Ibland – nej, rätt ofta – känner man en total vanmakt inför de enormt starka krafter som bekämpar en mer modererad och icke-alarmistisk syn på klimatet. Det är som David mot den stridsbenägne och oövervinnlige jätten Goliat. Det är som finnarna förmodligen kände sig då Stalin lät sina pansardivisioner rulla in över det Karelska näset 1939-40 mot motståndsmän utrustade med mausergevär modell 1896. Det är som då den tyska armén 1939 utrustad till tänderna med flyg och stridsvagnar angrep det polska kavalleriet utrustade med hästar och fjäderbeprydda hjälmar.
De pågår nu ett massivt propagandakrig mot allt eventuellt motstånd mot att Paris bör/skall/måste bli en framgång. Den svenska staten mobiliserar public service, alla stora dagstidningar, universitet, forskningsfonder, SMHI och övriga myndigheter – ja, precis allt som man kan åstadkomma med en statlig makt som behärskar skattemedel och lagstiftning.
Klimat- och miljöminister (MP) Åsa Romson tillsätter en utredning om hur Sveriges kommuner skall satsa på åtgärder inför det nära förestående klimathotet. Hur mycket resurser tänker hon sig att skall gå åt för att skydda oss mot tänkta faror som en ökad värme, stigande havsnivåer och kommande orkaner? Hon är missnöjd med att alltför lite av kommuninvånarnas skattemedel har använts för detta ändamål, nu när domedagen är nära.
Men det finns tecken på att hela det här spektaklet är på väg att rämna. Det ena vindkraftbolaget efter det andra går i konkurs, trots kommunernas ohämmade investeringar.
I Parisförhandlingarna finns det bara EU kvar som kan lova drastiska och självdestruktiva nedskärningar av koldioxidproduktionen fram till 2030. Ingen annan är så korkad att man utfäster sig för sådant villkorslöst. Ryssland, Kina och Brickländerna bara skrattar åt oss i EU. Inte ens klimatfanatikern John Kerry, USA, säger sig tro på ett bindande avtal – varpå EU går ut och varnar den amerikanska administrationen för att de inte är tillräckligt hängivna Saken. Att Kerry är så pass realistisk att han vet att alla internationella åtaganden för USA måste ratificeras av kongressen, där det kommer att röstas ned, spelar ingen roll: Han har visat sig svag i anden när han inte tror på det omöjliga.
Det är naturligtvis en fullkomligt absurd fantasivärld som EUs ledning lever i. Inte ens inom EU så finns det någon enighet kring detta stolleprov som Parismötet innebär. Polen och de övriga f.d. öststaterna är skeptiska till att behöva bromsa sina redan ansträngda ekonomier. Men efter decennier av sin egen klimatpropaganda, och decennier av EU-byråkratins öronsmekningar av EUs betydelsefullhet, så har man ramlat ner i den självgrävda gropen.
Men hur är det med näringslivet då? Det är ju enligt planen de som skall stå för en ansenlig del av notan, vid sidan av skattemedlen. Vind- och solindustrin går som sagt sämre allteftersom finansministrarna vill dra ned på subventionerna. Och då får de energibolag som storsatsat på den s.k. förnyelsebara energiproduktionen lite problem. Senast ut är det tyska jätteföretaget E.on som gör 7,6 miljarder euros i förlust under det tredje kvartalet (länk, länk på engelska). Den tyska lagen om att energibolagen måste köpa på sig olönsam förnyelsebar energi medför enorma kostnader för deras basproduktion. I längden så är helt enkelt inte sådana här politiskt motiverade ingrepp på energimarknaden hållbara.
