Nu har Roy Spencer publicerat det senaste resultatet för temperaturmätning med satellit enligt UAH. +0,03 C över genomsnittet åren 1991-2020 för januari 2022.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2021 | 1 | 0,12 | 0,34 | -0,09 | -0,08 | 0,36 | 0,50 | -0,52 |
| 2021 | 2 | 0,20 | 0,32 | 0,08 | -0,14 | -0,65 | 0,07 | -0,27 |
| 2021 | 3 | -0,01 | 0,13 | -0,14 | -0,29 | 0,59 | -0,78 | -0,79 |
| 2021 | 4 | -0,05 | 0,05 | -0,15 | -0,28 | -0,02 | 0,02 | 0,29 |
| 2021 | 5 | 0,08 | 0,14 | 0,03 | 0,06 | -0,41 | -0,04 | 0,02 |
| 2021 | 6 | -0,01 | 0,31 | -0,32 | -0,14 | 1,44 | 0,63 | -0,76 |
| 2021 | 7 | 0,20 | 0,33 | 0,07 | 0,13 | 0,58 | 0,43 | 0,80 |
| 2021 | 8 | 0,17 | 0,27 | 0,08 | 0,07 | 0,33 | 0,83 | -0,02 |
| 2021 | 9 | 0,25 | 0,18 | 0,33 | 0,09 | 0,67 | 0,02 | 0,37 |
| 2021 | 10 | 0,37 | 0,46 | 0,27 | 0,33 | 0,84 | 0,63 | 0,06 |
| 2021 | 11 | 0,08 | 0,11 | 0,06 | 0,14 | 0,50 | -0,42 | -0,29 |
| 2021 | 12 | 0,21 | 0,27 | 0,15 | 0,03 | 1,63 | 0,01 | -0,06 |
| 2022 | 1 | 0,03 | 0,06 | 0,00 | -0,24 | -0,13 | 0,68 | 0,09 |
Klimatmodeller på riktigt fortsätter att kartlägga en hotande klimatkrasch.
Även lite om norra resp. södra hemisfären i raderna denna månad.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-20
Som sagt, klimatförändringar är inte sin egen orsak. Klimatsystemet är ingen perpetuum mobile och därför måste förändringarna sökas i orsaker till varför tillförd energi till klimatsystemet varierar som det gör. Tillförd energi tycks nu minska vilket den global temperaturens nedgång visar.
Lena
Jag försöker förstå exakt vad detta betyder.
Man tar en genomsnitts temperatur för intervallet 1991-2020. Sen jämför man varje månads genomsnitt med detta värde. Stämmer det?
Känns konstigt om man jämför en kall januarimånad med ett genomsnitt över 30 år??
Eller jämför man genomsnittet av alla jan månad mellan 1991-2020 med jan-22? Det känns mer rimligt…
TorbjörnR
Som jag har förstått det jämför man varje månad för sig. I det här fallet, ett genomsnitt av alla januarimånader 1991-2020.
Norra Hemisfären har betydligt större amplitudförändringar beträffande temperaturen än Södra. Grafik utvisande detta föreligger.
Därför anser man att NH egentligen styr Globala förändringar.
Bakgrunden för detta är givetvis den ojämna fördelningen av hav och land.
Ändå lite anmärkningsvärt att El Nino-året 2016 fick mera genomslag på norra än södra, enl bilderna. Således är nog inte El Nino hela förklaringen, eller….?
#4 Lena
Tack det känns rimligt!
Då har vi alltså 5 månader under 2021-jan22 som är 0,2 grader varmare eller mer än genomsnittet de senaste 30 åren.
6 månader inom +/- 0,1 grad!
Vad är mätnogrannheten?
Hur som helst i stort ingen ökning på 30 år även fast trenden har pekat uppåt!
Om jag såg rätt så är det kallaste januari sedan 2012
Jag tänkte att den globala medeltemperaturen är densamma oavsett månad, då solen lyser lika mycket på vårt klot oavsett lutning.
Men eftersom tabellen också visar lokala temperaturer, södra och norra hemisfären exempelvis, måste det väl röra sig om månadsvis?
Enligt UAH stiger temperaturen snabbare över land än hav. Innebär det att den globala temperaturen blir varmare under vårt sommarhalvår men kallare under vår vinter? Det är ju mest land på norra halvklotet och mest hav på södra.
