Signaturen ”Lasse” undrade i en kommentar hur Uppsalas temperatur förhåller sig till Atlantic Multi-decadal Oscillation (AMO). Och självklart ska jag nu försöka reda ut om Sveriges temperatur har någon relation till detta.
AMO är ett mått på havsytetemperaturen i norra Atlanten. Normalt brukar man ta bort trenden (tack tolou) från detta mått för att på så sätt ta bort signalen från den globala uppvärmningen. Därför har jag istället använt mig av råa värden av AMO där trenden fortfarande är kvar (data här).
Nedan visas Uppsalas temperatur och AMO.
Vid en första anblick ser det ut som att det finns en relation mellan AMO och temperaturen, men om man gör en scatterplot av samma data ser man att denna relation faktiskt inte finns:
Slutsatsen är alltså att norra Atlantens temperatur-variationer inte påverkar temperaturen i Sverige/Uppsala. Jag har gjort samma övning för de olika årstiderna (visas inte) och inte heller där kan man hitta någon relation mellan dessa mätningar.
Men när vi nu har AMO-datat tillgängligt kan vi istället titta på relationen mellan AMO och GISS globala årsmedeltemperatur:
Här finns det alltså en mycket tydlig relation mellan AMO och GISS. Och tänk om GISS har justerat ner värdena före c:a 1960, ja då är det en närmast perfekt match 🙂
Men vad är hönan och vad är ägget här egentligen? Havsytetemperaturen måste påverka lufttemperaturen och vice versa. Är det inte konstigt att Atlantens temperatur matchar den globala temperaturen så väl? Jorden är väl större än atlanten så att säga. Jag har inte svaren på dessa frågor, men våra duktiga läsare och kommentatorer kan kanske ge några ledtrådar.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
I många år har jag tjatat om denna korrelation. Om man dessutom tar AMO och jämför den med satellitdata så blir det med ögat ännu bättre korrelation (utom de senaste åren)..
http://woodfortrees.org/plot/uah/from:1979/plot/esrl-amo/from:1979/plot/none
Bra Magnus,
du ger fakta, andra får göra sina egna gissningar (eller ska det kallas GISSningar :). En möjlighet skulle kunna vara att om temperaturen över land varierar mer och därför får större betydelse för medeltemperaturen så spelar Nordatlanten en ganska stor roll för temperaturen över västra Eurasien, och får därmed en förvånansvärt stor betydelse för medeltemperaturen.
Det skulle också kunna vara så att vissa områden ges en större roll för medeltemperaturen än vad den egentligen borde vara.
Lasse framför sitt tack till Magnus!
Sverige och Uppsala är kanske mer offer för väderkaoset?
Men Arktis isläge brukar kunna kopplas till AMO.
Fast detta är ännu kvar att bevisa eftersom AMO ännu inte vänt till negativare fas.
#1 Kollade woodfortrees med PDO vilket inte gav någon direkt match.
http://woodfortrees.org/plot/uah/from:1979/plot/esrl-amo/from:1979/plot/jisao-pdo/from:1979/scale:0.2
En fråga, hur mäter man AMO ?
Hur mäts det nu och hur mättes det förr med tanke på att data finns från 1800-talet.
#4 finns en del intressant här (om man inte vill använda Wikipedia):
https://bobtisdale.wordpress.com/2015/05/29/new-paper-confirms-the-drivers-of-and-processes-behind-the-atlantic-multidecadal-oscillation/
#5 Tack
Får erkänna att jag har ytliga kunskaper om dessa olika index.
Jag undrar om inte det index som heter NOA eller det liknande AO (Artic oscilliation) är mer lämpad för väderjämförelser.https://en.wikipedia.org/wiki/Arctic_oscillation
AMO är tydligen mer kopplad till vattentemperaturen medan de senare är kopplade till lågtrycksbanor vilka bör ha större vädereffekt.
#5
AMO kommer ju från mätningar av havstemperaturen, SST, problemet är att mätmetoderna av SST har varierat kraftigt från 1800-talet och framåt vilket gör att även AMO bör lida av div. dataproblem ju äldre datan är.
Ett exempel:
http://climateaudit.org/2007/03/17/buckets-and-engines/
SST bör lida av större mätproblem än landdata eftersom de knappast haft nån standardiserad mätmetod som landmätningar haft för än de senaste åren när man började med bojar.