I Sverige så rullar förberedelserna på (länk). I skuggan av terrordåd, och migrationsproblemen som tycks bli en dyr affär för landet, så anser regeringen ändå att vi kan satsa mycket mer på klimatet. Åsa Romson får vi tydligen dras med till 2018 och under tiden hinner hon ställa till med stor oreda och dra på landet stora kostnader. Nu tror hon att Sverige kan fungera som ”brobyggare” mellan fattiga och rika länder. Media rapporterar förtröstansfullt, utan några kritiska frågor om hur hennes politik går ihop:
”Inför klimatmötet i Paris om några veckor har regeringen beskrivit Sveriges roll som en brobyggare mellan rikare och fattigare länder. Men under hösten har flera förmöten visat att klyftorna är stora inför mötet. Åsa Romson kom nyligen hem från ett tredagarsmöte i Paris med andra miljöministrar och hon är trots allt förhoppningsfull om möjligheterna att nå fram till en överenskommelse i december.” (länk)
”Bonnmötet avslutades med en text på över 50 sidor full med punkter som man inte enats om.”
”Hon säger att det finns en stark vilja bland ministrarna att enas om ett klimatavtal som binder länderna vid ett klimatarbete som steg för steg ska bli starkare.” (länk).
Stark vilja? Jovisst, om vi för över medel till de fattiga så att de också kan utveckla en dyr, miljöfientlig och ohållbar energiproduktion så finns det nog sådana som är villiga att ta emot pengarna. Men det är kanske något färre som är villiga att betala.
Då får man istället lita på näringslivet. Där finns det massor med god vilja, påstår Johan Rockström:
”Miljöprofessor Johan Rockström beskriver också den entusiasm han möter hos tunga chefer i näringslivet. Den nya energimarknaden är het, alla vill ligga i fronten och här kan Sverige vinna exportframgångar.
Den som vinner klimat-racet tjänar mest pengar, det är bakåtsträvarna som kommer att stå där som förlorare.
Kanske kan näringslivets entusiasm också smitta av sig på Stefan Löfven och Åsa Romson som leder den svenska delegationen i Paris. Hittills har regeringen fogligt följt EU:s mesiga målsättning på 40 procents utsläppsminskning till 2030. Men det räcker inte för oss.”
”Johan Rockström menar att hela nationen måste ställa upp, medborgare, företagsledare, trossamfund och civilsamhälle. Att vi alla måste jobba i det gemensamma projekt som ska rädda oss från översvämningar och stormar.” (länk)
Dravel? Snömos? Javisst, men den svenska regeringens entusiasm, med MP i spetsen, inför Parismötet går knappast att ta fel på. Med ett militant grönt minoritetsparti i en i övrigt flegmatisk minoritetsregering som styr hela maskineriet så kommer de säkert att kunna binda oss till vad som helst i Paris. Vad kan gå fel?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Den som inte tar emot Guds rike som ett ben kommer aldrig ditin. Jag ber om ursäkt ifall någon tycker jag hädar, men det är en passande travesti. Tro utan att tvivla kräver den nya klimatreligionen av oss alla. Igår skrev Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, på DN Debatt att vi måste vara nere på noll växthusgasutsläpp 2050 om katastrofen ska kunna undvikas. För att förverkliga den visionen ska 88 procent av världens energiförsörjning, som nu är fossil, ersättas av vind- och sol, vilket idag utgör 1 – 2 procent. För att tro att det är möjligt behöver man absolut vara naiv. Särskilt som man också bannlyser kärnkraften.
Som ett barn naturligtvis. I-pad hjälper till med skrivandet lite lustigt ibland.
Väldigt passande för Löven och co. att lova kraftag mot våran energianvändning i Paris. Han kommer hänvisa till sina löften när förslaget om stora energiskattehöjningar ska presenteras i vår. Och vad intäkterna ska finnansieras förstår vi men det disskuterar vi inte på detta forum.
Jag har bekanta som jobbar på SR, de tror verkligen på det här. De agerar som de nyttiga idioter de är och sväljer precis allt som kommer i deras väg. Pseudo-dokumentärer som ”The cowspiracy” räknas som absolut sanning likaså. Förmågan och framför allt intresset att sätta sig in i hur saker o ting verkligen fungerar är ointressant. Bara det är filmatiskt populistiskt producerat så så är det okej. Det är omöjligt att ens debattera med dem då de inte har några motargument , det bara öööh, ÄR så.
