Vad kan vi komma överens om ?

venus_magellan

Venus, aftonstjärnan

I dessa dagar då mörkret känns som djupast lockar adventshelgerna och december med sina levande ljus. Under eftermiddagen tisdagen den 26 november strax efter solens nedgång körde jag hem de åtta milen från Visby till Hamra. Det var kallt och klart och himlen över horisonten gick från turkos till djupt pariserblå under färdens gång. Venus, aftonstjärnan låg ett stycke över horisonten i söder och guidade mig mot mitt mål. Hon sken klar och stark och jag tyckte mig se fem uddar, som en julstjärna. Jag var tvungen att öppna fönstret för att se om det inte var en synvilla skapad av bilglasets egenskaper, men nej där hängde en riktig julstjärna mot den kyliga novemberhimlen.

201311nk_venus_hor

Jag kom att tänka på alla de motsatta slutsatser som ständigt framkommer från olika forskarlag och ganska infekterade konflikter inom klimatvetenskapen som kommer till uttryck i olika forum. Hur kan det vara möjligt att komma fram i diskussionen, hur kan vi försöka lägga vissa fakta bakom oss eller ska vi låta alla klimatologiska fakta ligga öppna för diskussion. Efter den senaste rapporten kan jag trots allt se att IPCC tagit ett steg tillbaka på flera punkter och kanske skulle vi ägna lite tid åt att se på vilka punkter som vi kan komma överens, skeptiker och de som hävdar att våra utsläpp av koldioxid innebär ett påtagligt hot mot världens människor. Jag är fullt nöjd med att bli kallad klimatskeptiker, men jag undrar vilket ord jag skall använda för den andra sidan utan att redan i första meningen använda ett epitet som känns nedvärderande, som t.ex klimatalarmister, Kom gärna med förslag, ni som känner att IPCC´s senaste rapport är den mest auktoritativa sammanställningen om klimatförändringarna och dess orsaker. Jag väljer ett eget ord – klimatengagerade. Jag kommer säkerligen att tolka vetenskapen på ett sådant sätt att den tonar ner hotet, varför ni gärna får komma med påpekanden, – ÅH NEJ! det påståendet kan vi inte skriva under på. I förlängningen borde det ändå vara möjligt att komma överens om vissa basfakta och sedan se på dom delar där vi har skilda åsikter, och diskutera dessa utifrån våra olika övertygelser. Så jag kommer att över tid försöka sammanställa en lista på saker som vi borde kunna komma överens om. Kan vi komma överens om följande? De i rött kan tolkas som oroväckande, de i blått bör vara lugnande. Obs, jag tar mig friheten att delvis omformulera dessa påståenden efter förslag från kommentatorer, se det som en levande lista. Förändringarna gäller om inte annat anges exaktheten i formuleringarna.

Temperaturen

Den globala medeltemperaturen över land och hav har stigit sedan 1850, troligen med strax under en grad Celcius.

Den globala medeltemperaturen har inte stigit de senaste 15 åren

Under Holocen (senaste tiotusen åren) har det under flera längre perioder varit varmare än de senaste femtio åren 

Den medeltida värmeperioden var sannolikt lika varm globalt som den innevarande ★ (se nedan)

Nederbörd

Under uppvärmningen sedan 1980 har nederbörden ökat och torkan minskat i Sahelområdet (savannbältet söder om Sahara) och minskat utbredningen av Saharaöknen.

Havsisen

Havsisen i Arktis har minskat sedan 1979 och uppvisade sin lägsta minsta utbredning sommaren 2012 sedan satellitmätningarna började.

Havsisen runt Antarktis har ökat sedan 1979 och visade år 2013 den högsta största utbredning sedan satellitmätningarna började

Koldioxid

Koldioxid absorberar strålning inom vissa frekensband (främst infraröd strålning) och halten i atmosfären påverkar planetens energibudget

Koldioxiden i atmosfären har ökat med ca 40% sedan 1800-talet och ca 25% sedan mätningarna började 1958.

Generellt har tillskottet av CO2 i atmosfären stigit succesivt från ca 1ppm/år (en per miljon) på sextiotalet till 2 ppm/år på tjugohundratalet.

Ökningen av koldioxiden i atmosfären har generellt gynnat tillväxten av gröna växter globalt. 

Den största ökningen av halten CO2 för ett enskilt år är fortfarande 1998

Exctrema väderhändelser

Antalet stormar och tyfoner har inte ökat under de senaste femtio åren

Antalet översvämningar har inte ökat under de senaste femtio åren

Havsnivån

Havsytans höjning under de senaste hundra åren ligger i genomsnitt väl under 2 mm per år. Perioder av högre och lägre höjningar har förekommit men det finns inga tecken på en acceleration under senare tid.

Det var några påståenden som jag gärna såg att vi kunde vara överens om. Kanske de klimatengagerade vill tillföra några ”röda” påståenden till denna lista, eftersom jag säkerligen har en bias för blåa påståenden. Nu finns det ju naturligtvis en rad påståenden där vi inte är överens, som t.ex hur stor andel av tillförseln av CO2 som beror på människans förbränning av fossila kolväten. Jag skulle kunna tolka IPCC uttalande som att huvuddelen, dvs betydligt mer än 50% kommer från denna källa. Vi skulle därför kunna komma överens om följande påstående, som då kan tolkas som både blått och rött.

