Ja, det skriver Daily mail den 5/8 2011.
Gröna planer för att öka förnybar energi kommer att kosta upp till 30 000 brittiska jobb, enligt en tung rapport. David Cameron och hans ministrar har upprepade gånger hävdat att höjda gröna skatter för att betala för bidrag till teknik med låga koldioxidutsläpp, såsom vindkraft kommer att öka den ekonomiska tillväxten och skapa 70 000 ”gröna jobb”.
Det påståendet har nu torpederats av John Constable, direktör för Renewable Energy Foundation, en oberoende grupp som studerar just branscher för grön energi. Han sade statsministerns förhoppningar var ”förbluffande långsökta” och varnade för att subventionerna kommer att skapa arbetslöshet, tvinga människor i bidragsberoende och leda till högre energipriser. Constable har studerat EU-bidrag och kom fram till att Spanien kommer att generera ett stort antal gröna jobb samtidigt som arbetstagare och konsumenter i Storbritannien drabbas hårt.
Grön ekonomisk politik innebär ”more pain than gain” för Storbritannien, avslutade han. Den ”gröna ekonomin” kommer att dränera investeringar från andra sektorer, vilket gör att britterna tvingas betala mer för el långt in i framtiden och få ett samhälle med tillgång till färre jobb.
Resultaten är ett hårt slag för David Cameron, som har gjort allt för ge förnybar energi en framträdande plats för att ”avgifta torypartiet” sedan han blev ledare för sex år sedan. Rapporten, med titeln The Green Mirage, exponerar den kolossala omfattningen av offentliga subventioner för förnybar energi och varnar för att genom att backa upp många av dessa system skapar man förlorare och förhindrar utvecklingen av mer kostnadseffektiva sätt att generera energi. Rapporten säger också att Storbritanniens £5 miljarder i bidrag till förnybar el fram till 2010 innebär att man betalat varje arbetstagare i vindkraftsindustrin £ 230 000. Varje jobb i vindkraftsindustrin subventionerades till ett värde av £ 54 000 bara under förra året.
Rapporten citerar också modeller som utvecklats för Europakommissionen och som antar att EU:s klimatpolitik kommer att ha endast en svag positiv inverkan på BNP och sysselsättning år 2020, men att några positiva effekter inte kommer att märkas i Storbritannien. Kommissionens undersökning tyder dock på att Spanien skulle vinna 120 000 jobb under den nuvarande gröna politiken. Om subventionerna ökas ännu mer kan antalet stiga till mer än 150 000. (”Först till kvarn” eller pyramidspel?. Min anm)
Men Storbritannien riskerar däremot att i perioden att förlora 10 000 jobb under denna politik, eventuellt ända upp till 30 000 jobb om subventionspolitiken intensifieras. Constable sade: ”Fortsätter man att subventionera förnybara energikällor kommer detta att innebära höga kostnader för resten av ekonomin. Detta kommer att resultera i nettoförluster av arbetstillfällen och minskad internationell konkurrenskraft.”
En av regeringens talesmän anmärkte dock: ”Att öka mängden förnybar energi som vi producerar i Storbritannien kommer inte bara att hjälpa vår energiförsörjning, men det kommer också att skapa nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen för ekonomin.”
En talesman för branschorganet Renewables-UK säger att siffrorna som använts av herr Constable inte var pålitliga. Utvecklingen under det senaste decenniet har varit till stor del fokuserad på landbaserad vindkraft, där Storbritannien halkat efter. Men under de kommande åren, förväntas investeringarna vara riktade mot havsbaserad vindkraft, där Storbritannien är inställd på att bli marknadsledande.
Min anmärkning:
Argumenten påminner om Sverige. Miljörörelsen och vindkraftsindustrin kräver mer och mer subventioner samtidigt som man påstår att antalet gröna jobb skall öka samtidigt som vanligt folk drabbas av höjda elpriser och därefter arbetslöshet när industrin lägger ner eller flyttar utomlands. Tydligen gäller det nu för EU-länderna att agera på samma sätt mot EU för att få ännu mer subventioner för en förnybar energi som ändå aldrig kommer att bära sig själv. När subventionerna sinar dör branschen och samtidigt skapas en ekonomisk kris i det aktuella landet. Erfarenheten av detta är att varje land måste bygga ett energisystem som är effektivt och bärkraftigt utan omfattande stöd av subventioner.
Varför är det så svårt att förstå?
Att vindkraft byggs i Sverige höjer inte elpriserna. Eftersom tillgången på el ökar så sjunker elpriserna. Det som händer när elpriserna sjunker det är att Vattenfall, E-On och Fortum får sänkta vinster.