Detär tyvärr så att näringslivets ledare är de största opportunisterna. Dom går sina styrelsers ärenden och i många fall är ledamöterna en del av klimatproblemet. Så vill en företagsledare sitta kvar får han eller hon sjunga med i kören…
Detta citat säger en hel del om den värld som de lever i:
”Även om Johan Kuylenstierna kan se förklaringar till varför det fortfarande finns klimatskeptiker, påpekar han att han har svårt att förstå dem – helt enkelt av det skälet att en omställning till en mer hållbar framtid har så många andra positiva effekter.”
Dvs han köper skeptisism men ser inte meningen med den!
Om man som Axelsson ovan vill se fossilerna försvinna i framtiden så behöver man inte satsa på dem idag.
AP fonderna skall förbjudas göra det.
Hur går det då med de 85% av energiproducenterna? Blir det som med Kubas bilar. Då kan jag garantera att vi får miljöproblem framöver! Detta borde en sån som Johan fatta!
Varför inte propagera för clean air act i stället-den har givit god utdelning och god tillgång på energi!
För vi som är skeptiker vet att klimatet ändras oavsett CO2 utsläpp!
De skulle ha varit med under Lilla Istiden på 1600-talet då temperaturen sjönk flera grader. Då glaciärerna i bl.a. Alperna plöjde fram genom alpdalarna och krossade byar. Det var också fler och svårare stormar då. Skördarna slog fel av för sen vår och tidig höst, men även mer torka (torka och kallare klimat hänger ihop).
När man hör påståenden som ”klimatförändringarna har redan drabbat oss” så inser man vilka idioter de är. Eller totalt historielösa och total okunnighet i naturvetenskap.
Ett bättre klimat än det som vi har nu har vi inte haft sedan Medeltiden.
Koldioxidens bidrag till den s.k. växthuseffekten är obetydlig vilket visas av att så lite har hänt utöver de naturliga klimatförändringarna.
Efter ett referat av Lomborg fann jag följande konklusion:
Med vindkraft betalar vi för strömmen tre gånger: först för själva produktionen, sedan för subventioner till opålitlig förnybar energi och till sist också för subventioner till gas- och kolkraftverk, för att de skall stå beredda med reglerkraft.
http://narrskeppet.blogspot.se/2015/11/bla-dunster-och-sanningar-om-vindkraften.html
Mycket nöje!
”….vanmakt inför de enormt starka krafter som bekämpar en mer modererad och icke-alarmistisk syn på klimatet.”
Denna mer modererade och icke-alarmistiska syn på klimatet skulle det vara den som säger att inga åtgärder är motiverade, att det är bättre att låta den mänsklighet som lever om 50-100-200 år eller senare själva få uppleva en eventuell katastrof?
Men det är lugnt, de stora ländernas ledare lyssnar på sina forskare och handlar därefter inom ramen för vad som är rimligt och vad fortsatt utveckling och tillväxt tillåter. Naturligtvis binder ingen av dem sig vid något som inte kan ändra om det längre fram visar sig lämpligt, hur skulle de kunna göra det?
De religiösa övertonerna – Läran är bevisad, 97% tror på den, alla vetenskapsmän tror på den, hela näringslivet tror på den, att ifrågasätta den är det bara galningar och onda människor som gör, etc – är mycket bekymmersam och utgör helt klart ett hot mot demokrati och yttrandefrihet. I USA talar Obama-anhängarna om att göra det olagligt att tvivla.
Sveriges politiska ledare i den här frågan, dvs. MP, har fått något av en upphöjd status av prästerskap där ett ifrågasättande av dem och deras klimatpolitiska utopism blir liktydigt med hädelse mot Läran.
På förekommen anledning har jag en angelägna fråga om monsunen över Indien-Pakistan. Hur går den vetenskapliga diskussionen, har monsunen förändrat styrka, intensitet och läge på grund av (C)AGW?
CAGW propagandan har jag kommit i kontakt med och den är jag inte intresserad av.
Tacksam för svar, som det heter.
Mvh
Ann
#10
Just detta att vi skall tyst acceptera en förändring och inte ifrågasätta motiven för den skrämmer mig mest.