Har SST mätproblem med äldre data bör även AMO lida av samma problem vilket gör att hur stor variationen i AMO var tidigare är osäkert, det går bara se om trenden är upp eller ner under århundradena, men exakta värden går inte få för än nu när man har standardiserade Argos-bojar för mätning av havstemperaturen/SST.
Sten #2:
GISSningar! Den var faktiskt rolig 🙂
Det kan vara värt att påpeka den radikalt olika skalan i diagrammet för temperaturen i Uppsala och den för AMO och global temperatur. AMO försvinner i bruset när man tittar på en enstaka plats. Liksom jag vill minnas att jag gjort förut föreslår jag att Magnus ritar in de olika kurvorna i samma diagram med samma skala.
OT, nu finns Nature-artikeln om mätning av CO₂-forcingen på nätet. Spar en kopia i fall att?
http://asl.umbc.edu/pub/chepplew/journals/nature14240_v519_Feldman_CO2.pdf
Delayed Oscillator model suggests NAO forces AMOC/AMO on a 60 year cycle
The magnitude of the NAO forcing of the AMOC/AMO and the time delay of the AMOC/AMO feedback are two key parameters of the delayed oscillator.
Bild
https://tallbloke.files.wordpress.com/2015/01/nao-amocfigs10-11.png
The positive NAO forces the strengthening of the Atlantic meridional overturning circulation (AMOC) and induces a basin-wide uniform sea surface temperature (SST) warming that corresponds to the Atlantic multidecadal oscillation (AMO).
Se
https://tallbloke.wordpress.com/2015/01/06/delayed-oscillator-model-suggests-nao-forces-amocamo-on-a-60-year-cycle/
PDF
http://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00382-014-2459-z.pdf
Uppsalas och jordens tempkurvor,återigen repris av reprisen.
MEN så här säger engelskspråkiga wikipedia om LIA….”The Little Ice Age ended in the latter half of the nineteenth Century or early in the twentieth century”med tex regelbundet vinteris på Themsen i London.
Det är som sagts så många ggr förr minst sagt bekvämt för de som vill skrämmas med klimatet att tempmätserierna börjar just i slutet av 1800-talet.
Thomas P #9:
”AMO försvinner i bruset när man tittar på en enstaka plats.”
Ja exakt. De lokala variationerna är så stora att den globala uppvärmningen försvinner i bruset. Men det hindrar inte att man försöker ta reda på faktorer som styr de lokala variationerna. Och AMO är inte en sådan faktor för Sverige i alla fall.
Det är naturligtvis alltid intressant att ta del an uppgifter avseende havsrörelser med 60-årig periodicitet eftersom just en 60-års cykel tillsammans med en närmast exponentiellt tillväxt av en global medeltemperatur så väl ger oss den temperaturkurva vi känner sen andra halvan av 1800-talet. Jag skall inte gå in på vad detta samband kan säga oss om vår påverkan.
Magnus C,
eftersom man ganska tydligt ser 2 trendlinjer i ditt diagram AMO-global medeltemperatur kunde det vara intressant om du gjorde en tidsuppdelning tex före-efter 1960.
Enligt litteraturen så har AMO en fas mellan 60-80 år. Enligt din graf så är perioden ca 75 år. Något som inte tycks vara en slump, är att vid dess fasskiften från negativ till positiv, ca 1910 och 1975, är temperaturen i Uppsala hög. Vid dess negativa fas förs mindre varmt vatten upp mot norr från ekvatorområdet och tvärtom, vid positiva fas förs mera varmt vatten upp mot norr.
Golfströmmen är väl en del av AMO? I sådant fall så är det svårt att reo att den inte skulle påverka vårt klimat. Utan Golfströmmen skulle det vara rena Sibirien i Sverige. Det som är intressant är Golfströmmens färd riktning. Nämligen vilken sida av Island den går. Hur ofta den skiftar vet jag ej.
Det är också intressant som nämnts. Vilka mätstationer har mer påverkan av medeltemperaturen än andra. Eller mättätheten kanske man kan skriva. Antarktisk har typ 2 mätställen.
Vinterisen på Themsen under LIA var första gången år 1607 och sista/senaste 1814,detta finns väl dokumenterat.
#11 tolou
Intressant!
Sambandet mellan NAO och AMO finns tydligen men där den förra (lågtrycksbanorna?) styr den senare (vattentemperaturen) med 15 års fördröjning och totalt en 60-70 års cykel.