Ivh #1
Du har missförstått hur elmarknaden fungerar för den vanlige konsumenten, vi har sk marginalprissättning, dvs dyrast el sätter priset.
http://www.e24.se/makro/sverige/elprissattningen-har-urartat_2622373.e24
Skrämmande, i ett England som redan har en ungdomsarbetslöshet på 20%, och vi vet vilka grupper som drabbas värst, lågutbildade och invandrare, hur hög är arbetslösheten där? 40, 50 … %? Konsekvenserna kan Cameron och likasinnade se på Londons gator nu, natt efter natt.
Ivh # 1
Läs!
http://www.dubu.se/index.html#
Ivh # 1
Som exempel. Vattenfall erbjuder:
Tillval – Kärnkraft: 0,00
Fast Elpris: 56,30
Energiskatt: 28,30
Moms: 21,15
info
Elpris: 105,75 öre/kWh
Tillval – Vindel: 1,52
Fast Elpris: 56,30
Energiskatt: 28,30
Moms: 21,53
info
Elpris: 107,65 öre/kWh
Billigt blir det inte med vindel?
Ivh # 1
Ivh # 35
”Jag har jobbat med energiproduktion på ett eller annat sätt i 40 år. Energiskatterna har alltid funnits där”
Ge ett exempel från 1970, 1980, 1990!
Helge #2
Jag tror du har missförstått vad marginalprissättning innebär. Det är inte självkostnadspriset som är marginalprissättningen utan den rörliga delen.
Om självkostnadspriset för vindkraftsel är 50 öre/KWh så är den rörliga kostnaden mindre än 5 öre/KWh. Det innebär att i medeltal så måste vindkraft få 50 öre/KWh men de slutar inte leverera ström förrän priset blir lägre än 5 öre/KWh.
För kärnkraft ligger den rörliga delen på ungefär 15-20 öre KWh.
Vattenkraftverken väljer om möjligt att sälja sin el när de kan få bäst betalt för den. De har också en rörlig kostnad å c:a 5 öre KWh Nybbyggda vattenkraftverk kan också ha ett själkostnadspris på 50 öre KWh,
Biobränsleeldade kraftvärmeverk har ett självkostnadspris på 65 öre/KWh om man bara räknar med att använda dessa under vinterhalvåret, Det rörliga priset är på 30 öre/KWh.
Pär Green #5
Det är alltid så att det är dyrt med nya kraftverk. Nya kraftverk behöver mer betalt än gamla kraftverk.
Pär Green #6
Vad ska jag ge exempel på?
Ivh #8
Hur energibeskattning var under de efterfrågande åren. Är inte det självklart?
Ivh # 8
Även om du redan fått frågan, så tar jag mig friheten att upprepa!
”Jag har jobbat med energiproduktion på ett eller annat sätt i 40 år. Energiskatterna har alltid funnits där”
Ge ett exempel från 1970, 1980, 1990!
Åke N #9
1970 så studerade jag.
1980 sysslade jag inte med elhandel, men jag jobbade då på på ett kärnkraftverk. Jag minns inte hur höga kärnkrafts- och elskatten var då.
1990 jobbade jag på ett kraftvärmeverk där vi eldade med kol. Då var det krångligt med energiskatterna. För vissa företagskunder och för elen som producerades var befriade från energiskatt. Dessutom var det miljöavgifter för svavlet som släpptes ut men inte för den del som det var betalat energiskatt för. Energiskatten på kolet hade ju leverantören betalat, så att vi fick tillbaka skattepengar från skatteverket för det som inte skulle beskattas, samtidigt som vi skulle betala elskatt för elen som producerades. Ungefär vid den tiden så började vi använda biobränslen, vilket komplicerade skatteuträkningarna ytterligare, Vad skattesatserna var har jag glömt.
Ivh #7
Marknadspris har väldigt lite med faktiska produktionskostnad att göra, marginalprissättning betyder att det är dyrast el som sätter priset för all el oavsett produktionskostnad, det är först när det finns ett kraftigt överskott som marknadspriset går ner och dyrare produktion då måste välja om man vill producera till förlust eller sluta.
Ii Sverige fungerar det inte, för då skulle vindkraftsel så gott som alltid vara olönsam för vi har oftast överskott på el och nettoexporterar.
Visst är den rörliga produktionskostnaden olika, men det påverkar inte marknadspriset så mycket. Just nu orsakar vindkraftsel ett överpris på marknaden som bolagen och för den delen även staten utnyttjar och konsumenten betalar. Man har lärt sig hur man manipulerar marknaden och låter vindkraften styra elpriset.
Helge #12
Det är också efterfrågan som sätter priset och vad de bedöms bli för efterfrågan i framtiden, d v s i vinter.
Ska man få ner elpriset så måste antingen konsumtionen minska eller produktionen öka.
Det är framför allt när vi importerar el som priserna skjuter i höjden.
Ivh # 13
”Ska man få ner elpriset så måste antingen konsumtionen minska eller produktionen öka.”
Intressant, men vissa säger att elförbrukning i Sverige inte har ökat de senaste 10 åren!
Ivh # 11
Nu är din levnadshistorik inte intressant, men svara!
”Jag har jobbat med energiproduktion på ett eller annat sätt i 40 år. Energiskatterna har alltid funnits där”
”1980 sysslade jag inte med elhandel, men jag jobbade då på på ett kärnkraftverk. Jag minns inte hur höga kärnkrafts- och elskatten var då.”
2011 – 1980 kan vara 31, men rätta mig om jag har fel.
Ivh # 11
Lär aldrig din far att göra barn!
Men min bror och jag har inte samma mor, men var sin far!
Ivh #1
”Att vindkraft byggs i Sverige höjer inte elpriserna.” Vi betalade i runda slängar 5 miljarder för elcertifikat under 2010. Om man istället hade satt dessa 5 miljarder i en fond för att köpa el som sedan dumpas på marknaden … när det behövs. Då kan man snacka om att sänka elpriserna. Om man nu vill använda pengarna till att bygga egna kraftverk så är väl vindkraftverk det sista man skulle bygga.
Johan M #17
Jag instämmer i princip i ditt resonemang, men det har ett fel:
Man kan inte köpa på sig och lagra el för att vid valfritt tillfälle dumpa marknaden.
Det går nog med mycket, tex kan man köpa ved billigt på våren och sälja med lite vinst nästa vinter, men det går tyvärr inte med elektricitet.
Pelle L #18
Jag tror inte man behöver buffra el. Man importerar den och säljer den till förlust för att manipulera marknaden. På det sättet kan man ta bort de värsta topparna under vinterveckorna och därmed sänka priset för alla med rörligt pris.
Johan M # 19
Hur tänkte du angående buffra el?
All el, måste tillverkas i samma stund som den behövs.
Ivh #7
”För kärnkraft ligger den rörliga delen på ungefär 15-20 öre KWh.”
Hur snabbt kan ett kärnkraftverk reagera på prisrörelser? Händer det överhuvudtaget att man går ner i effekt mer än att man kanske anpassar produktionen efter säsonger. Jag trodde att ett kärnkraftverk i princip skulle producera som planerat även om dagspriset kröp ner mot noll. Det kostar väll mer att starta och stoppa än vad man vinner på minskat slitage och bränsle.
Pär Green #20
Jag använder bara pengarna för att manipulera marknaden. Antingen genom att importera från grannar, utanför Nord Pool, som jag sedan dumpar inom Nord Pool (eller om det är innanför Sverige som räknas). Jag gör en förlust men det är jag villig att ta eftersom mitt enda syfte är att hålla spot-priset nere.
Jag är inte börsmäklare själv men man kanske kan anlita Nick Leeson eller Gordon Gekko, de vet nog hur en slipsten skall dras för att manipulera priserna på Nord Pool 🙂
Johan M # 22
Läst, men vad tror du att du kan göra?
Oavsett var el behövs måste den produceras i samma stund!
Har du både guldbyxor och el i fickan?
Läsvärt:
http://wattsupwiththat.com/2011/08/09/further-on-thorium/
Mvh/TJ
Pär Green
Du ställer dumma frågor, då svarar jag på dessa. Du ville ha exempel från 1970, 1980 och 1990. Det fick du!
Annars är det så att jag tog examen och började jobba 1972. Innan dess så hade jag haft några praktikjobb, bl a som linjemontör.
Johan M
Av de 18,1 miljoner elcertifikat som utfärdas det senaste året så är det 4,6 miljoner för vindkraft.
När det gäller kärnkraft så tar det något mer än ett dygn att komma upp i full effekt och vid försiktigt stopp ungefär lika länge. Man försöker förutse medelpriserna vad de kommer att vara. Nu var det några år sedan som det var en längre period med riktigt låga elpriser. Men är priserna låga så gör man längre stopp än nödvändigt vid revisioner och byten av bränslestavar. Att svenska kärnkraftverk historiskt har dåliga driftsresultat beror till stor del på att flera verk medvetet varit avstängda sommartid.
Nu på sommaren händer det ofta att elpriset går ner under natten. Det kan man inte dra ner effekten i ett kärnkraftverk för.
Pär Green #23
Jag har pengar som jag antingen bygger ett eget kraftverk för, hyr ett kraftverk i februari, köper el på termin för leverans i februari från ett annat kraftverk i sverige eller importerar under februari. I alla fallen får jag naturligtvis betala för produktionen och vad de olika parterna förväntas kunna sälja sin kraft själva för. Jag säljer den dock själv till underpris för att dra ner spot-priset.
Pär Green #23
Se exemplet med Vattenfall och dess försäljning, Antag att man gör samma sak men låter ”Vattenfall försäljning” vara ett fristående bolag och gå med förlust.
http://www.dubu.se/elmarknaden.html
Är detta bra eller inte?
