Vintersolståndet

vintersolst nd

Hurra! Nu vänder det! Det har väl inte undgått någon att vintersolståndet inträffar idag kl. 16.59 svensk tid (UTC + 1)?

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Har just varit ut på en cykeltur. Väl påpälsad. Det är 16 grader kallt. I söder tittade eldklotet just ovanför horisonten. Och mitt emot i norr kunde man se månen just ovanför horisonten. Spännande att se var månen befinner dig. Har ju en lite ryckig bana över himlavalvet pga trekropparsproblemet. På min tur på en mil mötte jag två cyklister. Vad gör man inte för att rädda planeten. Ska snart ut på en tur till. Solen går ner om 90 minuter.

  2. tty

    Vintersolståndet och solens höjd över horisonten ger osökt skäl att fundera över Milankovich-kurvorna, och speciellt den viktigaste av dem, oblikvitetskurvan. Den har en period av 41000 år och det rör sig alltså om hur mycket polaxeln lutar mot jordbanans plan. Just nu är lutningen 23,45 grader och polcirkeln ligger ett par mil norr om Övertorneå. För 10700 år sedan, alltså ungefär ett årtusende efter istidens slut (men då det fortfarande fanns dödis kvar i Norrlands inland) var lutningen som störst, 24,5 grader och polcirkeln låg just söder om Luleå. Och klimatet var sådant att det växte skog på fjälltopparna som stack upp ur isen.

    Och om 9800 år kommer den att ha nått sitt minimum 22,1 grader och polcirkeln kommer att ligga i Muonio.

    Det kan tyckas paradoxalt att istider upphör när polcirkeln ligger långt söderut, men det viktiga är mängden solsken under sommaren. Vid stor oblikvitet ligger solen alltså några grader högre under sommaren. Det är det som smälter inlandsisarna. På vintern står solen så lågt att den inte har någon direkt inverkan på höga breddgrader.

    Och någon gång i framtiden, men vi vet inte när, har sommarsolen sjunkit så mycket att nya inlandsisar uppstår, troligen först på Baffins land och norra Ungava i Kanada och Putoranaplatån i Sibirien.

    Nu är det inte riktigt så enkelt att istiderna helt slaviskt följer oblikvitetskurvan. Från 2,7 till 1 miljon år sedan var det så – en istidscykel var just 41000 år lång och inget annat. Men för ungefär en miljon år sedan började rytmen av okända skäl förändras (”the Mid_Pleistocene Transition), och numera är det bara varannan eller var tredje oblikvitetscykel som leder till en mellanistid, de mellanliggande blir bara ”interstadialer”, mildare intervall, men utan fullständig avsmältning av inlandsisarna. Samtidigt har både istiderna blivit kallare och mellanistiderna varmare. De senaste 8 istidsmaxima är nog det kallaste klimat Jorden har haft på mer än 300 miljoner år. Interglacialerna är inte lika extrema, men några av dem (MIS 5e, 9, 11) var troligen de varmaste intervallen sedan pliocen för 3-4 miljoner år sedan, alltså innan det fanns någon storskalig glaciation på norra halvklotet.

  3. jensen

    Fint förklarande bild, som visar varför jordaxellutningen är faktorn som styr årstidsskillnaderna beträffande S och N, och inte avståndet till solen.
    För åtskilliga år sedan var jag undrande varför jorden var närmare solen i jan. mot fjärmare i juni . Ej längre.
    Dock, kan man ändå fråga sig , varför?

  4. jensen

    Lustigt, Svaret hann före Frågan. Och synnerligen intressant: om interstadialerna m.m. Tack.

  5. Ann Löfving-Henriksson

    En liten trevlig artikel i GP, ”Jul – en hednisk högtid för alla”, undervisade oss läsare om julens verkliga huvudperson – solen.
    Alla runt om i världen firar jul, den mest mångkulturella högtiden av alla.
    Hos oss här uppe i norr går många jultraditioner tillbaka till tiden långt före våra kändisar med Oden, även kallad Jolner, och hans häst Sleipner som skulle få en extra havrekärve till jul. Den gamle gråe Gårdstomten skulle naturligtvis få gröt osv, men det viktigaste av allt var och är att få träffas, äta och dricka tillsammans och att skåla för ”äring och fred” under det kommande solvarvet.
    Vår ”äring” här är önskan om ett livaktigt KU och att EU snart hälsar både kärnkraft och naturgas välkomna in i den vildvuxna familjen med ”grön” energi.
    En 🍸🥂🍻 för ☀️ och välkommen tillbaka❣️

  6. tty

    Det är ju inte den enda hedniska högtiden som kristnats. Ta bara Allahelgons dag och Valborg.