AMO på topp kring 2005-2010
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1925/mean:60
Magnus #13
”Och AMO är inte en sådan faktor för Sverige i alla fall.”
Inte enskilt kanske, men om man betraktar NAO som den huvudsakliga faktorn så kan perioder med negativ AMO tydligen generera positiv NAO som alltså mer än väl uppväger det negativa inslaget från AMO.
Detta förklarar nog varför t.ex. Uppsala ofta håller en högre temperatur även då AMO är låg.
Uppsala ja, en värme ö ,Uppsala är torrt område ofta också mer sol och mindre av molnbildning,så
ofta har Uppsala högre värme värden under året.
Det som påverkar Sverige är EL Ninjo betydligt ,är uppenbart, särskilt i år med den varma hösten
mm.
Ali.K
Magnus – har Du provat ”cross correlation” istället för ”scatter plot” https://en.wikipedia.org/wiki/Cross-correlation ? Vore intressant om det ger tydligare indikationer
Magnus #13 ”Men det hindrar inte att man försöker ta reda på faktorer som styr de lokala variationerna. Och AMO är inte en sådan faktor för Sverige i alla fall.”
Och hur har du kommit fram till det? Du kan inte bara ta ett diagram där ”bruset” är mycket större än den signal du letar efter och med visuell inspektion tro att du kan avgöra om signalen finns där eller inte. Jag tycker mig se ett samband mellan AMO och Uppsalas temperatur i din scatterplot, men ögat lurar sig så lätt att man behöver en kvantitativ analys.
Peter Stilbs #21 och Thomas P #22:
Nej jag har inte prövat någon mer avancerad statistisk metod för att analysera detta. Och det skulle man nog kunna göra, men när man inte vet osäkerheten i mätningarna känns det ganska meningslöst. Det man annars brukar göra inom ”vetenskapen” är att låtsas att det finns ett linjärt samband och sedan göra noggranna beräkningar på detta linjära samband som kanske inte ens är linjärt. Oftast är de mätserier man har också alldeles för korta för att kunna göra någon riktig analys.
Däremot om det hade funnits ett starkt samband så hade det synts i scatterplotten.
#15
r2 för AMO delta?
Magnus #23 – det ser ut från diagrammen som Du har Matlab – det är troligen en baggis att testa – gör help xcorr i Matlab
Thomas # 22
Now you are talking!
”Du kan inte bara ta ett diagram där ”bruset” är mycket större än den signal du letar efter och med visuell inspektion tro att du kan avgöra om signalen finns där eller inte.”
Med temperaturspannet i tid och rum ca 200 – 320 K och signalen 0,01 K krävs avancerad statisik för att se skillnad på brus och signal, i ett icke-linjärt kaotiskt system.
Att vi de senaste ca 150 åren hållit oss inom 0,8 K i årsmedelvärde är som mer namnkunniga sagt anmärkningsvärt stabilt. Negativt återkopplande processer förefaller vara verkande.
Peter Stilbs #25:
Jag kör scipy. Funktionen correlate som jag tror motsvarar xcorr ger värdet 16854 för AMO-Uppsala och -10 för AMO-GISS.
Magnus #23 Det enkla du kan göra är att räkna ut en trendlinje i ditt diagram över global temperatur och AMO och sen lägga in den i ditt diagram över Uppsala. Då får du ett begrepp om hur stor signal du skulle vänta dig att se och om du verkligen skulle kunna se den.
”Däremot om det hade funnits ett starkt samband så hade det synts i scatterplotten.”
Det hade varit extremt konstigt. Det skulle kräva att Uppsala temperatur påverkas mycket kraftigare av AMO än den globala. Inte lite kraftigare som man kan tänka sig för att Uppsala trots allt ligger nära Atlanten, utan mycket kraftigare.
#28 Thomas P
Kul att du vill kommentera Uppsalas temperatur och AMO .
Vore ännu mer intressant om du kunde sätta AMO i relation till uppvärmningen.
Kanske en fundering av vad som händer om/när AMO vänder mot kallare fasen!
Vad händer om 15 år?
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1900/mean:60
Jag gissar att den trend som tagits bort finns med i globala temperaturen här:
http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1900/mean:60/plot/hadcrut4gl/from:1900/mean:60
Alec Kristensson #20
Du kanske har rätt i att Uppsala är ett torrt område, men jag drevs ändå bort därifrån av fukt och kyla.
