To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Debattartikel om vindkraft vs kärnkraft
Påverkar vindkraften vattenkraften?
Utbyggnad av förnybar energi i Tyskland
Gröna klimatfonder korrumperar domstolarna
Tyskland går starkt – nedåt
Öppen Tråd
I klimatkyrkan krävs att man håller sig till trosbekännelsen
Du kanske ska ändra rubriken lite Lena, det har ju bara gått ett dygn på Maj.
pekke
Tack för påpekandet, det går lite för fort ibland.
😀
#2 Äsch, lite projektioner har väl ingen dött av – eller?
Hej Lena
Skillnaden mellan mätserierna version 5.6 och 6.0 är väldigt stor. Det är verkligen värt att ifrågasätta resultatet. Osäkerheten i underlaget eller beräkningarna måste ju vara väldigt stora när det blir så stor skillnad i resultat mellan olika versioner av beräkningarna.
Om osäkerheten är så stor att värdena för 1998 och åren däromkring justerats med 0,05 grader åt ena hållet och för de senaste åren justerats med 0,10 grader åt andra hållet med en ny beräkningsmetod så är mätserien i det närmaste värdelös när den inte är längre.
Att det blir lite olika resultat när beräkningsmodeller ändras är inte konstigt. Det brukar däremot inte bli så stor skillnad på slutresultatet mellan olika beräkningsmodeller när samma sak beräknas. Får man stor skillnad i resultatet mellan olika beräkningsmodeller så är det enda som man kan vara säker på är att resultaten är opålitliga.
Jamen herre guuuud!
0.07 C varmare på 36 ÅR …! Måste vara människans fel … RING BRANDKÅREN!! 🙂
UAH v6 ner 0,07 och v5.6 ner 0,09 grader. Det är lite mindre än reanalyserna som är ner ca 0,13 jämfört med mars. Så när de globala ytserierna kommer kan vi förvänta oss ett kyligt resultat, kanske ”bara” på 2014 års medeltemperatur. Men det beror lite på hur havsytetemperaturen har ändrats, dvs om den följer den ytnära lufttemperaturen, för havsytan står ju för 2/3 av de globala temperaturindexen. ERSST kommer nog på måndag.
Ibland undrar jag vad satellit-serierna är bra för. De är väldigt syntetiska och tycks vara föremål för ganska mycket godtycke vad gäller korrektioner o dyl. De kanske duger som ett slags atmosfäriskt el NIno-index?
Olle R #6,
”Ibland undrar jag vad satellit-serierna är bra för.”
Kanske för att de är bättre än de markbaserade som till 70% består av justerade gissningar (såvida de inte använder sig av satellitdata över haven)?
Ingemar #7 Om satellitserierna är så pålitliga, varför är det med justeringar på över en grad i UAH:s versionsskifte?
http://davidappell.blogspot.co.uk/2015/04/some-big-adjustments-to-uahs-dataset.html
Inte heller har vi tillgång till källkod för den nya versionen, och den gamla var rätt mycket spagetti:
http://scienceblogs.com/stoat/2015/04/26/now-we-know-why-uah-v6-is-so-late/
Thomas, hur får du det till en grad?:
The two most significant changes from an end-user perspective are (1) a decrease in the global-average lower tropospheric (LT) temperature trend from +0.140 C/decade to +0.114 C/decade (Dec. ’78 through Mar. ’15); and (2) the geographic distribution of the LT trends, including higher spatial resolution.
Visst är det så att vissa områden ha fått högre vissa lägre värden, men det beror väl på bättre hantering, dvs genomsnittet är ungefär lika som tidigare med enskilda områden blir mer upp och ner (det är väl inget konstigt i det…). Jag tycker Roy beskriver det tämligen bra på sin hemsida.
Scienceblogs.com! Connolley har jag tappat förtroendet för. Har man mist sitt förtroende är det näst intill att få det tillbaka.
Satellitmätningarna hade problem i början (har kanske fortfarande), men har den stora fördelen att dom kan mäta någotsånär likvärdigt över hela planeten. Mätserien är tyvärr mycket kort. Med tiden kommer pålitligheten säkert att stabilisera sig.
Fortfarande, trots att mätningarna är intressant, tycker jag att 0,-någonting eller 0,0-någonting är ganska intetsägande. När vi får ett par grader åt någondera hållet så kan man höja på ögonbrynen. I det skedet blir det kanske synligt vad som påverkar klimatet.
