FNs Byråkratiska klimatvetenskap söker dominera den globala energipolitiken och här och var har den skapat verkliga ”hotspots”. De fattigaste av de fattiga har mest av alla fått känna av dess konsekvenser, EUs ledarskap låter sig fortfarande trollbindas av IPCCs/SMPs slutsatser och här i landet ska vi i vanlig ordning vara först, störst och värst när det gäller.
Nyligen fick vi tittare oss en riktig moralpredikan till livs när vice statsminister och miljöminister Isabella Lövin höll sitt ”tal till nationen”. Vi har, enligt henne, ansvar för klimatkrisen. Totalt obekymrad om att det finns en djup och bred kunskap, som motsäger hennes påståenden, hävdade hon att arter dör ut, Arktis smälter, Golfströmmen mattas av och att det är vi människor, som har skapat det hela. Hon gick vidare och påstod att extremväder håller på att bli det normala och att hennes farmor slapp uppleva att havets nivå höjdes, den höjning som, enligt Lövin, nu håller på att dränka delar av Skåne.
Vidare kunde vi i Ny Teknik (25 maj -18) läsa att en grupp på ett 30-tal personer, bland dem svenska samer, från totalt 10 familjer stämmer EU för det hot, som de globala klimatförändringarna utgör mot deras hem och försörjningsmöjligheter. Likartade stämningar är inte helt ovanliga på andra håll i världen, t.ex. har städerna Oakland och San Fransisco stämt de stora oljebolagen inför de kommande havsnivåhöjningarna.
Juristen Alsup, som förmodades bli domaren i målet, är för sin del medveten om att domstolsväsendet och han själv behöver utbildning i frågan innan målet kan avgöras. Han har erbjudit, eller kanske snarare bett, intresserade att bidra med s.k. Climate Science Tutorials, dvs relativt kortfattade och lättfattliga beskrivningar av själva grunden i klimatfrågan. Han ställde åtta frågor till den eller de, som ville bidra från sin respektive horisont. Från klimatvetenskapligt håll inlämnades åtminstone tre olika sådana ”grundkurser i klimatkunskap” – för jurister, politiker, journalister och alla andra!
Dessa grundkurser är något olika, men de levererar samma slutsats:
Det finns ingen anledning till oro! Koldioxidens inverkan på atmosfärens temperatur är modest och lite mer av denna livets gas är endast välgörande för biosfären.
Den rapport som förmodligen är lättast att ta till sig är författad av Jay Lehr, Kenneth Haapala Ph.D., Patrick Frank Ph.D. och Patrick Moore s Ph.D.:
De inleder med klimatfrågans A och O:
Klimatförändringar förekom innan mänskligheten började använda fossila bränslen och nuvarande variationer i klimatet kan inte skiljas från de naturliga.
Påståenden om att extremväder har antropogent ursprung stöds varken av data eller av vetenskapen.
Vetenskapen och historiska data visar att vädret i en något varmare värld sannolikt blir mindre extremt, vilket ger mer fördelar än nackdelar för mänskligheten och för biosfären i övrigt.
IPCC är källan för merparten den alarmistiska litteraturen, men den är politiserad och korrupt och deras rapporter är inte alltid peer-reviewade.
Källor: Donna Laframboise, ”The Delinquent Teenager who was mistaken for the world´s top climate expert” och Bernie Lewin, ”Searching for the Catastrophe Signal”.
President Obama värvade EPA och andra delar av den federala regeringen för att stödja hans kampanj för att tillintetgöra användningen av kol. Den kampanjen påverkade trovärdigheten i offentliga uttalanden och forskning negativt och följdverkningarna sänkte förtroendet för den förda klimatpolitiken.
Författarna dyker sedan ner i de mest grundläggande frågorna kring klimat och klimatförändringar, som urkällan till kontroversen dvs Charneyrapporten, något om de två kommunicerande sfärerna atmos- och hydrosfären och enkla förklaringar till växthuseffekten och klimatkänsligheten.
Redan för drygt hundra år sedan beräknades klimatkänsligheten till runt en grad d.v.s. en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt skulle, allt annat lika, medföra runt en grads ökning av den globala temperaturen.
Men, 1979 publicerade USAs vetenskapsakademi den så kallade Charneyrapporten. Rapportens författare ställde upp på de tidigare beräkningarna, men tillät sig att dessutom spekulera kring en möjlig förstärkningseffekt. Vid ökad temperatur borde halten vattenånga öka i troposfären i tropikerna och eftersom vattenånga är den dominerande växthusgasen skulle då en s.k. hotspot bildas varvid uppvärmningen beräknades bli 3 +/- 1,5 grader C. Denna spekulativa hotspot, har inte kunnat påvisas i verkligheten och är nu borta från IPCCs senaste rapport, men den återfinns i datamodeller och i klimathotsdebatten. Trots Charneyrapportens enorma betydelse för det ogrundade klimathotet har den och dess bakgrund varit tämligen okänd i debatten.
Växthuseffekten och klimatkänsligheten. Den energirika solstrålningen liksom den infraröda värmestrålningen är elektromagnetisk strålning, men med olika energiinnehåll.