Minus tio grader och tät dimma är bara inte min vision av en vacker vinterdag. Och dimman kyler! 🙁
Thomas P #28:
Att titta på en svag trend i data med relativt stora mätosäkerheter känns för mig helt meningslöst. Men om du tycker att det är meningsfullt kan du väl göra det själv.
Magnus #31 Förstår du då inte att påståenden som att man inte kan se AMO i Uppsalas temperaturserie bara är meningsfulla om man först visar att den borde gå att se där! När du skriver ”Slutsatsen är alltså att norra Atlantens temperatur-variationer inte påverkar temperaturen i Sverige/Uppsala” har du helt enkelt fel, eller i alla fall har du inte visat att du har rätt.
Intressant, det som möjligen visar något man inte vill se får andra visa. Så är det naturligtvis.
Jag tycker det skulle vara intressant om sambandet mellan AMO och den globala medeltemperaturen signifikant skiljer sig mellan före respektive efter en tidpunkt då vår påverkan blev uppenbar dvs runt 50-60.
LBt #33
Är det verkligen så svårt för dig att inse att du driver en tro och övertygelse utan koppling till den verklighet vi lever i?
Jag uppmanar dig att läsa ditt inlägg gång på gång, ända tills det går upp för dig hur långt du har distanserat dig från den vetenskapliga metoden, som är själva grunden till att du överhuvudtaget finns till och kan förmedla din brist på insikt.
AMO är en ända röra som bara visar trender men inte verkliga mätningar, AMO tas från mätningar av SST, problemet är att mätningar av SST aldrig varit standardiserade som landmätnigar är från 1800-talet och framåt, Stevensscren som exempel.
Alla mätningar av havstemperaturen är hipp som happ före Argos-bojarna.
Som jag sa i kommentar #7
AMO har säkert nån trend, men hur mycket den varierar är svårt säga eftersom temperaturmätningar före Argo-bojarna oftast var hipp som happ !
Så om AMO är högre eller lägre i dag än för 100 år sedan går inte att säga..
Den som vill argumentera mot skall plocka fram ALLA TEMPERATURMÄTNINGAR SOM GJORTS AV HAVEN DE SENASTE 150 ÅREN.
Mätningar av havstemperaturerna har diverse problem som den här bilden i min länk i kommentar #7.
https://climateaudit.files.wordpress.com/2007/03/sstbucket.gif
Att trender kan visa fel vet jag själv som driftsoperatör, ett fel i flödesmätningar eller koncmätningar kan ge positiva eller negativa trender som inte motsvarar verkligheten, men vi kan ganska snabbt åtgärda felen eller anpassa produktionen mot den verkliga trenden genom att justera koncvärdet så att det motsvarar verkligheten, homogenisering kallas det väl, lura dig själv i verkligheten.
Vi behöver inte slänga ut en hink för att mäta temperaturen och hoppas den visar rätt temperatur som de gjorde förr, vi har tempmätare överallt och hoppas de visar rätt och om de visar fel så gör det inget för vi mäter produktens torrhalt och anpassar produktionslinjens torkningstemperatur oavsett vad temperaturerna borde vara inställda enligt instruktionerna.
Sen så kör vi max så länge sk*ten håller.
Att se till att en tempmätare fungerar har ganska låg prio.
Tillägg till min kommentar # 35
Jag blev nog mer negativ än jag tänkt.
Som driftoperatör kan jag med diverse åtgärder fixa problem beroende på vad de är vare sig de är digitala eller mekaniska, större fel innebär stopp och insats av mer kunnig personal.
Men trender som inte motsvar produktionen beror oftast på mätfel nånstans .
#33 LBt
”Intressant, det som möjligen visar något man inte vill se får andra visa. Så är det naturligtvis.”
Aha, det är så du tänker. Det förklarar varför du trots många påstötningar aldrig presenterade ett diagram som skulle visa den ivrigt påstådda perfekta kopplingen mellan koldioxid och temperatur modererad av en tänkt 60-årscykel med gissad amplitud. Du hävdade du gjort beräkningen men trots tydliga instruktioner om hur lätt man delar med sig av en bild på nätet hände ingenting.