Människans förbränning av fossila bränslen och förändring av landskapet står för en avgörande del av denna ökning (OBS med avgörande del avser jag mellan 50-90%)

★ För mig är det t.ex uppenbart att den medeltida värmeperioden (som kallas MWA, Medivial Warm Anomaly på IPCC-språk) var lika varm eller varmare på norra halvklotet än de senaste trettio eller femtio åren. Jag skulle kunna hänvisa då till en rad olika vetenskapliga arbeten men nöjer mig med en graf skapad efter Ljungquist 2010.

Ljungqvist2010b

Jag anser därför att vi alla kan komma överens om att det inte finns några belägg för att den innevarande värmeperioden överstiger den medeltida över en tidsperiod av trettio eller femtio år. Redan här kommer med all sannolikhet de engagerade att peka på vad IPCC säger och de uttrycker sig som så här i sitt SPM:

In the Northern Hemisphere, 1983–2012 was likely the warmest 30-year period of the last 1400 years (medium confidence). {2.4, 5.3}

Här menar med andra ord IPCC´s sammanfattning att den senaste trettioårsperioden 1983-2012 troligen var den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1400 åren (ganska säkert). Hur kan vi använda denna information för att nå samförstånd? Vad säger texten i huvudrapporten, vilka data för fram till denna sammanfattning? Här kan jag säga att det är lätt att tappa bort sig själv. Som så ofta tidigare så för skribenterna inom IPCC föra fram lite olika sidor av saken, dvs motsägande arbeten och sedan gör de en avvägning för SPM som kan diskuteras.

Nedan följer en mer fullständig diskussion på engelska citerad direkt ur AR5 och som som bara ni som är intresserade behöver läsa, det blir rätt mycket rundprat. I mina öron är det en lång harang som försöker att väga ihop motstående information och samtidigt bibehålla misstankarna om att den medeltida värmeperioden ”troligen” inte var lika varm som denna. De fetade delarna är mina, samt deras slutsats i sluet i rött.

NH reconstructions covering part or all of the first millennium suggest that some earlier 50-year periods might have been as warm as the 1963–2012 mean instrumental temperature, but the higher temperature of the last 30 years appear to be at least likely the warmest 30-year period in all reconstructions (Table 5.4). However, the confidence in this finding is lower prior to 1200, because the evidence is less reliable and there are fewer independent lines of evidence. 5.3.5.1 Recent Warming in the Context of New Reconstructions New paleoclimate reconstruction efforts since AR4 (Figure 5.7; Table 5.4; Table 5.A.1) have provided further insights into the characteristics of the Medieval Climate Anomaly (MCA; Table 5.1) and the Little Ice Age (LIA; Table 5.1). The timing and spatial structure of the MCA and LIA are complex (see Box 6.4 in AR4 and Diaz et al., 2011) (and section 5.5), with different reconstructions exhibiting warm and cold conditions at different times for different regions and seasons. The median of the NH temperature reconstructions (Figure 5.7) indicates mostly warm conditions from ca. 950–1250 and colder conditions from ca. 1450–1850; these time intervals are chosen here to represent the MCA and the LIA, respectively. Based on multiple lines of evidence (using different statistical methods or different compilations of proxy records; see Appendix 5.A.1 for a description of reconstructions and selection criteria), published reconstructions and their uncertainty estimates indicate, with high confidence, that the mean NH temperature of the last 30 or 50 years very likely exceeded any previous 30- or 50-year mean during the past 800 years (Table 5.4). The timing of warm and cold periods is mostly consistent across reconstructions (in some cases this is because they use similar proxy compilations) but the magnitude of the changes is clearly sensitive to the statistical method and to the target domain (land or land and sea; the full hemisphere or only the extratropics; Figure 5.7a). Even accounting for these uncertainties, almost all reconstructions agree that each 30-year (50-year) period from 1200 to 1899 was very likely colder in the NH than the 1983–2012 (1963–2012) instrumental temperature. NH reconstructions covering part or all of the first millennium suggest that some earlier 50-year periods might have been as warm as the 1963–2012 mean instrumental temperature, but the higher temperature of the last 30 years appear to be at least likely the warmest 30-year period in all reconstructions (Table 5.4). However, the confidence in this finding is lower prior to 1200, because the evidence is less reliable and there are fewer independent lines of evidence. There are fewer proxy records, thus yielding less independence among the reconstructions while making them more susceptible to errors in individual proxy records. The published uncertainty ranges do not include all sources of error (Section 5.3.5.2), and some proxy records and uncertainty estimates do not fully represent variations on timescales as short as the 30 years considered in Table 5.4. Considering these caveats, there is medium confidence that the last 30 years were likely the warmest 30-year period of the last 1400 years.