Solstrålningens energi värmer jorden och en del av den strålar tillbaka som värmestrålning, IR. Det är här som de s.k. växthusgaserna kommer in. De kan inte absorbera solstrålningens energinivåer, men däremot IR-strålningens. På vägen ut från jorden fångas värmestrålningens energi upp av dem främst vattenånga, men även koldioxid, metan och några fler. Gasernas molekyler blir exiterade och börjar vibrera. När de kolliderar med andra gaser, som syre och kväve, överförs deras extra energi till dem, som då rör sig snabbare. Koldioxid och andra växthusgaser omvandlar med andra ord elektromagnetisk strålning (IR) till rörelseenergi, dvs ökad temperatur.
Författarna avslutar det avsnittet med att påpeka att den verkliga frågan är vad klimatet gör med energin. Hur mycket återstår som värme, hur mycket förloras i negativ återkoppling, som ökad konvektion, avdunstning, molnbildning och nederbörd.
Utstrålningen av IR från jorden är relativt konstant och den energi som kan fångas in av just koldioxidmolekylerna fångas i stort sett in. En ökad CO2-halt ger på så sätt endast fler ”tomma” molekyler. Med andra ord, CO2 har en allt mindre värmande effekt per enhet tillagd gas, vilket är bakgrunden till att man talar om fördubblad CO2–halt i samband med klimatkänsligheten. Sambandet är inte linjärt utan logaritmiskt.
De senaste beräkningarna av klimatkänsligheten ligger mellan 1 och 2. Om klimatkänsligheten är 1 och atmosfärens koldioxidhalt dubbleras från 400 ppm till 800 ppm (part per million) innebär det en grads temperaturökning. För att temperaturen ytterligare ska höjas en grad måste halten öka från 800 ppm till 1600 ppm och nästa steg skulle med samma resonemang bli 1600 till 3200 ppm osv. Tar man hänsyn till detta är det svårt, troligen helt orimligt, att hota med en antropogen höjning av den globala medeltemperaturen på flera grader. Annorlunda blir det naturligtvis om beräkningar av det framtida klimatet bygger på att klimatkänsligheten är 3 eller till och med 4.5 grader per fördubblad CO2 -halt.
I debatten kommer ytmätning kontra atmosfärsmätning av temperatur ofta upp. Charneyrapporten utgick från att temperaturökningen skulle gälla yttemperaturen. Men, växthuseffekten sker i atmosfären och det är där, som data borde samlas. När rapporten publicerades fanns inga mätningar på den globala temperatur i atmosfären, det fanns med andra ord inga data som kunde stödja dess spekulationer, men sedan dess har forskarna Spencer och Christy utvecklat en metod för att med hjälp av satelliter mäta temperaturen i atmosfären över i stort sett hela jorden.
Numera finns det data från nästan fyrtio år med satellitmätning, som anger att den förstärkningseffekt som Charneyrapporten spekulerade om, är mycket modest – om den överhuvudtaget finns. Christy anser att klimatmodellerna överskattar den atmosfäriska uppvärmningen 2,5 – 3 gånger.
Det finns temperaturmätningar på jordytan, men de har låg täckning över världshaven, som utgör 70% av ytan och mätningarna är dessutom behäftade med allvarliga fel. De påverkas av förändringar i oceanernas dynamik, urbanisering, odlingar, skogsavverkning, förändring i mätanordningar och placering av dem, dessutom är de inte alls lika kompletta som satellitdata – det finns med andra ord ingen anledning att fortsätta att luta sig mot ytdata.
För övrigt förklaras svårigheten med att spå både väder och klimat med att det både i atmosfären och hydrosfären ständigt finns större och mindre cirkulationssystem på grund av olika energiinnehåll. Jordrotationen komplicerar systemet ytterligare och dessutom utbyter de båda systemen energi utan medverkan av solen. Dessa två samverkande system i kaos ger en intern ofta oförutsedd variabilitet, som ”oförklarligt” kan påverka temperaturen.
Rapportens författare upplyste dessutom om att från 1993 till 2016 har USAs regering spenderat 40 miljarder dollar för forskning kring klimathotet och trots detta har man inte kunnat finna något fysikaliskt bevis för att en fördubbling av CO2 i atmosfären, klimatkänsligheten, är större än den som rapporterats från laboratorier under 100 år dvs drygt 1 grad C.
När det sedan gäller Alsups åtta frågor får den intellektuellt nyfikne diskuterande svar bland annat på varför det bildas istider och inte minst frågan om den havsnivåhöjning som Isabella Lövins farmor, enligt Isabella, slapp uppleva. Kanske upplevde hon inte det eviga tjatet från media, men världshavet har utan större åthävor stigit med i snitt 1.8 mm per år sedan 1900, alltmedan Sydskåne också det lugnt och stilla tippar i ner havet.
Den ”grundkurs i klimatkunskap”, som Dr William Happer, Dr Steven E. Koonin och Dr. Richard Lindzen står för gräver ibland lite djupare och i andra områden än den som texten här i huvudsak är hämtad från. De avslutar sin inledande översikt med några ord särskilt lämpade för Isabella Lövin och i stort sett samtliga regerings- och riksdagsledamöter:
Det finns inte någon allmänt vetenskapligt accepterad uppfattning om klimatvariationernas orsak och konsekvenser. Att argumentera för att agera på ett ickeexisterande problem är både onödigt och irrelevant. Det finns ingen grund för att fortsätta med procedurer eller modeller, som man vet är felaktiga. Om regeringar använder felaktig information för att kunna genomföra klimatpolitik arbetar de mot allmänhetens intresse. (Min fetning)
http://co2coalition.org/wp-content/uploads/2018/03/Happer-Koonin-Lindzen.pdf
Det tredje grundkursen av Lord Monckton, Dr Willie Wei-Hock Soon, Prof David Legates, Dr William Briggs m.fl kräver en rätt avsevärd insikt i matematik och den överlämnas med varm hand åt dem, som eventuellt känner sig manade:
Dessa Climate Science Tutorials är sammanställda av några av västvärldens mest erfarna och välmeriterade fria klimatforskare. De bör läsas, jämföras och begrundas av alla, som är beredda att ta reda på vad den fria klimatvetenskapen har att berätta och hur den skiljer sig från FN´s Byråkratiska vetenskap med IPCC/SPM.
