bra Ingemar.
Allmänt hållen kritik av konsensusmentaliteten.
Skulle kunna kopplas till specifika frågor som är kända här.
-Solens eller rättare sagt molnens påverkan på temperaturen-med 10% ökad strålning -varför vill inte SMHI utvärdera denna påverkan?
-Peglar visar ingen accelererande havsnivåhöjning utan en periodisk påverkan. Varför gör SMHI ändå uttalanden om påvisbar acceleration?
Listan kan göras lång!
Sammantaget gör detta mig skeptisk till vetenskapen av idag-de behöver ett bättre råd?
Hej Ingemar!
Mycket bra. De tio punkterna i fetstil är också alla var för sig en bra ingång att använda om man i diskussion vill hjälpa någon klimatorolig att bli lite mindre orolig, utan att framstå som förnekare.
På några punkter kan man också byta vetenskapssamhället mot medierna.
Den orolige kanske i bästa fall byter sin oro till en mer befogad sådan. Till just en sådan som mänskligheten faktiskt kan påverka.
Jag sparar dessa. Tack!
Tack Ingemar. Mina tankar går till Nobelstiftelsens ordförande Carl-Henrik Heldin i talet år 2019.
”Ett flagrant exempel är bristen på respekt för de överväldigande bevisen för att vår livsstil påverkar klimatet negativt. När våra unga kräver att vi skall lyssna på vetenskapen och agera förtjänar de vårt stöd. Lika viktigt som att värna en vetenskaplig hållning i specifika frågor – som klimatfrågan – är det att värna den vetenskapliga metoden i sig. I tusentals år gjorde mänskligheten framsteg, men i långsam takt. Inte förrän vi började formulera hypoteser och pröva dem mot empiriska bevis började framstegen ske i snabbare takt. För att citera Carl Sagan:
”Många hypoteser är fel. Och det är som det ska, det är via dem vi tar reda på vad som är rätt. Vetenskap är en självkorrigerande process. För att nya idéer ska godtas måste de överleva de strängaste bevisprövningar.”
Då krävs akademisk frihet, resurser och arenor och institutioner där vi kan arbeta och mötas. Detta måste vi försvara.”
Det är inte så lätt att lyssna på vetenskapen när SVT, SMHI (som förvandlats till ett propagandaorgan) och viss storstadsmedia aldrig berättar för folket om det. När såg du en fri klimatvetenskapsman i TV-rutan senast? Det är nog tio år sedan och det är så vår de facto censur fungerar där media bestämmer agendan och kulturredaktörer och psykologer förmedlar sin tro.
Heldins yttrande ”att vår livsstil påverkar klimatet negativt” är litet märkligt eftersom vi i överblickbar tid inte haft en grönare och skönare värld än nu. Men givetvis har befolkningsexplositionen stor betydelse för hur jorden nöts.
Lasse #2,
David W. har skrivit ett inlägg som är mer anpassat till hemmapubliken, dvs. U.S. National Academy of Sciences. https://www.cfact.org/2020/07/14/message-to-the-president-of-the-u-s-national-academy-of-sciences/
Men jag tror att det är bättre att hålla sig till de mer allmänna formuleringarna med tanke på att manifestet bör skickas till samtliga länders vetenskapliga sällskap. Då blir formuleringarna mer liktydiga. Förhoppningsvis kan vi bygga upp ett internationellt tryck på de nationella sällskapen (de träffas ju i bland och diskuterar sinsemellan), och då är det bra om de diskuterar ungefär samma sak.
PS.
Jag kommer inte att skicka brevet till akademierna förrän i morgon eller i helgen. Så jag hoppas på lite synpunkter från er kommentatorer här.
Jag kommer att skriva ett kort följebrev och jag funderar på hur jag skall formulera det. Mitt största bekymmer är att ordföranden, eller vem det nu är som tar emot inkommande post, omedelbart kommer att trycka på raderknappen direkt. Hur skall jag formulera mig så att jag förhindrar det?
Bra initiativ! En vetenskapsakademi består av individer som företräder olika discipliner, därför är det underligt på vilket sätt det skulle kunna råda konsensus i exempelvis klimatfrågan. KVA skall ju vara en fristående organisation, men hur ser verkligheten ut? Eller är det så att KVA är en lam anka som politikerna inte förstår eller bryr sig om? När det gäller energifrågan tycks i alla fall inte KVA haft något inflytande.
https://news.cision.com/se/kungl–vetenskapsakademien/r/odesdigert-beslut-for-sveriges-energipolitik,c9269207
Mycket bra Ingemar!