    Det var ju de två viktigaste hedniska högtiderna i den keltiska världen, Samain och Beltine.

    Eller midsommar. Man behöver ju inte ha alltför livlig fantasi för att inse vad midsommarstången ursprungligen symboliserade.

  7. En annan

    Tidigt, innan solen går upp kan man åka ner till Ales stenar Vid Kåseberga och se när solen går upp strax till höger om stävstenen (jorden har flyttat sig en aning). Vid midsommar kan man se solen gå ner vid den andra stävstenen., eller akterstenen, sålunda är d.sk. skeppsättningen ingen gravplats, snarare en kalender och faktiskt en klocka (tiden uppdelad i räppor) För vad kan vara viktigare för ett agralt folk än att hålla reda på tiden, för sådd och skörd?

  8. Ulf

    Tyvärr, Ingemar det är nu flyttat till 5 Januari, pga klimatkrisen. Allt blir bara värre o värre.

  9. Ja, en spänningens tid blir det. Det är ju OS snart och världsrekorden slås redan, varje dag snudd på. Formen (formelen?) är på topp! Vi får se var det (s)toppar i vinter. Om nätet är kvar då?
    https://elen.nu/

  10. Ann Löfving-Henriksson

    # 7 En annan!
    Visst känner man extra för urkraften från forna tider så här runt midvintern.

  11. Håkan Bergman

    Undrar om våra nordiska tomtar kan ha grekiskt ursprung? Grekerna hade sina demoner som det gällde att hålla sig väl med, idag hittar vi dom i våra datorer, alltså inte som virus utan som hustomtar, daemons, som sköter om systemet i bakgrunden. Tomtar på loftet hittar man i tryck först 1963, men som det skrivs kan det ju vara äldre än så.
    https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/ordagrant_2013_2015/ordagrantspalter_2014/tomtar_pa_loftet

  12. tty

    #11

    Det vore väl i så fall mer troligt med ett romerskt inflytande. Varje romersk familj hade en husgud, en lar familiaris som vaktade över familjen.

    Den svenske tomten var visserligen mera knuten till gården som sådan (namnet kommer av samma rot som tomt, i betydelsen gårdstomt) och han vakade över gården och folket där. Han var dock långtifrån alltid snäll, den som inte skötte gården, och i synnerhet som misskötte djuren, kunde få stora problem med tomten.

    Det är denna ”ur-tomte” som var inspirationen till Rydbergs dikt.

    Min mormor berättade att hennes mor, som dog innan jag var född, alltid blev misslynt när hon såg den moderna Elsa Beskow-versionen av tomten. Hon hade nämligen som barn flera gånger sett tomten, och han var minsann inte stor och klädd i rött, utan det var en liten gråklädd gubbe.

  13. En annan

    Hej A-L H@10 samt tack för dina upplysande inlägg! Läs mer här: http://www.alesstenar.info/Varfor_byggdes_Ales_stenar.pdf

  14. Frej

    OT Min gamla dator kraschade för en vecka sen .Och nu när jag har en ny , så saknar jag en länk , den ryska om isen i norr tycker den är så bra. Jag lyckas inte hitta den , finns det någon vänlig själ som kan skicka en länk ? Frej

  15. Sören G

    Den stora gånggriften New Grange på Irland har gången riktad mot den plats solen går upp (eller gick upp) vid vintersolståndet. För 5200 år sedan lyste solen rakt in i gången via en öppning ovanför själva gången. Då lyste den upp den bakre väggen med inhuggna bilder. I nutiden når solstrålarna inte riktigt ända fram till väggen utan belyser bara golvet framför.
    P.g.a ändringen i jordaxelns lutning går solen i nutiden upp lite innan den kommer mitt för gången och har därmed hunnit lite högre upp.

  16. Sören G

    Frej #21
    Den ryska siten om isen i Arktis ligger tydligen nere. Jag har inte fått upp den på senaste tiden. 404 står det bara.

  17. Håkan Bergman

    #14-16
    Kan det vara den här?
    http://www.nsra.ru/en/navigatsionnaya_i_gidrometinformatsiya/icecharts.html
    Jag hade en gammal länk dit som inte heller funkade, utan fick backa tillbaka till startsidan..