För mig känns det uppenbart att IPCC inte vill släppa Michael Manns tidigare arbeten, trots att de utsatts för betydande kritik. Här har IPCC försökt linda in, vrida runt och komma fram till en slutsats som gör att osäkerheten blir kvar. Detta är ett exempel där de klimatengagerade bör sansa sig och öppet säga att det med stor sannolikhet inte går att säga att de senaste trettio åren varit varmare på norra halvklotet än vad som var fallet under vår medeltid, kring år tusen. Men detta är kanske ett sådant område där vi sansat kan diskutera publicerat material och komma överens om en gemensam ståndpunkt? Den skrivning som IPCC erbjuder anser jag inte har ett verkligt stöd i den publicerade litteraturen, de skriver troligen (likely) med hygglig säkerhet (medium confidence), det hade varit mer ärligt att säga att de två perioderna var jämförbara, med en felmarginal som kan slå åt bägge hållen. Det hade givit författarna i detta fall respekt från mig.

Njut av Aftonstjärnan om kvällarna och tänd många levande ljuse under stundande advent. Och om ni orkar, försök hur den andra sidan ser på saken. Om inte annat ger det viss ro i själen.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tack Lars,
    ska vi komma någonstans i debatten måste vi få fler klimatengagerade att ta upp en öppen debatt

  2. Tage Andersson

    Intressanta är astronauten Walter Cunninghams fyra teser:

    1. Det finns ingen orsak att se dagens temperatur eller temperaturtrend som oroande
    2. Mänskligt producerad CO2 är obetydlig för den globala temperaturen
    3. Det finns ingen rimlig anledning att betrakta dagens CO2 och temperatur som optimala
    4. Människan kan inte signifikant påverka jordens temperatur. Tron att vi kan rena fantasier.
    http://notrickszone.com/2013/11/26/astronautphysicist-walter-cunningham-after-15-years-has-not-found-one-piece-of-evidence-supporting-co2/

  3. HansH

    Kan kanske vara vettigt att lista på detta vis. Den viktigaste punkten blir dock tillägget / Har hänt förut i klimathistorien / ….har det hänt förut, ja då talar vi nog om naturliga förlopp.

  4. Lasse

    Håller med ovanstående och Lars.
    Men det finns inget skäl att inte studera och försöka förstå mer om klimatet!

    Men att säga att vi på ett avgörande sätt kan påverka det med CO2 är inte ödmjukt nog enligt mitt förmenande!
    På Watts up idag så ser vi hur skördarna ökar i takt med befolkningen och CO2. Frågan är om det är befolkningen/efterfrågan som styr?

  5. Bra sammanfattning Lars!

    Jag har några mindre detaljer som jag noterade vid första genomläsningen:
    ”Uppvärmningen sedan 1980 har ökat nederbörden”
    Vi vet inte anledningen, det kan vara havsströmmar eller något annat. Jag föreslår att stryka ordet ”Uppvärmningen”.

    Vad gäller ”lägsta utbredning” och ”högsta utbredning” så kanske det är lämpligare att skriva minsta respektive största, istf lägsta/högsta? Det är ytor vi pratar om och inte höjden på isen.

    Vad gäller ”Koldioxid absorberar infraröd strålning” så är det delvis rätt. CO2 absorberar strålning i vissa frekvensband (eller vissa band av våglängder) tex en del av det som vi kallar infraröd strålning. Men hur man än skriver det kommer någon att tolka det fel.

    Sedan ”succesivt från ca 1 på sextiotalet till 2 ppm” så bör man kanske skriva ”successivt from ca 1 ppm/år på sextiotalet till ca 2 ppm/år”?

    Det hade ju varit intressant om något från ”andra” sidan hade gjort en liknande lista för att se vad vi egentligen är överens om och vad vi (eller de) inte förstått.

    Men som någon redan skrivit ”Det finns ingen rimlig anledning att betrakta dagens CO2 och temperatur som optimala”. Jag kunde inte sagt det bättre själv.

  6. Stickan no1

    Välment och i andra sammanhang helt normal diskussionsgrund.
    MEN:
    Tror det blir svårt att komma överens med historierevisionister som skriver om historien utifrån egna syften.
    De kan till och med ändra vad man kommit överens om i efterhand, om det passar deras egna syften.

    Det kanske är skälet till att dagens opinionsbildare är helt historielösa?

  7. OR

    Bra fråga Lars, och bra försök till svar. Men vad gör vi med det som inte är rationellt i sammanhanget? Är ”klimatmissionär” en nedsättande beteckning? (ordet klimatkommissionär kan man få blodstörtning av!)
    Vetande står sig ibland slätt mot tro, för tron behöver inte bekymra sig om konfidensintervall. Så jag håller nog på Cunninghams teser som Tage A citerar i #2. Först är det viktigt att sätta ned fötterna och formulera vad ”vi”tror på.

    Kan vi vara överens om att vi som människor bär med oss en välgrundad oro för vår utsatthet för klimatet? Som jag tänker det är den överförd sen urtiden inte genetiskt utan genom spegelneuronerna. Jag har för mig att antropologer räknar med att det här ligger bakom vår benägenhet att kommentera vädret.

