UAH november 2015

UAH Nov 2015

Vissa månader är Roy Spencer väldigt snabb att lägga upp resultatet av satellitmätningarna enligt UAH. Det här är en sådan månad. November 2015 landade på + 0,33 grader C.

Norra hemisfären har gått ner men tropikerna är fortsatt varmt.
YR MO GLOBE NH SH TROPICS
2015 01 +0.28 +0.40 +0.16 +0.13
2015 02 +0.17 +0.30 +0.05 -0.06
2015 03 +0.16 +0.26 +0.07 +0.05
2015 04 +0.08 +0.18 -0.01 +0.09
2015 05 +0.28 +0.36 +0.21 +0.27
2015 06 +0.33 +0.41 +0.25 +0.46
2015 07 +0.18 +0.33 +0.03 +0.47
2015 08 +0.27 +0.25 +0.30 +0.51
2015 09 +0.25 +0.34 +0.17 +0.55
2015 10 +0.43 +0.64 +0.21 +0.53
2015 11 +0.33 +0.43 +0.23 +0.53

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Solbacken

    Nollinjen i det här diagrammet – vad grundar den sig på? Man hör ju ofta att jordens medeltemperatur har ökat med 0,7 grader. Men det framgår ju inte här, så normalen måste väl vara olika. Varför i så fall?

  2. Håkan

    #1 Solbacken

    UAH använder medeltemperaturen för 1981-2010 som referensvärde när temperaturavvikelserna beräknas.

  3. Arne

    i Paris talas ständigt om det s.k. 2-gradersmålet, som beräknats utifrån datamodeller över framtida globala temperaturer genom en hypotetisk direkt koppling till koldioxidnivåer i atmosfären och mänsklig fossilförbränning. Dock är vetenskapen bakom detta utomordentligt svag.
    James Hansens (NASA) klimatprognos från 1988 är helt fel redan idag. Hur tillförlitliga är då katastrofscenarierna för 20-85 år framåt?

    Säkra data finns också om polarisarnas utbredning, med variationer, men ingen dramatisk avsmältning i Arktis, och isutbredningen över Antarktis är idag rekordstort. Havsnivåerna stiger med ett par mm/år, oförändrat sedan mycket länge. Frekvensen och intensiteten av orkaner har varit ovanligt låg under den senaste 30-årsperioden. Data har utförligt presenterats bl.a. inför amerikanska senaten. Varför ingår inte dessa fakta i Paris mötet må tro?

    Det är så att mycket ny och gammal fakta som vet att vi inte påverkat den globala uppvärmigen.
    Hur ser då den observerbara verkligheten ut? Jo, med klimatet är allt normalt trots att man i över två decennier larmat om att inom några få år är det för sent. Ingenting av det man larmat om har inträffat, isen i Arktis ser idag ut precis som för två decennier sedan och antalet extrema väderhändelser är helt normalt, snarast något mindre. På i stor sett alla områden har deras larmande som pågått sedan början av 1990-talet varit falsklarm.
    Den viktigaste förändring som går att observera till följd av våra utsläpp av koldioxid efter Andra Världskriget är att växtligheten ökat, öknar har minskat och jorden kan mätta fler munnar. Orsaken till detta är att förändringen av koldioxidhalten från 0,03% till 0,04% och det lite varmare klimatet gör det lättare för växternas fotosyntes. Eftersom landväxter och grönalger är själva basen för nästan alla av livets näringskedjor så har jordens ekosystem faktiskt förstärkts rejält

  4. Solbacken
    Vi kanske ska klargöra att man har mätt med satelliter från ca 1979.

  5. Ann lh

    En annan och viktigt fråga som kräver klart svar är, de 0,7-8 graderna, från vilket år och fram till vilket år talar men då om?

  6. Arne

    När ska ni få upp ögonen och inse att människan inte påverkar den globala uppvärmnigen !? Det har fortfarande andra faktorer att göra med. Och varför tror ni att dom stora tunga forskarna inte vill vara med i paris ? jo för att dom håller inte med

  7. Björn

    Snabb leverans av Roy Spencer, men så är det klimatmöte i Paris. Med ett avtagande El Niño och minskad UV-emission från solen, kan den globala temperaturen av naturliga skäl inte öka.

  8. Ingemar Nordin

    Lena,

    ”Norra hemisfären har gått ner men tropikerna är fortsatt varmt.”

    Och den globala temperaturen har faktiskt gått NED, från 0,43 till 0,33. Det här är inte alls bra för aktivisterna nere i Paris (om de nu överhuvudtaget är intresserade av fakta). Utplaningen består, trots El Ninon. Otur. Tur att inte Al Gore dykt upp i Paris för då hade det väl snöat där. 🙂

  9. OT. I dagens TV4-nyheter hade man ett reportage om Senegal och dess mangrove-skogar vid kusten. Enligt reportaget så har havshöjningen och den ökade salthalten i havet(!) gjort att Mangroveträden dör. En kvinna som bodde vid kusten sa att havshöjningen var så snabb att hon verkade få flytta sitt hus inåt land med några års mellanrum. Allt detta pga klimatförändringarna. Detta låter helt otroligt för mig, någon som vet mer om just detta?