Jag har två kommentarer:
1.) Bland vetenskaperna kunde du även nämna kemi. I haven, i atmosfären…
2.) Under punkt 3 tas i sista taderna upp följande: ”…de partiska antagandena som modelleringsgrupper gör”.
Ordet partiska kunde mildras tycker jag. Det är antaganden baserade på majoriteten i gruppens åsikt, något annat är inte möjligt i en arbetsgrupp om den ska nå resultat. Ordet partiska skapar onödig antagonism.
Bra Ingemar!
De klimatansvariga ide politiska partierna borde också få brevet.
Lite OT, men jag såg delar av en intervju med Erik Lewin på Svt. Den behandlade hans nya bok ”Arvet efter oss”; en bok som tar upp vad som händer när mijöaktivism övergår i miljöterrorism. Erik verkade själv vara djup oroad över klimatet, men såg också en stor risk med denna nya typ av terrorism. Han ser tecken på att det kan komma att bli verklighet inom en snar framtid.
Kanske kunde vara på plats med en recension här på bloggen?
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=7505055
Hans H #8,
Det engelska ”biased” är lite knepigt att översätta. Kanske ”ensidiga antaganden” är bättre?
#6
Som jag sade tycker jag att punkterna du tar upp är bra.
Om du vill ha kritik så tror jag att du kan tjäna på att inta en mindre syrlig ton i de exempel du ger under dessa punkter.
Det är förstås en smaksak men tänk dig in hur mottagaren läser det och vilka förutfattade meningar hen har om avsändaren. Jag ser en risk i att syrligheten bekräftar den förutfattade meningen och mottagaren läser sanningar som en åsikter.
Bara i all välmening.
Matz H #13,
Jo, men punkterna är en översättning av originalet (som det finns en länk till) och jag kan inte ändra på det. Visst, kan de vara lite skarpt formulerade här och där men det är tänkt att provocera fram ett svar. Jag ser gärna att KVA och IVA för fram de invändningar de kan tänkas ha.
Trycket på dem att svara blir större ju mer brevet skickas ut till media, till alla 36 svenska undertecknare i CLINTEL-uppropet, och, som föreslogs ovan, till de politiska partierna.
” Ett typiskt exempel på klimatdumhet är att spendera miljarder dollar på smutsiga, vedeldade kraftstationer. För denna förment ”gröna” lösning förstörs skogar med unika ekosystem. Bisarrt!”
Kan du ge exempel på större vedeldade kraftstationer. De större, som jag känner till är fliseldade. I England använder man främst flisat spillvirke och lastpallar och i Norden flis från grot och gallringsvirke och hyvel- och sågspån från sågverk.
#6
Ett bra sätt att få lite nyfikenhet idessa dagar brukar vara att skicka ett riktigt brev. Sedan lite tjockare dyrare papper så att det ger en känsla ”officiell/viktig/påkostad” korrespondens.
Bra initiativ
#14
Jag förstod det som att punkterna var gemensamt framtagna och att du kortfattat beskriver det som du refererar till som undersökningarna och som jag kallade exemplen. Syrligheten finns främst i de senare.
Jag håller med dig om att provocera kan tvinga fram svar om det finns två hållningar man lyckas ställa mot varandra och båda är svarande. Hoppas det triggar media att göra rätt.
L-E B #15,
Bra, det kan jag ändra på.
Under en studiedag på Teknis i Borås om tvärvetenskap sade Emin Tengström i förbigående att chefen för Institutet för framtidsstudier var vår Riksspåman. I samband med IPCCrapporter dyker hans lite raljanta yttrande upp i minnet.
I Konflikt i P1, Olyckskorparnas revansch, intervjuas Googles framtidstänkare Niklas Lundblad och han nämner 12 månader som ett tidsperspektiv. Före 12 mån kan man använda en metod för att se framtiden något så när. Vi mer än 12 får man tänka sig flera möjligheter. Med tidsperspektivet 36 mån är det ”hopp” som gäller. Förutsäga framtiden om 10 år är i princip inte lönt.
Jag högaktar ditt engagemang Ingemar! Men med kännedom om hur människans biologi, genetik och sociala stukturer fungerar är detta ett brev utan värde även fast att det är relevant. Det är min korta kommentar.
Jag tycker att man på något sätt borde klargöra att klimatets komplexitet torde omöjliggöra prediktionsmöjlighet.
Från föredrag av Lindzen
It is important to note that the enormous complexity discussed above may take a thousand years to uncover. Further, these complexities that are internal to the earth do not include the complexities added by a changing sun, orbital changes of the Milankovitch cycles taking thousands of years, and changing intensity of high-energy cosmic rays hitting the globe as the solar system moves through the galaxy as suggested by the Svensmark Hypothesis, taking millions of years.