”Ett fritt folk både kan och ska fatta egna beslut på ofiltrerad information” (Efter O´Keefe m.fl.)
Ann Löfving-Henriksson
Historien om Oaklands och San Fransiscos stämning, slutar inte här! Nästa hemläxa är, möjligen överraskande, att bedöma om industrialiseringen är värd sina påstådda klimatrelaterade kriser. Här är ett svar från andra sidan Atlanten:
https://www.cfact.org/2018/06/03/speculative-climate-chaos-v-indisputable-fossil-fuel-benefits/
Även Pruitt har väckt frågan om costs and benefits:
http://dailycaller.com/2018/06/07/pruitt-overhauling-environmental-costs/
Ann. LH
Tack! Du är en fantastisk pedagog. Detta skall jag plugga in ordentligt och även vidarebefordra till bekanta med samma intresse för klimatbedrägeriet.
Nu skall jag blunda en halvtimma till.
Lysande Ann! Hur kan detta förmedlas till politiker och journalister?
#2 latoba
”Hur kan detta förmedlas till politiker och journalister?”
På riksdagens hemsida finns epostadresser till alla riksdagsledamöter. Skriv till dem. Angående journalister. Skriv till journalister i era lokala tidningar.
Jag brukar skriva och opponera när mina lokala tidningar skriver någon felaktig nyhet om vädret. Dessutom har tidningar nu gått ut stort med att de inte ska publicera felaktiga nyheter, granska att de inte gör det och korrigera när de gör det. Någon dag borde det bli pinsamt för dem att alltid – mer eller mindre – ha fel.
#2
Det blir nog inte lätt. För att förstå resonemanget krävs inte bara elementära kunskaper i fysik, kemi mm, vilket flertalet journalister och politiker saknar. Det krävs också insikt om hur naturvetenskaplig forskning och dess valideringssystem fungerar. Inom politiken har man till skillnad från naturvetenskapen en tendens att lyssna på den som skriker högst. Detta gäller inte minst inom klimatvetenskapen.
Tack Ann för lästips.
Det är märkvärdigt svårt för politiker att finna någon förändring som de kan koppla till den uppvärmning som sker.
Lövins farmor kanske inte bodde i Ystad 1904, rekordet för högt vattenstånd är från denna tid.
Här finns den naturliga förklaringen:https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/sjosprang-1.4200
Värmen i Arktis är inte ihållande-tvärt om: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Om man tycker att SF havsnivå accelererar så är detta också svårt att koppla till CO2. Den accelererade mer på 1930 talet.
Att tolka in allt väder som klimat ,när det passar in, är fake news, något som politiker säkert känner till.
Makten lockar även de som inte har samvetet rent.
Ann!
Utomförträfflig sammanställning.
Intressant är att tre st sammanställningar kommer till samma slutsats.
Snart kommer väl alarmisterna med någon drapa.
Någon som vet något mer om projektet med 2 ”Team”
Göran #3
Skriva till riksdagsledamöter har jag gjort i flera år. 2 har svarat Det är som att hälla vatten på en gås.
Detsamma gäller lokala tidningar
Tack för trevlig uppmuntran!
De här grundkurserna i klimatkunskap ska vara skrivna så att den någorlunda allmänbildade allmänheten kan förstå innehållet.
I sin förra drapa till klimathotsskeptikerna, dvs krönika på ledarsidan i GP, skrev Hr Hjörne att han inte hade nöjlighet att sätta sig in i frågan utan litade på den överväldigande massan av, enligt honom, klimatforskare som t. ex. Rockström.
Idag kommer han att uppvaktas med den här tråden. Med erfarenhet av vad normala gymnasieelever kunde tillägna sig så borde även han klara av att ta till sig innehållet, annars borde han tagga ner, be om ursäkt och sedan ägna sig åt utsmyckningen på Götaplatsen i Gbg och andra likartade väsentligheter för gott.
Tack Ann, för att du håller koll och förmedlar den.
Jag har ibland funderat över hur klimathoten skulle klara sig i en rättssal där det är bevis som räknas och anekdoter eller farhågor inte spelar någon roll.
Det jag ser som avgörande är vilket utslag en domstol skulle göra är det gäller vattenångas återkoppling. Utan den blir det ju ingen katastrof i närtid. Tyvärr tror jag att det är svårt för en domstol att bedöma bevisvärdet hos jämförelser mellan temperaturer på land och simulerade projektioner utgående från olika utsläppscenarier.
Hypotesen om koldioxidens verkan
Det finns flera skäl till att koldioxiden inte ens teoretiskt kan påverka klimatet.