Thomas P #8,
Det handlar inte om ”justeringar” av olika mätstationer (som man gör med markbundna data) utan om en bättre beräkningsmetod. Jag tror att du förstår skillnaden. Att den ursprungliga beräkningsmetoden var ”spagetti” efter 25 års användning var ju ett av skälen till att man ville börja om med en helt ny kod.
Jag återkommer till ämnet i morgon.
Henrik #9 ”Thomas, hur får du det till en grad?”
Jag gav en länk…
”Visst är det så att vissa områden ha fått högre vissa lägre värden, men det beror väl på bättre hantering,”
Eller i alla fall annorlunda hantering. Likafullt är det stora justeringar. För markdata kan jag förstå om man gör stora lokala ändringar om man upptäcker konstigheter i en mätstation, men här är det ju samma termometer som cirklar runt jorden och det är heller inte justering från rådata till en färdig temperaturserie utan mellan två som påstods vid tillfället lika korrekta rekonstruktioner.
Guy #10 ”Scienceblogs.com! Connolley har jag tappat förtroendet för. Har man mist sitt förtroende är det näst intill att få det tillbaka.”
Helt rätt, håll dig du till ”säkra” förnekarbloggar och undvik alla med avvikande åsikt. Då slipper du få dina fördomar ifrågasatta.
Ingemar #11 ”Det handlar inte om ”justeringar” av olika mätstationer (som man gör med markbundna data) utan om en bättre beräkningsmetod. ”
Hur vet du att den är bättre? Att där inte finns fatala buggar?
De statistiska osäkerheterna i månatliga temperaturdata är betydande, det gäller oavsett om det är satellit- eller termometerdata. Detta kan man konstatera genom att titta på data från HadCRUT4:
http://www.metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4/data/current/download.html
Vi diskuterar här månatliga data:
http://www.metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4/data/current/time_series/HadCRUT.4.3.0.0.monthly_ns_avg.txt
Enligt beskrivningen av datafilen så anger de två kolumnerna längst till höger undre och övre gräns för ett 95% konfidensintervall. För mars 2015 avläser vi att den globala medeltemperaturen legat mellan 0,537-0,824 C (relativt referensperioden 1961-1990). Vidden på osäkerhetsintervallet med 95% konfidensgrad är alltså cirka 0,3 C.
Roy Spencer anger värdena för mars 2015 som 0,257 C (relativt tidsperioden 1981-2010) enligt version 5.6 och 0,139 C enligt version 6.0:
http://www.drroyspencer.com/2015/05/uah-v6-0-global-temperature-update-for-april-2015-0-07-deg-c/
Jag kan inte se att ändringen i värdena mellan UAHs två versioner är anmärkningsvärd jämfört med den statistiska osäkerheten enligt HadCRUT4. De som ifrågasätter UAH-serien med ett sådant argument är ute i ogjort väder.
Jag tycker att man i stället skall tacka och gratulera UAH-teamet för att de lagt ned detta omfattande arbete för att eliminera felkällor i sin temperaturserie. Det är så vetenskapliga forskare bör arbeta, att alltid ifrågasätta sina egna resultat och att vara öppna för att förbättra sina metoder.
#14 Pehr Björnbom skrev ”Jag tycker att man i stället skall tacka och gratulera UAH-teamet för att de lagt ned detta omfattande arbete för att eliminera felkällor i sin temperaturserie. Det är så vetenskapliga forskare bör arbeta, att alltid ifrågasätta sina egna resultat och att vara öppna för att förbättra sina metoder.”
Jag tycker också det är bra att man förbättrar sina beräkningsmetoder, men den här förändringen av medelvärdena är löjligt stora. Om de gamla värdena i version 5.6 gav så fel resultat vad är det då som säger att de nya värdena är riktiga.
Thomas P#12
Kanske slarvigt skrivet. Nämnandet av bloggen var en referens till din länk. Det är människan jag mist förtroendet för inte bloggen i och för sig. Om Connoley är den enda som skriver på bloggen ifråga så är bloggen = människan. Jag håller fast vid vad jag skrev trots att ett ord blev borta. ”näst intill” skulle följas av omöjligt, med det tror jag dom flesta förstod.
När man läser ditt svar ser man tydligt att det är den ad hominem-hatande Thomas som skriver (sarc).
sigge #15,
Jag hävdar att ändringarna mellan v5..6 och v6.0 inte alls är ”löjligt stora”, det utrryck du använder. I föregående kommentar visade jag att ändringarna ligger inom felmarginalerna för osäkerhetsgränserna för HadCRUT4.