    Kan vi vara överens om att människor genom sitt nuvarande antal på jorden, och sin utveckling av teknologier står för en allt större påverkan på jordens miljö, och att denna situation är unik och kan kräva unika ställningstaganden. Själv skulle jag gärna se att detta kunde vara grund för att föra över fokus från klimat till kemi, och framförallt plaster. I dagarna talas om hormonstörande ämnen på nyheterna, men ingen nämner ftalaterna som bl.a. finns i all plastfärg och redan har påvisats fördröja och hindra utvecklingen av pojkar på fosterstadiet. Inte konstigt att EU har svårt att komma till skott med några riktlinjer.

  8. Pär Green

    7 OR 2013/11/27 kl. 13:58

    ”Kan vi vara överens om att människor genom sitt nuvarande antal på jorden”

    Det finns gott om rum för människor och djur!
    Enligt beräkningar kommer antalet människor minska!
    Minska FN och EU med hälften och kräv lite mer handling!
    Det räcker inte med att kräva raka gurkor eller engagera sig i snus!

  9. Dilitanten

    Det här tycker jag att många borde kunna bli överens om:
    Ökande CO2 utsläpp på grund av ökande förbränning av fossila bränslen har lett och kommer att leda till ökande välstånd för mänskligheten.
    Mänsklighetens välstånd är fortfarande på en katastrofalt låg nivå.
    Låt oss koncentrera oss på våra nu pågående katastrofer, barnadödlighet, svält etc och tillsvidare strunta i framtida eventuella katastrofer.

  10. Sören G

    OT Usläppstaket för CO2 på Arlanda tas bort.

  11. Perfekt

    Inga kommentarer från husalarmisterna? håller ni med om listan?

  12. Pär Green

    7 OR 2013/11/27 kl. 13:58

    ”Kan vi vara överens om att människor genom sitt nuvarande antal på jorden”

    Det finns gott om rum för människor och djur!
    Minns jag rätt får ALLA plats på Öland!
    Men garderar mig med Gotland!
    Hur trångt är det på jorden?

  13. PT

    Pär Green #11
    På Gotland blir det nog lite väl trångt om alla kommer dit. 0,44 kvm per person. Knappt stå plats.
    Det var dock inte många år sedan som all jordens befolkning hade fått liggplats på Gotland.

  14. PT

    OT
    Thomas Quick och Klimatet
    Såg debatten om Thomas Quick igår på TV. Där hade ett stort gäng med experter inom psykologin (enligt egen utsago bäst i världen) lyckats påverka rättsväsendet så att man fällde Thomas Quick för ett flertal mord. Nu visade det sig att dessa experter stötts sig på felaktig forskning, Thomas Quick har frikänts och nu står man där med byxorna nere. Är det det som kommer att hända inom klimatforskningen?

  15. Lars Jonsson

    Pär # 11
    Snälla skicka inte hit alla till oss på Gotland ☺
    Or # 7 Håller med dig att det finns en nedärvd oro för väder och vind, på samma sätt som det finns det mot ormar. Antagligen är den olika hos olika människor och de som är känsligast blir säkerligen mycket ångestladdade av all den desinformation så väl som information som de ges.
    Människan påverkar i hög grad jordens miljöer, och om vi ser till klimatet i en mer begränsad miljö är det uppenbart att stora förändringar sker genom avverkning av skog, uppdämning av floder, igenfyllnad av floddeltan och stadsbildningar, vägar etc etc.

  16. PT

    Min mailväxling med SVT
    Mail från mig till Eva Hamilton SVT
    Rapportering av klimathotet i SVT
    SVT stöttar sig på utsagorna från IPCC i alla sina sändningar eller kommentarer när det gäller klimatet.
    IPCC stöder sig i sin tur på teorier och datamodeller. De klimathot som dessa modeller kommer fram till visar sig dock inte ha mycket med verkligheten att göra.
    De s.k. klimatskeptikerna, som jag skulle vilja kalla klimarealister, stöder sig på de fakta vi har från den den tiden som vi har haft en ökning av koldioxiden.
    Dvs:
    En global temperaturhöjning av ca 0,7 grader under 1900-talet och ingen temperaturförändring under de senaste 17 åren.
    En havsvattennivå som stiger med några få mm. per år
    Isar runt polerna som kommer och går men totalt inte minskat.
    Väderkatastrofer som inte ökat i antal eller styrka.
    Alltså ingen särskilt stor hotbild.
    Varför sopas alla dessa sanningar under mattan?
    Det finns många forskare som stöttar IPCC, men det finns också massor av seriösa forskare som är klimatrealister och är skeptiska mot IPCC. Släpp fram båda sidorna i er rapportering. Vi vet väldigt lite om vår framtid, så varför släpper ni bara fram den ena sidan i klimatdebatten?
    Är det politiskt inte tillåtet att släppa fram andra synpunkter än de som kommer från IPCC?
    Med vänliga hälsningar

    Svar från SVT

    Hej
    Det är riktigt att vi bygger vår rapportering på den forskning som finns kring klimatet och inte minst IPCC. Under det stora internationella mötet i Stockholm i september intervjuade vi många olika personer och även personer som inte anser att klimathotet är så starkt som de flesta av forskarna anser.
    Men, som sagt, vi kan enbart bygga vår rapportering på forskarnas bedömningar.

