Efter två inlägg om energifrågor kommer dagens inlägg att handla direkt om klimatvetenskap. I och för sig har jag inte arbetat alls utom genom att göra en översättning av ett inlägg på Judith Currys blogg. Jag har skrivit och frågat henne om hon har något att invända men hinner inte invänta ett svar. JCs inlägg utgår ifrån några enkla frågor från en journalist.
Vilka är de mest kontroversiella frågorna inom klimatvetenskapen?
Av Judith Curry
Och hur ska de lösas?
Jag (JC) fick följande frågor av en journalist. Det är bra med en journalist som ställer sådana frågor i en tid när den dominerande åsikten är den som avspeglas i följande artikel i the Guardian: Kofi Annan: We must challenge climate-change skeptics who deny the facts.
Det är bra frågor och om IPCC hade gjort sitt jobb såsom jag tycker att det borde ha gjorts så skulle inte journalister behöva ställa dessa frågor. I själva verket ställdes de riktigt bra i IPCCs första rapport (FAR;1990).
Här följer ett första svar på frågorna; som referens tar jag också med motsvarande uttalanden i FAR.
Vilka är de mest kontroversiella frågorna inom klimatvetenskapen med anknytning till AGW
(eller på svenska AGU – antropogen global uppvärmning)
JC:s lista
De två övergripande frågorna:
- Om mänskliga aktiviteter har varit en dominerande anledning till uppvärmningen efter 1950
- Hur mycket jorden kommer att värmas under det 21:a århundradet
Det finns också mer specifika, tekniska frågor som måste lösas för att ta itu med dessa övergripande frågor:
Orsaker till uppvärmningen 1900 – 1940; avkylningen 1940 – 1976 och den nuvarande uppvärmningspausen efter 1998. Hur ska dessa kunna förklaras givet av att mänskliga aktiviteter antas ha haft ett dominerande inflytande sedan 1950.
Solens inverkan på klimatet (inklusive indirekta effekter). Hur stora är de och genom vilka mekanismer påverkar de klimatet?
Vad är det som orsakar naturliga variationer med sekel- eller decennielånga perioder. Hur samverkar dessa former av intern variation med extern påverkan, och i vilken utsträckning är det möjligt att särskilja inre svängningar ifrån klimatförändringar som beror av yttre påverkan.
Variationer av djuphavens värmeinnehåll och vilka mekanismer som styr den vertikala överföringen av värme mellan yt- och djuphav.
Klimatsystemets känslighet för yttre påverkan, inklusive snabba termodynamiska återkopplingar som vattenånga, moln och temperaturgradient.
Om molnens dynamik: Kan förändringar i molnens fördelning eller av deras optiska egenskaper ha bidragit till uppvärmningspausen? Hur förändras molnigheten (och jordens strålningsbalans) av förändringar av cirkulationsmönster i atmosfär eller hav (såsom AO, NAO, PDO)? Hur samverkar återkopplingar mellan moln, yttemperatur och atmosfärens termodynamik med cirkulationsmönster i hav och luft.
Enligt FAR var de viktigaste områdena där det råder vetenskaplig osäkerhet:
- Molnbildning: främst om hur molnen och deras strålningsegenskaper påverkar atmosfärens svar på förändringar i mängden växthusgaser
- Haven: utbytet av värme mellan hav och luft, mellan djuphav och ythav och värmetransporten i haven, allt saker som påverkar hur fort klimatförändringarna går och hur de varierar regionalt.
- Växthusgaser: kvantifiering av upptag och utsläpp av växthusgaser, deras kemiska reaktioner i atmosfären och hur dessa kan påverkas av klimatförändringarna.
- Inlandsisarna: de är av betydelse för att förutsäga havsytenivåerna.
Jcs kommentar om FARs lista: Moln och hav är fortfarande viktiga frågor. När det gäller växthusgaser och landisar har det gjorts framsteg även om viktiga frågor återstår när det gäller landisarna.
Vilka data är det som främst utmanar den dominerande uppfattnningen om AGW?
- Globala data om yttemperatur och lufttemperatur (satellitmätningar) som visar att uppvärmningen tagit en paus i 16+ år
- Data om havsisen runt Antarktis som visar på en avsevärd ökning av mängden havsis under senare år
- Trender när det gäller havsnivåhöjningar som visar att stigningen under 30- och 40-talen var jämförbara med dagens
- Nya forskningsresultat som visar att aerosolers inverkan är mindre än man tidigare antagit leder oundvikligen till att uppskattningen av den övre gränsen för klimatkänsligheten måste sänkas
- (Skillnaden under det sena 1900-talet mellan observerade temperaturer och temperaturuppskattningar erhållna med hjälp av trädringar)
JCs kommentar: Det finns en hel del till som jag kunde ha nämnt.