  10. Ingvar i Las Palmas

    Arne #6
    Majoriteten här har nog ganska klart för sig hur det förhåller sig

  11. Ingemar

    Jag noterade detsamma! 😀

    Varför såpass stor nedgång när ENSO-index fortfarande är mycket högt?

  12. pekke

    johjoh #9

    Verkar bara finnas 2 mätstationer i Dakar, Senegal, en med gamla data och en nyare fram till nu, övriga VästAfrika verkar inte ha nån i närheten.

    Gamla:
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/476.php

    Nya.
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1816.php

    Skrolla ner för diagram, ingen stigande trend vad jag kan se i Dakar i alla fall.

  13. pekke

    Här är för övrigt en karta med havsnivåmätningar som man kan klicka på och i faktarutan som kommer upp klickar man på ” plots ” för diagram.

    http://www.psmsl.org/data/obtaining/map.html

  14. Lars Lundqvist

    Kan någon sammanfatta de mättekniska skillnaderna mellan land/havsbaserade mätningar och satellitmätningar.
    På vilken höjdnivå mäter satelliterna och kan den ge upphov till en utjämnande effekt jämfört med land och havsmättningar..

  15. Sören G

    Enligt media har jorden nu nått 1 C högre temperatur än 1850. Och att det nu bara är 1 grad kvar till ”2-gradersmålet”. Men då påstår de ju att hela temperaturökningen beror på ökad koldioxid halt.
    Temperaturen har ju inte ökat kontinuerligt sedan 1850 utan sjönk mellan 1940 och 1975 och stått stilla sedan 1997 (sjunker enligt satellitmätningarna).
    Alltså är det mesta naturliga variationer.

  16. Thomas P

    Jag får väl som vanligt påpeka att detta bara är en testversion. Som Spencer skriver: ”Note we are now at “beta4″ for Version 6, due to our accidental omission of lower stratospheric data from NOAA-9 post-Feb. 1987.”

  17. Thomas P

    Här lite kritik mot UAH:s serie som kan vara läsvärd:
    http://rabett.blogspot.se/2015/12/uah-tlt-series-not-trustworthy.html

  18. pekke #12

    ”Mangrove habitats are under threat as trees are cut down for timber and firewood or to clear land for agriculture including rice farming”

    Misstänker att detta är ytterligare ett fall där orsaken är ”vanlig” mänsklig verksamhet som sedan skylls på ”global warming”. Så tröttsamt att detta upprepas gång på gång på bästa sändningstid i våra stora kanaler för fakta och allmänbildning.

  19. Lars Lundqvist

    Thomas P, #17
    Tack för länken, den skapar för min del stora frågetecken hur väl sattelitmätningar representerar den globala temperaturtrenden.
    Vore intressant att läsa inläggsförfattarens synpunkter på länken.
    Finns det överhuvudtaget någon temperaturserie som man refera till?

  20. Ingemar Nordin

    Lars Lundqvist #19,

    Om UAHs mätmetoder kan du läsa här (samt länkarna):

    https://www.klimatupplysningen.se/2015/05/03/forbattrad-satelitmatning-visar-lagre-global-uppvarmning/

  21. Lars L #19

    På vilket sätt menar du att Thomas länk ”skapar .. stora frågetecken hur väl sattelitmätningar representerar den globala temperaturtrenden”?

    Menar du pga Eli Rabbets post på sin trollblogg, eller pga ett brev där från någon som kring millennieskiftet publicerade en fundering om ngt vagt relaterat?

    Thomas #17, du är förstås också varmt välkommen att kommentera varför du menar att Eli Rabbets post skulle ha någon relevans för diskussionen. Har du läst och förstått vad som avhandlas i den?

  22. Thomas P

    Ingemar #20 Och på något vis är inte bristen på öppenhet eller de ständiga justeringarna något problem när det gäller UAH, bara när det gäller den mycket mera öppna serien från GISS…

  23. pekke

    Lars Lundqvist #19

    Kom även ihåg att med land- och havsbaserade mätningar så mäter du enbart termometerns egna temperatur oavsett typ av termometer, du mäter inte temperaturen 1 meter från termometern och ännu mindre 100 meter eller 1 km från den.

  24. gustav

    Har temperaturen minskat från +0.43 till + 0.33? Nej, den har ökat från +0.25 till +0.33, eller vänta … den är konstant +0.33 till +0.33, nej den har ökat från +0.08 till +0.33, eller minskat från +0.5 till +0.33 o.s.v.

  25. Thomas P

    Jonas #21 ” du är förstås också varmt välkommen att kommentera varför du menar att Eli Rabbets post skulle ha någon relevans för diskussionen.”

    Huvuddelen av inlägget är skrivet av Eric Swanson som publicerat en artikel om just analys av data från MSU* och därför torde ha en viss koll på hur det fungerar, men du föredrar i din vanliga anda att klämma till med nedlåtande epitet typ ”trollblogg” istället för någon saklig kritik.

    Jag tycker det här klippet är relevant:
    https://www.youtube.com/watch?v=NZR64EF3OpA

  26. Lars Lundqvist

    #21, ja det var brevet skrivet 26/11/2015.