Jag försökte få en alarmistisk bloggare att diskutera detaljer i klimatfrågan, solen 😉 , men han var helt oförstående och helt utan förmåga ta en diskussion. Han höjde tonläget och talade om förnekelse.
Johan K i SVD intervjun visar på denna typ av hängivenhet. Varför ifrågasätta något som kan bli så bra?
SEI under Johan R hade en vision om att Kineserna skulle skita i torrdass. Något som genomfördes i ett flerfamiljshus på Kinesiskt vis-utan ifrågasättande. SEI lät vårt bistånd bekosta det.
Varför ifrågasätta något som är gratis och kan bli så bra?
Follow the money.
40 miljarder ton koldioxid årligen gödslar människan jorden med. De grönas önskedröm är att beskatta dessa utsläpp med 1 kr/kg.
Det vattnas i munnen på bankerna som planerar att administrera utsläppsrättshandeln och ta procent på hela kalaset.
Bankerna vill tjäna pengar igen i lån till grön energi investering, utan risk eftersom kolpengar är säkerhet när vansinnesprojekten konkar.
Hur mycket pengar?
Säg 1000 kr per ton och vi betalar i hundringar för att ha en bekant måttstock.
40 miljd ton är 40 000 miljoner ton a 1000 kr.
det blir 40 miljoner miljoner. Dom flesta av oss har aldrig haft en kontant miljon, men i hundralappar blir det en bunt på en meter.
Det betyder att politiker och banker ser fram emot att årligen hysta in 40 miljoner meter staplar av hundralappar om dom bara kan hålla myten om farlig agw vid liv.
Det motsvarar alltså en stapel hundralappar som når runt jorden, efter franska revolutionen definierades en meter som 1/10 000 000 avståndet ekvatorn till någon av polerna.
Det kan vara bra att komma ihåg att pengar är en stark drivkraft bakom agw-hysterin, och att ett ganska litet antal aktörer vill ha monopol på att hantera stora mängder pengar och berika sig.
Jag tycker finansjournalister och ekonomer borde granska koldioxidgeschäftet.
Jag tror inte det finns många beslutsfattare av betydelse som faktiskt tror på berättelsen om agw-katastrofen. Det vetenskapliga underlaget för koldioxidskatt saknas, men det politiska och ekonomiska finns alltid.
Björn #13,
”Jag tycker finansjournalister och ekonomer borde granska koldioxidgeschäftet.”
När all sansad diskussion om klimatvetenskapen och om den klimatpolitik som MP för är bannlyst i storstadsmedia så är chanserna för en sådan granskning liten. De enda röster som får lova att komma fram är de som tycker att politiken inte är tillräckligt radikal. Typ Rockström ovan, och vindindustrin som vill ha mer subventioner.
#9 LBt
Det är rörande att du lägger din tillit till de stora ländernas ledare, dvs Putin, Xi Jinping och kanske snart Donad Trump. Jag är kanske inte lika full av förtröstan inför detta gäng. Knappast inför småländer som Sveriges ledning heller. Men du har dina vänner i din religion. För mig är ditt auktoritetsargument givetvis inte ens ett giltigt sådant. Jag håller mig till fakta. Det finns inget som tyder på något överhängande klimathot, och att sitta i Paris och tjafsa om hur många tusentals miljarder dollar man ska slösa för att försöka styra klimat någon tiondels grad hit när samma stad precis visat vilka verkliga problem vi står inför är direkt osmakligt.
Vad gäller energiförsörjning kan vi hålla oss till business-as-usual. Till skillnad från ett icke-hot från klimat är sådana som du och dina trosfränder ett äkta hot mot välstånd med er inställning att ge utveckling och tillväxt vad de tål istället för att stimulera dem.
Utsikterna för ett bindande avtal i Paris tycks mycket små som tur är. Det blir några meningslösa dokument som sedan ingen bryr sig om i praktiken när vardagen återvänder och paraplydrinkarna är slut.
Bindande eller icke bindande avtal hindrar inte MP och Åsa Romsson att tvinga in Sverige i dyra och vansinniga s.k. klimatåtgärder.
