På DI-debatt idag gör Marian Radetzki och Nils Lundgren upp med den svenska energipolitiken.
När det gäller vindkraften pekar skribenterna på de enorma subventionerna och lyfter återigen upp siffran 300 miljarder. Vi kan nu anse denna siffra fastslagen i media. Vi kan också konstatera att den nu också nått politikerna.
Vindindustrins mediala panik över denna siffra är förståelig och man försöker dölja den i olika fantasifulla uträkningar i bla Ny Teknik. Bristen i vindindustrins uträkningar är dock att man inte använder de parametrar man själv lobbar för (bla 30 TWh vindkraft och dubbelt stöd till havs) utan man använder siffror som enbart syftar till att nå så låga siffror som möjligt. Allt för att vilseleda allmänheten.
Vindindustrins mediastrateger tycks befinna sig i fritt fall för närvarande. Medan Svensk Vindenergi lobbar vidare för 30 TWh så skriver andra ledande personer inom vindindustrin att vi bara ska bygga 10 TWh vindkraft. När undertecknad och Marian Radetzki skrev ner förväntningarna på antalet jobb i vindindustrin i DI för en tid sedan fick vi mothugg av Svensk Vindenergis VD, Annika Helker Lundström, medan Vice VD och Anders Wijkman gav oss rätt i flera tidningar.
Gå gärna in och kommentera på Dagens Industri:
Jonny, såg du denna: http://wattsupwiththat.com/2011/02/02/wind-power-gets-bent-out-of-shape-in-wyoming/
Läsvärt om kostnader för vindkraft:
http://www.masterresource.org/2011/01/kleekamp-part-iii/
Mvh/TJ
Ej direkt ekonomiskt relaterad artikel – bra mycket mer än så:
http://www.lfpress.com/news/london/2011/01/31/17105931.html
Mvh/TJ
A propos subventioner – Maud O har ändrat produktbeteckningen för tallolja till restprodukt för att gynna tillverkning av biodiesel i Sunpines anläggning i Piteå. Då rycks råvarubasen undan för Arizona Chemicals anläggning i Söderhamn med hög förädlingsgrad och 300 personer förlorar jobbet. Anläggningen i Piteå producerar 100000 ton/år halvfabrikat av biodiesel och sysselsätter ca 20 personer. Åter ett snurrigt beslut i klimathotets skugga.
Skillnad i kompetens mellan Kina och Sverige!
Kinesiska ledare kan bygga Thoriumverk.De svenska bygger väderkvarnar.
Viktigt för en helhetsbedömning att ta del av partsbilagor. Svenska kolinstitutet. En intresseorganisation för kolindustrin. Detta hindrar inte att här finns klart läsvärda artiklar inom TCS intresseområde. http://www.kolinstitutet.se/kolinstitutet.htm
IEA har analyserat vad ny kraft kostar
Se diagram sid 4. Vindkraft givetvis det dyraste.
En studie nyligen genomförd av International Energy Agency har försökt beräkna vad kostnaderna är för olika sätt att generera el. Som en förutsättning gäller att utsläpp av koldioxid belastas med 30 US dollar per ton CO2. Diagrammet visar kostnaderna generellt inom OECD för de olika kraftslagen vid 5 % och 10 % kalkylränta. Nyckelbudskapen i studien är: • Resultaten är osäkra – investeringar görs alltid under osäkerhet • Alla möjligheterna behövs – de lokala förutsättningarna varierar • 30 dollar per ton CO2 är inte tillräckligt för att ge kolsnåla teknologier en avgörande kostnadsfördel
Kol Nytt 1. Januari 2011.
http://www.kolinstitutet.se/Kol%20Nytt%20januari%202011.pdf
Prisbildning på el på den nordiska marknaden.
Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco
http://www.kolinstitutet.se/prisbildning_pa_el.pdf
Koldioxid en bristvara i Texas
Ökad oljeutvinning ur gamla olje- och gasfyndigheter kan åstadkommas genom injicering av flytande koldioxid under högt tryck. Tekniken går under benämningen Enhanced Oil Recovery (EOR). Den gamla oljestaten Texas lider idag brist på koldioxid för detta ändamål. Man köper sedan tidigare koldioxid via rörledning från New Mexico och Colorado och har nyligen kommit igång även med köp via en nybyggd ledning från Mississippi. ”The demand for carbon dioxide is very, very large”, säger VDn för Texas Carbon Capture and Storage Association.
Kol Nytt 1. Januari 2011.
http://www.kolinstitutet.se/Kol%20Nytt%20januari%202011.pdf
Här kan vi snacka om pengar…:
http://www.thegwpf.org/international-news/2362-peanuts-move-to-low-carbon-economy-will-cost-europe-29-trillion.html
(korspostad)
Mvh/TJ
All ny kraftproduktion måste subventioneras om elpriserna skall kunna hållas låga. På 70-talet så fick kärnkraftverken mer betalt för elen än vad kunderna betalade. Hade inte utbyggnaden av kärnkraft varit subventionerad då, så hade det inte byggts några kärnkraftsverk i Sverige. Även nya vattenkraftverk var subventionerade. Subventionerna minskade med åren. De som inte fick några subventioner var värmekraftverk vid våra fjärrvärmeverk. Därför byggdes det nästan inga värmekraftverk på slutet på 60-talet och på 70-talet.