Utgår man från Wikimedias graf över gasernas spektralband, ser man att koldioxidens band överlappas av vattenångans på alla våglängder, där strålningen innehåller nämnvärd energi. Eftersom halten vattenånga är storleksordningen 40 ggr koldioxidens, blir det inget över till denna.
http://klimatsans.com/2017/12/04/den-absurda-hypotesen-om-koldioxid-och-klimat/
Om man ändå tror att koldioxiden kan göra något lite, så blåser det genast bort i den turbulenta atmosfären.
Följaktligen finns inget som med naturvetenskapligt sunt förnuft kan kallas ”Växthuseffekt”. Det är den ”Atmosfäriska Effekten” som gör Jorden beboelig: Själva det faktum att vi har en atmosfär och gravitation, som komprimerar den.
En länk hann inte med:
http://klimatsans.com/2017/11/18/atmosfarens-tjocklek-gor-planeten-beboelig/
Ann lh bra som vanligt, men jag funderar över den här formuleringen.
” På vägen ut från jorden fångas värmestrålningens energi upp av dem främst vattenånga, men även koldioxid, metan och några fler. Gasernas molekyler blir exiterade och börjar vibrera. När de kolliderar med andra gaser, som syre och kväve, överförs deras extra energi till dem, som då rör sig snabbare. Koldioxid och andra växthusgaser omvandlar med andra ord elektromagnetisk strålning (IR) till rörelseenergi, dvs ökad temperatur.”
Det är inte så man tänker sig växthuseffekten. Om koncentrationen av en växthusgas ökar så ökar höjden där den gasen blir transparent för den eller de våglängder den kan absorbera. Det här får till följd att utstrålningen av dessa våglängder sker från ett högre och därmed kallare skikt av atmosfären. Och det är detta som rubbar strålningsbalansen tills den ökade värmen återställer den.
Håkan B., nu är ju en grundkurs alltid en grundkurs och mycket förenklad. Ligger möjligen Dina funderingar i de följande raderna, vad händer sedan?
Ann lh #13
Eftersom utstrålningen sker från ett skikt med lägre temperatur minskar den utstrålade energin och balansen rubbas. Strålningen är proportionell med temperaturen upphöjt till fyra.
Sture,
Det atmosfären bidrar med är inte uppvärmning, utan en omfördelning av energi så att solens uppvärmande energi vid jord ytan konvekterar uppåt, samtidigt som luft trycks nedåt pga gravitationen. Det är ingen evighetsmaskin vi talar om. Lika mycket värme som strålar ned går också uppåt genom konvektion och strålning. Med atmosfärens och konvektionens hjälp hålls värmen kvar vid ytan och strålar inte ut direkt. Därtill kommer en växthuseffekt från bl.a. CO2 och vatten. Det är den senare effekten som debatten om klimatförändringar rör sig.
Ann L H # 8
Haha! Bra, då har herr Hjörne något vettigt att läsa i dag:
Jag öppnade, förväntansfullt, GP på söndag morgon i hopp om att få bemöta fler dumheter. För Hjörnes egen skull gjorde han nog rätt. (Kanske den duktiga redaktionen gav honom rådet att knipa igen så inte hela GP rasade ihop.)
Inför GPs läsare har han ju vunnit. De ser ju bara ena sidan, börjar han motargumentera så sipprar det ju fram vad som stått i våra svar.
Ditt inlägg i dag är så tydligt och rakt på sak så det är väldigt svårt att misstolka vad där står. Som du sa, det är nog bäst att han håller på med plaskdammsreportage. Där är han ju suverän. 😀
# 14 Håkan B., jag ser inte riktigt vad Du tänker på. Det här är svaret på Alsups fråga 3 – ”What is the mechanism by which infrared radiation trapped by CO2 in the atmosphere is turned into heat and find its way back to sea level?” – och finns på sid 16 i tillhörande länk.
Det är nog det enda svaret jag kan ge Dig här.
”– för politiker, journalister och alla andra”
Jag tror inte politiker bryr sig speciellt mycket om huruvida klimatkänsligheten är det en eller det andra. Deras uppgift är inte att veta hur saker och ting fungerar, deras uppgift är att bli omvalda. Om målet med övningen är att bli omvald så kommer man predika både det ena och det andra så länge folk tror på sagor. Att försöka förändra en politikers inställning utan att röstande medborgare har ändrat uppfattning har bara som effekt att någon annan tar platsen i riksdagen.
Journalister har inte heller något intresse av att veta hur saker och ting förhåller sig, huvudsaken är att folk läser deras artiklar. En alarmistiskt artikel som understryker det du tror har en mycket större chans att bli läst än en som är saklig och kanske påvisar att du blivit lurad.
Så kvar är de andra – dessa andra har iofs ett intresserad av att veta hur det förhåller sig men om priset att få reda på hur det ligger till medför att man måste erkänna sig lurad så är priset rätt högt.
Klimathysterin är seglivad och kommer nog att vara kvar med oss ett tag till. Om det blir kallare de närmaste tio åren så kommer väl i alla fall de flesta att plocka bort det från troliga framtida hot och bara den troende skaran finnas kvar. Om temperaturen ligger kvar och hoppar eller går upp så kan det hålla på ett bra tag till.
Jokern i ekvationen är kanske Trump som genom att strypa pengar till pseudoforskning kanske kan få hela skutan att få slut på bränsle och driva omkring utan styrfart. Forskare och diverse konsulter kommer se sig om efter andra lätta pengar och man kan väl bara hoppas att det inte blir något annat helt meningslöst politiskt projekt.