Klimatalarmismens offer: Vetenskapen, demokratin och yttrandefriheten. Vetenskapens framgång är beroende av kritisk granskning. Inga vetenskapliga utsagor får betraktas som den absoluta sanningen, utan måste hela tiden kunna omprövas av ny forskning. Inte ens Newtons gravitationsteori som ju Einstein formulerade om.
Exemplet lysenkoismen i Sovjetunionen förskräcker. Ingen kritisk forskning fick förekomma. Vetenskapsmän fängslades eller avrättades. Det hela ledde till en katastrof för det sovjetiska jordbruket.
Ingemar#14, Klimatalarmisterna som styr, vilka är dom? Mp tror att det är genuin oro för klimatet som driver politiken. Min tes är att mp har fel. Genuin oro driver bara propagandan.
Politiken drivs av att använda agw instrumentellt för att nå politiska mål, som Bush/usa använde lögner om ”weapons of mass destruction” för kriget mot Irak tex.
Om den politiska drivkraften är finansiell och inte vetenskapligt underbyggd, då hjälper inte alla vetenskapliga argument i världen. Vi behöver ekonomiska argument.
Om jag har rätt kommer inte koldioxidutsläppen heller att avstanna, eftersom det vore att slakta gåsen som värper guldägg. Inte heller kommer den fattiga världen styras bort från fossilanvändning, tex indien, tvärtom! Den outvecklade världen kommer uppmuntras att bränna koldioxid, och betala till politiker och finansmarknad.
Journalister och andra miljökommunister som mp, som på riktigt tror att världen tänker avveckla co2 tillverkning är de som är mest grundlurade.
Dom är de nyttiga idioterna.
Fattiga världen kommer förmodligen få subventionerad fossilförbränning tills de fått upp volymerna rejält, blivit rika och tvingas betala.
Parallellt kommer en ”grön” energisektor växa fram vars enda syfte är att ”tvätta” kolpengarna i meningslösa dyra projekt som endast finns för att slussa pengarna i fickorna på de som driver klimatpolitiken.
Min poäng är att Al Gore har rätt. Den vetenskapliga debatten är, om inte över, så betydelselös. De som verkligen driver klimatpolitik rubbas endast av ekonomiska argument. De som predikar klimatundergång drivs av religiös övertygelse och kan ej rubbas av förnuftsargument.
Detta är MIN dystra analys av läget, och vad värre är kan situationen endast räddas av hederliga eller åtminstone ärliga politiker med makt. I Sverige finns inga sådana varelser, och i övriga världen är det en bristvara.
Jag ser faktiskt ingen väg ur den här knipan.
Men man ska inte ge upp bara för att läget verkar hopplöst. Jag hoppas nationalekonomerna snart vaknar och ansluter sig till naturvetarna och breddar upplysningsfronten.
En av de ryska ledarna i finska vinterkriget, general Vinogradov, lyckades fly i en stridsvagn. Efter förhör i Moskva togs han ut i skogen och sköts för ”förlusten av 55 fältkök”.
Vi får hoppas att inte ett liknande öde kommer att drabba Åsa Romson och Johan Rockström, vår tids general Vinogradov. Hedern har de redan förlorat och omdöme har de aldrig haft.
Lasse #12 mfl
Angående SvD:s klimatpod (med ’Veckans Rockström’ som stående inslag)
Jag lyssnade på Johan Kuylenstierna, och han försöker låta lite resonabel och hejda/dämpa ’journalisterna’ (Alestig & Stiernstedt) som har svårt att lägga band på sig när de ville fylla med sin (närmast religiös) klimathotsentusiasm och -iver.
De ägnade ca 1:a halvan ägnar de sig åt att för varandra försöka förklara att ’skeptiker’ ju egentligen borde kallas ngt annat, och att dom är välfigt få, och rent allmänt mest bara ’knäppa i huv’et’ vilket de vill demonstrera med några valda klipp/mail de säger sig ha fått.
De pratar dessutom om den livliga högljudda och infekterade ’klimatdebatten’ (vilken jag öht aldrig har sett ske, men de pratar troligen om sina inkorgar, och kanske gapandet och skitsnacket från aktivisterna om dessa ’förnekare’).
