I mitt förra inlägg tittade jag på den rekonstruktion av Stockholms vintertemperatur som gjorde av Charlotte Leijonhufvud för tio år sedan. Hon har gjort ett underbart arbete med att sammanställa tullhandlingar mm för att skapa en bild av hur vintrarna sett ut i Stockholm de senaste 500 åren. Den temperaturserie som hon anpassat serien efter var den temperaturserie som Anders Moberg skapat från avlästa temperaturer vid Stockholms observatorium. Mobergs temperaturserie sträcker sig till baks till mitten av 1700-talet och har kompenserats för bland annat den urbana värmeökningen.
Frågan dök naturligtvis upp om hur denna anpassning gjorts så jag börja titta lite på hur kurvorna ser ut. Den serie som finns att ladda ner för Mobergs serie innehåller dygnsmedeltemperaturer från 1756 och fram till 2017. För det vi skall titta på, 1880 och framåt, finns två serier som är av intresse: serien med avlästa temperaturer och en serie som kompenserats för urban uppvärmning.
Som syns i grafen ovan så har månaderna kompenserats olika. Maj och juni är de månader som krävts mest korrigering och oktober och september månaderna som krävts minst. Vi har en mycket kraftigt jack i kurvan 1904 och detta förklaras med att någonting förändrades som fick de avlästa temperaturerna att sjunka 0.2 – 0.3 grader. Moberg har ingen säker förklaring till detta men föreslår att det kan vara så enkelt som att fönsterluckor målades vita.
” A possible explanation is that the window screen, introduced in 1878, was not painted white before 1904 but was painted at that time and thus started to reflect radiation more effectively.”
Om vi bortser från hoppet 1904 så har vi fyra faser i den korrigering som görs.
- 1868 – 1888 : en ökande UHI
- 1889 – 1914 : stabilt
- 1915 – 1967 : ökande
- 1968 – 2017 : stabilt
Vi kan ta en titt på vad denna justering gör så här är en graf där vi ser en avlästa temperaturen och den korrigerade. Vi hoppar fram till tiden efter 1905 så slipper vi brottas med hoppet i kurvan. Nedan ser vi det tioåriga medelvärdet under 1900-talet. Som synes ligger den justerade kurvan redan i början på seklet två tiondelar under den uppmätta temperaturen. Hundra år senare är den 0.75 grader, en halv grad högre; kan det vara så lite som skiljer på hundra år?
Om vi skall kunna avgöra hur stor det urbana bidraget är under hundra år så måste vi hitta mätstationer i närheten som inte ligger på platser som har förändrats så mycket. Om vi vill se förändringar dag för dag så måste vi naturligtvis hitta en plats som inte ligger så lång bort men om vi bara är intresserad i den långsiktig förändringen så kan vi sträcka oss rätt så långt utanför Stockholm. Vi behöver dock inte gå så långt innan vi hittar två fyrar som kanske duger utmärkt som referensstationer.
Här har vi tittat på temperaturutveckling från 1905-1915 och alla stationer börjar då sitt tioåriga medelvärde på 0 grader. Visst finns det skillnader under 40- och 50-talet men Mobergs justerade kurva slutar klistrad vid Svenska högarna.
Nu kan det vara så vi går över ån för att hämta vatten. Vi vill komma fram till hur mycket de uppmätta temperaturerna vid Observatoriet i Stockholm skall justeras med för att spegla den uppvärmning vi skulle haft utan den urbana påverkan. Om vi då använder fyrarna för att fånga detta så kanske det är lika bra att använda fyrarna från början.
Nedan är en graf över temperaturutvecklingen vid fem fyrar från Vinga till Svenska högarna (Vinga fyr fick kompletteras med närliggande Trubaduren under några år). Serierna är normaliserade så att varje serie har ett medelvärde på noll grader och då blir enklare att jämföra. Som synes så är överensstämmelsen mycket god; vi skulle i princip kunna välja vilken fyr som helst för att beskriva temperaturutvecklingen i södra Sverige.
Skall vi plotta det flytande medelvärdet för att se om någonting har hänt på längre sikt? Det vore som om polisen satt upp en automatiskt hastighetsradar för att först räkna ut den genomsnittliga hastigheten och sen bötfälla alla om det i medel gick lite för fort. Medeltalet är inte viktigt och det är till och med så att årsmedelvärdet saknar betydelse. Ingen lever i ett årsmedelvärde utan i variationer från månad till månad, från dygn till dygn och timme till timme. För att ge lite mer perspektiv på temperaturutveckling så kan vi istället ta en titt på utvecklingen i januari och juli som jämförelse.
Man ser ingen uppenbar eller oroväckande trend när man ser det på detta sättet. Juli månad pendlar runt femton grader och januari runt nollan. Det som sticker ut mest är några riktigt kalla januarimånader. Den som nödvändigtvis vill se vad det glidande medelvärdet är kan titta på den svarta linjen i mitten, det är medelvärdet under +/- 10 år. Den linjen är som synes någonting vi kan ignorera.
Är man lagt åt det klimathotande hållet så är diagrammet inte något som man skulle vilja flagga med, bättre då att visa den svarta linjen utan en massa störande kurvor som pekar på vad som verkligen sker. För att ge DN:s kulturredaktion lite mer att oroa sig över kommer därför samma kurva i en annan skala.
Hualia – vi går emot en stundande klimatkatastrof!
Sveriges medelutveckling
I ett inlägg häromdagen så frågade signaturen Peter om SMHI:s beräkning över temperaturutvecklingen i Sverige. Den är baserad på 35 stationer, där bland annat våra fyrar ingår, och frågan är hur den utvecklingen skiljer sig från den vi sett i Stockholms skärgård. Vi kan börja med att ta en titt på den graf som SMHI presenterar.