    Det är fortfarande oklart för mig vad satteliterna egentligen mäter, och inte ökade förtroendet efter att ha läst invändningarna i ref. brev.

    Jag hoppas att International Temperature Data Review Panel så småningom kommer med sina rapporter, som kanske kan övertyga mig vilka temperaturserier som mest objektivt visar vad som hänt med både den globala och lokala temperaturen.

  27. gustav

    Vi kan konstatera att satellitmätningar och markbaserade mätningar av temperatur inte är samma sak. Markobservationer mäter temperaturen på 2 meters höjd, medan satelliterna mäter på 5-10 km höjd. Att det finns skillnader mellan rekonstruktionerna är alltså inte så konstigt. UAH är inte en homogen produkt utan en kombination av mätningar från olika satelliter med olika instrument, ungefär som de markbaserade rekonstruktionerna alltså. De som är skeptiska till de markbaserade rekonstruktionerna och modeller i allmänhet bör fundera på sitt förhållande till satellitbaserade rekonstruktioner. Satelliter mäter inte temperatur, de mäter strålning, strålningen används sedan för att beräkna temperaturen. Detta kan göras på lite olika sätt och är alltså inte något objektivt. Ännu en likhet med de markbaserade rekonstruktionerna.
    De sundaste är att inte fokusera för mycket på en enskild temperaturserie. Att jämföra olika serier är det bästa sättet att beskriva osäkerheterna i temperaturrekonstruktionerna.

  28. Thomas, jag har förstås läst både Rabbets ramblings och Swansons brev …

    Jag undrade på vilket sätt du menar att det som stod där skulle vara intressant? Jag undrade också om du läst (och även förstår) vad som tas upp där?

    PS Jag såg inget, varken där eller från dig, som ens behöver bemötas (eller kritiseras). Men du har rätt i att jag har låga tankar om Rabbet (Josh Halpern), det har jag om alla som tror att de ’argumenterar’ för sin ståndpunkt när de kastar ur sig termer som ’förnekare’ eller ’denier’, ’denialist’ etc. Speciellt om de inte ens klarar av att substantiera vad de menar .. DS

  29. Thomas P

    Jonas #28 Lars Lundqvist förstod och lärde sig något vilket räcker för mig, att du skulle göra dig är inte att vänta sig.

    ”Men du har rätt i att jag har låga tankar om Rabbet (Josh Halpern), det har jag om alla som tror att de ‘argumenterar’ för sin ståndpunkt när de kastar ur sig termer som ‘förnekare’ eller ‘denier’, ‘denialist’ etc. ”

    Och vad skall man då ha för tankar om en person som ”argumenterar” genom att kasta ur sig termer som ”Fabulerande charlatanen”? Och för den som inser att vetenskaplig trovärdighet inte avgörs av om man sätter epitet på motståndare, vad skall man säga om trovärdigheten hos en forskare som är kreationist och anser att ” the Bible is by far the most accurate and best-substantiated ancient book known to man”

  30. Lars L #26

    Du svarade inte på min fråga:

    På vilket sätt menar du att Thomas länk ”skapar .. stora frågetecken hur väl sattelitmätningar representerar den globala temperaturtrenden”?

    Vad jag kunde se syftade brevet(*) på delvis helt andra saker, och det som vagt berörde TLT var om saker som dels låg långt bak i tiden, men heller inte innehöll ngn substantiell (kvantifierad) kritik. Mest handlade det om att Swanson menade att han inte kunde tränga igenom beräkningarna. (Vilket man får tro/acceptera)

    Jag frågade nämligen dig mer specifikt om din ståndpunkt, just för att där finns så många som gärna skulle vilja (hoppas/få/kunna) avfärda vissa saker på helt godtyckliga grunder i den sk ’klimatdebatten’. Och att de ofta använder den sortens fraser (’inger inget förtroende’, ’inte trovärdig’), dessutom ofta baserat på insinuationer från ännu mindre ’trovärdiga’ källor som aktivisters bloggar/kommentarer eller liknande.

    (*) Och nej, brevet var skrivet senare. Det var i respons till en Washington-Times Op-ed från 26/11

  31. Gustav,

    Du har rätt i att satellit- och stationsdata-baserade temperaturserier inte mäter (eller försöker mäta) samma sak. Men din beskrivning om att ”Markobservationer mäter temperaturen på 2 meters höjd” menar jag är ganska gravt missvisande. Man skulle kunna hävda att de mätstationer som används som underlag gör detta på några få glest utspridda punkter på jordytan. Vad som sedan sker med dessa mätningar är en helt annan fråga. Och i en hel del fall används inte ens mätdatat utan ersätts av ngt annat genom ’homogenisering’.

    Som du helt riktigt påpekar är detta inte ngt ’objektivt’

    Tempserier från satellitdata har också sina utmaningar och svårigheter, delvis baserat på det du påpekar.
    Däremot används samma algoritm för alla insamlade data och det från mätningarnas begynnelse. Och (vad jag vet) inga ad-hoc justeringar i efterhand om vilka delar av rådatat skall anses ’trovärdig’ resp inte och därför ignoreras eller ersättas av annat.

