Gästinlägg av Pehr Björnbom:
The World Meteorological Organization (WMO) publicerar varje år en rapport om klimatets utveckling “WMO Statement on the Status of the Global Climate”. Rapporten för år 2010 har kommit för någon tid sedan.
(Åtminstone en av dessa rapporter, den från 1999, har fått kritik för bristande vederhäftighet. Denna kritik kom i Oxburgh-rapporten som utvärderade CRU mot bakgrunden av Climategate. Det sätt som det hockeyklubbdiagram kommit till, som prydde framsidan på WMO-rapporten för år 1999, betecknades i Oxburgh-rapporten som ”regrettable”, ett typiskt brittiskt understatement. Se blogginlägg här.)
WMO:s rapport för 2010 innehåller intressanta data om temperaturutvecklingen. WMO framhäver i rapporten vissa aspekter på dessa data. Här följer några skeptiska synpunkter på samma data som framhäver vissa andra aspekter (det är fråga om att tolka innebörden av siffervärden som inte kräver någon särskild meteorologisk kompetens).
Den första aspekten gäller vilket år som har varit varmast. Detta illustreras av figur 1 på sidan 2 som anger skillnaden i medeltemperatur för aktuellt år och medeltemperaturen för perioden 1991-1990 med årets rankning som x-axel.
WMO framhäver att 2010 var det varmaste året. Men egentligen är det mer än tio år som delar på första platsen som varmaste år. Eftersom skillnaderna i medeltemperaturerna mellan vart och ett av dessa år inte är signifikanta kan man inte säga att något av dem har varit det varmaste.
De aktuella åren som delar på titeln varmaste år är 13 stycken: 1995, 1997, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010.
Det är kombinationen av att den uppmätta temperaturen inte har ändrats mycket under 2000-talet och osäkerheten i värdena på omkring ± 0,1 °C som leder till detta. Exempelvis var temperaturen för år 1998 lika med 0,51 ± 0,08 °C, den var 0,52 ± 0,10 °C för år 2005 att jämföra med 0,53 ± 0,09 °C för år 2010.
Dessa siffror tyder på att temperaturen inte har ändrats så mycket under en period av mer än tio år. Detta är också något som man ofta har sett uttalat av olika klimatforskare under de senaste åren.
WMO framhäver också att det senaste decenniet, 2001 – 2010 var varmare än 1991- 2000 som i sin tur var varmare än 1981- 1990. Detta baseras på figur 3 på sidan 3. WMO framhäver vidare att detta faktum är konsistent med en långsiktig uppvärmningstrend (se sidan 2, sista stycket).
Men att tre decennier efter varandra visar ökad temperatur säger egentligen ingenting om den långsiktiga trenden. Det kan nämligen lika gärna bli så att decenniet 2011 – 2020 blir kallare än 2001 – 2010. Detta framgår av figur 3 . De tre decennierna 1911 – 1920, 1921 – 1930 och 1931 – 1940 visar nämligen också ökad temperatur på liknande sätt. Men därefter kommer fyra decennier utan någon större variation av temperaturen. Det blev alltså ingen långvarig stigande trend i detta fall.
WMO:s utsaga att tre decennier där det följande är varmare än det föregående, är konsistent med en långvarig uppvärmningstrend, är därför mer en gissning än en väl underbyggd slutsats.
Pehr Björnbom
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Du säger att tre decennier av uppvärmning inte visar på en trend (med 1911-1940 som exempel), men grafen visar på en långvarig trend, med avvikelser (både år, och decennier)
Eftersom datan är så liten så är det svårt att säga tre decennier med uppvärmning visar på en trend, men det är samtidigt svårt att säga att det inte visar på en trend.
Vad som går att säga är att temperaturen stigit sedan 1850. Om man vill kalla detta en trend eller inte beror på vad man vill räkna som trend. Räcker 150 år av temperaturökning som trend, eller måste man ha ännu längre period?
Henrik #1,
”Eftersom datan är så liten så är det svårt att säga tre decennier med uppvärmning visar på en trend, men det är samtidigt svårt att säga att det inte visar på en trend”.