Redan i Kuylenstiernas 1:a utläggning, om ’skeptikerna’ ger själv svaret:
Det handlar ju om så mycket mer än klimatet, det handlar om och är intimt förknippat många delar av samhället, och många aspekter av livet, hela vårt system, hur allt detta måste förändras och påverkar så mycket ..
Och att det nog var därför skeptikerna ifrågasatte (dvs ’starka krafter motarbetar’) klimatforskningen. Och journalisterna fyllde snabbt it ’det är någon sorts förträngningseffekt!?’
Det är mycket glidande, undvikande, omdefinierande av vad frågorna skulle handla om. Och även mycket ’talking point’ svar riktad mest mot redan troende. Jag skulle nog hävda att hans ’motargument’ mot när journalisternas lobbade ’skeptiska’ invändningar mot honom nästan genomgående var pseudovetenskapliga: Hans upplägg utgick hela tiden från att den kommande uppvärmingen (hela tiden om säg 4 grader detta århundrande, kanske upp till 7 grader) redan var ett faktum. Och att detta nu doldes av naturliga föluktuationer, att haven skulle ta upp mycker mer än vad man trodde, Och att alla dessa osäkerheter ju kan slå åt två håll.
Men när han avrundade det hela avslöjade han sig faktiskt rejält:
Han tyckte att det värsta som kunde hända (där skeptiker invänder) vore att man bygger ett mycket bättre samhälle, mer hållbart, rikare, bättre resursanvändning, effektivare, ny affärsmöjligheter etc … som ju helt oavsett är ett mycket finare samhälle än dagens smutsiga fossilbaserade …
Han sa mao rätt ut att det var ett helt annat (’mycket bättre’) samhälle han såg framför sig, och att ’klimathotet’ ju är en bra förevändning, för att driva på i den riktningen. Och ifall detta inte stämde, så är ju inget förlorat ändå …
JN tillägger:
Men alla de saker som skulle kunna göras bättre, är ju tillåtna att göra ändå. Det krävs noll klimathot för att förbättra tex energieffektiviteten eller mer värde och jobbskapande som gör samhället rikare. Men poängen är ju den rakt motsatta, att allt de förordar handlar om skattemedel och tvång för att driva det i deras önskade samhällsförändrings riktning .. gigantiska pengar är ju allt de hela tiden pratar om att få bestämma över och använda för sina egna käpphästar.
Kuylenstierna försökte låta lite resonabel, och lyckades också till en del. Men visade i slutändan att han också drivs av andra motiv än ngn vetenskap eller sökande efter kunskap.
Dags att byta namn på klimatalarmismen.
Rätt benämning är statsterrorism.
#20 Jonas N
Det som är lite skrämmande är att de ser denna omvandling som något alla skall acceptera utan att få en riktig debatt. Detta under förevändningen att det är bråttom och nödvändigt.
Glaciärerna smälter fick vi reda på i SR i veckan:
Baserad på denna: http://www.sciencedaily.com/releases/2015/11/151112150438.htm
Accelererar??
Men vad ser vi: https://stevengoddard.wordpress.com/page/2/
Håller med dig John Silver glöm inte att även de platsar som landsförrädare..
ger man bort ett lands suveränitet utan att grundlagen ändras så är det just det.. och räknas som en klar krigs handling… Och ska hanteras där efter..
Jonas N:
Måste säga att jag är mäkta imponerad över dina analyser och kommentarer! Du är väldigt skärpt Jonas N och varje inlägg du skriver läser jag med största nöje. Vet inte om det beror på mig men min bild är att du skruvat ner tonläget och drar dig för överdrifter mer än vad du gjorde tidigare. Detta gör att genomslagskraften ökar enormt eftersom du inte längre stöter bort oliktänkande.
Keep up the good work helt enkelt!
Gustav #24
Kan inte annat än instämma!
Jonas N är en doldis med sån tyngd i sin argumentation att han förmodligen skulle råka riktigt illa ut om han inte skrev under pseudonym.
Så Jonas: Vi är många som ser upp till dig och lyssnar på det du säger 🙂