#5 verkar ha anknytning till min fråga, men jag når inte i mål.
Off topic: jag kan fortfarande inte nå klimatupplysningen.se med mitt bredband från Bahnhof. Någon annan som har problem?
Finns mycket att studera beträffande skillnader mellan hemisfärerna, bl.a. nedanstående länk.
http://mclean.ch/climate/hemispheres.html
Blommorna i England blommar en månad tidigare nu jmf med perioden före 1986 enligt P1.
Om jag förstår saken rätt, anger man utvecklingen i Arktis men inte Antarktis?
Har det kommit några trovärdiga och/eller intressanta teorier varför uppvärmningen är så obefintlig på södra halvklotet?
(Ser att frågan redan diskuteras)
Tack Lena
Kul med en nolla i den raden-även om värme vore välkommen.
För den som vill se globens väder under januari
Välj rätt år och rätt månad-det växlar rätt snabbt!
https://climatlas.com/temperature/jra55_temperature.php
#5 NAO bestämmer över hela globen!
(NATO försöker ta efter 😉 )
#11 Sören.
En intressant studie som lyfter fram flera orsaker till tidigare blomning. De har även undersökt skillnaden mellan urbana/rurala förhållanden och får fram en skillnad på 5 dagar, dvs. UHI (Urban Heat Island) påverkar en tidigare blomning i varma tätorter. Dessutom anger de jämförelseperioden före/efter 1986 som skillnaden är en månads tidigare blomning. De visar också att just i mitten på 1980-talet övergår NAO från negativ till positiv fas. Hela trenden mot tidigare blomning startar i mitten av 1980-talet. Blir intressant att följa framöver då NAO åter går in i en negativ fas: https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rspb.2021.2456
#14 mattias
Enligt reportern på P1 så var det den ”globala uppvärmningen”. Och det kommer att leda till kaos i naturen med utarmning av växter och djur eftersom de kommer i otakt..
#15 Sören,
Titta gärna på fig 5b. som visar de två 30 årsperioderna före och efter 1986 där skillnaden är ca. 1 grad och inte mycket till trend, dvs. från övergången mellan neg till pos NAO sker nästan hela temperaturökningen på 1 grad. Jämför gärna med Parismålet 1.5 grader.
Jag antar att även insekter vaknar tidigare om det blir varmare. Möjligen kan vissa flyttfåglar påverkas och komma i otakt.
#16
Det är temperaturändringen i England som ändras när NAO ändras. Det är ju inte ”global uppvärmning”, klimatförändring lokalt då.
#14 Mattias
Intressant undersökning som SR redovisade .
Kanske kan frågan lyftas fram-det fick bli ett mail.
Förklara detta med CO2?
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.168999.1614098132!/image/g8lt_y.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/g8lt_y.png
#15
”Och det kommer att leda till kaos i naturen med utarmning av växter och djur eftersom de kommer i otakt.”
Man undrar hur de klarade Yngre Dryas då temperaturen steg 5 grader på 50 år, eller alla andra Dansgaard-Oeschger events:
https://cp.copernicus.org/articles/14/1755/2018/cp-14-1755-2018-avatar-web.png
Tack vare att vi lever i en istidsperiod kan vi vara säkra på att praktiskt taget alla organismer är anpassade till att tåla extremt snabba klimatförändringar.
Att jag inte säger ”alla” beror på att det faktiskt finns ett fåtal arter som uppstått under den innevarande mellanistiden och aldrig har utsatts för några extrema kast, här i Sverige t ex engelskt marskgräs, gotlandsnunneört och brudkulla.
#14 Mattias, #11 Sören G
” Forskarna har landat i sin slutsats med hjälp av över 400 000 observationer av när 406 växtarter blommat från 1753 och framåt. Det genomsnittliga datumet för de första blomningarna hamnade omkring den 12 maj fram till 1986”
GENOMSNITTET under en 233-årsperiod, således en gradvis förbättring sedan Lilla Istiden då Themsen frös till is.
Känner vi igen detta bedrägliga beteende från annat?
#20.
Ja, lite märkligt ändå. I fig. 2 jämförs perioden 1753-1986 (122 574 obs) med 1987-2019 (296780 obs).
I fig 5 jämförs istället 1952-1985 och 1986-2019.
