Cargo Cult Science

Richard Feynman myntade i ett föredrag 1974 begreppet “Cargo Cult Scence” vilket översatt till svenska kanske skulle vara “cargokultsvetenskap” vilkte låter bra konstigt. Cargokult (som finns i NE) är en beskrivning på religiösa rörelser som finns på öar i Still havet. Det mest slående exemplet är de rörelser som växte fram efter andra världskriget. Under kriget hade amerikanska marinen byggt baser på öar som dittills inte sett mycket av västerlandets välstånd. De byggde flygbaser och med flygplanen kom föremål som öborna aldrig hade sett: redskap, vapen, konserverad mat mm. När trupperna sedan drogs bort så uppstod riter vars uppgift vara att locka “gudarnas” flygplan tillbaks till ön. Bland dessa riter finns danser som efterliknade militär exercis och byggande av radiostationer i bambu som skulle kunna ta kontakt med flygplanen.

 

Vad som liknar ett flygplan är inte alltid ett flygplan.
Vad som liknar ett flygplan är inte alltid ett flygplan.

I dessa riter gjorde man allt som man sett de amerikanska trupperna göra men vi vet naturligtvis att det är en sak att använda en riktig radio och en helt annan att prata i en kokosnöt där antennen är gjord av bambu.

Cargo Cult Science

Det Richard Feynman pekade på var att det inom det som benämndes vetenskap fanns en hel del som påminde om en cargokult. Utövarna i en cargokult är inte bedragare, de tror verkligen på det de gör – men det de gör kommer inte få planen att återvända. Inom cargokultvetenskap så gör man allt som man gör inom riktig vetenskap; man gör undersökningar, sammanställer data, ritar diagram mm. Detta är dock bara det vi ser att en vetenskaplig process gör, inte det som definierar en vetenskaplig process.

Richard Feynman
Richard Feynman

Vad är det då som saknas? Enligt Feynman saknas det han kallar vetenskaplig integritet – en genomgripande ärlighet. När man redovisar utfallet av ett experiment eller en analys av insamlad data så skall man även redovisa svagheter i den metod man använt eller alternativa tolkningar. Den vetenskapliga integriteten kräver att man inte bara redovisar de data som stödjer ens tes utan även viker sig dubbel för att peka på allt det som kan vara fel och redovisa de data som skulle kunna motsäga den tes man har.

“You must do the best you can —i f you know anything at all wrong, or possibly wrong — to explain it. If you make a theory, for example, and advertise it, or put it out, then you must also put down all the facts that disagree with it, as well as those that agree with it.”

Att problemet inte bara existerar inom pseudovetenskap illustrerar Feynman genom utvecklingen för att bestämma elektronens laddning. Millikan gjorde en serie experiment med små laddade oljedroppar och kunde på så sätt bestämma laddningen för en enskild elektron, ett arbete som gav honom Nobelpriset 1923. Millikan hade dock gjort lite fel och andra forskare började så småningom publicera resultat som pekade på en större laddning. Denna process gick dock långsamt, kanske för att varje forskare var oäven att publicera ett resultat som låg allt för långt ifrån Millikan eller att de helt sonika hade sorterat bort dessa resultat som felmätningar.

Ett mer nutida exempel är kanske Dan Shechtmans upptäckt av kvasikristaller; ett arbete som han fick Nobelpriset för 2011. När han publicerade sina resultat 1984 så motarbetades han av ett samlat vetenskapligt etablissemang eftersom dessa kristallstrukturer var omöjliga. Först när hans resultat hade konfirmerats började det dyka upp personer som erkände att de sett dessa strukturer långt tidigare men inte vågat publicera något om dem för att det stred mot den gängse uppfattningen.

Boven i dramat är ofta inte att forskare försöker lura andra utan att de inte klarar av att inte lura sig själva. Man har sin favoritidé om vad som kommer att ske och sorterar bort data som inte stämmer överens med den bilden. Världen som stämmer med den modell man har accepteras gladeligen men värden som strider mot modellen nagelfars tills man hittar den felkälla som man vet måste finnas.

