Intermittent – är ett ord jag har svårt att uttala efter tre öl. Varför kallas det helt enkelt inte ”litta-då-å-då” eller något annat vedertaget Svenskt uttryck? Intermittent låter rätt avancerat och man kan förledas att tro att det är en positiv egenskap. Det jag skall försöka visa är att det är långt ifrån en positiv egenskap om det inte är frågan om ledgångsreumatism och alternativet är kronisk.
Vårt avlånga land
Det är knappt någon hemlighet att ett vindkraftverk är beroende på om det blåser eller inte. Vad som dock inte många inser är att det blåser rätt lika i hela landet under en och samma timme. Visst drar hög- och lågtrycken förbi och skillnaderna kan vara högst påtagliga men det inte på något sätt ovanligt att det blåser i hela landet – eller som det vi skall titta på, inte blåser någonstans.
Vi använder oss av de timvisa värden som vi kan hämta ner från SVK. Vi hade i slutet av 2018 totalt 7.4 GW installerad vindkraftseffekt. Den totala produktionen är imponerande 16.7 TWh vilket är lika mycket som Forsmark 2 och 3 tillsammans. Vindkraftsförespråkare tar detta som intäkt för att det bara är att fortsätta bygga ut vindkraften men årsproduktion är ett förrädiskt mått när det gäller att leverera el.
Vi börjar med ett histogram över antalet timmar som det levereras en viss mängd energi. Som synes är det inte så ofta som det blåser så bra i hela landet att vi verkligen når upp till den total effekten men 5874 MWh/h (80%) som bästa timme är inte dåligt. I medeltal så producerar vindkraften 1900 MW vilket är 25% av installerad effekt.
Det vi skall titta närmare på i detta inlägg är hur mycket vindproduktionen varierar timme för timme och vad som händer de timmar då den bara producerar några procent av installerad effekt. Som vi ser i grafen ovan så ligger produktionen oftast (6800h) mellan 300 MWh/h och 3000 MWh/h (varje stapel är ett spann på 100 MWh/h). Över 3000 MWh/h har vi en lång svans, totalt 1600 timmar, som bidrar till att vindkraften konkurrerar ut sig självt. Resterande 367 timmar ligger produktionen under 300 MWh/h (4% av installerad effekt).
Det som denna graf dock sätter fingret på är de faktum att det under 32 timmar produceras under 100 MWh/h. Om vi tittar närmare på dessa 32 timmar så finner vi att det under 8 timmar produceras under 1% av installerad effekt och att den lägsta produktionen ligger på 38.8 MWh/h dvs en halv procent av installerad effekt!
April, april …
Det blåser alltid någonstans i Sverige – men summan kan vara väldigt liten. Den 16:e april 2018 så var det i princip vindstilla i hela landet. Vindkraften producerade kl 11 på förmiddagen endast 38.8 MWh.
Vad denna graf visar är hur mycket och hur snabbt vinden kan varierar trots att detta är den samlade produktionen från vårt avlånga land. Natten mellan den 13:e och 14:e producerades över 4700 MWh/h men 12 timmar senare är produktionen under 1000 MWh/h. Svängningar på några tusentals MWh/h på några timmar är som synes inte ovanligt och det är väl vår första bild av vad intermittent betyder i verkligheten.
Nu skall vi inte måla fan på väggen för det är nämligen så att vår konsumtion varierar högst betydligt. Under en vardag variera behovet med ca 2000 MWh/h, högst på förmiddagen och längst under natten. Vattenkraften har väl kapacitet att hantera dessa svängningar och har hittills kunnat hänga med i de ökade svängningar som vindkraften orsakar.
Frågan är hur det kommer att se ut 2028 om vi fortsätter bygga ut vindkraften. I grafen nedan är ett scenario för april 2028 om vi skulle ha samma konsumtionsmönster som idag, samma vindförhållanden men byggt ut vindkraften till dubbla eller fyra gånger dagens kapacitet.
Hur sannolikt det är att vi bygger ut vindkraften med en faktor fyra kan vi diskutera men vindkraftsindustrin räknar med en faktor två inom de närmaste åren. Skall vi ha någon chans att nå ett ”förnybart” energisystem där kärnkraft inte skall ingå så är nog en faktor fyra bara början på äventyret.
Som man ser i grafen så varierar den energi som vi behöver efter det att vindkraften givit sitt bidrag. Den 5:e april så behövdes 8 GWh/h och ett dygn senare så har vi mer energi än vad vi behöver om vi bygger ut med en faktor fyra. Det är möjligt att detta fungerar men jag kan tänka mig att de som jobbar i kontrollrummet på SVK har en hel del att göra i april 2028.
Om vi bortser från de svängningar som förstärks när vi för in mer vind i systemet så kan vi göra ytterligare en observation. I grafen ovan så visas med all tydlighet att om vi tar något mycket litet och multiplicerar med fyra så är det fortfarande rätt så lite. Den 16:e april kl 11 producerade vi 38.8 MWh/h, tio år senare kommer vi producera 155.2 MWh/h – mera, javisst men inte så mycket att orda om, när behovet är 17.000 MWh/h så är det ett räknefel.
Man skall vara glad att behovet bara är 17.000 MWh/h, det kunde vara värre.
Februari tju’åtta alén
När det gäller energiförsörjning så är det bästa man kan säga om februari att det är en kort månad. Det är en månaden som vi konsumerar som mest energi och trots vad vindkraftsförespråkarna säger så blåser det inte så mycket som de gärna hävdar (hösten är vindkraftens bästa årstid). Grafen nedan visar vår konsumtion och hur mycket som återstår efter olika nivåer på vindproduktion i februari.