Jag ser ingen egentlig skillnad mellan vad du säger där och min kritiska betraktelse. Detta varken visar eller inte visar på en trend och det är alltså överord att påstå att det stöder att det finns en långvarig trend.
”Vad som går att säga är att temperaturen stigit sedan 1850. Om man vill kalla detta en trend eller inte beror på vad man vill räkna som trend. Räcker 150 år av temperaturökning som trend, eller måste man ha ännu längre period?”
Man måste se denna aspekt i rätt sammanhang, nämligen frågan om hur mycket växthusgaserna påverkar temperaturens uppgång. Huvudlinjen enligt IPCC är, som jag förstått, att de antropogena utsläppen av växthusgaser är den huvudsakliga orsaken till temperaturökningen under andra halvan av 1900-talet.
Vad som skett innan denna period har alltså mindre intresse för diskussionen om människans inverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser. Däremot är naturligtvis temperaturutvecklingen under perioden före 1950 intressant för diskussionen om klimatets naturliga variationer. Även utan någon större inverkan av växthusgasemissioner kan vi tänkas få positiva trender i temperaturens utveckling och vi kan även få negativa trender.
Pehr, #2
”Jag ser ingen egentlig skillnad mellan vad du säger där och min kritiska betraktelse.”
Skillnaden är att jag sa det, medans det kändes som att du hade en underton av att man inte kunde se någon trend. Tydligen har jag misstolkat och ursäktar för det 🙂
”Man måste se denna aspekt i rätt sammanhang, nämligen frågan om hur mycket växthusgaserna påverkar temperaturens uppgång. Huvudlinjen enligt IPCC är, som jag förstått, att de antropogena utsläppen av växthusgaser är den huvudsakliga orsaken till temperaturökningen under andra halvan av 1900-talet.”
Som jag ser på grafen så ser temperaturökningen ut att ligga på en rak linje fram till runt 60-70-talet, där ökningen tilltar. Så man kan iaf se ett samband mellan vad IPCC säger, och vad datan säger.
Dock håller jag mig ifrån att spekulera i, eller ens bilda mig en åsikt, om orsaken är vad IPCC säger.
Pehr – jag tror inte Du riktigt förstått hur löjligt diagrammet är – trots att det är publicerat i Science för några år sedan.
Det bygger bara på inspektion av den vanliga smoothade kurvan vi har matats med till oändlighet, ex den första i rad 2 här:
http://www.globalwarmingart.com/wiki/Temperature_Gallery
Och publicerat i Science … man spyr.
Det finns en sak som jag inte har grepp om. Man har mätt en ökad temperatur på jorden sedan 1850 ca. Dvs det finns en naturligt företeelse som värmde planeten. Ca 1940 så tog ebbade denna företeelse ut och CO2 baserad uppvärmning tog vid, enligt AGW teorin. Vad är det för naturligt fenomen hur mäter man det och varför ebbade det ut?
Lägg märke till att WMO enbart räknar med HadCRUT, NCDC och GISS. Satelliter existerar inte i deras värld tydligen.
”WMO framhäver att 2010 var det varmaste året.”
Jag tror att det är viktigt för dem av propagandistiska skäl att få till det så att 2010 var det varmaste året. Även om det finns tydliga diskrepanser till resultaten från andra institut. Se vidare:
http://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#Recent%20global%20satellite%20temperature
På så sätt blev tidningsrubrikerna mer slagkraftiga och läsarna gavs det felaktiga intrycket av att uppvärmningen fortsätter i samma takt som tidigare (dvs, i slutet av 1900-talet).
Apropå trender och trender, så kanske följande inlägg vara av intresse i sammanhanget:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/04/24/sondagstankar-om-trender/
Jag skrev om allt detta här för ett år sedan
https://www.klimatupplysningen.se/2010/07/20/tillbaka-till-rotterna/
Piprökaren flög i taket och anklagade mig för både det ena och det andra – kan erkänna att jag borde skrivit att jag lånat de två svartvita bilderna från ett föredrag av Lindzen.
Märkligt hur folk tycks tro på alla dessa ”homogeniserade” mätdata, där rådata ätits upp av Phil Jones hund.