En annan sak som jag tror förstärker cargokultvetenskap är det som driver forskningen. Man kan lätt tro att forskning drivs av en strävan att förstå världen men i praktiken drivs den av kravet på att publicera artiklar. Varje doktorand måste få ett antal artiklar publicerade och man får inte en artikel antagen om man gjort om någon annans experiment och kommit till samma resultat. Det finns väldigt lite motivation att nagelfara andras resultat, betydligt mer lukrativt att ta dessa för givet och bygga på med ytterligare en aspekt.

Cargokultvetenskap finns inom alla discipliner men är säkert betydligt mer förekommande inom områden där svaren kanske inte finns. I områden som fysik och kemi så finns det ett svar som är det rätta, elektronens laddning, och även om det kan ta tid innan man finner det rätta svaret så kommer man förr eller senare fram till det (vi passar frågan om supersträngar och parallella universa). Inom samhällsvetenskap kanske svaren inte alltid finns och det ger upphov till skolor som kan driva sin tes i all oändlighet utan att verkligheten gör sig påmind. Inom ekonomi har vi olika skolor som har helt olika uppfattningar om hur världen fungerar, psykologi är väl ett område där man kan hämta många exempel och inom genusvetenskapen så väl trosuppfattningen själva idén.

Området antropogen global uppvärmning och dess konsekvenser är naturligtvis inte ett område som är befriat från cargokultforskning. Tvärt om så frodas nog verksamheten eftersom de förutsägelser som görs inte kan kontrolleras fören om hundra år. Att lura sig själv när man har ett experiment som kan upprepas är fullt möjligt och det händer hela tiden; att lura sig själv när man inte ens kan utföra ett experiment är i det närmaste hugget i sten.

Det finns naturligtvis mycket bra forskning som tittar på hur klimatet förändras och hur dessa mekanismer fungerar. Områden inom paleontologi och arkeologi har mycket data som de måste förhålla sig till och även om teorierna skiftar så är det svårare att lura sig själv hur länge som helst. Inom meteorologi kan man säkert vara inne på fel spår och det är omöjligt att utföra experiment men varje förutsägelse kan kontrolleras efter några dagar. Har man en felaktig modell för hur klimatet utvecklar sig så får man svaret först efter några decennier.

Är det ännu värre

Richard Feynman pekade på ett problem inom vetenskapen där allt för många vetenskapliga arbeten saknar den vetenskapliga integritet som krävs och att resultaten därför inte blir tillförlitliga. De exempel han tar upp är dock sådana där andemeningen att komma närmare sanningen finns men där man lurar sig själv. Det finns kanske idag inom akademin grupper där sanningen inte är målet, målet är att förändra samhället och forskningens främsta uppgift är att vara ett redskap i den förändringen.

Som forskare har man en utomordentlig position att föra fram en politisk åsikt utan att den uppfattas som politisk. I media är det stor skillnad på om “talesmannen för partiet” eller “forskare” ger uttryck för en ståndpunkt. Det första ses som en politisk ståndpunkt medan det senare tas som belägg för att det objektivt förhåller sig så. Boven i detta drama är kanske inte den politiskt aktive som bara använder akademin som en plattform, utan de akademiska institutionerna som låter detta passera. När institutionerna dock ser att politiskt drivna grupper är bra på att dra in pengar så är det lätt att titta åt ett annat håll. De som borde vara de som granskar dessa processer är naturligtvis media men när media har en politiskt riktning som sammanfaller med forskargruppernas så blir det inte så mycket granskning gjord.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bim

    Detta låter väldigt trovärdigt för mig som inte tillhör vetenskapar gänget.
    Som småföretagare får man ta eget ansvar för vad man hittar på. Ingen står bakom och hejar på, alltså är man helt utlämnad till vad man förmår utföra.
    Jag förundras verkligen över företeelser som tex. genusvetenskap och vart det har burit hän.
    Verkar som sunda förnuftet är totalt nersläckt.
    Samma med klimatvetenskapen, när teorierna inte ens går att bevisa så borde de åtminstone vara fritt fram att diskutera för öppen ridå. Världen har blivit knasig, minst sagt.