    Jag håller dock inte med dig om att (ifall?) du säger att justeringar i satellitdata är av samma slag som hos de produkter som baseras på markstationers data. Och sådana insinuationer har jag sett många av på sista tiden, speciellt efter att NOAA har (helt godtyckligt) valt att helt omvärdera sina tidigare metoder, på vad som ter sig minimala (noll?) empiriska grunder.

    Jag har fått intrycket att detta (’satellitdata är också justeredare’) är ett meme som sprids från aktivistlägret, och att många hakat på det för att det nu(!) låter bra … Tidigare var temp-seriernas inbördes (ganska) goda överensstämmelse ett ’argument’ från amma håll för varför alla dessa ’justeringar’ ju inte har någon egentlig effekt, och att skeptikernas skepsis mot dem därför skulle vara obefogad.

    Men jag förväntar mig heller ingen konistent hållning eller konsekvens i ’logiken’ därifrån.

  32. Thomas #29

    Så du kunde inte ens själv förklara varför Rabetts post skulle ”vara läsvärd”?

    Du hoppades att Svanson ”torde ha en viss koll på hur det fungerar”!?

    Tja, kanske det. Men på vad? Och vad betyder det i sammanhanget?

    (Hela ditt #29 verkar vara handla om vad som försiggår i ditt inre, det är mycket svårt att se vad det har för bäring på ngt alls av relevans. Är det sådana tankar som styr dina handlingar här?)

  33. Sören G

    Det är väl trenden i mätserierna som är det viktiga. Om det går upp eller ner eller ingen ändring.

    Har man behandlat data på samma sätt över hela mätserien så ska man kunna lita på trenden.

  34. Christopher E

    #29 Thomas P

    Du kör med lite kreationistpåhopp i klassisk stil, ser jag.

    ” the Bible is by far the most accurate and best-substantiated ancient book known to man”

    Du stör dig på detta? Fast även ur ett ateistiskt eller agnostiskt perspektiv är det troligen sant för den aktuella tidsperioden, utan att påstå att allt är korrekt för det. Eller vet du några andra samtida bokverk från forntiden som har bättre historisk riktighet? Om du inte kan prestera dessa, vad säger det om din egen trovärdighet, eftersom du tydligen tillmäter detta enorm betydelse?

  35. #29 Vad är ’vetenskaplig trovärdighet’ förresten? (Enligt mig är det föga mer än en beskrivning av den egna tron)

    Däremot anser jag att de som vill framträda som ’vetenskapliga’ eller tom företräda vetenskapen, men vilka beslagits med att medvetet fara med osanningar, att dessa kan avfärdas helt och hållet. Att man öht inte behöver beakta vad de säger. Utan attman då behöver vända sig till och söka information från andra källor som inte är kontaminerade ..

  36. Lars Lundqvist

    #30, Jonas
    vad jag framför allt tog till mig i brevet var att satellitmätningarna är baserade på modellberäkningar. Har dessa blivit verifierade med ballongmätningar?
    Det var också nytt för mig att mätningarna över Antarktis är borttagna.

    #27, Gustav
    Tack för ditt klargörande att satilitmätningarna simulerar temperaturen på 5-10 km höjd. Blir inte medeltemperaturen inom detta skikt påverkat av CO2 och då CO2 ökar med tiden så blir temperaturen på låg höjd högre och på hög höjd lägre så att en eventuell temperaturökning maskeras vid satellitmätningar?

    Vad tror ni om den pågående revisionen av International Temperature Data Review Panel?

  37. Lars L

    Det är korrekt att man mäter temperaturen (i genomsnitt) i ett skikt av troposfären mha microvågor från syremolekyler och försöker översätta dem till en temperatur.

    På liknande sätt som en kvicksilver- (eller annan likn) termometer översätter höjden av en vätskepelare till temperatur. Moderna givare översätter en resistansändring till en motsv temperatur(ändring).

    Kalibreringen sker mot två kända temperaturer, dels i själva satelliten, och kosmisk bakgrund (2.7 K)

    Du kan läsa ävergripande om metoden här:

    http://www.drroyspencer.com/2010/01/how-the-uah-global-temperatures-are-produced/

    Vidare: Swansons kritik var att mätningar över antarktisk inte hade tagits bort! Alltså i den ena av de rapporterade satellitbaserade temperaturserierna.

    Och jag fann dina (och Thomas) invändningar lite märkliga just för att där finns två satellit-tempserier, som använder lite olika metodik/beräkningar för att skatta temperaturen, men utgår från samma satelliters kanaler.

    Dvs att den kritik som Swanson tycktes vilja rikta mot UHA datat skulle i så fall kunna visa sig genom att den systematiskt skiljer sig från RSS (den andra satellitmätta temp-serien). Vilket inte är fallet. Vilket gör desssa (nu!) uppdykande insinuationer om ’mindre trovärdig’ en smula besynnerliga ..

  38. Thomas P

    Jonas #37 ”Kalibreringen sker mot två kända temperaturer, dels i själva satelliten, och kosmisk bakgrund (2.7 K)”

    Och jag antar, eftersom du var så intresserad av klimatmodellers absolutnoggrannhet nyss att du noterade noggrannheten, dvs enligt Spencer ca 1 K.