Ann lh #17
CO2-molekylen återutsänder en ir-foton, i slumpmässig riktning, innan den hinner påverka andra molekyler i sin omgivning.
https://scied.ucar.edu/carbon-dioxide-absorbs-and-re-emits-infrared-radiation
Bry dig inte om sista stycket om ”problematic rate”.
Ja, så har klimat-charlatanerna fått så mycket mothugg, att de gått till Påven och bett honom heligförklara irrlärorna. Laudato si. Encyclica II.
http://notrickszone.com/#sthash.bEC1jUZp.dpbs
Teori och praktik ger ökad förståelse.
Satt ute igår med grillen tänd och en enkel IR termometer för koll av temperaturen.
På skoj så riktade jag den rakt upp i kvällshimlen. IR termometer gav då en temperatur på -5 grader. På marken var det +18.
Gjorde samma mätning nyss.
Mark +27. Molnen hade en temp av +16 grader, medan den lilla blåa fläcken vid sidan om visade på +5 grader.
# 17 Håkan Bergman, jag har kikat på Din länk men måste erkänna att jag inte känner mig bekväm med vad som sägs där. Däremot stämmer svaret på Alsups fråga överens med den bild jag har av processen sedan studietiden. Min uppfattning är att det handlar om energiomvandling från elektromagnetisk strålning (IR) till rörelseenergi och inte det som Din länk visar.
Håkan Bergman, om Du vill ha en mer utförlig förklaring till fråga 3, kan Du kika på länken Happer …. Lindzen. Den är inte direkt lämplad för journalister och politiker och inte heller ”för alla andra”.
Svaret på fråga 1 till Alsup var faktiskt en besvikelse. Frågan gällde orsak till landistiden, inkluderade orsaker till Lilla istiden, där orsaken till denna händelse inte kunde märkas i svaret. Märkligt, ingenting om solar grand minimum som orsak till 70 år utan solfläckar, vars kalla tid benämns, Maunder minimum. Solforskarna vet att en nedgång i antalet solfläckar är korrelerat med en nedgång i TSI (Total Solar irradiance).
Ja, solen har sin gång.
http://notrickszone.com/#sthash.bEC1jUZp.dpbs
För att nyansera min kommentar #15 lite grand,
Drakdödarnas teori om att man kan förklara klimatförändringar utan inblandning av CO2 är nog helt fel. Däremot så tycker jag att är det klart att en atmosfär, oavsett vad denna innehåller, genom sin omfördelning av inkommande och utgående energi håller planetytans temperatur uppe jämfört med den direkta utstrålningen från en planet utan atmosfär. På samma sätt har det betydelse om planeten har hav eller inte för planetens klimat. Detta betraktar jag som självklarheter. Och tittar man på IPCCs skisser över energibudgeten så verkar även de vara helt klara om detta (de exakta siffrorna kan dock diskuteras).
I det dokument som Ann L-H refererar till så skriver de bl.a.: ”Without “greenhouse gases” absorbing infrared radiation, Earth’s surface temperature would average about –18°C (0°F), thus much colder than current temperatures and largely uninhabitable.”
Med den formuleringen så verkar det onekligen som om de tillskriver ALL uppvärmning vid jordytan växkthusgasernas back-radiation. Det ser jag som mycket tveksamt. Var har atmosfärens egen mekaniska dynamik tagit vägen? Gör de inte en grov förenkling av hur solenergin tas emot och omfördelas här på jorden?
# 24 Björn, har Du tittat på vad Happer m.fl. skriver om lilla istiden?
Osäkert, för kort tid för att bedöma, kanske solen långa hiaus, men varför inte naturlig intern variation…
Ann lh [27]; Även en intern variation måste ha en drivkraft. Vippa ett badkar så att vattnet börjar skvalpa, men om du slutar så avtar skvalpandet. Du är drivkraften. Det interna systemet drivs av solenergi, vad annars?
Björn, de båda svaren jag läst tar upp intern variabilitet och när det gäller lilla istiden skriver Happer m.fl. så här (sid 10):
As to the cause of the “little ice age,” this is still a matter of uncertainty. There was a long hiatus in solar
activity that may have played a role, but on these relatively short time scales one can’t exclude natural
internal variability. It must be emphasized that the surface of the earth is never in equilibrium with net
incident solar radiation because the oceans are always carrying heat to and from the surface, and the
motion systems responsible have time scales ranging from years (for example ENSO) to millennia.
… de ansvariga drivkrafterna har tidsskalor från år upp till tusentals år …
Ann lh [29]; Jag är förvånad över det försiktiga uttalandet om orsaker till Lilla istiden. Fortfarande, internal variability kan inte vara annat än sekundär orsak. Primär orsak är någonting som sätter igång skvalpandet av vattnet i badkaret, det sekundära är rörelseenergin som får vattnet att fortsätta skvalpa när den primära orsaken upphör . Samma med den interna variationen. Något driver den utifrån och där finns bara solkraft. I fallet med den Lilla istiden, reducerades den primära effekten. Resultatet blev att någonting sekundärt förändrades.
Björn #30 m.fl.
Den primära orsaken är säkert solen. Vi har inget annat. Jordens egenvärme inverkar, men hur mycket? Speciellt i fråga om förändringar.
Solkraften driver, men i vilken tidsskala. Största kraften finns i havet och dom rörelser med värmetransport som sker i tidsskalor från några år till tusentals år (se bland andra Happer).