Hela skillnaden uppstår i stort sett under de senaste 70 åren vilket jag tycker är den mest intressanta slutsatsen.
Lasse 13
Intressant jämförelse.
Typiskt att detta inte redogöres för i Sveriges MSM.
Överenskommelse mellan CCCP och USA, Nato, att väst inte skulle försöka övertaga Rysslands gränsstater. Alla fakta redovisas inte angående aktuell konflikt. T.ex. Fördragsbrottet att sända trupper och vapen till ” vid gränsen-länderna”
Förstå betydelsen i namnet Ukraina
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ukraina#Etymologi
#11, 14, 20, 21
När jag läste artikeln slogs jag av att man trots att man säger sig ha data sedan 1753 presenteras inga data alls före 1952, och inga tidsserier presenteras utan bara medelvärden för långa tidsavsnitt. Eftersom jag sysslat en del med tidsserieanalys blev jag omedelbart misstänksam eftersom man alltid förlorar information genom sådan medelvärdestagning.
Jag gick därför omedelbart över till ”Supplementary Data” som ofta brukar vara intressantare än själva artikeln. Inga äldre data och inga tidsserier där heller, men däremot visar det sig att det rör sig om extremt inhomogena data.
Ytterst litet data före 1891 (uppriktigt sagt tror jag att jag ganska lätt skulle kunna skaka fram bättre från Sverige).
Därefter ökar både antalet lokaler, arter och observationer långsamt fram till 1950.
Då ändrar data abrupt helt karaktär. Nu blir det plötsligt ett mycket stort antal arter, men ytterst få observationer på ytterst få lokaler för varje enskilt år.
Och år 2000 slår det åter om kraftigt, nu minskar antalet arter från ca 300 till ca 25, men istället blir det plötsligt väldigt många lokaler – mellan 2000 och 6000 och likaså ett mycket stort antal antal observationer för enskilda år – upp till 30 000.
Här har vi troligen förklaringen till bristen på tidsserier, det finns troligen ingen art från något område där det går att åstadkomma en lång sammanhängande serie, utan man får nöja sig med att ta grova medelvärden på inhomogena bulkdata.
Några ytterligare synpunkter.
När man ser på data i Fig 3 slås man av ett märkligt fenomen, i synnerhet i södra England finns det utöver vårblomningen en markant blomningstopp i början av januari. Detta är med all sannolikhet sen höstblomning från föregående år som registrerats först efter årsskiftet.
En annan oroande faktor är den abrupta ökningen av lokaler och observationer omkring år 2000. Risken är uppenbar att dessa två mycket olika datamängder inte är jämförbara beträffande t ex geografisk fördelning, höjd över havet och lokalklimat. Det finns metoder att korrigera för sådana problem, men inget i texten tyder på att man gjort det.
Till sist en personlig fundering. I Supplementary Data finns faktiskt kurvor för första blomningsdatum 1952-2019 för hästkastanj och trubbhagtorn. En stilla undran är vem som konstaterat att det inte rörde sig om spetshagtorn, eller hybriden mellan de två arterna (som är vanlig). Själv vågar jag mig bara på att bestämma typiska exemplar med bär.
#23 tty
Ja, fig S2 såg inte snygg ut. Om antalet observationer plötsligt ökar till väldigt många jämfört med tidigare period så ökar ju sannolikheten att hitta en tidig blomning. Märkligt att forskargruppen som är van att arbeta med den här typen av data inte bättre förstår att använda den korrekt. Och om de har använt sig av någon typ av korrigering för detta borde det förklaras.
tty #19 ”då temperaturen steg 5 grader på 50 år”
Var kom all energi som behövs till det från?
#15 Sören G
Det flesta växter och djur skapar nya generationer varje år. Därför har de inga problem att anpassa sig till att vår och blomning kommer 30 dagar tidigare på 35 år. Det är mindre än en dags förändring för varje ny generation. Inget problem.
#26
De bäst anpassade har störst chans och sprider sina egenskaper vidare.
Sören G #27
Hur förklarar du då uppkomsten av miljöpartister? Okey jag vet att evolutionen är full av blindspår, hur skulle det annars se ut? Evolutionen precis som vi lär av sina misstag. På sikt finns det bara två alternativ, men vägen dit är full av anomalier.