Att olika grupper får samma kurvor beror ju bara på att de använder samma material. Materialets tillförlitlighet är det ingen som vill knysta om – man bara ”tror” att kurvan från 1850 är ”sann”.
Det märkliga är att när man går in på enskilda orter runt om i världen hittar man aldrig något som liknar den ”globala kurvan”.
Peter S. #7
Håller med, tittar man på enskilda mätstationer världen runt ser man snarare att det går i en vågform varmt kallt varmt kallt etc.
Program som har karta att söka på stationer och använder GISS, Hadcru m.m. data för varje station.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapview.aspx
Man kan sitta och leka länge med den.
Några ex. från östra Grönland:
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NH:43104339000
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NB:43104360000
Peter#7 Frank Lansner har börjat lägga ut en del första resultat från hans försök till närmare titt på helst enbart rurala stationer världen runt, från Europa här:
http://hidethedecline.eu/pages/ruti/europe.php
men även en del från Afrika, och om gjorda korrektioner.
OT men intressant:
Wind farm forced to close after complaints over the noise
A multi-million pound wind farm has been forced to close because it makes too much noise in a landmark ruling that could lead to others being shut down.
http://www.telegraph.co.uk/earth/environment/8579747/Wind-farm-forced-to-close-after-complaints-over-the-noise.html
tty #5
Nu ser det iofs ut som man endast använt Giss data i bilden Pehr visar ovan. Det finns mig veterligen ingen annan mätserie som har 1998 lägre än 2010.
Till skillnad från de övriga serierna tycks Giss alltid visa på en jämn stigande temperatur…
(Var och en får dra sina slutsatser av detta).
/Bäckström
Fler ex. från USA:s västkust:
Los Angeles har snarare avkylning !
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NB:42572295000
Berkeley, San Francisco har en svag trend uppåt.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NG:42574506003
Yosemite Park öster om San Fr. i bergen har ingen trend vare sig upp eller ner sedan 30-talet.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NG:42572481003
Det svåraste är att hitta stationer med långa och obrutna mätserier, av nån anledning ligger de flesta stationer med långa serier i befolkningscentra medan rurala stationer ofta har korta eller brutna serier !
Temperaturer från Storbritannien, nåt som slår en är att det svårt att hitta hela serier från 1800-talet och fram till i dag i UK !
Nåt annat som syns i de serier jag visar är att 60-talet var ovanligt kallt i UK !
Plymouth, sydvästra England, ingen trend att tala om under 1900-talet.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NB:65103827000
Edinburgh, sydöstra Skottland, 1900 – 1990 ingen trend, serien tar slut där.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NH:65003160007
Aberdeen, nordöstra Skottland, stigande trend även om det ” spretar ” lite på slutet, har för mig att Aberdeen är centrum för oljeutvinningen utanför Skottland.
http://www.appinsys.com/globalwarming/climapgr.aspx?statid=NB:65103091000
Uppsalas temperatur-serie 1722-2010 finns utlagd av SMHI. Men ingen bryr sig om den. (Fastän Fahrenheit-skalan som den första kom … 1724.) Den visar att Uppsalas genomsnittstemperatur i juli 2010 var 20,3º. År 1730 var den 20,1º.
– ”2000-talet” (tio år) var juli-genomsnittet 17,8º, varierande mellan 15,4º (2000) och 19,9º (2003).
– 1730-talet hade i genomsnitt 17,5º, varierande mellan 14,8º (1731) och 20,1º (1730).
Men som sagt, det här bryr sig ingen om… Vintrarna har ju varit milda ett tag efter 1989… Så vi dör alltihop, av värmeslag… Nu är det för resten 11º här. Kl 11 den 17 juni.
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2855
Pekke #12
”Det svåraste är att hitta stationer med långa och obrutna mätserier, av nån anledning ligger de flesta stationer med långa serier i befolkningscentra medan rurala stationer ofta har korta eller brutna serier !”
Det känns väl rimligt att anta att en del nog kan förklaras med att mätpunkter som tidigare låg på landet, idag innehåller stadsbebyggelse och därmed blivit urbana. Där har du då en lång mätserie, men som då också rimligtvis borde justeras för UHI.