Jag ger här ytterligare stöd för min uppfattning. På climate4you finns följande sida som visar hur fem temperaturserier har ändrats sedan 8 maj 2008:
http://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#Temporal stability of global air temperature estimates
RSS är exempel på satellitdata och diagrammet ser ut så här med stora ändringar från -0,16 till +0,16:
http://www.climate4you.com/images/MSU%20RSS%20MaturityDiagramSince20080508.gif
GISS är exempel på termometerdata från stationer och där ser vi ändringar från -0,23 till +0,17:
http://www.climate4you.com/images/GISS%20MaturityDiagramSince20080517.gif
Så ändringarna i UAH-serien från v5.6 till v6.0 är på inget sätt onormala i denna vetenskapliga bransch.
Det som irriterar alamisterna mest är att när fel rättades i UAH minskade uppvärmningen än mer.
Därför väljer de nu att förtala satellitmätningar som helhet.
De är också givetvis irriterade över att uppvärmningen så tydligt avstannat. Och inte bara i satelliserier, för den delen.
Nu kommer givetvis alarmisterna att gnälla över att vi accepterar dessa ändringar, men inte när ytdataserier manipul… hmm ändras. Men nu är det så att UAH förklarar ändringarna logiskt, medan tex GISS trixande är ett fullkomligt mystreium i de flesta fall (som när stationer med stark UHI-tillväxt ändras åt fel håll!)
#17 Pehr Björnbom
Det är att jämföra äpplen och päron. HadCrut redovisar ett osäkerhetsintervall och det UAH visar kan mer betraktas som felräkning.
Att medeltalet förändras så mycket tyder på att den gamla beräkningsmodellen var mycket felaktig. Frågan är hur bra den nya beräkningsmodellen är? Roy Spencer har ju hävdat att satellitmätningarna är exaktare än markmätningarna. Det är ju tveksamt om han kan hävda det i framtiden.
#18 Christopher E
Det som är irriterande är att UAH inte vill lämna ut koderna. Det går inte att granska hur de räknat.
Så länge de inte vill redovisa hur de räknat så ska man vara skeptisk till resultatet. De påstår att det är en betaversion av beräkningsmodellen och av den anledningen inte vill redovisa koderna. Om man misstänker att det är stora fel i koderna så man inte vill lämna ut dessa borde inte resultatet redovisas heller.
Guy #16 Jag förstod vad du menade, och det är nog bäst för dig att hålla dig borta från bloggar eller personer med ”fel” åsikter så du inte börjar svikta i din tro. Det är som konstaterande att mannen med en klocka alltid vilken tid det är medan den med två aldrig kan vara säker.
Sigge #19,
Jag håller inte med om att det är att jämföra äpplen och päron. Hur stort det statistiska osäkerhetsintervallet är i sådana sammanhang anser jag vara en bra jämförelse när man skall bedöma om ändringarna skall anses små eller stora.
Jag vill påminna om mitt fortsatta resonemang i min förra kommentar. Ändringar i beräkningsmetoder sker hela tiden i alla fem temperaturdatabaserna HadCRUT4, NCDC, GISS, RSS och UAH. De ändringar i globala temperaturmedelvärden som detta leder till är ofta större än de ändringar som vi ser mellan UAHs gamla och nya version. Se min förra kommentar för länkar till den information som visar detta.
Det är helt enkelt så att ändringarna mellan UAHs v.5.6 och v6.0 inte är anmärkningsvärda ur någon rimlig synpunkt. Dessa ändringar är helt normala för sådana modifieringar i de fem temperaturserierna som pågår hela tiden och beror på ändrade beräkningsmetoder.
Att vissa bloggar angriper UAH, och dessutom redan nu innan en rapport om deras arbete publicerats som en peer-reviewad vetenskaplig artikel, vilket är det normala, väcker frågor. Kan det vara politiska eller liknande intressen som bidrar till att detta sker?
Thomas P #21
Du bedömer andra efter dig själv, ser jag.
#20 Sigge
Vad jag menade är att Spencer redan preliminärt gav några skäl till ändringarna. Detaljerna kommer att offentliggöras och granskas, så ta det lugnt. Jag tycker ni är upprörda över den uppvärmningen i datat lite väl tidigt.
Vänta och se. Det är öppna och ärliga forskare vi har att göra med här. Det är inte Phil Jones, som svarade på en förfrågan om CRU:s klimatdata med dessa omtalade rader:
”We have 25 or so years invested in the work. Why should I make the data available to you, when your aim is to try and find something wrong with it.”
🙂
Preliminärt så det dock intressant att UAH:s serie nu närmar sig RSS analys av samma data. Tidigare har det ju nästan varit konsensus på att skillnaden endast berodde på att RSS visade för låga värden.