    Med vänlig hälsning

    Ulf Johansson
    Programchef riksnyheter

    Hej Ulf!
    Tack för ditt snabba svar.
    Det är ju precis det jag tycker att ni skall göra: Bygga rapporteringen på forskarnas bedömningar. Det finns forskare som stöder sig på IPCC politiska bedömningar och det finns forskare som stöder sig på den verklighet vi nu ser omkring oss. Släpp fram båda i debatterna och rapporteringen och inte ensidigt IPCC:s nu mer och mer ifrågasatta scenarier.
    Koldioxiden är inte roten till allt ont här i världen.
    Hälsningar

  17. Pär Green

    14 PT 2013/11/27 kl. 15:42

    ”På Gotland blir det nog lite väl trångt om alla kommer dit”

    Ok, då tar vi Småland som exempel!
    Det är principen PT!
    Bara för att Du skall få en uppfattning!

    15 Lars Jonsson 2013/11/27 kl. 15:43

    Pär # 11
    ”Snälla skicka inte hit alla till oss på Gotland ☺”
    Du får ta med nuvarande regering, och framför allt Ullenhag!

    Ullenhag tycks ha tappat all verklighetsuppfattning!

    Ett företag som anställer en person som nyligen anlänt till Sverige får ett lönebidrag från AF på 80 procent av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar från dag ett. Arbetsgivaren som skulle betala 19 000 kronor plus skatt och avgifter i månadslön betalar i stället bara 7 300 kronor. Resten, cirka 17 600 kronor, står AF för.

    Instegsjobb leder till diskriminering Sedan 2007 har Sverige haft ett fokus på att ge extra hjälp åt nyanlända invandrare på arbetsmarknaden. Det är i grunden ett bra initiativ men tyvärr så faller denna riktade insats på eget grepp. En diskriminerande orättvisa har skapats genom att staten ger incitament att anställa nyanlända invandrare till hårt subventionerade lönekostnader samtidigt som arbetslösa svenskar, oavsett ursprung och etnicitet, snällt får vänta på sin tur, skriver tolken Håkan Lösnitz och David Lindh (SD).

    Visst finns det människor som inte är attraktiva på marknaden beroende på kanske ålder eller handikapp men varför ska regeringen så effektivt skapat en osund konkurrens där människor utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare?

    Som tolk får man ofta en direkt insyn i bland annat Arbetsförmedlingen (AF) och ser hur systemet utnyttjas systematiskt. Nyanlända anställs i så kallade instegsjobb och byts sedan ut efterhand som den maximala tiden på två år för bidragen går ut. På så vis har en oseriös arbetsgivare ständigt en mycket låg lönekostnad. Systemet kringgås genom att endast projektanställa på halvårsbasis vilket också är längden på den period AF betalar ut bidraget för instegsjobben åt gången.

    Den nyanlände lever då osäkert tack vare formen på anställningen samtidigt som arbetsgivaren planerar att byta ut henne till förmån för ännu en nyanländ som garanterar en fortsatt låg lönekostnad, och så går karusellen varv efter varv utan att någon reagerar. De som får lida för den på pappret fina riktade insatsen är de utnyttjade arbetstagarna, arbetslösa svenskar och konkurrenterna, men även alla skattebetalare som ovetandes gynnar denna snedvridna konkurrens.

    Vi kan ta ett exempel: Ett företag som anställer en person som nyligen anlänt till Sverige får ett lönebidrag från AF på 80 procent av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar från dag ett. Arbetsgivaren som skulle betala 19 000 kronor plus skatt och avgifter i månadslön betalar i stället bara 7 300 kronor. Resten, cirka 17 600 kronor, står AF för.

    Skulle samma företag i stället anställa en arbetslös person som redan bor i Sverige, får företaget inte en krona i bidrag trots att det handlar om samma jobb. Först efter att den arbetssökande varit arbetslös i ett år, skulle företaget få cirka 60 procent i bidrag från AF beroende bland annat på ålder.
    Eftersom detta är satt i system bland flera arbetsgivare så har det bildats en osund konkurrens. Här i Göteborg blev detta uppmärksammat av GP som undersökt en större cafékedja som misstänktes utnyttja olika anställningsbidrag från AF. Denna osunda konkurrens kan även synas i annan servicenäring som till exempel städbolag och taxi med mera

    I veckan meddelar migrationsverket krav på 1 MILJARD för kostnader för boende och att anställa
    500 personer!

    Hanteringen av invandring överförs till kommuner som måste dra in på service och åldringsvård!

  18. pär Green

    Lars Jonhsson

    Vilka är vi?

