Det är ett inlägg av Lennart Bengtsson från Det Goda Samhället https://detgodasamhallet.com/2024/02/12/lennart-bengtsson-vindkraftens-dilemma/
Kring det senaste månadsskiftet blåste det kraftigt i Skandinavien, Finland och de Baltiska staterna. Detta påverkade produktionen av vindel i området. För kortare perioden uppmättes effekter på mer än 25 GW (gigawatt) motsvarande effekten från nästan lika många större kärnkraftverk. Sverige ensamt kom upp i drygt 12 GW under denna period.
Effekten kunde väl utnyttjas genom att kraftigt reglera vattenkraften och där det också var möjligt att reducera produktionen av icke-förnybara energikällor. Stora mängder vindel kunde exporteras till övriga Europa.
De flesta föreställer sig att detta är ekonomist högst värdefullt men något sådant var knappast fallet. Plötsligt fick man ett överskott på el vilket innebar att priset på elbörsen sjönk till närmast noll. De som hade elkontrakt som följde timpriset kunde passa på att stortvätta och ladda upp tillgängliga elaggregat inklusive elbilar.
På grund härav kan elföretagen normalt inte utnyttja tillfället till potentiell vinst i perioder med kraftig vind då detta ekonomiskt sett är lika illa som svaga vindar och vindstilla som av naturliga skäl inte heller ger någon profit. Härtill kommer att vädersystemen normalt har en storlek som täcker en stor del av Nordeuropa. När det blåser i Sverige så är det också blåsigt i grannländerna och vice versa.
Genom att vindenergin är proportionell mot kuben på vindhastigheten följer med matematisk logik att svängningarna i elproduktionen blir mycket stora och således också ekonomiskt högst problematiska. När vindstyrkan fördubblas får man 8 gånger mer el. Mot detta finns det inga medel såvida man inte ignorerar energilagarna för vindelsproduktion.
Tyvärr förefaller det som om vindelsproducenter inte riktigt förstått att beaktat fysikens lagar i detta avseende. Av denna anledning har vindkraft bolagen drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter. Under 2022 gjorde vindelbranchen en förlust på 4,3 miljarder.
Mest allvarlig är förlusten i Markbygden väster om Piteå som hyser Sveriges hittills största vindpark. Det största bolaget i området, Markbygden Ett som äger 179 av de 500 hittills byggda vindkraftverken i området har försatts i rekonstruktion med skulder i miljardklassen.
Markbygden Ett ägs till 75% av CGN (China General Nuclear Power Group). CGN kontrolleras av den kinesiska staten. Varför ett kinesiskt bolag investerar i svensk vindel och därtill med stora förluster är något av ett mysterium. Till dels är de akuta problemen en följd av Ukraina kriget och dess effekt på energipriserna men också att hösten 2022 hade svaga vindar.
Företaget hade ett garantiavtal med industriföretaget Hydro Energi där den utlovade mängden el per timme som enligt överenskommelsen skulle säljas till ett fast pris. På grund av tekniska problem som orsakade ett årligt produktionsbortfall på omkring 10 procent tvingades man upphandla bortfallet på elmarknaden till ett väsentligt högre pris än den egen producerade elen.
Bolaget tvingades därför täcka upp leveranserna genom att köpa in el på marknaden till ett betydligt högre pris än man fick betalt för den egenproducerade elen. Dålig lönsam eller rena förluster är vanligt förekommande i vindelbranchen (källa Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping).
Härtill kommer de tekniska problemen att integrera stora mängder väderberoende el i den nationella elförsörjningen. Dit hör till exempel svårigheten att garantera effekten på elförsörjningen inklusive frekvensen på växelströmmen. Detta har först under senare blivit uppenbar även utanför sakkunniga expertkretsar och bidragit till att det nu tycks finnas en politisk majoritet för att bygga ut kärnkraften.
Man får hoppas att landets politiker överlåter landets elförsörjning till de som är kapabla att förstå de tekniska frågorna samt vidare tar hänsyn till den ekonomiska verkligheten. Sedan skadar det ju inte heller om landets journalister och diverse klimataktivister som uttalar sig om det mesta lär sig lite fysik inklusive hur ett lands elförsörjning fungerar.
Lennart Bengtsson
Tack Lennart för en mycket bra genomgång!