Frågan är ju då hur de olika mätserierna beräknar effekten av detta, och hur det i så fall påverkar mätserierna. Det känns som om vissa serier kompenserar mer för detta än andra.
/Bäckström
Staffan D #14
Intressant.
Nu är det väl iofs inte sommrana som blivit så värst mycket varmare, utan de andra årstiderna… åtminstone är det den uppfattningen jag fått när jag kikade på SMHI:s mätningar från några olika stationer i Sverige.
/Bäckström
Staffan D, Pekke, vad är poängen med att visa upp lokala mätdata? Det är som att sätta en termometer direkt på kylaggregatet i frysen och påstå att det inte blir varmare när luckan är öppen. Kanske blir det inte det, men med den datan är det omöjligt att säga.
Bäckström #15
Ja hur korrigerar man en mätserie mot en annan station ?
Staffan D:s länk om Uppsala-serien visar att man korrigerat mot Risinge, men vilket Risinge är det ?
Risinge, Östhammar vid Upplandskusten ?
Risinge i Östergötland ?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Risinge
Finns det nån mätserie för detta Risinge att jämföra Uppsala med ?
Henrik, det intressanta är väl om man hittar fler platser som blivit kallare än varmare, samtidigt som vi har en global uppvärmning…
L # 19
Touché. 🙂
Henrik … har du koll på hur få och sporadiska, geografiskt glesa och dåligt spridda temperaturproxies är för dem som vill ’rekonstruera’ globala medeltemperaturen?
OT, fredagsroligt redan:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13188609.ab
Pekke #18
Aha… Det skulle förvåna mig om det vore någon annan än Risinge i Östhammar, (och vad säger att inte även Risinge i viss mån påverkats av UHI?)
Borde där inte istället användas någon form en UHI-algoritm?
Men någon sådan kanske inte fnns överhuvutaget?
Jag tänker mig då en justering som baseras på antalet personer som lever och bor i närhet till mätstationen. Så vitt jag förstår borde UHI-påverkan vara proportionellt större för de första låt säga 0-1000 människor, än därefter tillkommande 1000 människor.
Någon som kan sprida lite ljus över detta?
/Bäckström
Staffan D #14
Intressant! Såg att de inte uppdaterat serien för Stockholm än men det kommer väl.
Henrik #17
Ska man visa långa mätserier om Jordens medeltemperatur så måste man ta data från jämt utspridda stationer över Jordens yta, de allra flesta stationer som har långa serier fr.o.m. 1800-talet till nutid ligger i Nordamerika och Europa i/intill växande befolkningscentra samtidigt som allt fler rurala stationer lagts ner de senaste 20 åren.
Sedan ska det som vi sade alldeles nyss, korrigeras hit å dit mot andra stationer vilket är rena idiotin eftersom varje station har ett eget litet lokalt klimat som den mäter.
Det borde i stället framgå att urbana stationer påverkas av stadsbebyggelse i jämförelse med rurala stationer.
Det blir aldrig rätt ändå med korrigeringar eftersom även 2 rurala stationer med bara några kilometer i mellan kan visa olika temperaturer beroende på det lokala klimatet.
pekke #25
Man har gjort jämförelser mellan landmätta globala temperaturserier och satellitmätta och det är faktiskt inte någon större skillnad.
Totalt sett verkar det ändå bli tillräckligt rätt.
Det intressanta är väl temperaturmätningar innan vi hade satelliter att jämföra med och vilka slags korrigeringar man har gjort på dem plus att ju längre tillbaks du går ju färre mästationer har du samt att de du har också har större felmarginal.
B.#23
Ett sätt vore ju att sätta ut ett ringnätverk/spindelväv med automatiska stationer över hela Uppsala stad och fortsätta långt ut på landsbygden med ringnätet tills man når Risinge.
Fast det får ju bara vara nån/några kilometer mellan varje mätpunkt så det blir nog dyrt !
Då går det kanske att göra en vettig korrigering av Uppsala-serien.