#12
Ingemar, ensidig är absolut bättre. man kan även tänka sig ensidigt vinklade.
Beträffande min punkt 1: Är det svårt att få med ordet kemi då det inte nämns i originalet? Det var ju ändå en svensk kemist, Arrhenius, som först lade fram teorierna om växthuseffekten. Och jag fick lära mig om denna i ämnet fysikalisk kemi på KTH 1964. Pratar vi specifikt omvandling (”nedbrytning”) av koldioxid i atmosfären och haven är det definitivt en kemifråga.
Kan du inte bara tillskriva originalförfattaren om att du kommer att lägga till ordet kemi bland vetenskaperna och undra om inte det är vettigt även i originalet?
Utmärkt initiativ. Men det innebär för stor risk att det sållas bort om det bara går till ordförande eller någon annan person som tar emot det. Bättre i så fall att skicka det till flera personer i samma organisation, eventuellt namnge till vilka andra som det skickats. Risken kan då förstås vara att någon av dessa som anses ”tung” kan utöva påtryckningar att kasta brevet.
Att skicka det till media bedömer jag som utsiktslöst. Däremot kanske ett antal utvalda journalister typ Janne Josefsson, PM Nilsson DI. Men även opinionsbildare typ Leif GW, Lars Hansson, Johan Hakelius, Lotta Gröning för att nämna några.
Att alla vi på KU skickar det till alla i våra nätverk utgår jag ifrån.
Ingemar din ihärdighet är beundransvärd i kampen mot mänsklig dumhet.
Inget är omöjligt när det ställs på sin spets och konsekvenserna blir för stora. Det har vi sett med covid 19. Efter hysteriska reaktioner är det nu inga politiker som pratar om total nedstängning igen. T o m i Spanien har domstolen satt stopp för små lokala lock downs eftersom de anses vara överreaktioner.
Så vad det handlar om är att synliggöra klimatpolitikens katastrofala ekonomiska konsekvenser. Samarbete med förnuftiga ekonomer vore önskvärt för att synliggöra vad vi offrar på klimataltaret.
#15 The Drax Power Station i England eldas delvis med biomassa, varav en del i form av pellets från nyavverkade träd i USA.
Fråga,
Jag har fått många bra tips om vart jag skall skicka det, och blivit varnad för att det kan raderas. Och då, menar man, är det bättre att skriva ut det och skicka det genom posten.
Men såvitt jag förstår så måste även e-mejl som skickas till myndighetsperson registreras och vara tillgängligt i enlighet med offentlighetsprincipen i Sverige. Så fungerar det åtminstone på universiteten om man skickar till Rektor. Men detta kanske är fel?
Visst, jag har inget emot att printa ut och skicka per Postnord. Men om man kan strunta i offentlighetsprincipen så kan man väl lika gärna strunta i fysiska brev? Det är ju bara att riva dem och lägga dem i det runda arkivet.
Svar 26
Senast jag jobbade i staten för en 20 år sedan var email offentlig handling. Svårt att tro att det ändrats. Kan inte tänka mig att det är skillnad på email och snigelpost.
Den som raderar riskerar en del eftersom det är hyggligt spårbart i efterhand. Dessutom har du säkert ett ”skicka email” som bevis. En myndighetsperson saknar helt incitament att riskera sitt jobb för en sådan sak.
#26#
Rek m mott-bevis? Till somliga.
”Absurditeten i Parisavtalet” Finns det något avtal ?
Är det inte en överenskommelse ?
Finns ingen IT-chef som låter användare radera mail från servern, där ligger dom kvar tills dom lagras undan i en backup. Att radera mail i lokala mappar är en annan sak.
Kopernikus #29,
Nope. Det finns inget avtal, enbart en frivillig och temporär överenskommelse utan juridiska sanktioner. Texten skall ändras.
#26 Ingemar Nordin
”Men såvitt jag förstår så måste även e-mejl som skickas till myndighetsperson registreras och vara tillgängligt i enlighet med offentlighetsprincipen i Sverige.”
Akademierna är oberoende organisationer och för dessa gäller, vad jag förstår, inte offentlighetsprincipen. Syftet med denna är ju att allmänheten ska kunna granska myndigheter.