Som vi ser så hjälper vindkraften till en hel del om vi skalar upp verksamheten men – titta hur det ser ut den 5:e – 7:e eller den 20:e – 23:e. Det blåser knappt alls så även om vi ökar vindproduktionen med en faktor fyra så har vi ett behov kvar på upp till och även över 22 GWh/h. Året 2018 är inget extremår för vare sig förbrukning eller vindförhållanden, om vi går tillbaks i tiden så ser vi att dessa perioder med hög förbrukning och lite vind återkommer regelbundet. En small tröst kan vara att när vi verkligen har toppar i förbrukningen så beror det på mycket kallt väder i kombination med lätta vindar som då gör att vindkraften i alla fall producerar någonting.
Varifrån skall vi ta 22 GWh?
Det enda vi behöver lösa är att se till så att det finns en produktionskapacitet i februari på 22 GWh och vi har faktiskt ett system som kan leverera det utan problem. Under 2018 så var detta den maximala produktionen för de övriga kraftslagen:
- vattenkraft: 13.1 GWh/h
- kärnkraft: 8.7 GWh/h
- kraftvärme: 1.9 GW/h
Det ger en total maximal produktionskapacitet på 23.7 GWh/h. Vi är på den säkra sidan … men marginalen, 1.7 GWh/h, är kanske inte så mycket att skryta med. I februari 2018 importerade vi som mest 1.4 GWh/h. Det betyder visserligen inte att vi inte skulle kunna producerat energin inom landet men det är kanske ett tecken på att vi lever på marginalen.
Hur kommer det se ut 2028? Som nu kanske, eller i alla fall nästan. Vattenkraften lär inte byggas ut och kraftvärme är nog som den är idag. Kärnkraften kommer genom att Ringhals 1 och 2 nu går ur produktion att ha en reducerad kapacitet. Detta är vad som återstår:
- Ringhals 3 och 4: 1063 + 1123 = 2186 MW
- Oskarshamn 3: 1450 MW
- Forsmark 1 – 3: 1010 + 1120 + 1190 = 3320 MW
Vi kommer om inga stora förändringar görs ha en kärnkraftskapacitet på totalt nästan 7 GWh/h. Hmm, 1.7 GWh mindre än idag … var inte det exakt den marginal vi hade? Det är detta som alla utom våra politiker är fullt medvetna om, vi kommer under de närmaste tio åren att leva på marginalen.
Bygg ut kärnkraften – inte
Det är enkelt att säga att man för att slippa leva på marginalen naturligtvis skall ha en politik som främjar en utbyggnad av kärnkraften. Jag är själv mycket positiv till kärnkraft och ser det som självklart att alla andra energislag är leksaker i jämförelse. Jag skulle däremot inte lägga en krona på att bygga ett kärnkraftverk i Sverige under rådande förutsättningar och jag skall försöka förklara varför.
Ett kärnkraftverk är dyrt att bygga men billigt i drift. Ekonomin för ett kärnkraftverk bygger på att det kan producera el som kan säljas till ett bra pris under stora delar av året. Om priset på el sjunker under en vecka så är det en vecka med små intäkter men kapitalkostnaden förändras inte. Ett gaskraftverk skulle omedelbart dra ner på produktionen och därmed sänka sina kostnader för bränsle men för ett kärnkraftverk är kostnaden för själva bränslet en siffra på marginalen.
Hur kommer det se ut 2028 när vi har en dubbel eller fyra gånger så stor vindproduktion? När det inte blåser så kommer vi ha ett högt pris och förtjänsten är god, men om det blåser så ser kalkylen inte riktigt lika rolig ut. Att konkurrera med vatten, värmekraft eller gas är en sak; det finns en gräns vid vilken ett vattenkraftverk drar ner på produktionen för att spara vatten. Att konkurrera med ett vindkraft är svårt, att konkurrera med ett subventionerad vindkraft som får elcertifikat oavsett vad priset är – är meningslöst.
Ett vindäventyr
Detta är ingen prognos utan bara ett tänkbart scenario. Om vi tar månadsförbrukningen under 2018 och drar bort produktion från vatten och mer eller mindre utbyggd vind så kan vi skapa oss en bild av hur det kan tänkas se ut.
Om vi tittar på behovet efter att vattenkraften givit sitt bidrag så ser man att det nog finns ekonomi för en baskraft på 8 – 10 GWh/h. Vi har värmekraftverken som tar mycket av topparna under vintern men 8 GW kärnkraft ger nog avkastning på satsat kapital. Även idag med den vindproduktion vi har så finns det utrymme för kärnkraft, men redan vid 8 GW har vi en överproduktion under 9 månader om året. Att man beslutade att stänga R1 och R2 är kanske inte så konstigt.
Om vi tittar på ett scenario 2028 där vindkraften producerar två eller fyra gånger vad den gör idag så inser man att 8 GW kärnkraft inte kommer att bära sig. Vid en fördubbling kanske ekonomin går ihop för 4 GW kärnkraft men om det ökar med en faktor fyra så kommer viljan att driva kärnkraft i Sverige vara nära noll.
En vindkraftsförespråkare skulle läsa ovanstående graf som ett bevis på att subventionerad vindkraften kommer att konkurrera ut andra kraftslag och de har naturligtvis rätt. Problemet kvarstår dock – staplarna i grafen är medeltal för varje månad. Vi kan gå tillbaks till grafen för februari månad och ställa oss frågan igen – vem skall leverera 22 GWh/h när vi behöver dem?
Ett ekonomiskt vettigt alternativ
År 2030 fyller Forsmark-1 50 år och sedan följer de andra efter i rask takt. Beslut måste tas och investeringar göras för att förlänga livslängden till 60 år. Med de scenario som vi har för 2028 så är frågan om det kommer vara ekonomiskt försvarbart att göra de investeringar som krävs. Om man var ett kraftbolag och valde mellan att investera två miljarder i ett kärnkraftverk eller bygga några gaskraftverk så kanske beslutat blir att bygga gaskraftverk.