    Läs vad AB skriver! De tycks ha en annan uppfattning o ”kunskap”

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17914755.ab

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17920364.ab

  19. L

    I Allt om vetenskap kunde jag läsa en artikel skriven av Johan Hansson, tekn. dr. i partikelfysik och professor. Eftersom jag inte förstod riktigt skickade jag följande till funPhysics:
    ”I senaste Allt om Vetenskap har Johan Hansson en artikel om Vatten. Och jag har några funderingar. Så här står det:
    “Inte heller hjälper det att flera stora glaciärer , som tidigare försett miljontals människor med sötvatten, nu riskerar att försvinna inom kanske hundra år på grund av den globala uppvärmningen.”

    Vad är den globala uppvärmningen? Temperaturen har ju stått still i över 15 år. Detta trots att det vid millennieskiftet kom ett antal prognoser om stigande temperaturer. Inte en enda en hade rätt. Och om forskarna haft 100 procent fel, är det väl dags att tänka om. Det är ju det som är evidensbaserad forskning.

    Isarna i Arktis och Antarktis skulle smälta. Arktis skulle vara isfritt 2035, och enligt en del “forskare” ännu tidigare. Men isutbredningen är rekordstor både i Arktis och Antarktis. När det gäller Arktis så är istäcket större än någonsin sedan 2002. Min statistik sträcker sig bara dit. När det gäller Antarktis så har det aldrig varit så mycket is den här tiden på året sedan mätningarna startade 1977.

    Det skulle blåsa mera enligt “forskarna”. Men inte heller det stämmer. Trots Haiyan. I den 36:e dödligaste cyklonen dog drygt 12 000 personer. Haiyan har skördat mindre än 5000. Och rekordet för området är 185 knop 1961 mot Haiyans 170 knop. Se länk. http://www.wunderground.com/hurricane/deadlyworld.asp
    När det gäller Atlanten så är 2013 (än så länge) det första året sedan 1900 (om jag inte missat något) där ingen storm överstigit 75 knops hastighet. Även 2012 var lugnt med en storm på 100 knop och Sandy med 95.

    Så: Vad menas med den globala uppvärmningen?

    En annan intressant fråga är glaciärernas vattenförsörjande effekt. Om vi antar att årsnederbörden är ungefär lika stor år från år, och glaciären är stabil, så måste rimligen det vattenmängd som flyter ner mot kusten vara lika stor som årsnederbörden. Om glaciären ökar i omfång, så borde rimligen det vatten som kan användas minska lika mycket som glaciären ökat. Och om glaciären smälter så blir det mer vatten tills glaciären smält bort. Men då är det i alla fall årsnederbörden som kommer människorna (och djuren) till godo. Jag förstår inte varför bortsmälta glaciärer skulle minska vattentillgången. Det är ju endast när glaciärerna växer som det kan bli vattenbrist. Och någon sådan varning har jag inte sett.

    Det skulle vara intressant att få reda på hur det verkligen förhåller sig.

    Hälsningar
    Lasse Forss

    Jag fick följande svar:
    ”Hej Lasse,

    det är nu ställt utom allt rimligt tvivel att det sker en global uppvärmning på jorden och att det är människans utsläpp av växthusgaser som förorsakar den.
    Pga naturliga variationer blir det dock kallare på vissa ställen, medan den långsiktiga globala trenden är en uppvärmning. 15 år är alldeles för kort tid för att dra några slutsatser pga slumpmässiga variationer i solaktivitet, kosmisk strålning (som bl.a. påverkar molnbildning), havsströmmar, mm, mm.
    Varför det inte har skett snabbare beror delvis på att haven kan binda stora mängder koldioxid och fungerar därför som en temporär ”buffert”, men det innebär också att de blir surare, med flera andra negativa konsekvenser.
    Man måste alltså se på alla observationer samtidigt, det räcker inte med att lyfta ut specifika exempel och säga ”titta, just här ser vi ingen effekt, snarare tvärtom”.

    Glaciärerna fungerar som färskvattendepåer, ofta i mycket torra områden. Så om (när) glaciärerna försvinner försvinner också den förutsägbara/säkra sötvattensförsörjningen för många miljoner människor.

    Tänk såhär: Om man på 100 år plockar upp och bränner upp de fossila bränslen som det tagit jorden miljontals år att skapa, borde det då inte påverka något? Jo, man vet att halten koldioxid i atmosfären är större än någonsin tidigare och man vet att det är människans användande av fossila bränslen som är orsaken. Eftersom koldioxid är en växthusgas blir slutsatsen uppenbar.

    Mvh,
    Johan”

    Nu skickade jag ett mycket långt mail till Johan Hansson där jag tog upp väldigt många exempel på forskningsresultat som slagit slint. Och svaret kom omgående så gott som. Han har inte hunnit läsa igenom vad jag skrivit. Och nu verkar han lite irriterad. Och inte berörda han min följdfråga om glaciärerna och vattenförsörjningen. Här är Johans svar:

    ”Så du menar alltså att allt detta är en bluff
    http://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming
    och att du vet bättre än den samlade klimatforskarkåren?
    Där finns bl.a. länkar till allsköns seriösa publicerade studier som alla pekar åt samma håll.
    Om inte det är evidensbaserat vet jag inte vad som är det.
    En sund skepsis är… sund.
    Men en konspirationsteoretisk inställning är bara korkad.
    Har du publicerat några egna vetenskapliga studier i ämnet?
    Om inte, lita på forskarna. Det finns ingen chans att de alla skulle vara ”in on the conspiracy”.