#24 ”upprörda över den minskade uppvärmningen” skulle det förstås stått.
Thomas P är i gammalt gott slag, projektionens mästare.
Det finns ingen anledning att betvivla UAHs senaste beräkningsmetod som överensstämmer bättre med RSS. Dessutom ger ECMWF reanalyser ett liknande resultat. Personligen anser jag mätningar från fria atmosfären som mer tillförlitliga än mätningar 2m över jordytan som påverkas av en mängd lokala processer som knappast har med en klimatändring att skaffa.
Alla som oroar för en allvarlig klimatuppvärmning bör istället glädja sig över att uppvärmningen är så långsam vilket väsentligt underlättar möjligheterna att utveckla bättre och mer skonsamma metoder för energiproduktion. Flera sådana är på gång och LENR kan bli en av dom. ”Klimatproblemet” kommer säkert att försvinna av sig självt.
Guy #23 Ständigt samma skämtare. Du inser vilken typ av blogg det är jag skriver på just nu? vore jag som du skulle jag aldrig läsa något här eftersom jag har så lite förtroende för skribenterna.
#24Christopher E
Om det är så mycket fel på version 5.6 så har de gjort ett dåligt jobb på UAH. Det går inte att lita på deras nya resultat om de inte utförligt beskriver hur de räknat.
Lennart Bengtsson
Tack för det klargörandet! Jag undrade faktiskt lite själv över vad den nya metoden kan tänkas innebära!
Glöm allt vad ”växthusgaser” är … finns inge växthus som innesluter jorden capice… termen växthusgaser är ett politiskt myntat uttryck för bristande hjärn funktion.
finns bara en sak som har den påverkan på jordens klimat och det är en orange sak i mitten på vårat planet system… http://www.climatechangedispatch.com/the-sun-is-blank-as-solar-activity-comes-to-a-standstill.html
Och börjar ni inte läsa upp er angående dess påverkan så kommer alla ”förnekare” nog att känna sig bortkomna inom bara ett fåtal år ..
Ta och läs lite historia om hur levnadsförhållandena var under Maunder minimum så kommer ni att se lite klarare på situationen..
Nu har de Ryska forskarna en lite allvarligare syn på åren som kommer .. de pratar om minst en köldperiod motsvarande den lilla istiden..
Är lite böjd att hålla med,allra helst när man tar in jordens alltmer försvagade magnetfällt..
#29 Sigge
Om du tänker förkasta alla mätserier vars värden/algoritmer förändrats blir det inga kvar…
Jag tycker inte det är ett ”dåligt jobb” att sträva efter att förbättra de algoritmer man har. För var tid är datat för tilfället det bästa vi har. Även version 6.0 kommer väl att ersättas av en ny i framtiden. Det är naivt att tro att någon mötmetod/beräkning står för en absolut sanning. Något några av oss skeptiker ständigt påpekar när det dras hejdlösa slutsatser av trender med påstått exakta belopp framtrollade ur skakiga data.
I det här fallet handlar det dock som jag påpekade ovan om en desperat längtan efter ett halmstrå till ursäkt att ignorera satelliserien då den inte visar det vissa vill.
#32 Chrisopher E
Jag tvivlar inte på att det kommer en ny version av beräkningsmodellen. Det jag tvivlar på är om deras beräkningar ens är i närheten av verkligheten när det är så stor skillnad i resultatet mellan 2 versioner av beräkningsmodellen.
Jag är skeptisk.
#33 Sigge
Jag utgår lugnt från att serien nu är bättre än innan. Jag har mest lutat mig på UAH/RSS tidigare då det är en betydligt mer heltäckande sampling än ytdata, och jämnt regionalt fördelad iställer för koncentrerad till UHI-spottar. Visst är det festligt att även de data jag föredragit nu visar sig ha visat för mycket uppvärmning, men så är det. Vi kan inte mer att ta vad vi har och inse att det finns brister.
Du har all rätt vara skeptisk. Jag är själv mer skeptisk till ytserierna än vad du är till de atmosfäriska. För mycket godtyckligt och oförklarat justerande på ytdatat. I USA till exempel finns ett klart statistiskt samband mellan städers tillväxt och temperatur (desto snabbare staden vuxit, desto fortare temperaturuppgång). Det är rimligt att förmoda att den samlade ytserien där har en bias mot för mycket uppvärmning mot nyare tid. Och NOAA väljer att justera så här! Tvärtom!
https://stevengoddard.files.wordpress.com/2010/10/1998changesannotated.gif?w=1500&h=1065
Nej tack, jag fortsätter att föredra mätningar i fria atmosfären.