Vi har inte så mycket gas i Sverige men det är ju inget som hindrar att vi gör som i Tyskland. Hur skulle det se ut med en Nord Stream 3 från Narvaviken till Nynäshamn? Några kombinerade kraftvärmeverk som drivs med rysk gas skulle kanske vara lösningen på vindäventyret och nog kunna bli en lönsam affär med de pendlingar som vi kommer ha i elpriset. … – lite provocerande jag vet, men rent ekonomiskt så kanske det inte är så dumt.
Ett alternativ
Jag vill kanske inte sluta med en förutsägelse om rysk gas som enda lösningen så vi kan skissa på ett alternativt scenario. Vad skulle hända om vi slutade med elcertifikat i morgon och inte flaggade med att staten skall subventionera anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft? Det skulle bli ett ramaskri från vindkraftsindustrin om att den vindkraft som inte behöver subventioner kommer att dö utan subventioner och visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars politiker tveka. Efter tio år skulle vindkraften vara nere på halva dagens produktion och läget skulle vara mycket annorlunda.
Det skulle då vara ekonomiskt försvarbart att förlänga livslängden för de kärnkraftverk vi har med tio år och vi skulle med stor säkerhet ha ett antal redan i planeringsstadiet. När vi skriver 2038 har var och varannan kommun uppgraderat sitt värmeverk till att drivas av en liten kärnreaktor och ”energikris” är något som barnen får läsa om på historielektionen.
Intermittent energi skulle vara historia.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Tack -Tänkvärt Johan M
2028 har vi väl fått stöd från Öster-Finska kärnkraftverket är då nyinvigt?
Såg en Youtube om hur en privat segelbåt (Delos) förser sig med el. Intressant eftersom de har alla möjligheter till lagring och generering. Vinden undvek de eftersom den störde.
https://www.youtube.com/watch?v=Osh1ljtgnSU
En suveränt bra och tydlig beskrivning av energiverkligheten. Som Energikommissionen krampaktigt blundat för hela tiden. Vattenkraften som räddar intermittent elproduktion är inte obegränsat tillgänglig för det ändamålet. Andra variationer i konsumtionen ska också hanteras. I effektbalansen är ju dessutom vattenkraftens kapacitet intecknad för topplasttimmarna.
Har talat med riksdagsmän som sitter i Energikommissionen och frågat om de inte förstår detta. Jo visst säger de. Men resultatet av kommissionens arbete och energiöverenskommelsen är det som var politiskt möjligt. Bara L avstod.
Tack Johan M. Politiker förstår inte skillnaden mellan effekt och energi och agerar därefter. Smarta elnät var den smarta lösningen för några år sedan men nämns nästan inte idag eftersom smarta elnät ska fördela elen när efterfrågan är större än produktionen. De som kan betala mest får el och vi andra blir utan.
Tyskland har byggt ut sol och vind till över 100000 MW och maximala efterfrågan är omkring 75000 MW. Ändå behöver tyskarna rysk gas när kärnkraften ska avvecklas och kolkraften minska. Energiewende är ett bra exempel på hur misslyckade populistiska beslut är.
Tack Johan för ett utbildande och tänkvärt inlägg! Tänk om även regeringen hade denna kunskap? Vice ordf i Näringsutskott gjorde ett självmål när hon skrev en debattartikel i DI i mitten av oktober med rubriken ”Elalarmismen är överdriven” . Ett av hennes argument var att Sverige exporterade el 51 av 52 veckor. Men då det är effekt och inte energi över till d som är problemet och som du visar med en stor brist vissa dagar visade Hellmark bara sin okunskap. Finns det några beräkningar vad dagens vindkraft kostat i investering och bidrag? Vore intressant och se det och jämföra med motsvarande investering i ny kärnkraft.
Tack Johan för en knivskarp analys av hur vindkraften påverkar elförsörjningen. Med fortsatta subventioner och om planerna på utbyggnad fullföljs och att därmed påverkan i elnätet av intemittens ökar, så kommer det, som du visar, att bli näst intill omöjligt att räkna hem nyinvesteringar i kärnkraft.
Vi får helt enkelt i en framtid räkna med ”black-outs” precis som i Austrralien. Hemska tanke. Vore intressant att framöver få lite jämförelse med data från Danmark, som ju leder vindkraftsligan med sina 43% andel av elförsörjnngen. Hur de klarar intermittensen? Måste väl ske genom import av el? Danmark leder ju mycket logiskt också elprisligan, i varje fall inom EU. Finns väl ett nästan linjärt samband mellan pris till konsument och andel vindkraft. Och all denna galenskap baseras på ensidig, politisk och religiös jakt på koldioxid utgående från falsifierade hypoteser!
Lysande Johan,
Några reflexioner:
Har vi tur, kommer det snart att framstå vilket vansinne Energivene är och då kan ”vinden” komma att vända!
Vi borde inleda ett samarbete med Estland, de behöver kärnkraft för att värna sitt oberoende från Ryssland. Om vi lägger in pengar och hjälper dom så kan vi kanske få placera reaktorer på deras mark, dra en sladd, finansiera och då slipper vi en massa tjafs då reaktorerna inte står på svensk mark 🙂
Inled en kampanj mot VÄLDIGT KOSTSAMMA höghastighetsjärnvägar, pengarna behövs för vår energiförsörjning.
Förbered distributionsnätet för att stänga av el-konsumtion som inte är 1) vitalt samhällsintresse, 2) Exportindustri (inkl. underleverantörer) d.v.s. Stora delar av offentlig sektor, privata hushåll etc måste då vara beredda att det blir svart. Man får plocka fram kolgrillar på daghem och i åldringsvården, i akuta lägen. Redan har man väl avtal med vissa industrier att stänga ner i krislägen (gott så) men nu gäller det att politikens konsekvenser ska märkas ordentligt för valmanskåren.
