Stora svängningar i klimatet inget ovanligt

Hans Linderholm, docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet, menar att stora och snabba svängningar i klimatet är inget ovanligt. Han har undersökt årsringar från träd som legat begravda i leran på botten av de svenska fjällsjöarna och jämfört dem med träd från Tibet, skriver Göteborgs-Posten.

“Träd är inga exakta termometrar, men vi har indikationer på att det varit mycket stora svängningar under samma perioder”, säger Hans Linderholm.

Årsringar från enar i Tibet och tallar i Jämtland visar att klimatet ändrades ordentligt kring åren 400 och 600. Medeltemperaturen kan ha svängt så mycket som två grader på tio år.

“Det är spektakulärt. Som jämförelse så har vi haft en ökning på en grad under 1900-talet”, säger Linderholm.

Ja, inte ens det. Enligt IPCC har ju den globala temperaturen stigit med ca 0,74 grader C. I jämförelse med Linderholms data är det inte mycket att reagera över. Speciellt som vi inte har sett någon temperaturökning under 2000-talet.
Hans Linderholm vill dock inte dra någon slutsats om att människans påverkan på klimatet skulle vara överdriven.

“Det är inte alls som den gradvisa förändring som vi ser nu, utan det här handlar om stora skillnader på kort tid. Man kan tänka sig att det beror på storskaliga svängningar i atmosfären – kanske att västvindarna har förändrats radikalt”, säger han.

Hur som helst kan IPCC inte hävda att vi aldrig tidigare sett en så snabb temperaturökning. Ännu ett argument som faller.
Tack, Jonny, för tipset.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Thomas

    Låter som han prickat in folkvandringstiden. Kanske har snabba temperaturförändringar ändå konsekvenser…

  2. L

    Thomas, om det skulle bli en snabb (naturlig) klimatförändring idag, skulle vi inte vandra utan ta flyget. När framtidens forskare sen ska analysera vad som hände kommer dom därför att se en kraftig höjning av CO2 och dra slutsatsen att det orsakade klimatförändringen… 😉

  3. Håkan

    Thomas, jag har för mig att du ett antal gånger påpekat att den uppvärmning vi sett under 1900-talet är allvarlig eftersom ökningstakten varit exceptionell i ett historiskt perspektiv. 
    0,7 graders temperaturökning under en 100-årsperiod verkar alltså inte vara vidare exceptionellt. Ingen kan (eller borde inte kunna) säga att den temperatuökning vi sett har inneburit några omvälvande förändringar på vår jord.
    En sak jag undrar över är ärkoldioxidens ökningstakt i atmosfären. Koldioxiden har ökat i en relativt jämn takt ända sedan slutet av 1800-talet, men människans utsläpp ökade inte drastiskt förrän i slutet av 1940-talet. Borde man inte ha sett en boosteffekt i atmosfärens koldioxidhalt om människans bidrag är av betydelse? 

  4. Håkan: En viktig poäng som aldrig fått en förklaring av alarmistsidan. Efter andra världskriget, när en hel värld skulle byggas upp och co2-utsläppen ökade dramatiskt – så sjönk temperaturen.

  5. Thomas

    Håkan,den här artikeln nämnde bara temperaturen på två plats i Eurasien, hur stor den globala temperaturförändringen var vet vi därför inte. Linderholm spekulerar i ändringar i vindsystem och då bör det ha blivit varmare på andra håll. Att jag drog upp folkvandringstiden beror på att det var en händelse som inträffade i samma område.
    Idsag med urbaniserat samhälle och snabba förändringar i övrigt så märks effekterna av klimatförändringar mindre, i alla fall i början.
    Skeptikern, det Håkan talade om sen var ökningstakten i koldioxidhalten, inte av temperaturen. Den senare hade en platå pga de stora svavelutsläppen. Att koldioxidhalten började stiga tidigt torde ha samband med skogsavverkning snarare än fossilbränslen. Jag kan även tänka mig att mindre av utsläppen absoberades i början när obalansen mellan hav och atmosfär var mindre.

  6. L

    Thomas, du får gärna utveckla det du säger i #5 sista meningen..?