Till slut gjorde jag kurvan åt dig, och föga överraskande var inte korrelationen lysande heller (speciellt sticker den snabba uppvärmningen i början av 1900-talet ut, före 90% av koldioxidutsläppen).
Ändå fortsätter du nu att hävda (fortfarande utan peka på några hårda data) 100% koldioxidorsakad uppvärmning det senaste seklet eller så. För det mesta i alla fall. För i kommentaren ovan skriver du att vår påverkan bara är uppenbar efter förra halvseklet. Hur ska du ha det? 😉
Vill man se komplexiteten i väder på ett vackert sätt så är denna sida tydlig:
http://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=26.26,54.46,1188/loc=61.858,64.284
Det är långt från Atlanten till Uppsala!
Nästa gång vore det intressant att få en koppling mellan Uppsala och lågtryckens gång NAO. 😉
En 5:teklassare reagerar naturligtvis om han ser diagrammet
GISS globala årsmedeltemperatur som funktion av AMO
ovan och frågar sig varför? Tiden, tänker han/hon.
Jag är intresserad alldeles oberoende av resultatet, ett diagram får inte ett sådant utseende av en slump, det finns en anledning. Först försöker man identifiera denna och därefter förklaringen. Enkel 5:te-klasslogik.
Visst borde jag klara av ett nytt diagram själv liksom att på nätet publicera det intressanta diagram man får om man subtraherar en blygsam 60-årscykel från känd temperaturkurva men varför göra det själv om det finns de som är händigare, har tillgång till data och har bättre syn.
Den exponentiella temperaturutveckling man får om man tar bort 60-årscykeln med amplituden 0,1 C hittar man fortfarande här
http://www.ladda-upp.se/bilder/mkdrycpgcdbkz/
och cykelns matematiska förutsättningar, amplitud och fas, presenterade jag en gång för alla 5-teklassares räkning här
https://www.klimatupplysningen.se/2015/01/23/skeptisk-analys-av-uppvarmningspausens-linjara-temperaturtrender/
ett intressant KU-inlägg med många tänkvärda kommentarer. På den tiden fanns det ju på KU god vetenskaplig förankring bland inläggsförfattarna.
#39 LBt
Det var rekordmånga femteklassare i en kommentar… är du inte lite väl fixerad vid dem?
Men för att klarlägga lite:
– Du behöver inte argumentera här för att naturliga cykler ger naturliga cykler även i medeltemperatur. Det är en öppen dörr att slå in. Det har hela tiden varit ett skeptiskt argument. Redan innan den innevarande ”pausen” förklarade skeptiker uppvärmningen från ca 1975-1998 på det viset. Det hånades då av alarmister, fast nu låter det annorlunda när brist på värme ska bortförklaras.
Jag har hela tiden varit inne på cyklers påverkan. Det intressanta är att med samma resonemang kan man addera kända cykler i längre skalor än 60-70 år, och se att en andel av uppvärmningen i modern tid troligen hade ägt rum även utan människor. Det betyder inte att koldioxid är verkningslöst, men väl att dess effekt överskattats.
– Det är uppenbart att även med förmodad 60-årsinverkan kan det inte blundas för att uppvärmningen under tidigt 1900-tal är lika snabb som sent 1900-tal, trots frånvaro av det allra mesta av utsläppen. Slutstsen är given, här finns en naturlig uppvärmningskomponent och därmed är inte all uppvärmning sedan dess koldioxidorsakad. Nu skrev att du att din syn sviktar, då det må vara ursäktat om du missat det.
– Inget ont om femteklassare, men jag vet inte om det ens i dagens skola är OK fixa en kurvpassning genom att mäta en amplitud i en figur. ”Titta vilken förnäm korrelation jag får med en sinuskurva” ”Hur vet du amplituden då” ”Den är så stor som den behöver vara för att jag ska få det svar jag vill”.
Christopher E,
så bra att du köper att känd temperaturkurva kan ha fått sin form ur en cyklisk naturlig påverkan. Så tänkte jag också.
Och eftersom vår onaturliga påverkan knappast satt några nämnvärda spår före 1920 så gav tiden 1880-1910 både fas, period och amplitud till denna påverkan.
Simsalabim, alla avvikelser försvinner, fallet 1880-1910, uppgången 1910-1940, fallet 1940-1970 och plattformen 2000-nutid. Till och med med min nedsatta syn kan jag se att den kvarvarande temperaturuppgången fram till 1930 är blott ca 0,1 C samtidigt som 1980-nutid ger mer än 0.4 C.