Den största koncentrationen av förespråkare för kraftig utbyggnad av vindkraft bor där det inte kommer byggas några snurror, åtminstone inte under denna interglacial.
Som sagt, i de flesta politiska ungdomsförbunden lär man sig att med vilja och smort munläder kan lagar ändras … möjligen glömdes den lilla detaljen bort att naturlagarna inte stiftas av riksdagen …
Nu är som väl är inte samtliga politiker lika fasta i tron på sin egen förmåga, något att beakta i kommande val till EU.
Misstänker att djur/växt-liv i älven inte mår så bra när man använder vattenkraften för storskalig reglering.
Misstänker också att utrustningen i vattenkraftdammar påverkas av de stora svängningarna i vattenflöde.
Ja, redan nu går det att bläddra i facit vad storskalig vindel betyder för Europas industristruktur och dess haltande konkurrenskraft – företagen går på knäna och enorma mängder arbetstillfällen och teknikkunnande försvinner utomlands.
Det är också uppenbart hur lite av denna nya energiproblematik och företagskatastrof som når ut till Europas allmänhet – det är mycket nu som döljs och förskönas av Europaparlamentet och medsvansande media.
Statsskick från forna öst har implementerats i vårat moderna väst
Den riktigt stora Naturpåverkan från den tokökade korttidsregleringen av våra stora älvar och deras vattenvägar dånar redan fram på en skala ingen kunde eller ville förutse.
Våra ekosystem förlorar nu dagligen enorma mängder insekter och deras larver vid vattenkraftens reglering vid för För mycket ELLER För lite Vind.
Klimatalarmisterna försöker nu skylla på att det är klimatförändringarna som tokminskat våra insektssamhällen på senare år – Men studier i Sverige visar att i opåverkade älvsystem finns både mängden och antalet arter kvar!
Det blir patetiskt när klimatalarmisterna och tillhörande forskarkollektiv redovisar insektsdöden i Vindparkerna.
– Det är i vattenkraftens back – up för otillförlitlig energiproduktion från vindkraften som Den Storskaliga Miljöförstöringen ligger.
Och visst är det för gulligt och nattsvart när vindbranschen och klimatpolitikerna låtsas att vindenergi är billigt…efter att back – up, nätutbyggnad och den eventuella omvandlingen till vätgas tagits med i deras låtsasekvationer – så blir vindkraften inte bara en katastrof för våra biologiska system den blir dessutom astronomiskt Dyr!
En mindre del vindkraft i våran energimix kan fungera hyggligt – men så fort vi går över 10% så eskalerar problemen för naturen och ekonomin exponentiellt.
Den svenska ”glesa” naturen ett eldorado för Europas elkonsumenter (EU) dit svenska politiker följsamt underlåter sig trots att EUs regelverk (Lissabon-avt t.ex) är dispositivt betr våra möjligheter att gå vår egen väg.
Samma politiska vasall-beteende tillämpas ifråga om ”gratis” el för världens data-servers för världens största it-bolag. För övrigt inte konstigt att två (tyska) den av Europas största elhandlare/producenter etablerat sig som regions-oligopolist i landet.
Nu läser vi om industriföretag i landet som börjar samarbeta kring möjligheterna att importera gas för att säkra sina el-behov. Är det dit vi drivit företagen när staten och marknaden inte längre kan säkra stabil elförsörjning? Ingen lär investera i gaskraft för marknadsförsäljning av el i konkurrens med fortsatta investeringar i den intermittenta vindkraften! Så hur löser staten kommande kärnkrafts-ekonomi om elpriserna på marknaden blir för låga (t.o.m negativa) under säg 20% av tiden (på dagen)? Redan idag lider elföretagen av för låga priser pga vindkraften. På vilket sätt gynnas svensk ekonomi av sådan export?
Vi får betala för elen även om den ger noll till producenten.
Vi kan av solidaritet med andra tvätta vid lågkostnad men det påverkar knappast elkostnaderna.
SVD har idag påstått att kärnkraften inte är lönsam för Vattenfall och SVT påpekade att det blir dyrt med ny kärnkraft. Det finns nackdelar med allt. Så därför bör vi minska all konsumtion tycker FN genom Anders Wikman.
Detta gäller speciellt vindkraftverk till havs ? 😉
Tack Lennart Bengtsson.