  7. Thomas

    L, idag absorberas ungefär hälften av våra fossila utsläpp i haven och på land. Att haven absorberar CO2 beror på att de inte hunnit komma i jämvikt med den högre halten i atmosfären, och det förefaller mig vara en rimlig uppskattning att absorbtionshastigheten är ungefär proportionell mot skillnaden i partialtryck. (förenklat uttryckt eftersom det mesta kolet i haven finns som joner inte som löst CO2). Detta innebär att mängde CO2 som absorbberas i haven ständigt bör öka, och att det enbart är en slump att våra utsläpp ökar i ungefär samma takt så att andelen CO2 som absorberas under flera decennier varit ungefär konstant. Det finns ingen anledning á priori att tro att det gällde på 40-talet. Några siffror är jag dock inte bekant med, även om jag antar att beräkningar gjorts. Det kanske rentav går att återfinna en referens någonstans hos IPCC.

  8. L

    Så du menar att ökningen av upptag inte är proportionell till utsläppen?

  9. Thomas

    L, nej varför skulle den vara det? Om alla utsläpp slutade omedelbart idag skulle t ex haven fortsätta ta upp koldioxid under lång tid i ett avtagande tempo.

  10. L

    Det skulle enligt dig då kunna innebära att ökningen av upptag blir större än utsläppen ännu en (obestämd) tid. Vilket skulle betyda att peak oil och nya energilösningar med minskade utsläpp så småningom låter upptagen klinga av och balansen blir återställd..?

  11. Thomas

    F.n. förefaller det som andelen CO2 som tas upp minskar, dvs våra utsläpp växer snabbare än naturens förmåga att absorbera dem. (Och som jag brukar påpeka, att haven absorberar CO2 sänker deras pH vilket har sina egna problem). Minskar utsläppen kommer så småningom koldioxidhalten gå tillbaka till “normal”, först fort medan haven kan absorbera mycket, men så småning om mycket långsamt. Tittar vi på PETM tog det då typ 100,000 för halten att gå tillbaka helt.

  12. L

    OK, det var inte riktigt vad du nyss sa, men troligen nära sanningen.

  13. Thomas

    Vari ligger skillnaden förutom det att jag först pratade om historia och sedan prognoser för framtiden?

  14. L

    Skillnaden var att du beskrev det som att upptagen var i fas och sen var dom inte längre det, alltså nutid i bägge fallen.

  15. Håkan

    Om andelen CO2 som tas upp i haven minskar borde ju temperaturen i haven ha ökat, men Argo-projektet visar på en liten avkylning. Hur hänger det ihop?

  16. Thomas

    L, hela diskussionen är ungefärlig, i det senare inlägget tog jag bara med aningen mer detaljer.
    Håkan, du är inne på Henry’s lag antar jag, men den är bara en grov approximation i och med att havskemin och biologiska processer trasslar till det en massa. Större delen av kolet i haven finns som joner inte som löst gas och det är bara för den senare delen Henrys lag är tillämpbar.

  17. Johnny Lilja

    Så här står det på NASAs hemsida.
    “A new study of the mass of ice capping Greenland reveals that the giant ice sheet burying the island has rapidly lost mass in recent years due to melting and iceberg calving. Between 2003 and 2005, the island’s low coastal areas shed 155 gigatons (41 cubic miles) of ice per year, while snow accumulation in the interior of the ice sheet was only 54 gigatons per year. A new study of the mass of ice capping Greenland reveals that the giant ice sheet burying the island has rapidly lost mass in recent years due to melting and iceberg calving. Between 2003 and 2005, the island’s low coastal areas shed 155 gigatons (41 cubic miles) of ice per year, while snow accumulation in the interior of the ice sheet was only 54 gigatons per year. ”
    Vid smältning respektive ångbildning åtgår energi för att bryta upp bindningarna mellan atomerna resp molekylerna (dvs höja atomernas/molekylernas potentiella energi).
    Specifik smältentalpi (smältentalpitet) ls: den energimängd per kg som åtgår vid smältning av ett ämne.
    Exempel: Isens specifika smältentalpi är 334 kJ/kg. För att smälta 2 kg is går det alltså åt E = ls · m = 334 kJ/kg · 2 kg = 668 kJ.
    Alltså går en hel del av den reella uppvärmingen åt till smältentalpiteten  när temperaturen ökar. Detta verkar helt glömmas bort av de som vill bagatellisera växthuseffekten. Vartefter isen försvinner så kommer temperaturökningen att accelerera.