  2. Rolf Mellberg

    Tack Johan, mycket tänkvärt.

    Jag minns för snart två år sen då Markku R presenterade IPCCs SR 1.5 i en TV-sändning och sa att världen hade typ 12 år kvar att stanna under 1.5 grader. Detta utan att alls nämna vilken klimatkänskighet han hade räknat med för att komma fram till just detta antal år. Eller att på annat sätt redovisa osäkerheten. Då framstod det som klart att Markku inte var vetenskapsman utan “förkunnare” inom något som kanske kan liknas vid en cargokult 🙂

    Även Nic Lewis har räknat – han är en hejare på att räkna – han redovisar att han utgår från sin och Judits låga estimat av klimatkänsligheten och kommer fram till ca 100 är.

    “Science” is settled, ha ha… Fram med böneboken.

  3. Håkan Bergman

    Rolf M. #2

    T.o.m. Gavin Schmidt på NASA-GISS håller med dig. Scrolla ner till “Varifrån kommer katastrofscenarierna?” på den här bloggen:

    https://slowfox.wordpress.com/2019/07/02/ipcc-sager-inte-alltid-vad-man-tror/

  4. S. Andersson

    Jag har funderat mycket i dessa banor på senare tid (även om Cargo Cult Science var nytt för mig). När blev ”forskare” lika med ”sanningssägare” och kan inte ifrågasättas? Vetenskap och forskning utvecklas hela tiden och det enda man kan vara riktigt säker på är att dagens sanningar är morgondagens lögner eller åtminstone halvsanningar. Min egen analys rör sig i riktning mot att dagens journalister är dåligt utbildade inom allt som kan kallas vetenskap och därför blir lätta offer för ”Cargo Cult Science” eller liknande. Vad tror ni?

  5. Lasse

    Tankeväckande inlägg.
    En fråga är varför skulle paradisöarnas befolkning vilja ha kontakt med civilisationen?
    De lever ju i den bästa av alla världar?
    Eller saknar de något som de sett?
    Utveckling och välstånd.

  6. Sören G

    Myten om att det råder koncensus ligger förstås bakom mediernas vägran att publicera artiklar som motsäger att det finns ett klimathot. Och att journalister inte förstår hur vetenskap ska bedrivas, d.v.s. att i alla lägen kunna debatteras och ifrågasättas, annars är det inte vetenskap utan det är dogmer.

  7. Robert Norling

    #1 Bim
    “Jag förundras verkligen över företeelser som tex. genusvetenskap och vart det har burit hän.
    Verkar som sunda förnuftet är totalt nersläckt.”
    Tycker nog att det har utbildas alldeles för många akademiker i vår land.
    Hur många hittepåjobb har inte skapats för att sysselsätta dessa skaror av människor som inte tillför någon som helst “nytta”.
    Byråkratierna växer inom alla verksamheter i samhället och för varje år tillkommer nya fantasifulla tjänster som bara kostar andras ihoparbetade slantar.
    Självklart ska vi ha högre utbildningar, men när vi totalt tappar förankringen med verkligheten och teorier och modeller tar över så börjar vi få stora problem.

  8. Dagens forskare är drabbade av flockmentalitet och saknar ofta sunt förnuft.

  9. Håkan Bergman

    Världen behöver mera cynism, alla är mer eller mindre försäljare på en marknad, utgå från det. Alla försäljare vet att vi fattar sämre beslut om vi blir stressade, vägra bli stressad, vilket förutsätter att man inser att det är just det försäljarna försöker utsätta oss för. Såg ett inslag på SkyNews i samband med att britterna öppnar upp efter sitt lockdown, där rullade en video som visade en lång rad cyklar, det var bara en sak som var bisarr, alla cyklar var fastbultade i golvet eftersom man visade ett gym. Hur kan man driva folk till sån idioti, betala för att trampa en cykel som står stilla och sen cykla hem på en elcykel? Och till på köpet förlora massor med tid som man kunde använda till att stressa av i stället.