Märklig slutsats: främst för hushåll med högre elförbrukning
En tanke bara, borde inte de som har låg förbrukning få en klapp på axeln?
Nytt sätt att köpa el kan spara pengar Att låta hushållen köpa el på samma villkor som företagen kan sänka elräkningen. Ett par elbolag erbjuder redan sådana avtal, andra bolag funderar på att göra det. Senast ut är Jämtkraft, som genom sitt dotterbolag Scandem
erbjuder sina kunder det nya avtalet. – Några garantier för att priset blir lägre finns inte. Men femton års erfarenhet på elinköp till storföretagen visar att vi sparat mycket pengar åt företagen, säger Arne Jansson, marknadschef på Scandem. Vitsen med det nya avtalet är att hushållen låter elföretagen köpa in el när deras elhandlare bedömer att prisläget är gynnsamt. Köpen görs kontinuerligt och i mindre portioner. FÖR HUSHÅLLEN, innebär det att de inte måste låsa sitt elpris vid en viss tid – i sämsta fall vid ”fel” tid – eller drabbas av de häftiga svängningar som ett rörligt avtal kan ge. – Det här är ett enkelt sätt att hantera sina elavtal utan att drabbas av de prischocker vi haft under de två senaste vintrarna, säger Johan Öhnell, vd för Telge Energi som sålt en variant av den nya avtalsformen – kallad fondavtal – under ett par år. ENLIGT ÖHNELL har 10 000 av företagets 80 000 villakunder valt fondavtal. Jämtkraft, som just börjat erbjuda sina kunder det nya avtalet, har hittills fått napp hos ett hundratal kunder. Men Jämtkrafts vd Anders Eriksson säger att kunderna frågat efter ett sådant här avtal och tror att avtalet har framtiden för sig. Eriksson liksom Johan Öhnell tror att fl er elbolag ska erbjuda sina hushållskunder den nya avtalsformen. När DN ringer runt till olika elbolag och aktörer på elmarknaden visar det sig att flera är inne på samma tanke, främst för hushåll med högre elförbrukning.
Ivh # 25
Återigen är din levnadshistoria lika ointressant som min!
Hittar inga svar som påstår dig ha gjort?
Var har du svarat?
Allt för den goda saken, eller?
De tre dominerande elnätsaktörerna Vattenfall, Eon och Fortum ökade vinsterna rejält under 2010. Det framgår av nätbolagens årsredovisningar.
De svenska konsumenterna har ingen möjlighet att själva välja elnätsbolag utan ansluts helt enkelt till det nät som finns vid bostaden. Eftersom det råder ett så kallat naturligt monopol övervakar Energimarknadsinspektionen nätbolagens intäkter så att de inte blir för stora.
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=291529&rlt=0&pid=242162__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Det tyska kraftbolaget Eon kommer att göra sig av med mer än 10 procent av sin arbetsstyrka samt minska utdelningen.
Det är resultatet av ett ras i vinsten för det första halvåret som kom sig av den tyska regeringens beslut att stänga alla reaktorer senast 2022.
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=291531&rlt=0&pid=242174__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Kan inte snurror leverera on demand?
Eon gör sig av med 9.000-11.000 anställda
2011-08-10 13:18
Det tyska kraftbolaget Eon kommer att göra sig av med mer än 10 procent av sin arbetsstyrka samt minska utdelningen.
Det är resultatet av ett ras i vinsten för det första halvåret som kom sig av den tyska regeringens beslut att stänga alla reaktorer senast 2022.
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=291531&rlt=0&pid=242174__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Pär Green #30
Jag svarade på #11 med komplettering på #25 därför att du kom med en idiotisk kommentar #15
Jag tycker din fråga var dum så svaret blir därefter. Egentligen borde jag inte ha svarat alls.
Ivh # 33
Ditt svar, som ingen förstår?
1970 så studerade jag.
1980 sysslade jag inte med elhandel, men jag jobbade då på på ett kärnkraftverk. Jag minns inte hur höga kärnkrafts- och elskatten var då.
1990 jobbade jag på ett kraftvärmeverk där vi eldade med kol. Då var det krångligt med energiskatterna. För vissa företagskunder och för elen som producerades var befriade från energiskatt. Dessutom var det miljöavgifter för svavlet som släpptes ut men inte för den del som det var betalat energiskatt för. Energiskatten på kolet hade ju leverantören betalat, så att vi fick tillbaka skattepengar från skatteverket för det som inte skulle beskattas, samtidigt som vi skulle betala elskatt för elen som producerades. Ungefär vid den tiden så började vi använda biobränslen, vilket komplicerade skatteuträkningarna ytterligare, Vad skattesatserna var har jag glömt.