”Bäckström #15
Ja hur korrigerar man en mätserie mot en annan station ?
Staffan D:s länk om Uppsala-serien visar att man korrigerat mot Risinge, men vilket Risinge är det ?
Risinge, Östhammar vid Upplandskusten ?
Risinge i Östergötland ?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Risinge
Finns det nån mätserie för detta Risinge att jämföra Uppsala med ?”
Risinge i Östergötland. Det råkar vara den enda plats i Sverige som har några data under några år på 1720-30-talet då Uppsala-serien har luckor. Man har alltså korrigerat efter hur temperaturerna stämmer närliggande år när båda platserna har data.
Generellt sett så finns det nog inga temperaturdata före 1900-talet som är exakta på mer än +- 1 grad och ytterst få överhuvudtaget som är exakta på mer än +-0,5 grader.
Lena K.#26
Problemet med satellitmätningar är att de inte mäter temperatur utan strålning och det måste räknas om till temperatur.
http://en.wikipedia.org/wiki/Brightness_temperature
Hur stor noggrannheten är på sensorerna vet inte jag samt att vi som du säger inte använt tekniken tidigare och nån stans bör man ha kalibrerat satellitmätningar mot de existerande markserier som finns.
Verkar för övrigt som att AMSU-mätningarna har problem sen en tid.
http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/
Det bästa är att mäta jordens mittpunkt och jordens yta addera resultaten och dela sedan summan med 2.
Om summan inte stämmer med den globala uppvärmningen så beror det på klimatförändringarna.
Krångla inte till det, 😀
Här en rapport på USAs mätstationer, inte många som blir godkända.
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2009/05/surfacestationsreport_spring09.pdf
Ett diagram, kurva eller figur ritas först sedan man bestämt vad man vill visa.
Vill jag visa på medeltemperaturens stabilitet, kan man ta ett A4-papper, märka av säg -50 i nedre vänstra hörnet, +50 i övre och en tidsskala på några hundra år.
Med linjal och måttligt grov snickarpenna dras ett horisontellt streck vid ungefär +15 ( beroende av var man bor).
Årsvariationerna ryms inom strecket.
Vill jag visa hur hemskt det är, väljs skalan att visa avvikelser på 100-dels grader, sedan återstår bara att ta ut lämpliga start- och slutpunkter.
Att precisionen i grunddata knappast är bättre än hela och halva grader bortses då lämpligen från.
Års-genomsnitt för en ort är rätt ointressant. Ännu mer års-genomsnitt för jorden, när det handlar om små löjliga siffror. Max-siffror för Indien eller Kongo skulle visa det farliga med värme. I princip. I praktiken har Indien’s årliga genomsnitt ökat med 0,1-0,2º per decennium sedan 1979, enligt RSS, och Kongos 0,0-0,2º. Det dör man inte av! Det märker man inte!
– Årsvärmen har ökat mer påtagligt (0,6-0,7º per decennium) kring Baffin Island, samt kring Moskva och i västra Kina (Sinkiang). Far de illa av det? Det var 5º i huvudstaden Iqualuit i Nunavut kl 07 lokal tid, idag…
Så Maudan avgår! Bra då får vi hoppas att AC ryker också. Mer entusiasm än förstånd har alltid varit en olycklig kombination. Den avgående partiledaren önskar efterträdas av en kvinna? Här skall tydligen inte vara varannan damernas? Nåja det finns ju till hands ett antal figurer som inte har kunnat bestämma sig för vilketdera de äro vilket öppnar fältet för vilda gissningar.
Henrik #3,
”Som jag ser på grafen så ser temperaturökningen ut att ligga på en rak linje fram till runt 60-70-talet, där ökningen tilltar. Så man kan iaf se ett samband mellan vad IPCC säger, och vad datan säger.
Dock håller jag mig ifrån att spekulera i, eller ens bilda mig en åsikt, om orsaken är vad IPCC säger”.
Jag får den misstanken att du missuppfattat grafen i mitt blogginlägg ovan. Åren är i denna graf ordnade så att de år som har lägst temperatur finns längst till höger. Därefter följer åren i temperaturordning så att ju högre temperatur ett år har desto längre till vänster kommer det. Även om temperaturen hade varierat enligt en sinuskurva över de sista 150 åren så skulle grafen ha samma form.