  18. Frej

    16 Sören Okej , tråkigt. Men den funkade förra veckan innan min dator krascha. Hoppas det är tillfälligt . Tack

  19. Lasse

    NU går vi mot ljusare tider 😉
    https://soltimmar.se/

  20. Jakob

    Hej.
    Har just fått detta otroliga mail från Öresundskraft i Helsingborg. Det låter helt vettigt och rationellt. Dom skriver om svängmassa, planerbar energi, kärnkraft… Kanske ett ljus i mörkret (eller en student som klarar pr avdelningen under julen)….

    https://www.oresundskraft.se/blogg/varfor-ar-elpriset-dyrare-i-sodra-sverige/?smclient=c583092f-970f-11e9-8e46-3cfdfeb6ee14&utm_source=salesmanago&utm_medium=email&utm_campaign=default

    God jul till er alla
    Jakob

  21. Fredrik S

    Ja, vi får fira att det åtminstone går mot ljusare tider nu är elpriset är uppe i 620 euro/MWh, vindkraften står för 3 procent och vi importerar kolkraft.

    S-partiet som sträckte ut handen till miljöpartisterna, bara för maktens skull, borde skämmas och vara utan julklapp, minst sagt.

  22. Lars Kamel

    Nu får norra halvklotet mindre solljus än någon annan tid på året. Dock är det sällan nu det är som kallast, utan det brukar inträffa i slutet av januari eller början av februari. Det finns alltså en fördröjning när det gäller tillförd energi och temperaturer. Det märks också en klar sommardag, då det inte är varmast vid middagstid, utan ett par timmar senare.
    När det gäller Solens eventuella klimatpåverkan, anser dock de klimathotsreligiösa att det inte kan finnas någon fördröjning. Om inte en förändring i solaktivitet omedelbart märks på klimatet, kan det inte finnas någon påverkan, menar de. Samtidigt hävdar de att koldioxidutsläppen påverkar klimatet med fördröjning. Redan gjorda utsläpp gör att en uppvärmning finns i ”rörledningen” och kommer att märkas först i framtiden.
    Nej, det är troligt att solaktivitetens klimatpåverkan har en fördröjning, en fördröjning som är större än koldioxidutsläppens eventuella klimatpåverkan.

  23. Fredrik S

    Jakob #20

    De borde skicka det mailet till vår influerande klimatminister samt tillägga hur många reaktorer vi har i Sverige så hon kommer ihåg det.

    Fast hon och Morgan är väl ytterst begränsande i sitt informationsintag pga allt twittrande, 40 000 tweets tillsammans. Knappt man tror det är sant.

    https://www.svd.se/infor-mobilforbud-for-ministrar

  24. Björn

    tty [2]; Utöver Milankovich cykler så har vi ju solens egen pulsering som kan sägas vara ett överlagrat rippel på dessa cykler, vilka är 11-årsvariationen tillsammans med en lägre solaktivitet, där amplituderna under solfläcksmaxima konsekutivt är lägre jämfört med motsatsen, alltså att amplituderna periodvis konsekutivt är högre. Det senare kan sägas vara de högre amplituderna under 1900-talet jämfört med de mycket låga under LIA. Underförstått är TSI korrelerat med dessa solfläckscykler.

    I övrigt kan man fråga sig om förändringen i jordaxellutningen under vår tid, säg 1900-talet fram till nu, överhuvudtaget är märkbart? Men det som klimatforskningen tycks negligera helt, är den snabbare variationen i solens irradians, jämfört med de mycket långsammare Milankovich-cyklerna.

    Det finns röster som talar för att vi redan är i början på en ny liten istid, eller en tid som liknar Dalton minimum, vilken hade två konsekutiva solcykler med låga amplituder i likhet med SC24 och den nu förväntade SC25, vilken förväntas ha ungefär samma amplitud som sin föregångare. Blir det ytterligare fler konsekutiva cykler med låga amplituder, då kan man kanske börja tala om inledningen till ett nytt Maunder minimum.

    Det är intressant här att framhålla att vi redan har en ca 15-årig period med två utdragna solfläcksminima med däremellan en SC24 med låg amplitud, detta jämfört med tidigare förhållanden under 1900-talet, med sina höga amplituder under sina maxima. Vad innebär denna långsamma reducering av energin i solens irradians? Inte kan det bli varmare i alla fall, nej tvärtom, kallare. Återigen, solens aktivitet är korrelerad med TSI.