Enkelt och lättfattat om problemen med vindkraften.
När det blåser mycket så blir priset lågt, blåser det lite så priset går upp har de ingen produktion att få betalt för.
Samtidigt så måste vi ofta ändå exportera el och sköta om nivåregleringen i älvar och dammar som vattenkraften gör och kärnkraften samt värmekraften kör dygnet runt för att hålla näten stabila.
Vindkraftlandet Danmark är ett perfekt exempel på jo-jo-el, ena dagen exporterar de till låga priser för att nästa importera till höga priser.
#6 Lasse
Anders Wikman som numer efter lång och trogen tjänst i Rom-Klubben belönats med titeln hedersledamot är en av en mängd politiker vars lojalitet mot Sveriges medborgare kan ifrågasättas.
Jag tror att tty i någon tidigare tråd har kommenterat att vattenkraftverken måste skäppa ut vatten genom dammluckorna (dvs. ej genom turbinen) då det blåser mycket och vattenkraften nedregleras kraftigt, detta pga. vattendomar. Någon som kan reda ut detta och hur mycket det rör sig om?
”Klimatalarmisterna försöker nu skylla på att det är klimatförändringarna som tokminskat våra insektssamhällen på senare år.”
Det är inte klimatförändringarna utan klimat- och energipolitiken som är orsaken till insektsminskningen.
Vindkraft på land ger billigast el:
https://wattsupwiththat.com/2024/02/19/the-energy-trilemma-and-the-cost-of-electricity-oped/
Om vi accepterar de uppenbarliga nackdelarna.
Vilket få gör!
Inte ens Hybrisföretagen gör det , vilket borde vara en avgörande ingrediens i debatten.
Vi behöver inte Hybris eller mer el!
Magnus, #4,
Har du någon länk till studie(r) som visar på opåverkade insektspopulationer i oreglerade älvar. Jag är intresserad av att läsa.
Håkan #9
Jag kan svara på den frågan.
Varje vår och försommar så är det en tid då vattenflödena så höga att vatten måste släppas förbi turbinerna. Det går heller inte att köra alla turbinerna för fullt för det finns inte avsättning för elen. Om det då samtidigt blåser får man antingen stänga av vindkraft eller mer vattenkraft. Det här med att släppa förbi vatten inträffade även innan vindkraften fanns.
Under resten av året förkommer det nästan aldrig att vatten släpps förbi turbiner som står stilla. Det kan förekomma vid extrema regnmängder under sommaren, men inte annars. Vindkraften producerar ungefär 2/3-delar av årets elproduktion under vinterhalvåret och då förekommer det inte att vatten behöver släppas förbi turbiner som står stilla.
Den stora vindkraftsparken i Piteå kommun går inte så lysande just nu. Markbygden 1 har stora ekonomiska problem, är konkursmässig. Som gammal pitebo undrar man varför i fridens namn man byggde Europas största vindkraftpark i Piteå. Vi i Norrbotten bidrar väl med nog mycket el.
Lasse #6
Att hushålla med resurserna är så klart bra. Men man framhåller att det är klimatet som ska räddas.
Att till varje pris minska användningen av fossila bränslen kan ge skadliga följdverkningar på andra sätt, t.ex. förstörd natur. Och utan något bevis för varför klimatet är hotat. Inga bevis för mer extremväder. Tvärtom faktiskt.
I dag var isbjörnarna på tapeten igen. Men den s.k. experten sa vid ett tillfälle ”jag vet inte”.
Nr 12 foliehatt
Tyvärr länkar jag aldrig eftersom det kräver mer tid för förklaringar och diskussion, vilket jag inte hinner…
Dock är det mesta jag skriver och påstår lättgooglat, insekter minskar, vattenreglering påverkan osv.
Det har på sistone cirkulerat flera artiklar om insektsproblematiken vid vattenreglering i rapporter och uppsatser, du finner nog åtskilligt inom 15 min om du tittar runt.
Likaledes har flera nykommna rapporter, bl a från norska och finska universitet och institutioner visat på mycket mer långtgående påverkan även på däggdjur och fåglar och deras olika stadier i livscykeln så som matsök och födsloplatser vid vindkraftetablering.
– Vindbranschen har tills dags dato hänsynslöst utnyttjat bristen på undersökningar av påverkan från deras industribyggen, deras standardformulering ” obetydlig påverkan” i MKB: erna har varit legio i varje konsekvensbeskrivning som jag läst.
När nu den senaste forskningen visar mycket större påverkan på miljö och arter från vindkraftindustrin så kan man hoppas, en smula, på tillnyktring från våra myndigheter och organisationer.
Den allt överskuggande problematiken som klimatalarmisternas retorik och lagvrängning gett oss som samhälle är just deras användning av hotet för att undanröja lagar, regler, forskning och användandet av det sunda förnuftet.
Allt som vi kritiska påpekat vad gäller vindkraftens påverkan på miljö, arter, ekonomi och samhälle har på det senaste bekräftats av forskningen – frågan är nu om politiker och juridik kommer att följa denna forskning.
Regering och riksdag har genom åren tillsatt utredningar och lagremisser för att utvärdera farorna med dessa storskaliga projekt och omställningar – men där har det blivit mycket tydligt hur gröna politikers alarmism och hot trumfat vetenskapens slutsatser och demokratiska principer och även det sunda förnuftet.
Vi har av dom gröna ombeds att slänga oss över stupet för att rädda oss själva.
Detta blir långt…men regeringen och riksdagen har i över 10 år försökt att utreda dessa frågor enligt följande hänsynsregler.
Bevisbörderegeln
Kunskapskravet
Försiktighetsprincipen
Bästa möjliga teknik
Hushållnings & kretsloppsprincipen
Val av plats
Rimlighetsavvägning
Ansvar för skadad miljö
Stoppregeln
Ja, ni förstår själva vad klimathotsretoriken bidrar med i riksdagens arbete – alla principer och frågeställningar och vetenskapliga slutsatser upphör att gälla – eftersom klotet brinner och att det är bråttom och konsensus om detta råder.
Klimathotet är ju som blandning av skärselden och helvetet – man kan tro att den meningen är retorik MEN DET ÄR VÅRAN NYA VERKLIGHET.
A – men.
#13 Sigge
Ska du svara på mina frågor någongång?
Har du källa till dina nya påståenden eller pratar du utan fakta igen?
Menar du att den utbyggda vindkraften inte påverkar mängden vatten som släpps ut utanför turbinerna?
Tycker du det är en bra politik att låta gratisvatten släppas ut och istället betala dyrt för installation av slumpkraft och systemtjänster med medföljande miljöförstöring och påverkan på människors hälsa?
Nr 13 och 16
Att vattenkraften nu påverkas både gällande planering/reglering och teknik/slitage är en ” no brainer” – senaste veckan har vattenkraftuttaget pendlat mellan 5000 och 12000 vilket talande beskriver hur stora tal och variationer vi talar om.
Vattenreglering/ korttid är så otroligt viktigt på så många områden för vår natur att det är svårt att famna – dessutom medför det långsiktiga konsekvenser för naturen som återvänder med en pisksnärt för kommande generationer.
Vattenkraften är och har varit omätbart viktig för vårat lands utveckling – vi skall inte låta den förstöras och bli vårt fall.
Rätt nyttjad är vattenkraft fantastisk – fel utnyttjad är den en katastrof.
#17 Magnus Blomgren
Håller helt med. Har stor respekt för dina jordnära kunskaper och läser dina kommentarer med observationer på kort och lång sikt med stor behållning.
Jag har stor respekt för de personer i 60-90 års ålder som med sina kunskaper ur verkligheten har koll i en omfattning som de sk ”forskarna” uppenbarligen saknar.
Jag tycker det är åt he….te att dessa kunskaper övertrumfas av unga personer med låg kunskap ur verkligheten som programmerar datamodeller och får hur mycket pengar som helst för det.
Vid årsskiftet höjde Vattenfall elöverföringskostnaden med 70 % för mig , misstänker att vindkraften bidrar med en stor del av den saftiga höjningen.
Torbjörn R #16
Visst påverkar vindkraften hur mycket vatten som vattenkraftverken släpper förbi turbinerna. Men det är mycket mindre än vad de flesta här verkar tro. Det är i maj och juni som det är mest vatten som släpps förbi turbinerna. Om det är regnig sommar förekommer det även i juli och augusti men inte alls i samma omfattning som i snösmältningen.
Från september till april förekommer det nästan aldrig att vattenkraftverk spiller vatten förbi stillastående turbiner. Då producerar vindkraften 75-80% av årliga elproduktionen.
Bra talat! Nej, vi skall inte ha väderberoende elkraft. Det behövs ett massivt förståndsbyte i våra alla myndigheter som har inflytande över vår framtida energiförsörjning. Om det så är med minsta majoritet i riksdagen för framtida kärnenergi, så är en sådan enda vägen framåt. Att invänta en bred överenskommelse i riksdagen, vore förödande för vår framtida energiförsörjning och samhällsutveckling. Samtidigt med en utbyggnad av kärnkraften, bör i takt med denna, vindkraften fasas ut.
OT
Börjar kostnaderna för de gröna satsningar visa sig nu ?
https://www.nyteknik.se/industri/kommunernas-forslag-staten-bor-ta-ansvar-for-gron-industri/4237267
Nu är det huggsexa om elen i Norrbotten. Spanska gödseltillverkaren Fertiberia planerar att bygga en fabrik för tillverkning av fossilfri mineralgödsel i Luleå. Man planerar att tillverka vätgasen i Letsi istället för i Boden. Vätgasen ska transporteras 15 mil i ledning till Luleå. Än har man inte fått klartecken från Svenska kraftnät för att koppla in sig på elnätet. Utan inkoppling blir projektet inte av. Elen är existentiell för projektet säger Per A från lantmännen. För ett tag sen fick man veta att Hybrit var tidigt ute och paxade el. Hur mycket av det dom paxade var luft ville dom inte berätta. Det återstår att se vad som blir verklighet av alla gröna drömmar. Har varit på min dagliga cykeltur i det fina vädret. Sol, minus 6 och svaga vindar. Det väder som vindkraftsägarna önskar vill nästan ingen ha. Vem tycker om när det blåser mycket. Cyklade förbi Facebookhallarna. Tre hallar som upptar en yta av nästan 100000 kvadratmeter. I hallarna finns ca 500000 servrar som behöver kylas. Till det åtgår enorma mängder el. Krävs väldigt många vindkraftverk för att förse dom med el.
Daniel W. #23
Kan man krångla till det värre? Vad är enklast att transportera 15 mil, vätgas eller el? För el finns det färdigutvecklad och beprövad teknik, kanske t.o.m. tillräcklig kapacitet i redan befintlig infrastruktur. Hur det ser ut med transport av vätgas i rör vet jag inte, men det låter inte helt problemfritt.
Mycket bra Lennart.
Det är som sagt otroligt viktigt att dessa ’triviala’ kunskaper om hur fysikens lagar verkar på energisystemet, dvs. att politiska tyckare, klimatkramare, vänsterblivna och annat löst folk oxå förstår detta.
Vindkraftens effekt är väl proportionell mot kuben på vindhastigheten?
P=1/2mv^2/t, m=rå*v. D.v.s P=k*v^3, eller tänker jag fel?
Jag har tittat på vindkraftens capture rate för 2023 och elområde 2 och 3.
I elområde 2 var vindkratens årsmedelpris på spotmarknaden 33 öre/kWh jämfört med medelpriset för året som var 46 öre/kWh. Det är 72%.
För elområde 3 var siffrorna 47 öre/kWh och 59 öre/kWh, 80%.
Lite andra siffror:
Vindkraftens kapacitetsfaktor år 2022: 28%
2023: 25%
Den sämsta timmen år 2023 levererade vindkraften 0,3% av installerad effekt.
#24
Det finns en del vätepipelines i USA. I Europa är erfarenheten nog nästan obefintlig, så jag kan tänka mig att amerikanska entreprenörer kan bli aktuella.
Det är högre täthetskrav på vätepipelines, och man måste undvika väteförsprödning. Därför används ibland kompositrör. Kompressionspumparna är också annorlunda mot naturgas. Det går generellt inte att enkelt modifiera en naturgaspipeline till vätgas.
#27 R Olsson
L Bengtsson skrev helt riktigt i trådens ingress att vindkraftverkens effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik, ”När vindstyrkan fördubblas får man 8 gånger mer el”. Och det innebär också att när vindhastigheten halveras minskar effekten till en åttondel.
Beträffande vattenkraften vill jag minnas att man har byggt ut effekten redan när vi började bygga kärnkraftverk. Tidigare utgjorde vattenkraft enkelt reglerbar baskraft men när kärnkraft övertog rollen som baskraft fick vattenkraften större roll som reglerkraft, men den rollen kan inte balansera hur mycket intermittent kraftproduktion som helst. Gränsen är mycket nära för vad den klarar av.
”När vindstyrkan fördubblas får man 8 gånger mer el”
Frågan är om det ens gäller för mer än en enstaka fördubbling av vindstyrkan. Det gäller nog bara för ett ”smalt” intervall nånstans mitt i det intervall vindkraftverket konstruerats att fungera i.
SatSapiente #30
”Beträffande vattenkraften vill jag minnas att man har byggt ut effekten redan när vi började bygga kärnkraftverk. ”
Jo åren innan, från nångång mitten av 60-talet la man ner flottningen i norrlandsälvarna och det gav inte bara möjlighet att installera mera effekt i många verk utan också bättre möjlighet att reglera vårfloden. Som en bieffekt fick vi mycket bättre vattenkvalitet i älvarna, tänk vad mycket gott diesel kan föra med sig.
#31 H Bergman
Helt rätt, det är bara inom intervallet mellan lägsta vindhastighet där ”vingarna snurrar” och den maximala vindhastighet som verken konstruerats för, som det kubiska förhållandet gäller.
Över max vindhastighet måste verket flöjlas för att inte förstöras.
Än värre är trenden med allt högre totalhöjder, man är nu uppe i nära 300 m totalhöjd för planerade verk. Och att man, för att få plats med så många verk som möjligt på en given yta, placerar dessa med ibland så litet avstånd mellan verken som 2 rotordiametrar. Det ger upphov till vindvakar (vindskuggor) som minskar den totala produktionen avsevärt. Även livslängden på vindkraftverken tenterar att minska i proportion till storleken.
SatSapiente #33
Men även i det begränsade intervallet tvivlar jag på att det kubiska förhållandet skulle gälla rakt av i hela intervallet, verkligheten brukar inte fungera så. Det skulle förutsätta att verket vore en perfekt aerodynamisk konstruktion och såna finns inte. Den som lyckas med det skulle omedelbart rövas bort av Boeing, Lockheed eller nåt annat bolag i flygbranschen.
Möjligen kan wikipedias artikel om Betz lag förvilla, där jämför man vilken effekt man får vid 6 och 11 m/s och förutsätter att verkningsgraden är 45% vid båda vindstyrkorna, visserligen kan man reglera vingarnas attackvinkel vid olika vindstyrka men så perfekt är inte det systemet så att verkningsgraden förblir densamma vid en nästan halvering av vindhastigheten.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Betz_lag
Om vi bara tecknar fossifria elavtal med Vattenfall, kommer allt att ordna sig, eller?
https://www.vattenfall.se/snosakra?rpcid=25a70d68-6d1f-4511-bd6b-c845e8d75e8eI31383531353a313031363a3131393733333a31
Om man tecknar sig för ”förnybar” eller vindkraftsel, borde man få elleverans enbart när dessa ger tillräckligt. Många skulle då upptäcka att man ofta blir utan el och kanske blir ”botade” mot denna energiform.
# 26 Petter. Tyvärr vill de inte förstå. Det är hela nöten.
Man börjar ju nu med batterilagring för att utjämna vindkraftens produktionsvariationer. Men litium-jonbatterierna som man använder nu (t.ex. på Hawaii) har nackdelen att de är dyra och att tillgången på de material/metaller som används i dem är begränsad, de kan inte lösa hela världens energiförsörjning. Utvecklingsarbete pågår av natrium-jon-batterier (Altris/Northvolt) vilka skulle ha flera fördelar som stationära batterier ur kostnads- och materialförsörjningssynpunkt. Får man inte ut dem på marknaden i stor skala vet åtminstone inte jag hur man skall kunna lösa vindkraftens problem. Se t.ex. Second Opinion:
https://second-opinion.se/finlands-kris-en-skrammande-erfarenhet/
Höga och låga vindhastigheter är mer normalt än man tror, de är inte normalfördelade, snarare linjärfördelade (viss avvikelse uppåt vid höga ).
Att tala om vindkraft som en resurs borde vid det här laget ha upphört. Vi har facit i vår hand där vindkraften har visat sig ha alla de nackdelar som vidkraftsmotståndarna påtalat från början. Jag önskar att debatten handlade om hur vi kan montera ned vindsnurrorna på ett begåvat sätt. Det är dags att utveckla teknik som minimerar kostnaderna och den miljöpåverkan som skrotningen innebär.
Fredrik Bruno #39
Tack för din klargörande länk hur det kommer att bli om vi inte börjar att bygga ut kärnkraften, vattenkraften och värmekraftverken🙂
Batterikraft kan vi glömma om man nu inte är ska vara en lycklig elbilsägare😁
Ingvar Åkesson #37
Avtal om kärnkraft och direkt koppling till Forsmarks ställverk på 3 500 meters avstånd räcker tyvärr inte heller.
Igår fick jag meddelande från Vattenfall om två avbrott:
”På grund av arbete på vårt ledningsnät kommer strömmen att brytas …”
Men det sker förmiddagar nästa vecka och är planerat. Vedeldning och den gamla gasolspisen gör att jag klarar mig.
Avbrottsfri kraft är det bara sjukhus och serverhallar som har. Möjligen kan vi fråga oss varför skattepengar behövs till serverhallarna.
#39 F Bruno
Den utbyggnad av storskalig batterilagring som nu sker är endast för utjämning i minutskala för att stabilisera nätet. Att ha lagring i tim- eller dygnsskala blir vansinnigt dyrt och därför ogenomförbart. Det gäller även om man lyckas byta ut litium-jon mot natrium-jon.
För lagring av egenproducerad el från solpaneler blir kostnaden för batterilagring i samma storleksordning som solpanelinstallationen. Lägg därtill den begränsade livslängden för batterier som laddas upp och ur en gång per dygn, man kan i bästa fall (enligt tillverkarna) räkna med 8 års livslängd, i praktiken kanske 5 år med reducerad lagringskapacitet.
Det har spekulerats i att framöver kunna använda elbilars batterier som backup för elnätet. Frågan är då om och hur elbilsägaren ska kompenseras för detta extra ”slitage” på elbilens batteri och hur roligt det kan vara att komma ut en morgon och finna att det elbilsbatteri man kvällen innan satte på laddning nu är nästan urladdat.
Jag passerade i eftermiddags orten Lebo, med en vindkraftspark med 5 st 230 m höga vindkraftverk, sydväst om Västervik. Verken är fullt synliga från E22’an.
Det märkliga var att 4 av verken stod helt stilla, medan det 5:te snurrade i hyfsat snabb takt. Jag noterade att det var i stort sett vindstilla.
Min undran är hur detta är möjligt? Om det funnes tillräckligt med vind (vilket det inte fanns idag) för att ett verk skulle snurra borde väl några fler verk rört sig?
Eller finns det någon anordning för att ”baxa”(snurra) rotorn, för att förhindra deformation av vingarna? (Man använder baxning för att förhindra att turbinrotorn ska ”bli krokig” vid längre stillestånd i stora turbiner i t.ex kärnkraftverk)
I en presskonferens idag varnar Säpo för bl a Kina. Ett hot mot säkerheten. Kan ju inte vara en nyhet för Säpo att Kina äger mycket vindkraft i Sverige. Tex Markbygden i Piteå.
Hej,
Jag bor i mitten av Skåne och när jag åker till Lund ca 25 km bort ser jag ca 50 vindkraftverk. Det är sällan färre än 5 och ofta 10 st av dessa som står stilla, några med en servicebil nedanför medan andra är står still i dagar. 2-3 har stått still i månader.
New podcast: Turbines of the Year – what makes a winning entry?
22 February 2024
https://www.windpowermonthly.com/article/1862308/new-podcast-turbines-year-%E2%80%93-makes-winning-entry?utm_medium=EMAIL&utm_campaign=promotion&utm_source=20240222&utm_content=240222MR01&spMailingID=29085370&spUserID=OTgyOTQwNDk1Mjg4S0&spJobID=2641297070&spReportId=MjY0MTI5NzA3MAS2
Mvh,
Forskning avslöjar att vindkraften är ett enda stort svindleri med EU som aktör:
https://youtu.be/g0IqIEP0O0A?si=6iugXcWcqc-9SUCA