Formen på diagrammet ger alltså inte någon information om vilka trender vi haft i temperaturen under de sista 150 åren. Vi har till exempel haft en ökande temperatur 1910 – 1940, därefter en minskande 1940 – 1960, därefter en ökande temperatur 1960 – 2000, se figur 2 i WMO-rapporten (länken till denna finns i blogginlägget ovan).
Vad som kommer att hända nu med temperaturutvecklingen blir spännande att se. Tyvärr (eller snarare lyckligtvis) går ju klimatförändringarna väldigt sakta, i ultrarapid som jag sett att vissa klimatforskare uttrycker det, så vi får vänta många år innan vi kan konstatera om vi får en utveckling som liknar vändningen omkring år 1940 efterföljd av en avkylning, eller om temperaturen kommer att stiga om något eller några år igen (att 2011 kommer att bli ett kallare år än tidigare är väl sannolikt vid det här laget, till och med James Hansen har ju sagt så).
Som Peter framhåller i #4 så kan man ha misstankar om motivet till att man presenterar ett rangordnat diagram av det slag som vi diskuterar här (diagrammet ovan i blogginlägget alltså). För den oinvigde kommer ett sådant diagram alltid att ge intrycket att vi går mot varmare tider även när det finns starka tecken på att så inte är fallet.
Äntligen får Centern chansen att kliva ur Klimathotshysterin utan att tappa ansiktet. Sen gäller det bara att bli av med lille Carlgren också (den andra blacken om Centerfoten).
Hoppas att den nya partiledaren blir en kärnkraftsvänlig, vindkrafshatande, miljörealistisk kraft: För Sverige i verkligheten!!
Nyheten om Mådan släpptes 11.24, resultatet lät inte vänta på sig, nu väntar vi bara på dom positiva återkopplingarna:
http://www.dn.se/ekonomi/bors
Håkan Bergman #37:
Hoppas på Hatt som intetsägande efterträdare men fruktar att den bindgalne Federley kan ligga högt på listan.
# 37 , 38
Varför inte låta sista man släcka lyset!
Ingemar #6,
”Jag tror att det är viktigt för dem av propagandistiska skäl att få till det så att 2010 var det varmaste året. Även om det finns tydliga diskrepanser till resultaten från andra institut”.
Jo, år 2010 var temperaturavvikelsen 0,53 ± 0,09 °C och det år som satts som nummer 2 i rangordningen 2005 var det 0,52 ± 0,10 °C. Detta innebär att man måste rucka väldigt mycket på den vetenskapliga objektiviteten om man säger att 2010 var varmare än 2005.
De ”verkliga” temperaturavvikelserna kan ju ligga var som helst inom gränserna för intervallen. Så 2010 var kanske temperaturavvikelsen egentligen 0,49 °C medan den 2005 egentligen var 0,57 °C.
Vad skulle det kunna finnas för andra motiv för WMO att lägga fram saken på detta sätt än det motiv som Ingemar föreslår?
Pär G.#39
Du menar väl att de ska tända lyset så de ser vad de gör ?
Följande kommentarer gäller detta inlägg men kom på en annan tråd:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/06/15/pa-vag-mot-nasta-maunder-minimum/comment-page-3/#comment-230638
https://www.klimatupplysningen.se/2011/06/15/pa-vag-mot-nasta-maunder-minimum/comment-page-3/#comment-230648
https://www.klimatupplysningen.se/2011/06/15/pa-vag-mot-nasta-maunder-minimum/comment-page-3/#comment-230656
Pehr Björnbom:
Kan du inte skriva dina slutsatser. Jag och andra orkar inte kolla alla länkar
Totte
En diskussion om mygg, men kamelen ser ingen. Det blir varmare och hurvida 1999 eller 2010 är varmaste är ointressant när de 10 varmaste åren inträffat sen 1998. Suck! Har kommenterat mera på http://stigmoberg.blogspot.com//2011/06/varmen-i-uppsala.html
Stickan, om du har ngt vettigt att tillföra får du gärna göra det här, eller iaf försöka.