  10. jax

    Har jobbar med modellering i nästan trettio år. Cargokult kan väl där sägas vara att när en viss process ska modelleras så har man oftast en uppfattning om vad resultatet bör bli. Därför bygger man modellen efter den uppfattningen, dvs att man väljer de fenomen man anser behöver ingå, gör approximationer, förfinar beräkningsgittret där man förväntar sig att det behövs m.m. Oftast kommer resultatet att stämma rätt väl överens med vad man förväntade sig, men berodde det på att ens förväntningar var rätt eller på att modellen (oavsiktligt) blev konstruerad så att den uppfyller förväntningarna? Alltså användes ett ”vetenskapligt” arbetssätt men det kritiska tänkandet och sökandet efter alternativa förklaringar glömdes bort.

    Har själv noterat att de intressantaste resultaten fås när modellen trots dina ansträngningar inte ger de förväntade resultaten, t.ex. när beräkningsgittret är förfinat på fel ställen eller när flöden går åt fel håll. Varför är dessa resultat intressantare? Jo därför att man blir tvungen att kritiskt granska sitt eget tänkande och att ändra uppfattning om det man förväntat sig.

    Exemplet visar också varför man inte ska använda ovaliderade modeller. Sannolikheten att de uppfyller dina förväntningar är som sagt stor, men sannolikheten att dessa förväntningar är riktiga är betydligt mindre.

  11. Ingemar Nordin

    Bra inlägg Johan! Detta är ett jätteproblem inom forskningen, inte minst därför att de akademiska institutionerna numera fungerar så dåligt. Det finns ju en rad institutioner som skall förhindra skräpforskning: alltifrån vanlig seminariegranskning till peer-review. Men allt riskerar att korrumperas genom olika mekanismer – inte minst genom att så mycket i universitetens och forskargruppernas ekonomi är beroende av externa anslag från stora statliga forskningsfonder där politiken har ett stort inflytande.

  12. B. Nilsson

    ” … men de kan alla lära sig något av vetenskapens stränga krav: öppenhet, opartiskhet, rättvisa, självkritik, noggrannhet, inlevelse, eftertanke. Astronomen och författaren Peter Nilson har sagt: ”Det måste vara helt rätt. Annars är det ingen mening med det.” Därför skall det hos forskaren alltid finnas en beredskap att tänka: ”Det kan också vara på ett annat sätt.”
    Christian Braw i Svensk Tidskrift

  13. jax

    #11 Ingemar Nordin
    Utöver det du nämner så måste ju idag institutionerna också förlita sig på det vi på min arbetsplats kallade bruksforskning åt industrin för att klara finansieringen. Alltså ”forskning” utan vetenskaplig höjd som oftast egentligen är processutveckling, där doktoranderna utnyttjas för det arbetet och där resultaten ofta ”vetenskapifieras” för att försöka få dem att passa in i doktorandens avhandling.

  14. Robert Norling

    Apropå studier och forskningsrapporter.

    “Enligt en ny studie kommer jordens befolkning att vara runt 8,8 miljarder vid nästa sekelskifte.
    Det är ungefär två miljarder färre än de siffror FN presenterade förra året och i 183 länder väntas befolkningen minska, rapporterar TT.”

    Nigeria väntas bli värdens näst mest folkrika nation efter Indien.
    Konstigt att FN och den här studien räknat så olika, två miljarder. Men det är kanske FN:s agenda att safta i för att kunna hota med jordens snara undergång…

    https://www.expressen.se/nyheter/befolkningsokningen-avtar-kraftigt-enligt-ny-studie/