Koldioxiden följer temperaturen med en fördröjning på 800 – 1000 år. Låter i mina öron som koldioxidrika havsstömmar som efter cirkulation och uppvärmning väller upp till ytan och avger koldioxid. Jag har inte sett några teorier om saken och har varken kunskapen eller förmågan att bygga upp någon, men det låter trovärdigt på ett sätt. Enda sättet jag kan begripa den långa fördröjningen. Annars borde en El Nino ge en omedelbar ökning av koldioxiden på grund av det uppvärmda vattnet.
tty känner säkert till principerna i det här fallet. En lättfattlig lektion emottages med tacksamhet.
Man kan väl beräkna rent matematiskt hur stor korrelationen är mellan temperaturen i havet och koldioxidhalten i atmosfären?
# 31 Guy, Du hann före och tolkade vad Happer m.fl. skrev kring osäkerheten om lilla istidens uppkomst och fall. Det är inte helt enkelt att få ordning och reda i dessa kaotiska system i kaotisk ömsesidig påverkan, men däremot tid att glädjas åt två kaotiska ”gossar Ruda”, som tycks avsluta en annan liten kaotisk istid.
#31 Guy
”Annars borde en El Nino ge en omedelbar ökning av koldioxiden på grund av det uppvärmda vattnet.”
Det gör den, och La Nina ger en sänkning, kolla ”growth rate” för El Nino och La Nina år:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/gr.html
Ja, vad säger man.
Planer på att subventionera kol och kärnkraft.
Kanske det hade funkat utan subventioner av sol och vindkraft från början.
VIND- OCH SOLKRAFT NU BILLIGARE ÄN FOSSILT – WSJ
Investeringarna i förnybara el-energikällor är nu mer än
dubbelt så stora som i traditionella källor av typen kol, olja, naturgas och
kärnkraft. Bakom uppgången ligger fallande kostnader för vind- och solkraft.
Det skriver Wall Street Journal med hänvisning till den internationella
energiorganisationen IEA.
Under 2016, det senaste året för vilket statistik finns tillgänglig,
investerades omkring 297 miljarder dollar i förnybara energikällor, vilket
kan jämföras med de cirka 143 miljarder dollar som investerades i
el-produktion med traditionell teknik.
Efter decennier av subventioner som gynnat vind- och solkraft har kostnaderna
fallit till nivåer där de förnybara källorna nu är konkurrenskraftiga på egna
meriter.
”Vind och sol är nu det billigaste alternativet för att generera
elektricitet”, säger Francis O’Sullivan vid universitetet MIT till tidningen.
Enligt IEA:s statistik uppgick snittkostnaden för landbaserad vindkraft till
60 dollar per megawattimme och för solenergi till 100 dollar. Nya projekt i
länder som Mexiko och Saudiarabien har dock auktionerats ut till väsentligt
lägre nivåer än så. Det kan jämföras med intervallet 50-170 dollar per
megawattimme som gäller för nya fossilbaserade elenergikällor i utvecklade
länder.
I fjol stod förnybart för 12,1 procent av elproduktionen globalt, en
fördubbling på tio år, enligt bland annat FN:s Environmental Program.
Siffrorna inkluderar inte vattenkraft. I USA stod vind, sol och vattenkraft
för 17 procent av elproduktionen under 2017, skriver WSJ.
”Jag tror att andelen kan nå 40-procentsnivån. För ett decennium sedan hade
jag nog sagt att 20 procent var max”, säger solenergiproducenten Xcel Energys
vd Ben Fowke till WSJ.
De raskt fallande kostnaderna förklaras alltså delvis med att subventioner i
västvärlden har stimulerat utvecklingen av ny teknik, men också med att Kina
satsat stort på att utveckla en inhemsk solenergiindustri. Detta har lett
till ett överskott av billiga solpaneler vilket gjort investeringar i
solparker allt mer överkomliga.
Därtill kommer att stora energiparker utgör attraktiva investeringar för
pensionsfonder, som söker en stabil avkastning med lång planeringshorisont.
Att finansiera investeringar i förnybar energi är därmed lättare än för till
exempel kärnkraft.
Utvecklingen är dock inte helt okontroversiell, då både vind- och solkraft har
egenskapen att bara generera elektricitet när vinden blåser respektive solen
skiner. Därmed saknar de möjligheterna med till exempel naturgas att skruva
upp produktionen när behovet av elektricitet är som störst. Från amerikansk
sida övervägs därför att börja subventionera kol- och kärnkraft för att
garantera stabil leverans i elnäten.
Några egentliga problem på den fronten har dock ännu inte noterats utom på
enstaka marknader där förnybart har allra störst andel.
”Vi kan ha en aggressiv utbyggnad i många år innan det blir ett problem, men
om 10-20 år kan det se annorlunda ut”, säger analytikern Tom Heggarty vid
konsulten Wood Mackenzie till Wall Street Journal.
Skriver nyhetsbyrån Direkt
Just nu meddelas något som gör dagen i dag historisk;
Kärnvapenavtal på Koreahalvön.
Nu ska det bli spännande att se hur den klimathotstroende norska nobelkommitten vill vrida och vända för att undvika att ”förnekaren” och tillika den största av USA:s presidenter får fredspriset.