Bodde i London 1999-2000 och upplevde då körsbärsblomning i slutet av januari. Någon som kollat Kungsan nyligen?
Annars så finns det ju indikationer på att förändringarna kanske inte är så drakoniska trots allt!
https://notrickszone.com/
Börja följa gänget på ”Electroverse”. Ledaren blir så förföljd att familjen flytt till Portugal, vilket lär betyda att Electroverse är något på spåren.
https://electroverse.net/global-cooling-is-undeniable/
Lars Cornell # 25
Det behövs inte så mycket tillförd energi, det räcker med omfördelning mellan hav och atmosfär.
#25
”Var kom all energi som behövs till det från?”
Ingen vet egentligen, men rimligen från havet eller från solen. Det senare förutsätter en kraftig albedoåterkoppling, men det är ju knappast orimligt med stora inlandsisar och stora mängder stoft på och i dessa.
Det finns faktiskt data som pekar på att t ex det tvära omslaget till mycket kallare klimat i början av Yngre Dryas sammanfaller med ett Grand Solar Minimum:
https://www.researchgate.net/publication/232776378_Tree_rings_and_ice_cores_reveal_14C_calibration_uncertainties_during_the_Younger_Dryas
Jag tror dock snarare på förändringar av havsströmmarna, det behövs inte någon våldsamt stor förändring i värmeflödet från havet för att värma eller kyla atmosfären flera grader. En El Nino som varar några årtionden i stället för några år skulle troligen räcka.
Vad vi vet säkert numera är att de här tvära klimatkasten (Dansgaard-Oeschger Events) är INTE inskränkta till Grönland, eller Nordatlanten. De kan spåras över hela Norra Halvklotet och Södra Halvklotet, utom kanske Antarktis. Och de är synkrona överallt, i varje fall inom de gränser vi kan mäta:
https://cp.copernicus.org/articles/14/1755/2018/
#6
”Ändå lite anmärkningsvärt att El Nino-året 2016 fick mera genomslag på norra än södra, enl bilderna. Således är nog inte El Nino hela förklaringen, eller….?”
Kolla vart det varma Nino-vattnet tar vägen. Det mesta hamnar i Norra Stilla Havet, och det som inte gör det fastnar i the South Pacific Gyre som ligger långt från närmaste land på alla sidor.
CERES datat visar ju tydligt att den minskade molnbildningen ligger bakom de senaste 20 årens temperaturhöjning. https://mdpi-res.com/d_attachment/atmosphere/atmosphere-12-01297/article_deploy/atmosphere-12-01297-v3.pdf
#33
Jo, så kan det vara, men förklaringen till 1998 års utslag även på södra halvklotet förklaras oftast med El Nino av det jag sett, och då är det tydligen slumpartat om och var det drabbar delar av världen i så fall? Eller beror på även andra faktorer.
#23 tty
Jag tittade också på artikeln och fig 2 säger mycket om vad som händer. Före 1987 fanns inte så många observatörer och de som brevledes rapporterade in sina fynd var få. Det hände hela tiden att folk vann tävlingen när de rapporterade in en blomning in juli.
Efter 1987 skulle man ha en jädra tur om ingen av de tusentals observatörerna inte redan hade hittat ett exemplar och mailat in sin observation. Idag finns det säkert en app som varenda trädgårdsentusiast har där rapporterna flödar in och ju tidigare man kan rapportera desto fler likes får man.
Man skulle lika gärna kunna ta studien och peka på att utveckling inom kommunikation har haft stort genomslag.
https://royalsocietypublishing.org/cms/asset/ec9d8e2f-0e4a-4097-ae5b-3d5fe7b0ee28/rspb20212456f02.gif
Idag kom dom kompletta siffrorna från UAH, ser väl inte dramatiskt ut som vanligt. Svårt att säga vart tropopause och lowerstratosphere är på väg efter Tonga, vi får avvakta och se. Notera att ni som har bredband och inte behöver tänka på kostnader för datatrafiken behöver rensa webläsarens cahe för att uppdatera graferna.
https://sprayhattas.crabdance.com/
Jag tar fram skämskudden, glömde att ladda upp januarisiffrorna för lowertroposphere, ni vet där vi kryper omkring, och midtroposphere. Jag får skylla på att siffrorna kom mitt i en hockeymatch. Nu är dom hursomhelst där.