Om 10 år ser kärnkraftsfrågan dramatiskt annorlunda ut, då har vi små säkra ekonomiska reaktorer, kanske med ”molten salt”. Men Sverige är hopplöst efter, Estland ligger däremot bra till, deras politikerkår lever inte ”i det blå”.
#5 Mats
På tal om Danmark så finns det intelligenta människor även där, faktiskt 🙂
Seaborg Technologies
Copenhagen Atomics
Danmark var på hugget med vindkraft väldigt tidigt, det blåser ju väldigt bra där.
De själva verkar se begränsningarna och inser att Kärnkraft krävs och att helt ny teknologi kan bryta fram. Surfa, t ex på youtube, men man bör vara rättså fysikkunnig.
Angående Rysk gas:
Bra Johan att du sparkar i myrstacken!!
Under det närmaste 10-15 åren är gasturbiner det enda sättet att balansera vind och sol (när vatten magasinen inte räcker)!!!
Då kan det vara intressant att veta att på Balkan och i övriga östeuropa har man en totalt annan syn på energifrågan. Ryssarna har byggt en pipeline för gas ner till Turkiet och nu drar man vidare genom Bulgarien, Serbien och vidare upp till Österrike. Gröna höjdare i Bryssel har inte en chans att hejda detta. En liten andel av kolkraften kan ersättas med gasturbiner som leder till minskade utsläpp förutom att gasen gör mycket nytta även på annat sätt.
Keeling fortsätter uppåt….
I Sverige har vi politiker som är så oerhört okunniga om hur världen ser ut, eller så skrämmande fega att inte prata ur skägget angående att en radikal global utsläppssänkning är helt utsiktslöst.
’https://www.reuters.com/article/us-bulgaria-gas-turkstream/russia-says-bulgaria-to-complete-pipeline-stretch-of-turkstream-by-2020-idUSKBN1X01F8
”Det skulle då vara ekonomiskt försvarbart att förlänga livslängden för de kärnkraftverk vi har med tio år och vi skulle med stor säkerhet ha ett antal redan i planeringsstadiet.”
Så för att sammanfatta:
Problem: Kärnkraften är för dyr!
Lösning: Vi gör andra energiformer dyrare! Då blir kärnkraften gångbar igen! 😀
Är skeptisk.
Rolf M. #6
”VÄLDIGT KOSTSAMMA höghastighetsjärnvägar”
Spåren förskräcker när det gäller infrastrukturprojekt, 3,3 miljarder över budget, redan, och 4 års försening för förbifarten här i Stockholm. Och nu senast 9 miljarder över budget för tunnelbaneutbyggnaden, där man knappt satt spaden i marken ens. Nå, vi visste väl redan att politiker inte kan räkna, jag säger bara NKS och försvaret, energipolitiken är i en klass för sig.
#9 Skeptiker
”Vi gör andra energiformer dyrare! ”
Jag tror det räcker med att sluta subventionera andra energiformer. Den situation vi har idag är inte sprungen ur någon fri konkurrens utan genom att vi plöjt ner ca 50 miljarder i att bygga ut vindkraft och bioeldade kraftvärmeverk. Detta samtidigt som kärnkraften har pungslagits med effektskatt. Var det vettigt spenderade 50 miljarder?
#6 Rolf Mellberg
”Om vi lägger in pengar och hjälper dom …”
Kan var så att någon i Estland redan gjort den analysen och redan dragit de rätta slutsatserna. Fermi Energia är ett litet företag i Estland som undersöker marknaden för kärnkraft i Estand.
https://www.world-nuclear-news.org/Articles/GE-Hitachi,-Fermi-Energia-sign-small-modular-react
Danmark har de senaste fem åren haft import 70-75% av årets timmar. De saknar dessutom tung industri, största förbrukare är Apple i Viborg med 1,25 TWh.
För några år sedan intervjuades ansvarig minister i Danmark hur de skull klara målet med 50 procent el från vindkraft. Utan att kunna importera svensk el som reglerkraft går det ju inte var hans raka svar.
Johan M. #12
Esterna skulle kunna göra två flugor på smällen där. El med högtemperaturreaktorer och utvinna olja från oljeskiffern med överskottsvärmen, förmodligen möjligt utan att behöva bryta skiffern.
Utmärkt inlägg Johan
Vindkraft och solkraft är som du skriver ”litta-då-å-då” kraft. Och kanske i större utsträckning vad som kan visas på en graf som begränsas av dagar veckor eller månader. Produktionen är minutvarierade och kombinerar man sol och vind får man ofta toppar som man inte kan ta till vara på utan den energi som genereras måste på något sätt begränsas eller lagras. Lagring av sol och vind är oerhört kostsamt om man ser till batterilagring.
T ex en sommardag med cumulusmoln kan starka vindar och starkt solsken generera mycket el under några minuter för att i nästa stund närma sig nollstrecket.
Man kan ju också räkna bort generering av solcellerna mera än halva året när det är natt så ”litta-då-å-då” när det gäller solceller är ”litta-då-å-då” men bara ibland.
Oj glömde min namn på inlägget!
#16 #17 Göran J
Jag fiskade upp det, inlägg utan email publiceras inte utan handpåläggning.
Jag är medveten om problemet på minutnivå och hur bla avsaknad av svängmassa gör nätet mycket svårt att reglera. Detta syns ju som du påpekar i den timbaserade statistik som jag har plockat ner från Svenska Kraftnät (https://www.svk.se). Det vore mycket intressant att se ett inlägg från någon som verkligen arbetar med dessa problem dagligdags att höra deras erfarenhet.
Jag återkommer med ett inlägg om vad solkraften egentligen kan ge, vilket är småsmulor i sammanhanget och inget som kommer påverka situationen i februari.
Tack Johan
Hel klart är det så att solceller är i princip döda på natten och under fyra vintermånader så ger dom enbart småskvättar till energiproduktionen.
T ex har Simrisanläggningen i november ett mycket stort underskott som har täckts av el från nätet.