Guy [31]; Ett citat från dig: ”Solkraften driver, men i vilken tidsskala”. När det gäller landistiden så talar vi om ca 100 000 åriga cykler, men när vi talar om Lilla istiden, då är vi nere på en tidsutsträckt om ca 400 år. I det första fallet handlar det om Milankovic cykler, men i det senare handlar det om solens egna cykler i form av de 11-åriga och solar grand maximum-minimum. Dessa senare cykler är de som i kort tidsperspektiv påverkar oss. Maunder minimum under Lilla istiden är egentligen en dramatisk 70-årig tidsperiod. Enligt solforskarna är vi nu återigen på väg mot ett ny liknande reducering av soleffekten som kan vara i paritet med Dalton minimum eller Maunder minimum.
Intressant att läsa om 20-års- 60-års, 70-års, 120-års, 500-års, 1000-års, 1500-års, 10 000-20 000-års,
100 000-års, miljon-års, miljard-års cykler.
Man kunde kanske tillfoga dygns-, månads- års- mån- planet- sol-cykler m.m.
Inte undra på att man ”upplever” klimatet som komplext, ja snarare som kaotiskt.
Och hur kommer CO2- hypotesen in i allt detta?
Jag glömde 30-års Cykeln, dvs ” basnivån” för klimat-anomalier enl SMHI
jensen # 39
Den enda av cyklerna som är fritt valbar 😀
”Fångar upp utgående IR varvid CO2 exiteras och vibrerar för att sedan kollidera med kväve och syre varvid energin överförs till dessa som rör sig snabbare ”
Är det inte mer korrekt att de exiterade CO2 molekylerna avger IR fotoner i alla riktningar ?
Robert N #35,
Jag tror att man skall ta siffrorna för investeringar på sol och vind med en nypa salt. Detta med tanke på att Tyskland och Kina drar ned kraftigt på subventionerna. Aktierna faller dramatiskt. Men visst, det kan finnas flera investerare, exempelvis pensionsfonder, som nu står med svarte petter i handen.
#41 Jan-Åke
Jag tror att det är det här som är pudelns kärna, vad det gäller AGW-teorin.
Som jag förstår det:
Vid låga höjder med högre tryck, så är mediantiden för krock mellan gasmolekyler mycket kortare än halveringstiden för emittering av foton. Dvs den exiterade CO2-molekylen hinner krocka med andra molekyler tusentals gånger innan halveringstiden gått ut. Hur stor är då sannolikheten att energin överförs och omvandlas till termisk energi? Vid riktigt höga höjder så ökar mediantiden för krock kraftigt, då ökar också sannolikheten för att en foton ska hinna emitteras.
Det verkar vara förvånande svårt att hitta beräkningar och siffror på detta. För mig känns det som om det är helt avgörande för AGW-teorin. Är det någon som har sett någon beräkning?
Hej Karl Eider # 43
Jag tror inte att det spelar så stor roll om en exciterad koldioxidmolekyl avger sin energi som strålning eller som värme genom krockar. Anledningen är att vad det handlar om är jordens avkylning genom strålning ut mot universum. Om en ”låg molekyl” strålar så kommer den strålningen inte ut i universum.
Energin måste komma upp till hög höjd innan den kan strålas ut.
OT
Om det är nån som orkar lyssna.
Imorgon kl 14.03 får ni alla ratta in @Klotet i P1. Då blir det debatt om klimatfrågor – kommer bli grymt! #svpol #swgreen
Ingemar N. #42
Apropå sol och vind så har jag hittat vart Svenska Kraftnäts eminenta statistik tagit vägen.
https://mimer.svk.se/ProductionConsumption/ProductionIndex
Och nu finns solelen med också, så vi har nåt att slå i huvet på dom som tjatar om våra fantastiska förutsättningar för den.
https://drive.google.com/open?id=1kvYEjBFxd3EbirFj1TVqeVDY8BMycZyO
#36 Olav
:-))
#45
Om Klotet.
Det är ju bara rättrogna d v s MP och C som medverkar. Att ta in någon med annan åsikt vågar de nog inte.
http://notrickszone.com/2018/06/12/coal-use-to-explode-by-43-worldwide-german-energy-expert-foundation-of-the-paris-accord-has-collapsed/
🙂
Sten Kaijser # 44
”Energin måste komma upp till hög höjd innan den kan strålas ut.”
Kanske hemligheten med klimatkänsligheten sitter i den här meningen. Hur lång tid tar det för energin att komma tillräckligt högt för att kunna stråla ut? Hur mycket varierar tiden beroende på luftfuktigheten?
Guy #50
Nej tiden spelar ingen roll här, utan det är just höjden och därmed temperaturen där utstrålningen sker. Det handlar om ett konstant flöde, tänk dig en vattenledning med en ventil, om du öppnar ventilen så kanske det tar en minut innan vattnet börjar rinna ur ett tappställe en bit bort, men sen fortsätter vattnet att rinna kontinuerligt där trots att det tar lika lång tid för vattnet att nå dit.
#35 Robert N.
”Efter decennier av subventioner som gynnat vind- och solkraft har kostnaderna
fallit till nivåer där de förnybara källorna nu är konkurrenskraftiga på egna
meriter.”
Det stämmer inte Robert. Vindkraften måste förlita sig på produktion från andra energislag beroende på hur mycket det blåser eller inte blåser. Samma sak med solkraft. Vad producerar el på natten när solkraften inte producerar något.
Om jag köper el, så förutsätter jag att jag får det 24 timmar om dygnet. När det inte blåser måste jag få el från annat håll. Vem betalar för den elen?