    Mvh,
    Johan

  20. LBt

    Lars J,
    eftersom jag i andra sammanhang kritiskt granskar vad du skriver bör jag även kommentera detta. I allt väsentligt tycker jag du gör en korrekt uppdelning i rött och blått. En del saknar kanske enligt min mening signifikans och det finns säkert de som menar att det fattas en del.

    Hur som helst vet vi inte hur klimatsystemet fullt ut kommer att reagera på de koldioxidutsläpp vi förorsakat sen 1800-talet. Att temperaturen varit på samma nivå tidigare säger inget om dagens nivå, tvärtom vet vi att det naturliga förloppet är en återgång från istid till mellanistidsklimat som når ett maximum relativt snabbt och som sedan vänder nedåt i en långsam process där ”lilla istiden” väl platsar som inledningsskede till en ny istidsperiod dock avbrutet av den uppgång vi nu upplever. Varför, naturlig eller förorsakad? En väsentligt del av forskarvärlden menar att den huvudsakligen är förorsakad.

    Men vi vet helt enkelt inte och som jag haft anledning ständigt återkomma till, Judith Curry sammanfattar detta i en krongressutfrågning, kunskapsläget är osäkert, inte ens en katastrofal utveckling kan uteslutas. Detta är vad jag menar en sann skeptikers sammanfattning.

    Alltså bör vi göra vad vi kan, hushålla utan att risker tillväxt och därmed utveckling och detta till dess vi vet bättre. Ställer man inte upp på detta då är det knappast tvivel man känner.

  21. Bra att vi slapp sinuskurvan överlagrad på en exponentiell utveckling då … och dessa långa raka streck under 100-tusentals år som kallas ’påverkan per år’

    Att hushålla med resurser kallas ’ekonomi’ för övrigt, och marknadsekonomi är dess tillämpning. Tyvärr verkar väldigt många klimathotstroende och -anhängare vare för precis raka motsatsen: Nämligen mer och större utgifter och motsatsen till hushållning.

    Av nåon anledning befarar jag också att egentligen är LBt också för mer resursförbrukning med detta påstådda framtida (eventuella) klimathot som förevändning.

    Och hänvisningen till Judith Currys bisats innehåller fortfarande ingen egentlig substans. Även om man accepterar att nästa istid kommer att få just ’katastrofala’ konsekvenser.

  22. pekke

    Blir nog svårt att komma överens med de ” klimathot troende ” eftersom de verkar bygga sina hus mer på tro än fakta.

    Värst tycker jag är att de tutar i folk att våldsamma naturkatastrofer aldrig hände före nutid !

    Här är mer än 1 000 sidor med naturkatastrofer från år 0 till och med 1800-talet, referenser finns på slutet.

    http://www.breadandbutterscience.com/Weather.pdf

    Säkert finns det mycket mer än vad som redovisas i den här sammanfattning som har glömts bort eller aldrig skrivits ner.

  23. OR

    Lars Jonsson #15

    Jag tog upp den sida som vi kan vara överens om (det gäller ju konsensus i den här tråden!). När det gäller vad man får ta sig rätten att göra med tanke på den här latenta oron för klimatet finns nog ingen enighet om. Jag menar ju att det just därför kräver mycket stor försiktighet för att inte i onödan skrämmas med klimatet, och varje utspel för att få med sig folk på grund av rädsla är ett känslomässigt övergrepp.

    Mycket av argumentationen omkring klimatet består just av känslomässiga utspel och där kan man väl bara hoppas på motdrag av typen http://www.svtplay.se/Bron. Desperata klimataktivister som startar biologiskt krig mot världens samlade miljöministrar, och denna TV-underhållning har fått världsomspännande uppmärksamhet. Så långt är det faktiskt hoppfullt för min del.

  24. Pär Green

    23 OR 2013/11/27 kl. 19:06

    Läs ett tidigare inlägg som IPCC skrivet och gett ut!

    Återkom sedan med en saklig kommentar och sluta med larviga jämförelser med TV program!

    Tack på förhand.

  25. Pär Green
    Invandrings och integrationspolitik är ämnen som inte skall diskuteras på denna sight.

    Lbt
    Jag har förståelse för tanken på att när man inte vet säkert så bör man vara försiktig. Men problemet är hur skall man vara försiktig, det måste finnas en realism i de förslag som läggs. Vad du beskriver är att de närmaste hundra åren kan innebära en naturlig nedkylning, och än mer troligt är att de närmaste tjugo åren kommer att ge vikande temperaturer därför ser jag det som bortkastade pengar att försöka förhindra att de fossila tillgångar som finns kommer att användas. Använd resurser på andra områden. Med den nuvarande strategin är jag rädd för att miljörörelsen kommer att komma ut mycket försvagade.

  26. Pär Green

    25 Lars Jonsson Inläggsförfattare2013/11/27 kl. 21:26

    Pär Green
    ”Invandrings och integrationspolitik är ämnen som inte skall diskuteras på denna sight. ”

    Uppfattat, men det har dock en likhet med klimathot!

  27. PelleTundra

    Halleluja!

  28. Lars Jonsson

    En bra början till ett dokument som ”alla” kan skriva under på. Jobba gärna vidare, det kommer att uppskattas av många här.

  29. Sigvard E

    LBt # 20, Lars Jonson # 25
    Jag håller gärna med LBt om att försiktighet inför det okända, osäkra är ett bra förhållningssätt. Det är dock inte detsamma som t ex att dumsatsa på VKV och förstöra den praktiskt taget CO2-fria el-produktion som vi har i Sverige. Att marknadsföra VKV som en ”klimatsmart” satsning är falskt och kan bara vara ägnat åt att avveckla våra kärnkraftverk, vilket saknar sammanhang med klimatdebatten. Det är heller inte det samma som att ljuga om vad som är vetenskapligt välgrundade hypoteser beträffande orsaksamband mellan förhöjd CO2-halt/temperaturhöjning och väderhändelser. Det är framför allt inte det samma som att bedriva skrämselpropaganda och skapa ångestneuroser hos mäniskor.
    Att vara engagerad i klimatfrågan behöver inte innebära att vara fanatisk, vare sig man räknar sig som skeptiker eller bestämt sig för att det är vi mäniskor som ligger bakom den ganska blygsamma CO2-höjningen och att det är den som driver klimatförändringarna. Och att dessa är farliga på sikt. Det är ju ändå så att nuvarande 400 ppm inte är så märkvärdigt högt, och inte är väl +0,7 C på hundra år (dessutom avstannande) så alarmerande med tanke på de klimatvariationer som alltid funnits. Om man också tar i beaktande de statistiska uppgifter som visar att mönstret för extremväder inte har påverkats av de uppmätta CO2- och temphöjningarna kokar det hela ner till ganska subtila iakttagelser om ett klimat i möjlig förändring. Detta bör inte nonchaleras utan tas på allvar. Då gäller det att identifiera vilka åtgärder som enligt försiktighetsprincipen bör vidtas. Mitt första val blir då att satsa på forskning befriad från politik, fanatism och spridande av ångestneuroser. För övrigt anser jag att IPCC bör avskaffas. Det är också på sitt sätt en försiktighetsåtgärd.

  30. Björn-Ola J

    Den klimimatcykel som gav medeltida värmeperioden och lilla istiden stämmer bra in tidsmässigt med vår tids uppvärmning.
    Det är väl kanske något som alla kan vara överens om?
    För mig var det detta som fick mig att börja fundera.

  31. PT #16: På senare tid har SVT börjat sända inslag som strider mot vad som står i IPCC:s rapporter. Jag kommer ihåg ett inslag om skogsbränder i Australien, där det påstods att de blir vanligare och att det beror på klimatförändringar, som mer torka. IPCC håller inte med om någondera, alltså att skogsbränder har blivit vanligare i Australien och att torkan har blivit vanligare och långvarigare. IPCC påstår i stället att den ökande mängder skador från bränder i naturen beror på socioekonomiska faktorer, och inte fler bränder. Och att torrperioderna har blivit ovanligare och mindre intensiva, i alla fall i nordvästra Australien.

  32. Björn-Ola J

    Om ni undrar vad jag menade med klimimatcykel ovan, så kan jag berätta att det är min egen påhittade stavning av klimatcykel. Jag hoppas dock att ingen tar efter, för jag tycker inte att den var särskilt bra. Jag tänker därför gå tillbaka till den normala stavningen igen. Så nu vet ni det.

  33. tty

    LBt #20

    ”mellanistidsklimat som når ett maximum relativt snabbt och som sedan vänder nedåt i en långsam process där ”lilla istiden” väl platsar som inledningsskede till en ny istidsperiod dock avbrutet av den uppgång vi nu upplever. Varför, naturlig eller förorsakad? En väsentligt del av forskarvärlden menar att den huvudsakligen är förorsakad.”

    Lilla istiden slutade ganska abrupt med en kraftig uppvärmning på 1710-talet vilket svårligen kan bero på mänsklig inverkan. Därefter har det varit ytterligare två uppvärmningsintervall 1920-1945 och 1975-1998. Bara den sista kan med litet god vilja hävdas vara ”förorsakad” (fast även naturliga förändringar är förvisso förorsakade av något)

    PelleTundra #27

    Grattis. Det var den mest innehållslösa kommentar du lyckats åstadkomma hittills. Den blir svår att slå.

  34. Holmfrid

    Ordet ”klimatskeptiker” är en språklig anomali – bättre är klimathotskeptiker.

  35. LBt

    tty #33,
    jag har inga invändningar, dock kan temperaturutvecklingen från sent 1800-tal till nu enkelt återges genom att blanda en exponentiell tillväxt med en 60-årig svängning (naturligt förlopp?). Kanske är det detta 60-åriga förlopp som bryter ”lilla istiden”? Ett bekymmer är att vi så långt bak i tiden börjar tappa kontroll över vad som är globalt och vad som bara är regionalt.