Smarta elnät i all ära, men de är som sagts mest för att fördela den el som finns när det finns för lite. Jag har också sett en uträkning för 100 TWh vindkraft, som regeringen önskar. För det behövs 125 TWh installerad vindkrafteffekt. Det beror på att oplanerade toppar av vindel inte kan tas om hand. Varken pareras av vattenkraft, energilagring eller hugad spekulant för export. I de lägena finns bara en lösning. Jorda överskottet. De fixar också det smarta nätet. 25 TWh till ingen nytta.
Utomordentligt bra – något som t o m jag med mitt begränsade tekniska kunnande begriper.
Emellertid behöver ämnet en utvidgning, som du bör fundera över.
Det handlar inte enbart om effektbalans, utan även om upprätthållande av 50 hz i totala nätet, d v s hålla detta inom tolleranserna vilket är om jag förstår rätt 50 hz +/- 0,5.
I nätet ligger en stor fara, då någonstans näst intill ständigt vindkraftverk behöver fasas ut resp samtidigt fasas i i riskomfattande stamnät, liksom regionalt stamnät. Faran är särskilt stor om lasten, effektbehovet, i nätet ökar samtidigt som fler vindkraftverk behöver kopplas ut eller in p g a vindar upphör eller det börjar blåsa. Om t ex vindkraften står för en majoritét av leveranserna till nätet när vinden går ned samtidigt med att stora kundstockar startar sina maskiner eller där befolkningen kl 17 börjar laga middag. En vindturbin är på 5-10 ton med de vridmoment detta innebär, och en vatten-, kol-, olje- eller kärnturbin är på 50-100 ton. I bägge fallen skall samma extra last upptas. Det är skillnad i hur stor risk det är att en vindturbin lackar mer än 0,5hz än att alternativen gör detta. Och fasas en lackande turbi ut eller in i ett stamnät, så är faran att det någon milisekund via interferens är 0 hz någon milisekund, d v s detasmma som att med strömbrytare stänga av. Sedan är risken som följer an strömspik in i det stängda nätdelen som bränner, startar om, slår sönder – ungefär som hände i New South Wales för ett par år sedan.
In och urfasningar är alltid en fara och med sannolikhet kan det beräknas hur många dylika operationer det krävs för att förutsättning för Black Outs skall föreligga. Med vindkraft i nätet sker många fler ut- resp infasningar och i tid innebär detta att Black Outs kan komma oftare. Redan idag märker vi i Norrland (och befolkningen på Gotland) av detta när elsegment som tar emot el från vindparker i närheten var och varannan vecka har el-avbrott. Minst en transformatorstation har brunnit. Hittills har Sverige varit förskonade från ett värstingfall, men . . .
Det verkar helt klart att dessa omställningar som planeras syftar till att göra svenska gräsrötter avsevärt fattigare ekonomiskt. T o m så att bolagen lär komma att behöva koppla bort gräsrötter som inte kan betala el-räkningar längre. Genom att samtidigt öka drivmedelspriserna, så hindras gräsrötterna, i synnerhet på landsbygden, att installera privata generatorer (typ Australien).
I omgivande länder har man förberett sina stamnät för effekter av en svensk Black-Out (klart 2018), vilket säger en hel del om farorna för Sverige.
Visst kan Sverige köpa el från finsk kärnkraft, men varför i så fall inte producera denna själv? Och finsk kärnkraft lär knappast bli billig – utan rent ut sagt skitdyr. Snarare skulle Finland sannolikt skicka mesta möjliga av sin el-produktion till Estland/Letland för att minska dessa länders politiska beroende av Ryssland eller Vitryssland. Estland/Letland lär knappast ta risken att koppla in en kabel mellan sina stamnät och Gotland, så den vägen är stängd, och de har inte särskilt mycket el-reserv att exportera, utan den el kommer i så fall från Finnland, Vitryssland och i synnerhet Ryssland. Inom Visegradländerna bygger man så det glöder gas- resp kolkraftverk, liksom Kina/Ryssland, för att kunna SÄNKA el-priserna för sina gräsrötter. Tänk vilken skillnad dessa länder kommer att få gentemot Sverige i konkurrenskraft? Nu bibehåller Sverige konkurrenskraften genom att lasta över skatter, avgifter som industrier skulle ha stått för på gräsrötterna. Med ett nätverk av subventioner och skatteomfördelningar, så är sannolikheten för ett sammanbrott hög. Vad händer om t ex 50000 Norrlänningar säger upp sina abonnemang och flyttar (alltså utvandrar) till ett annat land? Eller 100000? Eller hela basindustrin flyttar (de flesta har långt gångna planer)?
Det ser ut så att redan i januari kommer rysk gas till Tyskland. De skall ersätt kärnkraften, så det blir en hel del nya gaskraftverk (som nog också kan eldas med kol). Bara det att gasen är 3 gånger dyrare än kol…
De sista kärnkraftverken stängs av i slutet av året 2022. Då borde en ny regering träda fram, som skall höja elpriserna till nya rekordhöjder, de talas om en närapå fördubbling av de 30 cent/Kw/h som nu elkonsumenter betalar idag… Och det är efter detta val som vi kanske får en grön tysk kansler.
Tysklands parlament har antagit en energilag som gör att Rysslands rörledningsprojekt Nord Stream 2 bör följa EU- regler som förbjuder en enhet att vara både producent och leverantör av naturgas. Det är ett av de sista hinder som måste övervinnas för slutförandet av det 1225 kilometer långa undervattensledningsprojektet som ägs av Rysslands statliga Gazprom-företag.
De gröna i parlamentet röstade emot: de vill inte ha gas…
# 9 Skeptiker
Ringhals produktionskostnad för 2018 inklusive allt blev 19,8 öre/kWh. Kostnaden består av
13 % kapitalkostnader
28 % skatter och avgifter
36 % drift och underhåll
23 % kärnbränsle
En stor del av dessa kostnader finns kvar även om man sluter producera i två anläggningar. Vad gäller drift och underhåll får de två kvarvarande blocken nu bära kostnaden för administration, bevakning, simulatorer, tekniskt stöd, radiologi, underhållsavdelningar, kvarvarande driftpersonal för R1/R2 m.m.
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/ekonomi
http://www.rivet.se/RV_2019/Arsmote/2019-03-13%20Info%20fr%C3%A5n%20Ringhals%20%C3%85rsm%C3%B6te%202019-03-13.pdf
Elektrisk energi är exempellöst den mest effektiva energibäraren, eftersom den kan distribueras via metalledningar dit den skall konsumeras. Men sen kommer vi till frågan hur den genereras och generatorernas effektiva gångtid över året. Den mest ineffektiva generatorn är då vindkraften och det är då obegripligt att man överhuvudtaget bygger ut den. Det är stabil elförsörjning vi behöver och vindkraften är dess motsats, instabil. Förstår inte politikerna detta, eller är det så att man struntar i effektiviteten på grund av klimatfrågan? Om man nu vill se rationellt på klimatfrågan och vill begränsa emission av CO2, så ger utbyggd kärnkraft en lösning på både emissions- och energifrågan. I övrigt är tillgång till energi en nationell angelägenhet, därför bör vår Riksdag handla därefter och börja se intellektuellt och rationellt på denna fråga, för vårt lands konkurrensmässighet gentemot omvärlden.
@Björn, #24,
på våra breddgrader skulle jag nog säga att fotovoltaisk el är ännu sämre. Matchningen mot effektbehovet över årscykeln är katastrofalt dålig. Där är vinden faktiskt bättre. I andra länder med andra behov och solinstrålning sett över året passar fotovoltaisk elproduktion bättre.
#21 Roland Salomonsson
Tack för genomgången av problemet med intermittent vindkraft när det gäller att hålla nätet stabilt vid 50Hz. Det är nog som du säger ett större problem idag än de svängningar över timmar och dagar som jag tar upp. Dagens inlägg fick stanna vid timdata eftersom det var det jag hade siffror för.
Roland S. #21
Nu är väl dom enskilda vindkraftverken asynkrona, frekvensen fixas i det lokala ställverket som skickar ut elen på stamnätet. Problemet på Gotland är att där finns inte nån producerande enhet med stor svängmassa, därför är man helt beroende av att båda fastlandskablarna alltid fungerar så att man alltid har import så att frekvensen kan fås från strömriktaren till Gotland och samtidigt måste man då också exportera el i den andra kabeln för att balansera effekten. Det är därför det blir mörkt på Gotland om en fastlandskabel lägger av.
foliehatt #25
Men solelen har åtminstone fördelen att vi vet när det blir mörkt.
Hårddiskar är känsliga saker, undrar hur det står till med elkvaliten i Västra Götaland, lite märkligt att ett problem skulle vara geografiskt begränsat så där?
Sibbe #22
Tyskland har exploaterat land för vindkraft i ett par decennier , men nu börjar det bli trögt att ”hitta” mer plats att bygga på. Återstår svindyra ”offshore” anläggningar likt den nyligen invigda norr om Rügen.
Folket i Bayern säger ”so wie so” ”nein danke”.
https://www.zdf.de/nachrichten/heute-19-uhr/videos/windkraft-steckt-in-der-krise-100.html
Roland S #21,
Det var precis oförmågan att hålla 50 hz +/- 0,5 i nätet som orsakade den första black-outen i hela delstaten South Australia för några år sedan:
https://www.klimatupplysningen.se/2016/10/30/den-sarbara-och-instabila-elproduktionen/
Sedan dess har det kommit flera sådana black-outs bland australiensiska delstater som satsat på sol och vind. Allt är helt FÖRUTSÄGBART, men ideologiska skygglappar gör att man struntar i grundläggande ingenjörsmässiga och naturvetenskapliga fakta
https://www.klimatupplysningen.se/2017/03/08/blackout-australien-igen/
Jag vet inte om man byggt nya tekniska lösningar till dessa självförvållade problem. Men det kostar att försäkra sig mot icke-hållbar el som sol och vind.
”Groko” (grosskoalition) i Tyskland (CDU.CSU, och SPD) som innehar kabinettsposterna har svårigheter att komma överens om fortsatt utbyggnad av vindkraft.
http://www.tagesschau.de/multimedia/video/video-621123.html
”Irrsinn” (galenskap) som den dåvarande industriministern Siegmar Gabriel (SPD) då uttryckte saken om ”energiwende”.
Läste det här öppna brevet till Greta med morgonkaffet idag. Ren njutning. Samma sak är sagt redan innan i olika repriser, men här är det samlat i en mycket kraftfull text, i mitt tycke.
https://www.frontpagemag.com/fpm/2019/11/open-letter-greta-thunberg-jason-d-hill/
Ja, ursäkta om det var för mycket OT.
OT igen,
… men intressant att betrakta Martin Hultmans mediaavtryck internationellt.
https://wattsupwiththat.com/2019/11/14/sweden-central-bank-sells-australian-canadian-bonds-because-of-climate-policy-risk/
mer OT, sorry(?)
Det ljusnar, (massor med vitt) på Grönland nu:
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_DK_20191114.png
På P1 så talar de om nedsläckningen av kärnkraften, halvering av antalet verk från 12 till 6.
Hur mycket har effekten sänkts?
Det är ju uppgraderade reaktorer som kommer att vara kvar.
O3 är på 1450 MW
R3 och R4 är på 1063 resp 1109 MW
F1 på 963 F2 på 498 och F3 på 1190 MW
Summa 6273 MW
Som max tillverkade vi 70 TWh kärnkraftsel.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7344551
Målsättningen med ett framtida elsystem borde vara att leverera billigast möjliga el till svenska folket. Billig el möjliggör många välstånd- och välfärdsskapande aktiviteter. Det borde inte vara mer skatt än möjligen moms.