Vad skulle behövas för att vi skulle få en bättre förståelse av klimatsystemet?
Det vi först och främst behöver är bättre data, såväl för nutid/framtid som för det förflutna:
Historisk dataarkeologi: skrivna loggar och tidningsartiklar om isutbredning i Norra Ishavet, havstemperaturer, extremväder eller havsnivåer
- Bättre, d.v.s. säkrare och noggrannare indikatorer om klimatet i äldre tider: det behövs information om temperaturer, havsströmmar, extremväder, regnmängder. De flesta indikatorer som används är otillräcklligt kalibrerade. Det behövs mer forskning för att kalibrera de indikatorer som används och för att utveckla nya. Sådan forskning måste vila på en solid biokemisk bas.
- Data om haven: Det är nödvändigt att bevara och förbättra den nuvarande havsövervakningen, såväl från satelliter som på plats. Djuphavet är en viktig frontlinje för förståelsen av klimatets naturliga variationer.
- Det finns ett antal områden, såsom förståelsen av klimatkänslighet och havssystem eller indirekta effekter av solstrålning där det kan behövas stora ansträngningar för att få bättre teoretisk kunskap.
När det gäller klimatmodeller har jag länge hävdat att de metoder som för närvarande används för att förbättra klimatmodellerna (bättre upplösning, mer atmosfärkemi) inte kommer att förändra det nuvarande läget med att klimatmodellerna är värdelösa för regionala klimatvariationer och för att förstå variabilitet i decennieskala, och dessutom överdriver effekterna av förändringar av koldioxidhalt.
Viktigare fråga än denna är svår att finna i dessa snart-COP21-dagar och mer öppen debatt än att öppna den för var och en på nätet finns väl inte. Tack Sten för att Du lyfter in den här på bloggen.
Bland kommentarerna finns förslag till ytterligare en väsentlig fråga – hur skadlig är klimatpolitiken?
Ja det är också en fråga.
Josh sammanfattar:
http://wattsupwiththat.com/2015/05/04/turning-our-backs-on-the-poor-cartoon-by-josh/
Tack för att du Sten uppmärksammar JCs vädjan om hjälp att försöka förstå vilken fråga som är viktig att belysa.
Även dagens JC blogg innehåller denna typ av försök till klargörande. Hon svarar på frågor från kongressen som uppföljning till hennes medverkan i ett förhör där.
Vad gäller USA och kongressen och deras påverkan på klimatet så vill jag hylla deras bidrag till uppvärmningen under slutet av 1900 talet.
Clean air act!
Avgörande för uppvärmningen eller om man så vill utebliven avkylning från aerosoler som plockas bort.
Det går att göra välgörande skillnad även om det lär påverka klimatet! 😉
Ni har väl inte kunnat undgå: http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
Eller för Sverige:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
Inte helt OT
Börja och läs på sid 11 och fundera på vad våra barn får sig itutat. Längre fram i texten får de också lära sig hur de ska bemöta ”skeptikerna”.
http://www.hsr.se/sites/default/files/didaktiskhandledning.pdf
#4
Förmågan till kritiskt tänkande stimuleras knappast med denna handledning!
”Det finns människor som tror att vi inte kan påverka klimatet. Vilka argument används då och hur
kan dessa argument bemötas? Lyft fram att det även finns andra faktorer som påverkar klimatet
(exempelvis jordens avstånd till solen, jordaxelns lutning och solens aktivitet), men att majoriteten
av forskarna är överens om att det inte går att förklara den observerade klimatförändringen utan att
inkludera mänsklig påverkan”
Ren propaganda!
Hoppas eleverna är lite obstinata och kan tänka utanför denna levererade box!
Ot Biogasbil exploderat vid biogasmack! Klimatskada?(Ekot)
Vi behöver fler Judith Currys!
Peter F #4
Man häpnar! Förutom de rena lögnerna så är detta inget annat än en klockren beskrivning av hur man hjärntvättar barn.
Lasse och Helge
Jag har tittat genom flera läromedelsföretag och kan bara konstatera att det är lika illa över hela linjen. Arma barn. Bedrövligt.
Peter F, tack för tipset om denna förödande propagandaskrift. En värdig representant för Göran Perssons skola. Som OECD skriver förfallet började på -90t.
Peter F # 4
Detta var det värsta jag läst!
Propaganda borde vara förbjudet i skolorna och är det väl också?
Allt trams presenteras som sanning.
Jag trodde inte det var så illa.
Hittat lite läsvärt idag.. kanske lite OT för denna tråden men så bra att jag inte låterbli att posta länk:
http://www.michaelcrichton.net/essay-stateoffear-whypoliticizedscienceisdangerous.html
Håller med Bim det värsta jag läst och betalat med skattepengar med… Jä*la tur man inte har några knoddar för då har man nog fått skaka galler efter man tagit lärare under behandling..