Att sedan tanken stöds bland diverse erkända forskare gör inte saken sämre.
Jag för min del nöjer mig med att konstatera att detta är en möjlighet, att det alltså kan finnas en enkel naturlig förklaring till temperaturkurvans avvikelser och att man alltså inte bör tillskriva ”plattformen” något betydelse. Denna ”plattform” som utgjort grund för skeptikerkörens argumentation och skrivelser de senaste 5-6 åren, den kanske inte finns.
Men tänker man sig att 60-årscykeln bidragit till temperaturkurvans utseende uppstår problemet med den kvarvarande temperaturkurvans anmärkningsvärt goda korrelation avseende CO2-haltens tillväxt, då finns alltså risken att merparten av temperaturuppgången har sitt ursprung i vår på verkan och att vår livsstil kan få allvarliga konsekvenser i ett längre perspektiv dvs om 50-100-200 år.
Till dess vi vet bättre bör vi därför begränsa våra utsläpp inom ramen för vad som inte riskerar samhällsekonomin.
Bara enkel 5:te klass logik som nu all värdens länder ca 200 samlat sig runt.
Men visst finns orosmoln i detta. Temperaturuppgången är ju uppenbarligen 0,1-0,15 C per dekad och eftersom risken finns att merparten härrör från CO2, de som kallar sig skeptiker kan ju inte presentera någon annan förklaring , så är uppenbarligen 2-gradersgränsen hotad och konsekvenserna av detta för kommande generationer högst oviss. Kanske inte ens Rossis kärnkraft räcker för att rädda världen.
400 ppm som vi nu har tycks kunna ge 0,1-0,15 C per dekad. Det tar säkert 20-30 år innan utsläppsökningen planar ut och ytterligare 20-30 innan vi är tillbaka på dragens utsläppsnivåer. Hur länge dröjer det därefter innan koncentrationen fallit tillbaka till 400 ppm? Ytterligare 20-30?
60-90 år med en koncentration som ger 0,1-0,15 C per dekad. Enkel 5:teklass matematik ger 0,6-1,35 C och då har vi fortfarande 100 ppm att ta hand om. Dessutom är siffrorna nog i underkant.
Men världens länder har enats runt ett åtgärdsprogram som inkluderar uppföljning och det är bra. Bra även för dig som vill sitta still i båten och titta på.
#41 LBt
Oj, en hel skolklass med vilsna femteklassare till och rader av feltänk.
Nej, att oceancykler (AMO är en, det finns åtskilliga, de är inte i fas) påverkar försök till mätningar av global medeltemperatur innebär inte att slipper ifrån att detta då gäller andra längre cykler också. Det är inget bekymmer att med samma logik du vill använda lika lätt göra en modell där även 1900-talets uppvärmning passar nästan helt in i en naturlig cykel.
Du tycks ha svårigheter att förstå figuren. Temperaturen 1910-1940 i liknande fart som under senare 1900-talet trots att koldioxidkurvan stiger mycket långsamt. Du kan lätt se det genom att jämföra vinkeln mot CO2-kurvan. Förrsten så överdriver du skillnaden mellan dessa två perioder rejält genom selektivt urval och olika långa perioder.
Det är givetvis inte möjligt att läsa ut amplituden på din förmodade cykelpåverkan ur perioden 1880-1910 på det vis du gör. Därför att du vet inte vilken övrig förändring där finns utöver ”60-årscykel” och AGW. Du vill vill ha en platt kurva där, och därför sätter du amplituden precis så mycket att den ska bli platt. Det är ett feltänk och ett cirkelbevis. ”Där finns ingen annan påverkan där” ”Hur vet du det?” ”Därför att det blir noll jag drar av amplituden” ”Men hur vet du att du har rätt amplitud?” ”Därför att där inte är någon annan påverkan!” Simsalabim! 🙂
Får man gissa att din bakgrund inte är inom vetenskap, LBt? (Såvisa inte signaturen står för forskaren Lennart Bengtsson, som trollar och driver med oss, och ligger raklång med skrattkramp).