Elof H #37
Det gäller energipriser i allmänhet och inte minst gynnas både enskilda och ekonomin i stort av att dom är stabila och förutsägbara också. Därmed inte sagt att vi ska ha planekonomi på energimarknaden, vi kan aldrig helt skydda oss mot fluktuationer på den globala marknaden, men vi kan ha en nationell politik för vår elförsörjning, så i det avseendet kan jag hålla med om kraven på ökad elektrifiering. Ända fram till första halvan av 70-talet trodde faktiskt många nationalekonomer och t.o.m. CIA att Sovjetunionen och COMECON-länderna skulle gå om väst ekonomiskt, men sen hände nåt.
https://www.macrotrends.net/1369/crude-oil-price-history-chart
Planekonomier funkade hyfsat så länge oljepriset, som är bestämmande för så många andra priser, var stabilt och t.o.m. sjunkande, men sen! Lite obegripligt att dom politiker, som i alla avseenden verkar vara troende marxister, obs troende, faktiskt förespråkar en framtida energimarknad som den vi är på väg mot?
Elof H [37]; Billig el kan inte vara målsättningen om man inte samtidigt lägger till att den alltid dygnet runt måste finnas tillgänglig. Tusentals vindkraftverk som stannar på grund av att det inte blåser, tvingar andra elkraftverk som vatten och kärnkraft att ta över. Man tvingas på grund av en tekniskt dålig lösning på energiförsörjningen, ha vatten- och kärnkraft som reservkraft. Men denna orimlighet har uppstått på grund av en vindkraft som aldrig skulle ha införts i det svenska elnätet. Man borde ha fortsatt en uppgradering av existerande kärnreaktorer och påbörjat studier av modernare kärnteknik. Desto fler vindkraftverk som installeras, desto orimligare blir situationen, utan tanke på vad som skall träda in vid vindkraftens bortfall.
#36 Lasse
Det är inte den totala produktionen under ett år som är så intressant utan den maximala möjliga produktionen när det verkligen behövs. Här är några siffror som visar vad kärnkraften producerat maximalt på en timme under de olika åren:
2014: 8 876 MWh
2015 : 8 203 MWh
2016: 9 085 MWh
2017: 9 141 MWh
2018: 9 671 MWh
2019: 8 418 MWh
2020: R1 kommer fortfarande vara i produktion, installerad effekt 7 821 MWh
2021: R1 stängd, 6 956 MW installerad effekt.
Februari 2020 kommer bli intressant, 2021 så är nog ”intressant” inte rätta ordet.
#37 Elof H
”Det borde inte vara mer skatt än möjligen moms.”
Håller helt med! Vem kom på att det skall var 12% moms på falukorven men 100% påslag om du vill steka den? Vi har en helt energiskatt enbart eftersom det är så lätt att beskatta. Om man tänkte till lite så skulle energi vara obeskattad.
On Track/Off Track…. ?
År det klart att Cook et al 2013 är samma individual som den Cook som driver skeptical science?
Kan någon eller helst flera bekräfta/dementera?
Ofta när man ventilerar klimat med troende får man tillbaka argument från skeptical science. Jag har ofta svårt att få till riktigt tunga argument som moteld.
SkS är en motståndare till fritt tankeutbyte enligt mig. Hur gör andra? Hur gör du? Negligerar? Bemöter?
’Dagens klimatpolitik… ’
Svar 42
Jag accepterar bara peer review forskningsrapporter. Observera se upp med press releaser dessa är inte peer review och används tyvärr av en del tendentiösa forskare för att få ut sitt budskap i media. Nör man sedan jämför press releasen mot rapporten upptäcker man inland ett helt annat språk. I rapporten skrivs t ex att det skulle eventuellt kunna hända att en tipping point kanske inträffar men i releasen presenteras det som mer eller mindre ett faktum.
Klimathotare läser aldrig forskningsrapporter så det slutar iofs bara med att de blir arga och kallar dig klimathotare. Men det ställer förstås krav på dig själv också men man behöver inte läsa långa rapporter oftast finns det bra sammanfattningar i rapporten.
43
Ursäkta klimatförnekare blir man förstås kallad, blev fel i hastigheten.
Har ett minne av att norrmännen köpte el av Sverige på natten för att pumpa upp vatten i dammar och sedan sålde elen på dagen. Kanske vore det av intresse att räkna på? Ett radioaktivt område lika stort som Götaland är kanske mindre intressant? Vår nationella självständighet och beredskap är en annan sådan där viktig sak som motsäger beroendet av fåtalet atomreaktorer som kan slås ut av fåtalet kryssningsmissiler, så även olje/gas-import, såväl som beroendet av el-import via kabel från EU.
Martin Gustavson #45
Det skulle väl i utsläppssynpunkt kanske vara intressant för att ersätta våra gaskraftverk?
Det är bara att sätta sig och räkna på hur mycket gaskraften måste beskattas för att det ska vara lönsamt och meningsfullt i stor skala. Det finns/fanns väl några små redan
Sen kan man börja övertyga alla miljöpartister på Söder om att det är lämpligt med stora ingrepp i naturen ute i landet. De har knappt satt sin fot där men är ju upprörda över minsta grustag.
#45 Martin Gustavsson
”..pumpa upp vatten i dammar och sedan sålde elen på dagen. ”
Det finns sådana dammar och vi har även haft sådan i Sverge. Det kommer nog att byggas ett o annat verk för att lagra energi när svängningarna i systemet blir stora. Det kommer väl även snart en marknad för effekt när det verkligen behövs och där är nog både gas och pumpkraftverk kandidater.
Problemet med dessa är att de inte på långa vägar kan ersätta ens en bråkdel av vad kärnkraften ger. Låt oss säga att vi skall ha 4 GW i effektreserv, det är fyra Harsprång. Var skall dessa kraftverk byggas?