  25. OT Såg just ett inslag i Nordnytt om problemen i Lainioälven. Där finns en 8 km lång ispropp. Som visade sig inte är en ispropp, utan älven är bottenfryst. Det orsakar översvämningar. Där skulle det behövas lite global uppvärmning. Spännande kunskaper som levande uppslagsverket tty levererar. Att polcirkeln låg söder om Luleå.

  26. Fredrik S

    Daniel Wiklund #25

    När jag läste om ”proppen” hette det att det var övergången till ovanligt milt väder som var orsaken till sådana.

    Om nu älven istället är bottenfryst har ju ett milt inslag inget med saken att göra.

    Men det skrivs det nog inte mycket om.

  27. Fredrik S

    Norge går ju in med stöd för 6 miljarder för att mildra hushållens höga elräkningar, främst med inriktning till den delen med minst resurser.

    Någon som hört något om vad vårt styrande parti och självutnämnda uppblåsta väldfärdsriddare har på gång här hemma där elpriset är ännu högre och lönerna lägre än i vårt grannland?

  28. JonasW

    Jordens strålningsbalans är egentligen ganska komplex. Dels varierar instrålningen med årstiderna (och beror på jordens lutning).
    Sen varierar den med molnighet och reflektion.

    Dessutom finns det absolut fördröjningar i systemet eftersom temperaturen bestäms av den ackumulerade energin/energiförlusten under en längre tid (tidsintegralen på matematiskt språk)

    Min bild är att det troligaste är att det inte finns någon väldefinierad ”jämviktstemperatur”. Mer troligt att det finns ett intervall som jordens temperatur ska ligga inom (beaktande avståndet till solen).

    Klimatalarmisterna envisas med att betrakta jordens temperatur före industrialiseringen som den ”sanna” jämviktstemperaturen, och mäta ”avvikelser” från denna jämviktstemperatur.
    Som om det fanns en entydigt väldefinierad jämviktstemperatur.

    Tanken att jämviktstemperaturen kan variera med +/- X grader verkar inte dyka upp i deras ”modeller”.

    Jorden kan mycket väl var 13C och i strålningsjämvikt. Eller 17 C.

  29. Karl Erik R

    JonasW,
    Under senaste istiden var temperaturen ca 6 grader lägre än idag. Jämvikt.
    Efter att isen smält, perioder med minst 2 grader varmare än idag. Också jämvikt.

  30. Benny

    Milankovics cykler och geologiska krafter som kontinentaldriften ger upphov till nya vädermönster vilket är det som skapar istider och hur långvariga och svåra de blir. Naturligtvis spelar solen och dess minskade aktivitet en betydande roll när en istid uppkommer och utvecklas! En stor faktor för att istiderna varierat är ju att Antarktis i praktiken blev en ö som hamnade i ett för klimatet ogynnsamt läge när vindarna nere i södra oceanen i praktiken fick fritt lopp runt kontinenten vilket gjorde att landisarna blev ännu större och till slut kylde ner havet i regionen. Och det påverkar i olika grad resten av jorden, Antarktis kalla andedräkt. Det är alltså en mängd olika faktorer som avgör när en istid utvecklas. För övrigt så är istiden inte slut utan glaciärerna har bara krympt till dagens storlek i väntan på nästa tillväxtfas. Det har ju funnits perioder i jordens geologiska historia när det inte funnits stora landisar på globen vilket många inte tycks känna till!

  31. Man hoppas ju på en islossning även inom ”vetenskapen” . Ett litet filmtips om ni får några minuter över i jul. Nyttiga minuter för de som fortfarande tror på det korrupta FN, som en oantastlig ”ideell” verksamhet. Man hävdar att det blivit bättre efter detta. Kul idé! Och trist för alla seriösa delar av verksamheten som trots allt existerar även här. Skaplig rulle, tycker jag.
    Goda helger!
    https://www.svtplay.se/video/33553190/backstabbing-for-beginners

  32. tty

    #16 m fl

    AARI har gjort om sin site. Översiktskartan över isläget finns nu på:

    http://old.aari.ru/odata/_d0015.php?mod=1

  33. tty

    #30

    Här är en mycket intressant översikt över hur Drakesundet mellan Sydamerika och Antarktis öppnade sig, och även varför isarna i Antarktis delvis smälte bort under mellersta Miocen (MMCO Middle Miocene Climatic Optimum):

    https://www.academia.edu/19292646/The_tectonic_history_of_Drake_Passage_and_its_possible_impacts_on_global_climate

    Tyvärr kan vi nog inte vänta oss att detta intervall med ”ishusklimat” som redan varat i 35 miljoner år kommer att ta slut förrän Antarktis behagar flytta på sig, eller någon annan kontinent flyter ned och förenar sig med Antarktis.