I Sverige är vindkraften totalt överflödig. Det mesta som produceras av vindkraftverken går på export. Sedan kan man leka att det är vattenkraft eller kärnkraft som går på export.
När kärnkraften är nedlagt i Sverige och ska ersättas med vindkraft kommer det att innebära att vi kommer att få producera el med gaskraft som förmodligen kommer att vara en förlust hela tiden. De förlusterna måste räknas in i priset för vindkraften.
#42 Ingemar N.
Som vanligt då, går ut över pensionerna.
För någon billigare el lär det väl knappast bli….
Håkan Bergman # 51
Min tanke var en lös idé, en tanke bara. Trots det är metaforen med vattenledningen svag. Hur många gånger kolliderar molekylerna på väg upp, dvs dom som är på väg upp. och i hur många riktningar skickas ir fotonerna innan riktningen blir den rätta. I en vattenledning finns styrning. Det är till och med lättare för vattenångan som bildar åskmoln. Riktningen är huvudsakligen uppåt.
#19
”CO2-molekylen återutsänder en ir-foton, i slumpmässig riktning, innan den hinner påverka andra molekyler i sin omgivning.”
Nej, detta händer sällan. Relaxationstiden för en CO2-molekyls metastabila tillstånd är ett antal sekunder. Under denna tid hinner molekylen kollidera med tusentals andra molekyler och energin termaliseras.
Hur är det en dag som i dag möjligt att koncentrera sig på annat än det största som hänt sedan murens fall, nedrustningsavtalet med vår tids farligaste kärnvapenmakt?
Får jag hoppas att morgondagens tema här på Klimatupplysningen blir en jättelik hyllning till president Donald Trump Bara han kan också föra sanningens seger över klimatlögnen!
#50-51
Nu närmar ni er växthuseffektens kärna. Ja med mera växthusgaser i atmosfären måste energin i genomsnitt konvekteras upp till en något högre höjd innan den strålar ut, men det är ingalunda säkert att utstrålningstemperaturen blir lägre för det. Om vattenhalten ändras i luftrn påverkas nämligen även luftens specifika värme och därmed lapse-raten. Helt torr luft tappar 10 grader per km den stiger, fuktig luft bara 5-6 grader. Dessutom påverkas även molnigheten (=albedo) och mängden latent värme som frigörs genom kondensation av vattenånga. Den sista posten är f ö den största när det gäller transport av värme från markytan.
Den här processen är fullständigt omöjlig att modellera från grundläggande fysik. Fysiken är i sig väl förstådd (utom kanske när det gäller molnmikrofysiken) men det skulle förutsätta enormt mycket mera beräkningskapacitet och enormt mycket bättre data om jordytan/havsytan än som finns idag. Därför parametriseras den, och det enda sättet att få något grepp om hur det faktiskt fungerar är genom energibalansberäkningar, som i sig har en stor osäkerhet men entydigt visar på en låg klimatkänslighet.
Lite OT kanske.
Snart blir det 5-6 grader varmare säger det politiska klimathoteriets matriark. Då måste det spenderas mijarders miljarder. ”Vart jag än kommer i världen pratar man om vädret – så här torrt har det aldrig varit eller så mycket har det inte regnat, säger Isabella Lövin.” Undrar vart f-n hon varit då? Förresten ska hon väl vara hemma i Sverige och inte hålla på att flyga runt så jädra mycket.
9 September, bort bort bort, please!!
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/J14VQJ/sveriges-temperatur-kan-stiga-sex-grader–mp-vill-satsa-miljarder-p
#57 tty
Teori och praktik:
https://mynasadata.larc.nasa.gov/science_projects/measuring-the-temperature-of-the-sky-and-clouds/
Jag lekte med IR mätaren och fick då klart för mig lite mer om IR strålningen.
Gör en kvällsmätning: Ute på marken+10. Skyn utan moln -19 grader C
Får väl göra hela Nasa programmet senare!
tty #57
Jo, vattenångans förstärkningseffekt är nog en ren fantasiprodukt. Men existerar tydligen i Isabella Lövins proppskåp som tydligen har kokat torrt och börjat brinna.
#56 Olav Gjelten
”Hur är det en dag som i dag möjligt att koncentrera sig på annat än det största som hänt..”
Det är också i dag den 12/6 som Judith Curry skulle möta Michael Mann i en debatt.
Här är Currys presentation:
https://judithcurry.com/2018/06/12/the-debate-mann-titley-moore-curry/#more-24162
Sören! Stort Tack för länken till Judith Currys presentation, med kommentarer.
Verkligen Just in time!
Presentationen är perfekt för den intellektuellt nyfikne jurist, journalist, politiker eller representant från gruppen ”alla andra” som skulle vilja fördjupa sig i debatten i stort.
En kommentator föreslog att bilden på elefanten skulle berikas med en gubbe precis under svansen (!), som pekar på koldioxiden som näring åt jordens växtlighet. Kanske en bra idé.
Undrar om Curry håller på att skriva en bok.
För mig blev ”Unstoppable Global Warming Every Year 1,500 years” (Singer, Avery) den första boken, som fick mig helt övertygad om att GW var något att gräva djupt och brett i. (2007) Sedan har det ju droppat ner en hel del värdefulla källor, men troligen skulle Judith Curry kunna berika den floran, inte minst med sin ”resa”.
Tyvärr blev titeln på Singer’s bok fel ”Unstoppable Global Warming Every 1,500 Years” ska det vara.