    ”På liknande sätt som en kvicksilver- (eller annan likn) termometer översätter höjden av en vätskepelare till temperatur.”

    Nej, inte på liknande sätt. En termometer mäter temperaturen där den befinner sig vilket är enkelt, via MSU tar man en signal som härrör från hela atmosfären och en del markreflexer och försöker plocka ut en signal som skall motsvara temperaturen i ett visst atmosfärslager. Detta är *inte* trivialt utan förutsätter en hel del antaganden, och ingen utomstående har tillgång till Spencers kod för att se hur han gör det i praktiken. Allt vi har är en bloggpost.

    ”Dvs att den kritik som Swanson tycktes vilja rikta mot UHA datat skulle i så fall kunna visa sig genom att den systematiskt skiljer sig från RSS”

    Nu är det istället så illa att UAH skiljer sig rejält från UAH, dvs deras trend har hoppat upp och ned rejält mellan versionerna.

  39. Japp Thomas, jag noterade det. Och var förstås medveten om det.
    De andra temperaturprodukterna dras med samma problem.

    Fast vad jag påpekade tidigare var ngt långt mer allvarligare. Att de modellerade temperaturerna inbördes skilde sig åt med upp till ~3 °C. Vilket betyder att att de inbördes inte är eniga om när tex (deras modellerade) vattnet fryser etc.

    Men jo, temperaturmätning mha en termometer bygger också på en modell. Och jag anser inte att det måste vara ett problem att mäta (genomsnitts) temperaturen från en större volym än en punkt, även om du har rätt att där tillkommer antaganden komplikationer såsom läckage.

    Jag tycker att Spencers post var föredömlig i att både redovisa vilka problem man försöker lösa därvid, och vilka slutsatser man (delvis inte) kan dra av resultaten. Raka motsatsen till (oförsvarbara) tvärsäkerheten om ’varmaste året nånsin’ etc baserat på ngn hundradels grad.

    Av dessutom sönderjusterade markdataserier.

    Där om någonstans kan man väl prata om att trenden, och tom historiskt nedtecknade mätta temperaturer ständigt ändrar sig.

  40. Och tyvärr Thomas, algoritmerna för hur många av de olika markdataserierna ändrar sig, du vet de som kan ändra avkylning över decennier till uppvärmning, som retroaktivt kan flytta stationer eller ogiltigförklara avlästa termometrar etc .. dessa är så extremt hemliga att parlamentsledamöter och ministrar gör allt för att förhindra att utomstående kan granska dem … för att ’det skulle skada forskarnas integritet’ om man inte litar på dem.

    Tja, vad säger man?

    För övrigt, det var en mening i Spencers tex som jag inte håller med om:

    ”an absolute accuracy error of this size is irrelevant for climate monitoring”

    Jag menar att man iofs kan följa ändringar i temperaturen fast man saknar absolutnoggrannhet, men att denna okunskap skulle vara ’irrelevant’ för klimatmodellering eller jämförelser av sådan med empiriska data vore att ta i. Men turligt nog försöker man även kalibrera mot väderballongdata ….

  41. Thomas P

    Jonas #39 ”Men jo, temperaturmätning mha en termometer bygger också på en modell. ”

    Alla mätningar bygger på modeller, vad du än mäter. Det innebär inte att alla mätningar är lika komplicerade eller har lika många felkällor. Inte för att markdata är okomplicerade, men de är ändå relativt direkta jämfört med att mäta temperaturen utifrån rymden.

    ”Jag tycker att Spencers post var föredömlig i att både redovisa vilka problem man försöker lösa därvid, och vilka slutsatser man (delvis inte) kan dra av resultaten. ”

    I förhållande till hur hans beundrare vanligen uttrycker hur bra satellitmätningar är kan jag hålla med om att han är väldigt rak i att erkänna möjliga felkällor, men det säger inget om hans resultat är korrekta eller ens om hans kod verkligen gör vad han säger att den skall göra utan några buggar. Ja, utom de buggar han redan fått fixa i de tidigare betaversionerna. Det tog bara ett par dagar innan någon upptäckte ett första uppenbart fel: att han inte hade rätt medelvärde på anomalierna givet den referensperiod han använder.

    ”Av dessutom sönderjusterade markdataserier”

    Och åter dessa nedlåtande kommentarer om markdata som om inte UAH:s serie vid detta lag var lika sönderjusterad.

  42. Ingemar Nordin

    Jonas N #31

    ”Däremot används samma algoritm för alla insamlade data och det från mätningarnas begynnelse. Och (vad jag vet) inga ad-hoc justeringar i efterhand om vilka delar av rådatat skall anses ‘trovärdig’ resp inte och därför ignoreras eller ersättas av annat.”

    Precis. Och det är därför som jag håller satellitmätningarna som helt överlägsna markstationsmätningarna. Satelliterna täcker hela ytan, inklusive de 70% som haven utgör. Och man behöver inte justera data från enskilda markstationer (vilket NOAA och GISS måste göra hela tiden, baserat på respektive varje lands väderinstitutioners egna bedömningar). Utrymmet för markbaserade mätningars subjektiva justeringar – korrigeringar som ofta baseras på den ortodoxa teorin att temperaturen går upp pga koldioxiden. Och när enstaka rå-dataserier inte stämmer med ortodoxin, typ Island, Australien och Nya Zeeland, så lägger samtliga markdatainstitut – CRU, NOAA, NASA/GISS – sina egna tolkningar på de individuella och nationella sammanställningarna så att de skall passa in.