  15. Mats Kälvemark

    Delger nedan utsnitt från en mailkonversation med en professor “av den rätta läran”.
    Jag skrev:
    Hej ……!
    Det skärpta tonläget introducerades när nödargument som : “Tyvärr är du faktiskt ute och reser.“ började användas av dig. Verkligheten visar ju att det inte finns något reellt klimathot. Inga dränkta kustländer eller öar pga av katastrofal havsnivåökning. Världen mår så mycket bättre idag än för bara 75 år sedan. Färre omkomna i naturkatastrofer, minskande fattigdom, grönare värld och ökande skördar.
    Ovedersägliga fakta. Också en ovedersäglig pågående temperaturökning. Den är ca 0,15 gr/decennium, inget annat.
    Svaret kom prompt från “professorn”: Jag beklagar om du blev stött, men har du fel i sak finns inte så mycket annat att göra än att påtala det. Jag kan inte ursäkta att du har fel, och nu menar jag inte “tycker fel” utan “har fel”. Tänk om jag rättade tentor på det viset…
    Det är sådana personer frälsta in i den rätta läran, som aldrig kommer att låta sig övertygas om något annat även om “verkligheten” visar att det finns inget klimathot. Det är också den inställningen hos de frälsta som gör att manipulerade data för att sprida frälsningsläran är en accepterad metod eftersom ändamålet i detta fall helgar medlen.

  16. tty

    “En fråga är varför skulle paradisöarnas befolkning vilja ha kontakt med civilisationen?
    De leve r ju i den bästa av alla världar?”

    Nja, det kan vara nog så tufft att bo på “paradisöar”. Bergiga djungeltäckta öar som t ex Salomonöarna är en jobbig miljö i många avseenden, och låga korallöar är både resursfattiga och mycket sårbara för vind och vågor. Det är inte en slump att kannibalism var ganska utbredd i området.

    De amerikanska trupperna hade dessutom ofta varit givmilda, och när de lämnade öarna vid krigsslutet gav de i allmänhet de fönödenheter som inte var lönsamma att ta med (vilket t ex gällde livsmedel) till lokalbefolkningen. Har man vant sig vid att leva på konserver är det inte så kul att gå tillbaka till sago och kokosnötter.

  17. Rolf Mellberg

    Någon frivillig här att utforska “rörelsen” inifrån?
    Då kan du läsa här och anmäla dig som intresserad deltagare i tester av ett storskaligt rollspel (tror jag är en korrekt benämning) som går ut på att rädda världen (som måste bli fossilfri till 2050)

    Kan det finnas någon mer storslagen uppgift?

    https://liu.se/en/research/climate-change-megagame

  18. Peter Stilbs

    Tack Johan- klockrent. Tilläggas bör att ”klimatvetenskapen” och angränsande fält karakteriseras av ytterligare krafter, som i botten är politiska. Via finansieringssystemet av i dag har det kanaliserats förhållandevis enorma summor till försörjning och drift av olika forskargrupper och institut (ex SEI, SRC i Sverige och PIK i Tyskland) – det är tiotusentals eller kanske hundratusentals som är beroende av den renläriga klimatbubblan för sin försörjning. Att ifrågasätta den faller inte i god jord, och kan innebära slutet för ens egen karriär. Att stödja bubblan med tvivelaktiga ”resultat” eller argument är förutsägbart populärt bland aktuella kollegor.

  19. Peter F

    #17 Rolf Mellberg

    Är detta nåt liknande det forskarstudenter vid Umeå Universitet höll på med och skämligen fick be om ursäkt för ? Jag orkar inte registrera mig och kolla. Kanske någon anna har gjort det och kan svara.

  20. Björn

    Det här med cargokulturvetenskap är fyndigt. Ja, t.o.m papegojor skulle kunna kallas för forskare om de kan härma forskarnas terminologi. Men som sagt, det här med att härma är en sak och en annan att förstå vad som döljer sig bakom terminologin. En sann forskare måste vara något annat än en glassig yta.

  21. Lars Cornell

    #19 Peter. Det Rolf beskriver är fruktansvärt, ren hjärntvätt. Men det som skedde i Umeå var något helt annat, på sandlådenivå, och är nedlagt nu (tror jag).

  22. Peter F

    # 21 Lars Cornell

    Ja nedlagt med en skämskudde, men med samma syfte att hjäntvätta deltagarna.

  23. Robert Norling

    #19. 21. Peter F o Lars C.
    Det var lite av detta som jag menade med inlägg 7.
    Anmälde mig till studien i Umeå och något mer bedrövlig på akademisk nivå är svårt att hitta eller…
    Den handledaren måste ha varit högreligiös.

  24. Lars Cornell

    #23 Hon var psykolog. Det kan nog jämföras med vad psykologsekterna i Norrköping och Göteborg sysslar med. I Norrköping hade forskare ej fritt tillträde och i Göteborg studerar de “förnekarnas” psyke. I Örebro och vid Linköpings Universitet har funnits likartad verksamhet. Jag känner ej dagsläget.

  25. Johan med bestämdhet säger jag att ALLA tidningar (i synnerhet DN) med välvilja och glädje kommer att ta in artikeln (not) om du skickar den till dom. För vem kan neka en brilliant skriven sådan.

  26. Gunnar Strandell

    Jag tycker att arbetena med artificiell intelligens och självkörande bilar är ett bra exempel på cargokultvetenskap.

    Likt öborna efterliknar man det som är vardag för oss som kör bil, men har inte riktigt klart för sig varför det ska bli bra för oss alla. Det talas om färre parkerade bilar utan att notera att antalet körda km blir ungefär dubbelt eftersom bilarna får köra tomma för att hämta nästa kund under rusningstid.

    Avancerade sensorer och system sätts samman för att kunna gasa, bromsa och styra utan att krocka eller hamna i kö. Och mitt i alltihopa har man glömt hörseln. Det kommer att irritera blåljusförare och de som ska dirigera om trafiken vid tillfälliga störningar.

  27. Håkan Bergman

    Gunnar S. #26
    Åker bilarna in i en steriliseringsstation också mellan kunderna? I UK har regeringen beslutat att bygga fler parkeringsplatser vid sjukhusen, den egna bilen är trots allt överlägsen under en pandemi vare sig man kör till sjukhuset som personal eller patient.

  28. Lars Cornell

    #17 Rolf Mellberg. Jag har anmält mig.
    Under sista punkten 7 skrev jag,

    “During the game, climate change will be simulated for the period 2020 to 2100, based on forecasts from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI).”

    I think it should be better and more international accepted to use IPCC-AR5 instead. We get closer to reality then.
    What climate sensitivity TCR will be used?
    Which scenario RCP will be used?
    At these two points, SMHI and AR5 tend to differ quite a bit.
    AR5 says as the median 50 cm sea level rise and one degree warmer climate.
    SMHI usually says one meter sea level rise and 3.5 – 5.25 degrees warmer.

    When scientific groups around the world based on observations reduce the strength of carbon dioxide as a greenhouse gas from median TCR=1,6 to about 1,35 SMHI goes the opposite way and raises from 1.8 to 2.4.

    An important parameter is the benefit of carbon dioxide for photosynthesis.

    Question:
    IS IT POSSIBLE IN THE GAME TO SELECT THESE PARAMETERS?

  29. Anders

    #28 LC Mkt bra initiativ av dig! Tror jag att det finns smärta rollspelande ungdomar som inser sakligheten och allvaret i din framställning. Men nu antar jag att spelet iite kommit igång utan att översteprästerns i Linköpings klimatdomkyrka första ska konfirmera några redan frälsta som får nöjer att spela domedagsprofeter med universitetsmedel. Jag blir även orolig över att de ansvariga “söker” (läs väljer ut) såväl spelare/deltagare som SPONSORER… Här glider snart någon av Rockefellers/Al Gores giriga tentakler smidigt in gissar jag. Jag sätter en slant på att du Lars inte kommer att bli “vald”… Men har ytterligt gärna fel.

  30. Rolf Mellberg

    #28 Lars

    Kom förbi så kan vi svinga en bägare och så kan jag berätta om när jag deltog i en tidig testaktivitet i detta spels utveckling.

    Om du tror att du ska kunna föra en dialog om AR5, dess innehåll och innebörd så misstar du dig, sånt är ren grekiska i dessa kretsar.

    Du kan nog kommunicera med dessa människor genom att spela rollen socialantropolog 🙂
    Alternativt köra på och ställa till skandal. Men då kommer du bara att uppfattas som en tokstolle.
    Religion kan inte bemötas med förnuft.