Jag har sen tidigare med att prata med skolungar förstått att omprogrammering existerat… men detta..
Är ju en ren krigsförklaring….
Lasse #3
Jamen det var ju en snygg kurva!. Mer soltimmar ger väl varmare klimat
Ingvar #12
Ser att du inte gått i skolan på länge! 😉
Tom en sån som alarmisten Pär Holmgren medger att detta är en orsak till uppvärmningen. Fast han lindar in det:
”Den största osäkerheten gäller emellertid aerosolernas påverkan. De små sulfatdropparna verkar på två sätt. Dels reflekterar de solstrålning, dels påverkar de molnbildningen. Vi vet att de kyler klimatet avsevärt, men inte riktigt hur mycket.
Om aerosolerna kyler mindre än vi tror, ökar våra möjligheter att undvika farlig uppvärmning”
Faktiskt en bra och balanserad artikel! Jag tycker att artikeln speglar ett försök att bryta med gängse överdrivna klimatalarmism. Någonting stämmer inte med AGW-hypotesen när vi kan se en så stor divergens mellan klimatmodellernas temperaturkurva och den som UAH och RSS uppvisar. Det interna systemets kemi och i övrigt interna svängningar, vilka Curry berör, är naturligtvis beroende av drivkrafter, för utan dessa finns ingen verkan. Vi kan ju föreställa oss vad som händer om inte natten byts mot dag. Kvarvarande värme strålar ut och planeten kallnar obönhörligt och går mot ett isbollstillstånd. Detta säger oss väl att vi är totalt beroende av den dagliga solenergin som drivkraft. Ett exempel är hur påverkad norra halvklotet i första hand är av ett solfläcksminimum, alltså ett tillstånd där den magnetiska solaktiviteten är reducerad. Detta var påtagligt vid det senaste minimum 2008, vilket tydligt avspeglas i den globala temperaturkurvan.
Tveklöst är det så, utan att förstå orsaker till variationer på både kort och lång sikt i energins inflöde, är det inte möjligt att förstå det interna systemets fysikaliska reagens. Det är ett komplext system som reagerar i en kedja av reaktioner från ett övergripande energiflöde. Det interna systemet kan alltså inte behandlas som ett isolerat system. Det har ingen funktion utan det externa inflödet av energi. Det är ungefär som ett stort komplext urverk med en mängd kuggar, men utan lodet har de ingen funktion. Det interna systemets kemi i atmosfären är lika passivt som kuggarna i klockan, utan ett flöde av energi. Att tro, att lite tillskott av CO2 ändrar på någonting, är att uppvisa ett totalt oförstående av vad det är som driver vår planets interna system.
En liten instickare vad gäller själva översättandet.
Om du översätter en text, låt författaren tala. Det är inte du som talar. Du gör ett grovt fel som översättare i det att du blandar ihop dig själv och författaren. Saker som ”Jag (JC)” ”JCs kommentar om …” hör inte hemma i en översättning. För det står väl inte ”I (JC)” och ”JC’s comments on …” i originalet?
Sådana kommentarer hör hemma i kortare citat, om det inte är uppenbart vem ”jag” är, när man till exempel refererar en text.
Sen är det brukligt att man använder hakparanteser i de fall där man lägger in kommentarer för att förtydliga, t.ex. för att definiera begrepp, förklara akronymer eller kulturella hänvisningar som är självklara för den ursprungliga målgruppen men inte för den målgrupp översättningen riktar sig till. Ett något fånigt exempel: ”Han var agent i CIA [Central Intelligence Agency, amerikansk spionorganisation] under åren …”. Alternativt fotnotar man sådana anmärkningar, och markerar ”övers. anm.” i fotnoten. Förklaringen till AGW hade väl varit lämplig för en målgrupp där man kan anta att de inte vet vad det står för, men lär knappast vara behövlig i ett forum som diskuterar klimatvetenskap.)
Tack dol f,
om jag hade haft mer tid på mig så skulle jag (kanske?) ha gjort det bättre, men oavsett jag tar till mig dina kommentarer.
#16 Sten Kaijser
Var så god.
Som en af kommentarerne siger, kan man spørge om en global temperatur overhovedet siger noget om klimaet, som jo opleves lokalt. I min opfatning korrelerer middeltemperaturen hvor jeg bor kun sammen med mit opvarmningsbehov. Det største bedrag klimaforskerne har gjort er, at de har fået mange til at tro, at klimaet i al sin mangfoldighed helt afhænger af Jordens middeltemperatur, og kun bliver værre (hvad det så er) med stigende temperatur.
I så fald har ingen teenagere oplevet nogle klimaændringer.