    En stor osäkerhetsfaktor är att städer växer, att väderstationer placeras vid flygplatser, att skogar huggs ned, och att nya motorleder byggs. Satelliterna kör sina mätningar oberoende av detta eftersom de kan lägga ut ett jämt nät av sina mätningar, och fel pga av vinkeln i vilket satelliterna mäter upp mikrovågorna från den lägre delen av atmosfären (LT) minskar klart jämfört med den äldre versionen av satelitmätningarna.

    Den uppdatering som UAH gjort berör alla mätningar på samma sätt, inte att man gör justeringar av individuella mätstationer. Satellitmätningarna må missa de absoluta gradtalen, men trenderna blir mycket exaktare eftersom de är baserade på ett enhetligt justerat material.

    Markstationerna är inte ens i närheten av denna precision. Där stoppas det in gissning på gissning med stora luckor som fylls i med extrapoleringar från ”lämpligt” utvalda mätstationer på marken.

  43. Lars Lundqvist

    #39, 40 Jonas,

    Har Sattelitmätningarna någon gång verifieras mot genomsnittstemperaturer från ballongmätningar? Ju mer jag läser om dessa mätningar desto mer komplexa verkar de vara, med otaliga parametrar som påverkar slutresultatet.

    Har du något svar på min fråga om den ökande CO2 halten kan maskera ökningen av temperaturen i låga skikt av atmosfären då de övre skikten samtidigt borde minska p.g.a. ökad värmeåterstrålning?

    Har du inga synpunkter på den pågående internationella temperatur data revisionen?

  44. Lars L, se mina föregående kommentarer (till tex Thomas)

    Din förmodan att en ändring i temperaturprofil skulle kunna introducera ett systematiskt driftl tror jag inte påverkar mätresultaten alls (även om effekten rent teoretiskt borde kunna finnas). Dels är avkylningen av man förväntar sig bra mycket längre upp .. och dessutom har ju denna CO2 orsakade uppvärmning inte inunnit sig. Inte dom senaste decenierna, och heller inte dess nödvändiga hotspot.

  45. Gunnar Strandell

    En sökning i Google Scholar på ”Roy Spencer” ger mig intrycket att han är en seriös forskare och att utvecklingen av mättekniken för satellitmätningar är väl dokumenterad. Invändningar och frågor verkar också ha behandlats öppet.

    Jag kan bara tolka den misskreditering som görs utifrån att man inte gillar resultaten. Att en trendberäkning hoppat upp och ned allteftersom man vidareutvecklat tekniken tyder mer på ett ärligt uppsåt än i de fall justeringar görs i en bestämd riktning, som överensstämmer med det politiskt gångbara.

    Länkar:
    How accurate are satellite ‘thermometers’? :
    http://se-server.ethz.ch/staff/af/fi159/C/Ch045.pdf

    Error Estimates of Version 5.0 of MSU–AMSU Bulk Atmospheric Temperatures:
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/1520-0426%282003%2920%3C613%3AEEOVOM%3E2.0.CO%3B2

  46. Lennart Bengtsson

    Hej

    Det finns ingen anledning att betvivla vare sig mätningar från synoptiska väderstationer (2m över jordytan) eller temperaturberäkningar från mikrovåg mätningar från satellit. Resultaten är helt i överensstämmelse med reanalysdata från ECMWF vilka är helt automatiska och följaktligen reproducerbara. De mäter helt enkelt olika temperaturer. Temperaturtrenden är inte homogen genom troposfären. De lägsta trendvärdena föreligger mellan 3 och 7 km höjd i troposfären och de högsta värdena i atmosfärens gränsskikt över land.

  47. Gunnar Strandell

    Lars Lundqvist #43

    Kalibrering mot radiosonder som mäter från marken finns i länken nedan.
    Error Estimates of Version 5.0 of MSU–AMSU Bulk Atmospheric Temperatures:
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/1520-0426%282003%2920%3C613%3AEEOVOM%3E2.0.CO%3B2

  48. Thomas P

    Jonas #40 Som du mycket väl vet är inte algoritmerna för GISS eller NOAA hemliga. Det är intern kommunikation mellan forskare som Smith vill åt. UAH har däremot inte redovisat sina algoritmer.

    Ingemar #42 ”Och man behöver inte justera data från enskilda markstationer ”

    Nej, bara från enstaka satelliter, men eftersom man vanligen bara har en satellit man får data från innebär det att man får justera hela temperaturkurvan upp och ned när man ändrar sin kalibrering mellan dessa.

    ”korrigeringar som ofta baseras på den ortodoxa teorin att temperaturen går upp pga koldioxiden.

    Belägg för detta?

    ” Satellitmätningarna må missa de absoluta gradtalen, men trenderna blir mycket exaktare eftersom de är baserade på ett enhetligt justerat material.”