”.. som kan slås ut av fåtalet kryssningsmissiler ..”
Hur många kryssningsmissiler behövs för att slå ut Harsprånget – och hur skulle det se ut i Luleå efter några timmar?
#45 Martin Gustavsson
Här är, enligt Wikipedia, effekten för fyra svenska pumpkraftverk som funnits:
Letten : 35 MW
Eggsjön: 600 kW
Kymmen : 55 MW
Juktan: 335 MW
Juktan är det största och vi skulle behöva tolv såna för att klara de effektbehov vi kommer behöva med en halverad kärnkraft (och då räknar vi bara effekt och inte energi). Juktan byggdes 1996 om till ett vanligt kraftverk eftersom det inte ansågs lönsamt som pumpkraftverk.
Att vi skulle börja bygga ut antal kraftverk i den skala som skulle behövas, ser jag inte som troligt. Sen tillkommer naturligtvis problemet med kostnaderna. Ett pumpkraftverk är kanske inte så effektivt som man tror och det är snarare någonting som endast blir ekonomiskt möjligt om det är mycket stora förändringar i elpriset eller det finns en effektmarknad som betalar mycket för att ha effekt i beredskap. Det är en teknik som lever på problemet snarare än tar bort problemet.
Även med ett nordiskt perspektiv har vi problem:
https://second-opinion.se/rekordstort-underskott-vid-10-arssvinter/
Med 7,4 GW installerad effekt skulle svensk vindkraft ha kunnat producera 8.760 x 7,4 GW = 64,8 TWh. Men det bidde bara 16,7 TWh. Det är ca 26 procent av möjlig produktion och bekräftar och förstärker sanningen att det bara blåser tillräckligt/lagom ibland. Det hjälper inte hur många vindkraftverk vi bygger, det blåser ändå bara ibland!
Vattenfall har en bra sida där man kan se data för deras kraftverk.
https://powerplants.vattenfall.com/sv/fiskevatten#/types=Fiskevatten/view=list/sort=name
Harsprånget t.ex.
https://powerplants.vattenfall.com/sv/harspranget
Fallhöjd107 m Vattenföring1.041 m³/s, det är alltså maxflödet genom turbinerna, flödet just nu 768 m³/s, en väldans massa badkar.
Inte många av våra kraftverk har en sån fallhöjd, men det som slår en är vattenflödena, det är dom som ger total-produktionen. Mycket vatten blir det att pumpa upp om man ska tävla med naturen.
#45 Fredrik S
Jo. Jag är förbryllad över den s.k. ”gröna rörelsen”. Jag har varit med i den via MP och är väl förmodligen ”grönare” än dem, även om jag inte ser likadant på CO2-hetsen. Jag förespråkar ytterst god beredskap för väderevent och klimatförändringar, eftersom vi inte vet hur det kommer bli, enbart att de plötsligt sker.
Jag tycker att ekologisk hållbarhet är mycket viktigt för barnen och framtidens generationer, men MP:s EU-globalist-politik hänger leder faktiskt inte till det. Jag misstänker att de har svårt att se samband, eller inte vill se dem, eller är korrumperade, men de är absolut inte ensamma om sådana mentala svårigheter.
MP vill ha massmigration av barnavlande sekter som givetvis skapar biologisk öken snabbt var helst de drar fram, enligt exponentialfunktionens aritmetik … samtidigt som de vill ha ekologisk hållbarhet… genom 30 år till med kärnkraft… Att de skulle uppröras över minsta grustag låter minst sagt motsägelsefullt, men jag betvivlar inte inkonsekvensen.
#47 Johan Montelius
Hur stor del som kan ersättas hänger på flera faktorer.
1. Om man minskar populationen så minskar energibehovet.
2. Minskar man den energi man använder så minskar energibehovet.
Var pumpar och vindkraftverk ska placeras har jag ingen aning om, men att det går att bygga på lämpliga ställer betvivlar jag inte.
Poängen med att nämna kryssningsmissiler är att utspridd energiproduktion är bättre än koncentrerad, samt att konsekvensen av ett kontaminerat område, stort som Götaland i decennier, inte kan jämföras med lokal vindkraftsproduktion och lagring av energi i lokala dammar. Folk behöver inte bo i väldigt riskabla områden heller.
#48 Johan Montelius
Vad som är ”lönsamt” och vad som ”tar bort problemet” kan mätas på flera olika vis och ses ur flera olika synvinklar. Georgia Guidestones är ett bra exempel på att man inte behöver se på saken som en vanlig ekonomist eller sekterist.
#52
Mycket tjat om exponentialfunktionen, extrapolera aldrig mer än några steg från en funktion med en exponentiell faktor. Sen kan du ju rätta det här alstret:
https://vetenskapligapartiet.files.wordpress.com/2016/10/tabell-diagram-vetenskapliga-partiet-antal-medlemmar-exponentialfunktion.jpg
Håkan Bergman #55
Apropå extrapolering,
Mark Twain från Life on the Mississippi (1884):
“In the space of one hundred and seventy six years the Lower Mississippi has shortened itself two hundred and forty-two miles. That is an average of a trifle over a mile and a third per year. Therefore, any calm person, who is not blind or idiotic, can see that in the Old Oölitic Silurian Period, just a million years ago next November, the Lower Mississippi was upwards of one million three hundred thousand miles long, and stuck out over the Gulf of Mexico like a fishing-pole. And by the same token any person can see that seven hundred and forty-two years from now the Lower Mississippi will be only a mile and three-quarters long, and Cairo [Illinois] and New Orleans will have joined their streets together and be plodding comfortably along under a single mayor and a mutual board of aldermen. There is something fascinating about science. One gets such wholesale returns of conjecture out of such a trifling investment of fact.”
#56
De två sista meningarna kan ju f.ö. passa in ibland.