#12
Ingemar, om biased: vinklade antaganden går också. I politiska sammanhang: färgade antaganden, ibland; fördomsfulla antaganden
#6
Du oroar Dig för att brevet ska begravas av akademiernas ordföranden. Gör då som jag när jag ville uppmärksamma vårt kommunfullmäktige på en i mina ögon nödvändig åtgärd och hyste samma misstanke som Du. Jag skickade skrivelsen i ett mail inte bara till presidiet utan till fullmäktiges alla enskilda ledamöter. Det gav en bättre effekt och frågan kunde inte begravas.
Glöm gammel media de är betalda desinformatörer…… Hela bunten…. Om de så blir överkörda av fakta så kommer de inte erkänna det…
#35
Helt körda är dom inte, SvD har en balanserad ledare idag, tyvärr bakom betalvägg men går att läsa i bibliotekets pressreaderversion.
https://www.svd.se/aven-greta-thunberg-bor-lyssna-pa-forskarna
#6
Bra initiativ. Tycker det kunde vara värdigare i tonen, svalt vetenskapligt, inte riktigt så polemiskt. Punkt 8:behövs verkligen, ”naiv, vansinnig, omogen” ? Punkt 6 : är inte detta den typ av generalisering man borde undvika? ”Sund” vetenskap? Är det inte den utomstående tolkningen som är grundproblemet. Och vetenskapare vs politiker : man ska akta sig för titta snett på politiker, de folkvalda har att avgöra också klimatpolitiken!
Till sist : ”brev”? Är det inte en skrivelse, ligger liksom mer tyngd i den termen.
Förra veckan beslutade regeringen om en strategi för att ställa om alla aspekter av samhället. För två år sedan inrättade regeringen delegationen för cirkulär ekonomi. Den leds av Åsa Domeij, känd miljöpartist en gång i tiden. Den nu beslutade nationella strategin för cirkulär ekonomi kretsar kring en version : ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”. Det är väldigt tyst om denna strategi. Skulle gärna se att akademiena kommenterade denna genomgripande förändring som cirkulär ekomoni kommer att innebära. Som vanligt är det fyraprocentpartiet som håller i taktpinnen.
”Vetenskapshistorien visar att nya insikter inte kommer från följare utan från oliktänkande; det är tvivlare och oliktänkande som skapar historia inom vetenskapen”
Vilket är så sant som det är sagt – men vem blir invald i KVA eller IVA? Är detta organisationer som främjar oliktänkare? Finns det någon organisation som främjar oliktänkare? Är inte själva idén med en organisation att man skall bilda ett kollektiv med gemensamma idéer?
Jag tror att KVA och IVA kommer vara bland de sista som skriver av klimathotet (ok, det kommer säkert sitta ett grupp aktivister på ett ålderdomshem om femtio år och ”lyssna på vetenskapen” men om vi förbiser dessa). KVA kommer komma med det ena utslätade uttalandet efter det andra och peka på att de minsann aldrig har propagerat för några ovetenskapliga idéer utan bara sammanställt vad andra trodde. En organisations främsta mål är att överleva som organisation och KVA kommer gå igenom även denna kris utan att darra på manschetten,
Ingemar!
Du måste sända brevet till SVD´s Jesper Sandström som är vikarierande ledarskribent. I dagens ledare öppnar han lite på det stängda fönstret och släpper in lite frisk luft. Med brevets information så tror jag att han kommer att skriva en ny ledare. Man får ju hoppas! Det är på hoppet man lever. .
Johan M #39,
Ofta så tillsätter man en arbetsgrupp som jobbar med frågan och sätter ihop en skrivelse. Men sedan är det ledningen som ”sammanfattar” det hela inför press och allmänhet. Det ofta återkommande problemet – vilket också påpekas i texten – är att dessa uttalanden sällan eller aldrig är förankrade bland medlemmarna.
Jag har för mig att en amerikansk förening en gång gjorde en enkät bland sina medlemmar om klimatfrågan, men att resultatet gick emot ledningens syn, varpå enkäten skrotades. Det händer också att medlemmar hoppar av föreningen när ledningen alltför flagrant kör över sina medlemmar.
Så viktigare än att fråga sig vem som blir invald är nog att fråga sig hur och vilka som sitter i ledningen. Oftast kräver det ju en hel del administrativt arbete och engagemang – vilket få aktiva forskare har tid eller intresse för.
Som gammal statstjänsteman och med kännedom om praxis för registrering och arkivering av inkommande ärenden rekommenderar jag att skicka brevet som pappersbrev till de berörda instanserna, utan att ange något namn i adressen. Då blir det i alla fall dokumenterat som inkommet brev. Sedan kan och bör det sändas personliga e-postmeddelanden, dvs med adressatens namn angvet, till hur många personer som helst både inom och utom institutioner, myndigheter och massmedia. Det citerade brevets innehåll får naturligtvis inte ändras eller kompletteras. Det är ju författarnas åsikt, som inte nödvändigtvis behöver delas av den som skickar det vidare. Men du, Ingemar, kan å andra sidan säga vad du vill i ditt följebrev. Hoppas att det har någon effekt, eller att det åtminstone får ett omnämnande.
Jag tror riksdagsman Ericsson i Ubhult kan ha nytta av en kopia.
#38 Daniel Wiklund
”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”.
Innebär detta att vindkraftverk, solceller, elbilar mm bara ska använda återvunna grundämnen? I så fall blir det tvärstopp för all nybyggnation.
#44
Det är ytterst få grundämnen som kan ”ta slut” här på jorden. Helium är ett exempel på ett ämne som ”läcker” från jorden. Övriga grundämnen blir kvar, fast i mer svårtillgänglig form, dvs det krävs mer resurser (pengar och energi) för att återvinna dem i ren form. Denna resursbrist gör t.ex. att för närvarnade inget litium från batterier återvinns. Annat exempel är uran som finns i mycket utspädd förekomst i havsvatten, men där kostnaden är för hög.
Hela resonemanget med att inga ”jungfruliga” material ska användas gör att alla material blir dyrare och att ekonomin kvävs.
Om alla enbart skulle köpa begagnade kläder skulle nyproduktion av kläder försvinna pga av noll efterfrågan.
Vad gör man då när alla begagnade kläder slitits ut och inte längre går att ”återanvända”?
SatSapiente #45
Ökar priset på en råvara ökar incitamentet för att återvinna den. Politiker kan naturligtvis gå in och manipulera marknaden genom att lägga en avgift på ”jungfrueligt” material och därigenom öka incitamentet för återvinning av just det materialet. Problemet är att politiker fungerar precis tvärtom, man subventionerar användningen av t.ex. litium i batteribilar, elcyklar, you name it. Nå ingen här är väl förvånad.
” cirkulär ekonomi ” är ett floskelord som inte fungerar i verkligheten det blir alltid förluster i återvinning, så den cirkulära ekonomin kommer att vara en ständigt krympande cirkel som till slut bara är en liten prick på floskellistan.
Daniel Wiklund #38
Det mesta är väl giftigt. Miljöpartister tex , som ju är överallt i systemet, tillhör nog de gifter där varje molekyl teoretiskt kan omvandla en cell i fel riktning.
Det får vi dras med mest för att många övriga politiker är rätt kass de med.
Kommentar från det pågående EU-toppmötet:
”Things are moving as slow as a glacier,”
Klimatkatastrofer tar tydligen paus emellanåt.
Man knappast göra mycket åt det, men prof. BERKHOUTS skrivelse är förskräckligt illa hopkommen. Den borde vara en stram sammanfattning av de befogade tvivel 900 synnerligen meriterade vetenskapare världen över har om läget i om klimatforskningen, men nu har det mest blivit ”insändargnäll”.
Tyngden gick förlorad. Motparten har lätt att ironisera och hitta blottor i texten. Synd om ett så fint initiativ.
Håkan Bergman #49
Katastrof blir det nog förr eller senare av något slag.
De borde ha Mark Twain som ledsagare de viktiga där nere.
“I’ve lived through some terrible things in my life, some of which actually happened.”
Fredrik S #51
Ubbhultarn har jour i helgen, liksom resten av EU-nämnden, jag blir lite svettig av den här passagen på hans blogg -”Sveriges statsminister är ju formellt sett bunden av att varje förhandlingssteg som tas ska vara förankrat i riksdagens EU-nämnd”, det är det där lilla ordet formellt. Franska kejsare och tyska kaisrar och führers har försökt var för sig att göra om Europa, blir jag lugnare av att dom nu försöker sig på ett joint venture?
https://g8fip1kplyr33r3krz5b97d1-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2020/07/h_56183910-1160×835.jpg
Man får ta Berkhouts brev för vad det är – det är ställt till några vetenskapsakademier och innehåller ett antal uppmaningar och påpekanden. En kort sammanfattning av vad Berkhoust står för finns annars i hans brev till beslutsfattarna i Davos av den 20 februari. Den skrivelsen var en inbjudan till ett öppet möte, som naturligtvis inte ledde till någon reaktion, precis som uppropet från 700 klimatforskare till FN förra året.
Håkan Bergman #52
Nä, lugnare blir man knappast. Alltför få verkar oroa sig dessutom.
Ibland längtar man till Maldiverna där folket talar om månfaser och tidvatten istället för väder.
Förutom ledaren och hans anhang plus hela västvärlden förstås.