    Det beror helt och hållet på vilken mån justeringarna är korrekta. Om något bör en justering av många oberoende mätstationer ge fel som i huvudsak tar ut varandra medan en justering av en unik satellitserie inte ger någon sådan möjlighet till felreducering. Du belyser dock tydligt skillnaden mellan hur Spencer trots att han är part i målet erkänner felkällor i sina algoritmer och hur de troende hyllar dem bortom all gräns.

  49. Ingemar Nordin

    Lenart B #46

    ”De mäter helt enkelt olika temperaturer.”

    Jo, förvisso. Men det handlar också om vilka anspråk som man gör på att fånga ett medelvärde, och dess trender, för hela globen. Och dåliga temperaturserier är dåliga även om de påstår sig kunna göra sådan beräkningar från 2 meters höjd. Frågan är om dessa markstationsmätningar, med alla dess godtyckliga justeringar, ens är meningsfulla att använda för den klimatvetenskapliga forskningen.

  50. Thomas P

    Gunnar #45 Artikeln från Nature du länkar till där Spencer&Christy förklarar hur bra deras temperaturrekonstruktion är kommer från 1997. 1998 kom de med en ny version där trenden justerades först upp med 0,1 C/decennium pga ett fel och sen ned med 0,07 pga ett annat som de av en egendomlig slump upptäckte samtidigt varefter det 2005 upptäcktes av det gjorts ett teckenfel i korrigeringen. https://en.wikipedia.org/wiki/UAH_satellite_temperature_dataset
    Givet S&C:s historia av fel tycker jag det finns all anledning till att vara skeptisk mot den nya versionen som avviker såpass mycket både från markdata och från deras egen gamla version tills dess att den finns tillgänglig för granskning.

    ”Jag kan bara tolka den misskreditering som görs utifrån att man inte gillar resultaten. ”

    Du talar här om alla vilda anklagelser om forskningsfusk som på denna blogg riktas mot GISS och NOAA hoppas jag?

  51. Ingemar Nordin

    Thomas P #48,

    ”fel som i huvudsak tar ut varandra”

    Så hade det varit om felen berott på slumpen. Men nu talar mycket för att det handlar om systematiska justeringar så att tidigare mätdata från förra halvan av 1900-talet justeras nedåt, medan de från den andra halva alltid justeras uppåt. Det är precis den här avvikelsen från vad som vore att förvänta sig från slumpmässighet som t.ex. Ole Humlum tar upp i sin kritik av NOAAs temperaturserie.

  52. Gunnar Strandell

    Thomas P #50
    De artiklar jag länkade till visar att man seriöst redovisar jämförelser med andra mätningar och precis som det ska gå till justerar felaktigheter när de påpekas. Det är att acceptera att mätteknik aldrig är felfri och att det leder till att vetenskapen aldrig blir fastlagd.

    Med ditt synsätt är det svårt för mig att begripa att du överhuvud taget kan luta dig mot marktemperaturmätningar som ju gång på gång justerats, trots att mätvärdena en gång tecknats ned för hand av tusentals människor och borde vara stabila.

    Jag ber dig också att plocka ned din avslutande halmgubbe. Jag har lika lite ansvar som du för vad andra skriver på den här eller någon annan blogg.

  53. Thomas P

    Ingemar #51 Du kritiserade justeringar av individuella stationer som är en sak. Sen finns det också systematiska justeringar som beror på sådant som att man ändrade observationstid och de slår på alla stationer. Sen försöker du som alltid överdriva signifikansen och ensidigheten hos de justeringar som gjorts. Du vet sedan tidigare att det inte är så enkelt som att man bara justerat ned gamla temperaturer och upp nya.

    Gunnar #52 ”…och precis som det ska gå till justerar felaktigheter när de påpekas. ”

    Men hur skall någon kunna påpeka potentiella fel i version 6 när ingen har sett koden eller ens fått en komplett redogörelse för algoritmen? Det är det jag efterfrågar, att vi bör vänta med att lita på den tills den fått just en sådan granskning. Jämför med GISS där algoritmerna är såpass tydligt redovisade att en grupp amatörer kunnat skriva sin helt egna kod som reproducerar GISS resultat.

    ”Med ditt synsätt är det svårt för mig att begripa att du överhuvud taget kan luta dig mot marktemperaturmätningar som ju gång på gång justerats, trots att mätvärdena en gång tecknats ned för hand av tusentals människor och borde vara stabila. ”

    Mätvärdena är stabila, men de kan ha systematiska fel beroende på ändringar i konstruktion av underhåll av mätstationer, framförallt att man såg till att få bättre ventilation som minskade på soluppvärmning av stationen, ändring av observationstid och ett flertal andra saker som ändrats genom åren och som folk hela tiden arbetar på att bättre förstå och justera för. Man bygger t ex kopior av hur mätstationer såg ut i början av seklet för att kunna undersöka skillnader i uppmätt temperatur gentemot moderna.

    Sen är det inte jag som är den som fanatiskt vill underkänna en viss mätmetod. Det är andra här som kommer med vilda anklagelser om hur förfalskade markdata är medan satellitdata är oomtvistliga. Jag försöker bara påpeka att båda har brister och ligger närmsta Lennart Bengtsson i min position här.