  34. tty

    #28, 29

    Så här ser ”jämvikten” ut:

    https://s3-us-west-2.amazonaws.com/courses-images/wp-content/uploads/sites/1462/2017/01/30183218/Foram-oxygen-isotope-record.png

  35. Lars Cornell

    tty #34
    Intressant graf. Kan de stora svängningarna i närtid ha att göra med oförmågan att ”mäta” i mycket tidiga skeenden?

    tty #33 Benny #30
    Ni rör er här med tider på många miljoner kanske miljarder år. Hur många av de historielösa miljöpartisterna klarar av att greppa det och skilja det från nutid?

  36. Staffan Lindström

    20 Jakob

    Hutter, hutter… HON (?) borde hetat Maxelia, inte Maxilia…(Davidson) 😉

  37. tty

    ”Kan de stora svängningarna i närtid ha att göra med oförmågan att ”mäta” i mycket tidiga skeenden?”

    Nej, skillnaden är väl dokumenterad och reell. Däremot är det mycket oklart vad den beror på.
    Här är en färsk översikt, som dock har vissa brister, t ex tar den upp effekten av damm på inlandsisar mycket knapphändigt:

    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2020RG000727

  38. Ivar Andersson

    Apropå jordaxelns lutning så uttalade sig Per Bolund: Klimatkrisen har gått så långt att jordaxeln förskjuts. Det visar hur stor påverkan vi människor har på vår planet, och varför vårt fotavtryck snabbt måste minska.
    https://klimatupplysningen.se/per-bolund-star-med-byxorna-nere/

  39. Sören G

    När man samlades i forntiden till högtider/riter så skulle det ske vid fullmåne. Vi har ännu kvar det i firandet av påsken. Påsken inträffar vid första fullmånen efter vårdagjämningen. I och med kristendomen bestämdes den att infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
    Det var på samma sätt med julen.
    Fullmåne som inträffade på dagen för vintersolståndet respektive vårdagjämningen var särskilt betydelsfulla.
    De inträffar med 19 års mellanrum.

  40. tty

    #39

    ”De inträffar med 19 års mellanrum.”

    Den så kallade ”Metons cykel”, månens rörelser upprepar sig nästan exakt efter 19 år, avvikelsen är bara ungefär 1,5 timmar, så det tar ca 300 år att spåra ur ett dygn. Man får dock ett ännu bättre resultat om man använder en cykel om 532 år (28 x 19), vilket Beda Venerabilis påvisade på 700-talet. Kanske en smula oväntat att en engelsk munk ägnade sig åt så pass avancerad astronomi under ”the dark ages”.

    Eftersom man beräknar datum för påsken efter månens rörelse blev det en långdragen teologisk fejd mellan kyrkor som använde 19 års-cykler och 532 års-cykler. Det berättas om en angelsaxisk kung som var gift med en keltisk prinsessa och som p g a detta firade påsk på skilda dagar.

  41. tty

    #40

    Det är värt att notera att fast man alltså kunde beräkna månens rörelser med stor precision redan på profeten Mohammeds tid så dröjde det till 1999 (!) innan detta började tillämpas inom islam, och det är fortfarande omstritt:

    https://www.calislamic.com/how-to-determine-the-beginning-and-end-of-ramadan/

  42. Sören G

    tty #41
    För muslimerna börjar väl månaden när man har observerat den första månskäran efter nymåne. Alltså grundat på observation och inte beräkning.

  43. Sören G

    När det gäller Månen har vi en period på 18,61 år för månbanans förskjutning (nodernas förskjutning längs ekliptikan). Det yttrar sig i hur långt norrut respektive söderut på himlen som Månen går upp eller ner under olika år..
    Monument från t.e.x. stenåldern som är riktade mot Månens uppgång (t.ex. fullmåne vid vintersolståndet) får olika riktning beroende på när i 18,61-års-cykeln man befinner sig.

  44. Eftersom den judiska tideräkningen har skett i över 5700 år så har judarna en viss vana vid detta. För att inte högtiderna (som ofta är kopplade till skördarna) skall sprida sig hipp som happ över året så justerar man månkalendern till solkalendern genom att lägga till en månad vart andra eller vart tredje år. Månåret är c:a 11 dagar för kort för solåret, så det blir sju justeringar per 19 år.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Hebrew_calendar