Din blogg fann jag inte så intressant (försökte kommentera en gång, men kommentaren försvann), lite linjära regressioner och så.
Den relevanta frågan är orsaken, och allt mindre talar för CO2-hypotesen, alltså även de mer sansade versionerna av densamma.
Eller menar du någon annan kamel?
En av de klimatforskare som uttalat att den globala temperaturen knappast har ändrat sig på tio år är Lennart Bengtsson i ett föredrag från 2009 ”Why is the climate warming so irregular?”. Speciellt intressanta ur en allmän synpunkt i detta föredrag är bild 2 ”The general public view on climate change” och bild 3 ”But, what is the present situation?”:
http://www.issibern.ch/~bengtsson/pdf/%20EMS,Toulouse%2030.9.09%20Short%20PDF.pdf
På bild 3 , tredje punkten, står uttalandet om temperaturen:
”In addition there are considerable fluctuations in the global climate
such as the warm period 1930-1950 and the cold period 1960-1980.
During the last 10 years the global temperature has hardly changed.”
Nu har det som bekant kommit klagomål från samma håll på att jag skriver i inlägget ovan ”att temperaturen under de senaste 10 åren inte har ändrats” med motiveringen ”Att de i genomsnitt är mer än 0.2°C varmare än de 10 föregående åren”.
Men även år 2009 kunde man konstatera att det senaste decenniet var betydligt varmare än de 10 föregående åren:
http://www.wmo.int/wcc3/documents/1039_en.pdf
Samma motargument var alltså lika giltigt när LB själv sade att ”During the last 10 years the global temperature has hardly changed” men detta motargument nämndes inte i hans föredrag.
Pehr #47
Jo, ofta tycks det tyvärr vara viktigare VEM som säger något, än VAD som sägs.
Trist.
Det ska bli spännande att följa temp-utvecklingen de kommande 10 åren.
Jag vågar inte sia om hur det kommer bli, men solforskare tycks ju nu anse att vi går mot en ca: 30 årsperiod med minskad aktivitet. Och har Svensmarks teori bäring i verkliga livet, borde det då också bli kallare pga ökad molnighet.
Den som lever får se.
/Bäckström
Bäckis, nu har jag inte detaljerna i huvudet, men även de sk klimatforskarna, iaf några av dem, har varnat för att det inte kommer att bli varmare de närmaste 30 åren. Men då inte pga solen utan pga havsströmmar … Tänk om både farhågorna slår in samtidigt. Och CO2-hypotesen inte håller vad dom lovat!?
Brrrrr …
Jonas N #49
jo.
En annan tanke är att dessa är integrerade med varandra, alltså att solens olika cykler direkt eller indirekt styr havsströmmarna?
(Fast det är ett långskott som jag inte har nån täckning för) 😉
/Bäckström
Stickan #75,
Jag hittade följande kommentar från dig på tråden om WMO-rapporten:
”En diskussion om mygg, men kamelen ser ingen. Det blir varmare och hurvida 1999 eller 2010 är varmaste är ointressant när de 10 varmaste åren inträffat sen 1998. Suck! Har kommenterat mera på”.
Detta är inte alls vad klimatforskarna anser, Stig Moberg, du motsäger direkt vad Solomon et al. (2010) skriver i det citerade stycket i min kommentar #60 ovan.
De framhåller ju speciellt att temperaturtrenden är platt de senaste tio åren trots att koncentrationen av växthusgaser har fortsatt att öka. Detta, skriver de, väcker frågor om vår förståelse av påtvingade (forced, dvs. orsakade av exempelvis växthusgasernas ökning) klimatförändringar, vad som driver dessa, de parametrar som definierar intern variation av klimatet (till exempel hur djuphavet påverkar klimatförändringarna), och hur pass fullständigt (eller ofullständigt) dessa inslag i klimatet är representerade i klimatmodellerna.
Så att avfärda den här frågan med en floskel om mygg och kameler är följaktligen helt osakligt, Stig Moberg.