    ”Jag ber dig också att plocka ned din avslutande halmgubbe. Jag har lika lite ansvar som du för vad andra skriver på den här eller någon annan blogg.”

    Så vad menade du egentligen med din kommentar om misskreditering? Uppenbarligen syftar den på vad någon annan hade skrivit och på vilket sätt är det då en halmgubbe att undra vem du kan tänkas syfta på?

  54. Lars Lundqvist

    #46, Lennart,
    En långsamt ökande temperatur är först märkbar på landbaserade mätstationer, som mäter på 2 m höjd.
    På höjden 5-10 km, där satelliterna mäter, har förändringarna jämnats ut och därför behövs det större förändringar för att det ska vara möjligt att mäta dem på denna höjd.
    Är det rätt tolkning av din kommentar.

  55. Nej Thomas #48

    Algoritmerna är inte öppet tillgängliga. Valen som görs går inte att kontrollera hur dom görs. Och samma problematik gäller andra vädertjänsters efterjusteringar.

    Ngn vagt hållen allmänt handviftande artikel eller text är inte en ’algoritm’ Thomas. Och du borde veta detta. Tråkigt nog har du under många år hävdat att alla dessa justeringar skulle vara helt öppna reproducerbara ’algoritmer’. Men det stämmer inte. Jag vet inte varför du hävdar det, eftersom du garanterat inte har kollat saken själv. Kanske (troligen tom) har du läst på någon inhägnad eller serietecknares sajt att det är så … Men de begriper sannolikt ännu mindre om saken.

    ”Givet S&C:s historia av fel tycker jag det finns all anledning till att vara skeptisk mot den nya versionen som avviker såpass mycket både från markdata och från deras egen gamla version ..”

    Tja Thomas, givet hur många fel och versioner och efterhandskonstruktioner som den sk ’konsensusen’ i klimatforskningen har uppvisat finns det alltså all anledning att också misstro NOAA:s senaste helomvändning om hur man (inte) skall mäta temperaturer, utan anpassa till gamla data istället.

    Jag förstår att du har som enda mål att försöka miskreditera UHA med i stort sett vad som helst du kan komma/hitta på. Men jag får samma intryck som Gunnar S, alltså att den egentligen andledningen är mer önsketänkande om att den alarmist-hypotes du bundit fast dig vid för mycket länge sedan redan skall vara lite lite mindre fel (dvs mer ’sann’) än vad observationer ens ens ansträngt kan sägas rättfärdiga. Och jag skulle tro att så är det nog för de allra flesta av klimathotsförhoppningsfulla troende …

  56. Lars L

    Denna ”International Temperature Data Review” är ju ett initiativ av GWPF att försöka bringa klarhet i många av de märkliga och ständigt pågående efterhandsjusteringarna som ofta sker i flera led/lager på avlästa stationsdata, och vilka emellanåt ser väldigt märkliga ut.

    Initiativet tillkom alltså för att det Thomas P ovan hävdar, att alla justeringar är öppna och transparenta, inte alls stämmer.

    Det är alltså ett skeptiker-initiativ, och är förstås inte det minsta välkommet av dem som gärna vill fortsätta tro på alarmismen (och allra helst de värre avarterna där).

    Du kan nog vänta dig att de klimathotsförhoppningsfulla kommer att vilja avfärda den helt oavsett vad de nu kommer fram till. Kanske just med prat om ’har låg trovärdighet’ eller kanske med typ ’jasså var det inte mer?’,

  57. AG

    En intressant motvikt till den av Thomas presenterade artikeln finns här: http://euanmearns.com/the-diverging-surface-thermometer-and-satellite-temperature-records/
    En mycket intressant jämförelse presenteras i kommentarsfältet där man visar att satelliternas tempkurvor stämmer bra med havens yttemperatur!
    Sedan har vi Currys excellenta post om trender (mycket matnyttigt där):
    http://judithcurry.com/2015/03/04/differential-temperature-trends-at-the-surface-and-in-the-lower-atmosphere/

  58. Lars Lundqvist

    #57, AG

    TACK för de mycket läsvärda länkarna.

  59. Thomas P

    ”International Temperature Data Review” verkar ha stilla avlidit i sömnen utan att någon märkte något, ungefär som Watts tidigare projekt på samma tema. Den enda som kommit till något resultat är Muller, men det räknas väl inte eftersom han bara kom fram till samma svar som alla andra. Annars handlar det nog mest om att GWPF fick publicitet och sådde osäkerhet bara genom att hävda att det behövdes en sådan här granskning. Resultat var aldrig målet.

    Här ett inlägg från en som skickade in ett bidrag:
    http://moyhu.blogspot.co.uk/2015/09/gwpf-wimps-out.html

  60. Olle R

    #46 Lennart Bengtsson, mfl. Trenderna hos satellitserierna UAH v6 och RSS 3.3 stämmer inte med reanalys- och väderballongdata efter 1998, ungefär den tidpunkt då AMSU skarvades ihop med MSU-data.
    Temperaturtvecklingen i dessa två satellitindex, i skeptikerkretsar vanligen refererade som ”no global warming for xx years”, ligger till dags dato ca 0,3 grader under de övriga..
    https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewaYUdhcjdFOFJ3ZTA