Gästinlägg av professor emeritus Wibjörn Karlén
Afrikas horn (Somalia och Etiopien) har återigen drabbats av svår svält. Ett antal faktorer torde bidra varav torka och politiska problem är centrala. Troligen bidrar även en begränsad möjlig produktion av mat i förhållande till befolkningen i område till problemet.
För en tid sedan skrev biståndsrådet Sarah Harrison om Afrikas horn: ”Vi håller människor levande, men vi ger dem ingen framtid”. Några dagar senare meddelades på radion att medel för långsiktlig hjälp skall föras över till kontot för katastrofhjälp. Det är nödvändigt att klara av den aktuella svälten, men på sikt behövs det en bättre kunskapsuppbyggnad om regionala torkperioder. Vi bör inte glömma att behovet av ett långsiktligt stöd kvarstår.
Sarah Harrison framhåller svårigheten att förutse den aktuella torrkatastrofen bidragit till de problem som uppstått. Svåra svältkatastrofer i Etiopien diskuterades ingående på 1970-talet. Det framhölls då att torka inte var något nytt och att uppgifter om att dokumenterade torrperioder förekommit i nära anslutning till solfläcksminima. ” Ethiopian droughts are influenced by solar cycle activity. Wood and Lowett (1974) found that droughts are more common at times of sunspot minima than during the rest of the solar cycle. Figure 1 is a histogram of presently known Ethiopian droughts, since A.D. 1066, plotted as a function of years from sunspots minima as listed by Schove (1955, 1969). Seventy-two per cent of the droughts occurred during the four-year interval from two years before sunspot minima to one year after. The observation that droughts tend to precede sunspot minima is supported by similar lag of sunspots behind Addis Ababa rainfall (Eood and Lovett 1974)” (Wood, 1978).
Baserat på beräknad tid för kommande solfläcksminima borde åtgärder, som mildrade effekter av nya katastrofer på grund av torka, ha kunnat vidtas. Forskare hävdade dock på 1970-talet att det inte fanns någon hållbar vetenskaplig förklaring till att torka skulle uppstå i samband med solfläcksminima och några åtgärder därför inte borde vidtas.
Det nu aktuella minimet i solfläckar var förutsett av astronomer ett antal år i förväg varför åtgärder kunde ha vidtagits. Men, vilka åtgärder skulle kunna vidtas? Kanske skulle matförråd kunna byggas upp men i ett politiskt instabilt område är detta troligen inte möjligt. Kanske behövs en kunskap om hur förhållandena varierat under en längre tid inom en bred befolkningsgrupp för att man över huvud taget skall försöka planera för framtida problem (det behövs bättre skolutbildning). Det är nödvändigt att klara av den aktuella svälten, men kanske överföring av medel för långsiktliga åtgärder leder till att man står lika oförberedd som nu då nästa torrkatastrof drabbar området? Kanske empiriska studier av klimatets variabilitet är motiverade och resultaten kan kanske bidra till att nästa torka inte kommer helt oväntat.
Wibjörn Karlén
Wood, C.A., 1978: A preliminary chronology of Ethiopian droughts. In (Eds.) Dalby, D., Church, R.J.H., and Bezzaz, F., Drought inAfrica (Secheresse en Afrique), African Environment special report 6, p. 68-72.
Wood,C.A.and Lovett, R.R., 1974: Rainfall, drought and the solar cycle. Nature 251: 594.
Svältkatastrofen som drabbade Etiopien på 80-talet berodde till stor del på politiska orsaker. Jordreformen som genomfördes i slutet på 70-talet där marken togs från bönderna och delades ut till folket, som i många fall inte var jordbrukskunniga, gjorde att livsmedelsproduktionen föll. När torkan kom så blev en redan dålig livsmedelsproduktion katastrofalt dålig.
Bra Wibjörn,
Istället för att anklaga AGW för svältkatastrofen eller kriget i Sudan vilket ofta förekommit i press så skulle klimatforskning i dess sanna betydelse kunna spela en viktig roll prognoser om torrperioder i Afrika och tidiga insatser lindra lidandet. Om t.ex det innevarande solfläcksminimat indikerar en period av kallare väder (oavsett riktigheten i den långsiktiga uppvärmningen) så kommer Sahel att drabbas av en torrperiod i enlighet med empirisk kunskap, så som skedde efter att jorden ”svalnade” 1960-1985. Om jorden fortsätter att värmas upp så kan vi räkna med mindre torka i Sahel, men mer torka i Nordafrika och Mellanöstern.
”Forskare hävdade dock på 1970-talet att det inte fanns någon hållbar vetenskaplig förklaring…” Jag undrar om det var en allmän hållning inom vetenskapssamfundet på den tiden? I så fall tycks varje tid ha sin stolliga inställning till empiri. I dag förkastas data som inte stöder hypotesen och på 1970-talet förkastades data som inte hade någon hypotes att stödja. Kanske kommer någon gång i framtiden empirin segra. Fast fan tro’t. Det går ju att göra sitt urval av data så att det passar modellen. Som bekant.
Det är ju märkligt att man inte tar det här med solfläckar på allvar, vars fenomen är optiskt observerbar magnetisk solaktivitet. I september 1996 inträffade ett minimum med i medeltal 2.3 solfläckar. Efter tre år alltså september 1999 var medeltalet för denna månad 167.7 fläckar. För att se vad som nu håller på att hända med solfläcksutvecklingen skall vi göra en jämförelse med det senaste minimum augusti 2008. Då var medelvärdet 0, alltså inga solfläckar under denna månad. Om vi även här ser tre år framåt, vilket innebär augusti i år 2011, men eftersom augusti inte ännu har passerat så får vi hålla oss till statistiken för juli månad, som var 67 fläckar i medeltal.
Det är dags att börja tänka över vad dessa siffror säger oss. Summerat:
Tre år efter senaste minimum var medelantalet fläckar, 67
Tre år efter föregående minimum var medelantalet fläckar, 167.7
Hur är det möjligt att man försöker mörka sådana här fenomens betydelse? Tre år efter senaste minimum har solens magnetiska aktivitet inte kommit längre än till 67 fläckar, alltså ca 100 fläckar färre än tidigare. Det innebär att enligt hypotesen om sambandet mellan antalet solfläckar och molnbildning, står vår atmosfär mycket mer öppen för kosmisk strålning, eftersom max strålning är vid ett solfläcksminimum. Detta är något för vetenskapsjournalister att fundera kring. Närmar vi oss ett Maunder Minimum?
Faran med sådana där rena korrelationsstudier är att givet tillräckligt med variabler kommer man oberoende av verkligt samband hitta korrelationer någonstans. Ta kurvan över solaktivitet och jämför med kurvor över temperatur, regnmängder etc på tillräckligt många platser på jorden och det vore tusan om man inte någonstans får ett starkt samband. Att skilja slump från ett orsakssamband är inte helt trivialt. Lustigt nog brukar ”skeptikerna” här inte oroa sig över sådant när det handlar om solfläckar, bara när det rör sig om CO2 där vi ändå har en teori om hur klimatet bör påverkas snarare än bara en korrelation.
Björn #4, och trots detta kraftiga solfläcksminimum förblir jorden varm. Undrar varför…
Vad de säger nere i Somalia är att visst har de haft torka tidigare år, men att den börjar komma mer och mer ofta, vilket tyder på att det inte bara handlar om cykler utan också om en underliggande trend.
Thomas [5]; Jorden är fortfarande varm på grund av all extra energi som den har tagit emot under solfläckscyklerna under sista halvan av 1900-talet. Så länge observationer har gjorts har inte så mycket energi nått jorden som under denna period. Det är haven som ackumulerar värmen.
Björn #6, Så länge observationer har gjorts har inte så mycket energi nått jorden som under denna period.
Har du övergått till att tala om solintensitet nu? Det var nytt. Sen faller med ditt resonemang ”bevisen” för att solaktiviteten skulle påverkat temperaturen bort. Friis-Christensen och Lassen hade inte med någon sådan termisk tröghet i sin famösa kurva.
Thomas [7]; Vi kan inte bortse från den fysiska aspekten magnetisk aktivitet som optiskt uppfattas som solfläckar. Inte sedan början av 1700-talet då solfläckar mer metodiskt började registreras, har solfläcksmedelvärdet varit så högt som under senare delen av 1900-talet. Det handlar alltså inte om UV-strålning, utan om magnetisk aktivitet som är upphov till den s.k solvinden, som i sin tur modulerar inflödet av kosmisk strålning mot jorden, vilket enligt Svensmarks hypotes, också är upphov till modulering av molnigheten. Mera moln kyler jorden och färre moln, medför att mer UV-strålning hittar ner till jordytan.
Björn, jag undrar fortfarande vad du har för empiriskt stöd för att den mekanismen har någon större betydelse för jordens klimat.
Thomas # 9
I dagens människor och tro, säger en muslim att torka och elände i Afrika är Allahs åsikt!
Varför sänder SR detta program?
Men nu Thomas, du som tror, vill jag se ett svar är bättre än Islam:s !
Är det Allah som ligger bakom allt elände?
Thomas # 5 : Ni har visst ingen teori om hur CO2 påverkar klimatet. Det ni har är en ren gissning eller en obekräftad hypotes, det är vad ni har. Mvh, Håkan.
Thomas [9]; Det empiriska stödet är är att inga solfläckar fanns under en period av 30 år under den kallaste perioden (1645-1715) under Lilla istiden, vilken har namnet Maunder minimum. Det var John.A, Eddy i sin artikel The Maunder minimum i Science 18 June 1976: Vol. 192 no. 4245 pp. 1189-1202, myntade begreppet Maunder minimum efter astronomen Maunder. Sedan finns det ett antal analyser av denna kalla period. Även så finns det korrelation mellan solfläcksminimum och kalla vintrar. En läsvärd artikel i ämnet finns i nättidningen National Geographic Daily News: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/06/110614-sun-hibernation-solar-cycle-sunspots-space-science/
Jaha , då har har rökt på igen piprökarn och kommenterat detta inlägg.
http://alpinechar.blogspot.com/2011/08/tva-lankar.html
Synd att han inte kan göra det här där han inte kan moderera sånt som han inte vill/kan svara på eller inte ens förstår. Ibland undrar jag om inte det senare är det som är vanligast efter att ha läst på hans blogg. Men man ska vara snäll och inte slå på en som redan ligger och förmodligen har jag fel i det antagandet. 😉