Resten är rätt förvirrat. Du hävdar upprepat att ”en koncentration” ger en viss temperaturförändring över tid. Ja, det framgår till och att du tror att temperaturen därför även ökar under den tid koldioxidhalten faller! Att temperaturen fortsätter öka tills halten är tillbaka på låga 300 ppm. Men hur i hela friden tänkte du då där?!
Också upprepat tjat om ett ”åtgärdsprogram” i Paris. Jaha, och många gigaton ska de sänka utsläppen med då? Vad är det jag ska ”se på”? När världen kör business as usual och lurar de godtrogna klimatoroade att de agerar? Ja, det kan man ju se på, även om det kanske är mer sorglustigt än bara lustigt.
#42!
Klart OT. Ha inte för höga förväntningar på femteklassare, det blir faktiskt lite tokigt ibland (börja vid 51:18). 🙂
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/669135?programid=3033
Christopher E
Vad du förstår eller inte förstår tänker jag inte fördjupa mig i, jag försöker i första hand ge uttryck för hur jag själv uppfattar problemen.
Det är tråkigt att du drar in Lennart B i detta han är värd långt större respekt än så. Men att denna tanke föds hos dig tar jag naturligtvis bara till mig som bekräftelse på att jag lyckas i mitt uppsåt att skapa oreda i tankebanorna hos dem som kallar sig skeptiker men av någon obegriplig anledning i själva verket tycks mena att de vet.
#44 LBt
Var lugn du, jag respekterar Lennart, det var bara en liten fundering om dina inlägg i själva verket är någon (med lämpliga initialer) som egentligen vet bättre men skojar med oss. Det som framförs är så extremt att det knappast kan vara på allvar.
Den har senaste hypotesen från dig att en viss ”koncentration” står för en viss temperaturförändringshastighet var nog det skojigaste hittills. Jag kan se en rad intressanta följdfrågor att sondera de funderingarna med… men du kommer givetvis inte svara ändå i känd stil.
#43 Skogsmannen
😀
Tack för den. Hehehe…
Nej men visst, vi vet inte hur fortsättningen ser ut. Vi vet inte hur klimatsystemet fullt ut kommer att reagera. Men vi vet hur resan ser ut så här långt och är dessutom en 60-årscykel inblandad liknar det mer ett exponentiellt förlopp än något annat. Solfläckar kan vi väl redan såga, forskarna har ju alltid gjort det, och om 10-15 år kanske vi ser hur det är med 60-årscykeln.
Detta med allt som sker och på olika tidsskalor ställer till det. Framförallt tycks det för många vara svårt att förstå systemets tröghet, att det vi gör nu kan vi se resultatet av först om 20-30 år eller vad det nu kan vara för det vet vi ju inte heller.
Men vi vet att de senaste 50 åren handlar det om 0,1-0,15 C per dekad. Vi vet att den enda väl underbyggda förklaringen är CO2, det finns dessutom god anledning att skylla merparten på CO2 eftersom vi efter 20 års forskning inte kunnat identifiera någon annan anledning till att temperaturen hela tiden stiger.
Så det är bra, mycket bra att världens länder enats om att göra vad de kan för att begränsa sina utsläpp , alla på sitt sätt och med sina möjligheter. Enats om att de som kan även skall hjälpa andra. Enats om att kontinuerligt följa förloppet för att efter behov anpassa åtgärdsprogrammet. En bra början och ingen har väl vågat sig på att formulera något som skulle vara bättre. ”Vänta och se” fanns just inte med ens som tanke och ”bindande/tvingande” föll på sin egen orimlighet.
Låt oss nu hoppas att detta fungerar och räcker, själv tror jag Rossi-effekten blir nödvändig för att kunna tillföra all energi som måste ersättas och ge världen vad den fortsatta utvecklingen kommer att kräva inte minst i fattigdomsbekämpande syfte. Men inte heller Rossi-effekten är problemfri, världen kommer att utsättas för enorma påfrestningar under den process där fossil energi skall ersättas med andra källor, enorma kapitalförskjutningar blir följden och sådant kräver tid som i sammanhanget är en bristvara.
Så visst vore det bra om en okänd naturkraft plötsligt visade sig och den pågående temperaturstegringen naturligt avbröts samt att det visade sig att fossilt bruk inte hade några klimatkonsekvenser. Då kunde mänskligheten under ordnade former sakta avveckla vårt fossila beroende och successivt ersätta den med kärnkraft.
Tyvärr känns detta enbart som vilda fantasier och önskedrömmar.