Om vi plockar ner dess siffror och normaliserar dem med ett medelvärde av noll grader så kan vi jämföra serien med Mobergs serie och Svenska högarna. Serierna är förvånansvärt samstämmiga:
Visst finns det skillnader men om vi vill ha en bild av temperaturutvecklingen i Sverige så Sverige så verkar det räcka med att titta på en fyr i yttre skärgården.
Hur man får en utveckling att se farlig ut
Ta en titt på de tre graferna ovan, de presenterar samma siffror. Vilken graf skulle du använda? Kan valet av graf spela roll i hur budskapet tas emot?
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Tack för en intressant genomgång Johan Montelius.
Kanske kan denna kurva vara av intresse: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg
Vi har fått renare luft oxå!
På tal om urbaniseringseffekten.. https://solveig21miljoblogg.wordpress.com/2020/02/02/i-sverige-star-ca-25-miljoner-sandare-fran-mobiloperatorerna-med-egna-nat/
#2 Ulrik T
Den uppvärmning vi skulle kunna få från radiobasar, bastuaggregat eller brödrostar är helt försumbar i jämförelse med solen. Att räkna på hur många radiobaser det finns och vilken effekt dessa har är en omväg. För det första så kan vi konstatera att en forsande älv omvandlar lägesenergi till rörelseenergi och till slut till värmeenergi. Om vi sätter in ett kraftverk i älven och omvandlar en del till el som vi sedan kör en brödrost med förändrar inte mängden värmeenergi.
Det enda som vi behöver räkna med är fossila bränslen och kärnkraft och där kan vi dessvärre hoppa över kärnkraft eftersom det är en mindre del i ekvationen. Så om vi tar ett år av jordens förbrukning av fossila bränslen och jämför med den mängd energi vi får från solen så kommer vi att märka att det fossila bidraget är ett räknefel i sammanhanget.
😉
Mer sol ger mer värme således!
Det som gör att man reagerar på Stockholmsseriens korrigeringar är att de tog tvärt slut 1966, vilket framgår tydligt av ditt första diagram. Mot detta står uppgifter i en rapport, som särskilt handlar om korrigeringsbehoven i Stockholmserien. När det gäller hur mycket mätvärdena för Stockholmstationen ska sänkas på grund av värmeöeffekter (UHI) finns en uppgift till och den är från början på 1990-talet. I ”Lufttemperaturer i Stockholm 1756-1990″ sidan 35 står:
”5.3.4 Slutsatser
Den totala effekten av urban uppvärmning av årsmedeltemperaturen vid Stockholms gamla observatorium uppgår troligen till 1,0 °c under perioden 1860-1990. Jag betraktar talet som en god uppskattning.”
Redan i början på 1990-talet borde avdraget enligt denna rapport ökats på med 0,23 grader. Frågan kvarstår: Varför upphörde värmeöeffekten (UHI) i Stockholm år 1966?
Då värmeöeffekter vid en mätstation inte enbart handlar om att ett stads-/tätortsområde växer utan också vad som händer över tid i dess omedelbara närhet har jag tittat närmare på också Uppsala och dess mätserie. Det är den andra mätserien där korrigeringar tydligt redovisas i mätserien.
Uppsalaserien
För Uppsala har i flera trådar uppmärksammats att där redovisas högre temperaturer än de som mäts vid Uppsala flygplats. Det som hänt Uppsalas mätstation kan tjäna som skolexempel när andra mätstationer ska granskas för att utröna, vilka värmeöeffekter som kan ha uppkommit, och hur kontaminering av mätserier med värmeöeffekter uppstår.
För det första har mätstationen flyttats och här tas upp de senaste flyttningarna:
”From August 1959 the measurements were made at the Department of Meteorology at Uppsala University (5951’N, 1737’E, 13 m a.s.l.), and in January 1998 the measurement site was moved about 1.4 km further south to ’Geocentrum’ (59°50.85’N, 17°38.10’E, 25 m a.s.l.) as the old Department of Meteorology joined the new Department of Earth Sciences.”
Den senaste flytten går också att se i mätserien genom att avdraget för värmeöeffekter (UHI) sänks 1998. (Bör vara baserat på viss tid av parallellmätning vid både gamla och nya platsen).
Under 2000-talet har det sedan ägt rum stora ändringar i omgivningen av mätstationen. Ett sätt att åskådliggöra detta är att använda Google maps (se följande länk). Om koordinaterna ovan stämmer bör det bli den här platsen.
https://www.google.com/maps/@59.8468048,17.632562,3a,75y,316.88h,86.2t/data=!3m6!1e1!3m4!1sv8f3fR3dRl_qW5cfzcRo7A!2e0!7i13312!8i6656
Mätstationen finns i bildens mitt. Lägg märke till alla byggnader och asfaltsytor som finns runt mätstationen. Klicka sedan på ”Street view” och det blir möjligt att få bilder som visar hur det har ändrat sig 2009-2017. 2009 pågår gatuläggning. 2011 har det tillkommit en asfalterad parkeringsplats. 2014 ny asfaltsväg och ny stor byggnad, där tidigare var park.
Googlebilderna kan kompletteras med satellitbilder från Eniro.se. (länk nedan)
https://kartor.eniro.se/?c=59.847091,17.631657&z=18&l=aerial&q=%22uppsala%22;geo
Då framgår att det är fråga om 7 nya stora byggnader. Mätstationen är omgiven av hus på två sidor (20-25 m i avstånd) och en sida (45 m i avstånd). Det är mycket asfaltsytor(vägar) kring mätstationen och i dess närhet (parkeringsplatser).
Klarar mätstationen att klassas in i den näst sämsta klassen dvs. Class 4 (additional estimated uncertainty added by siting up to 2 °C)?
De ändringar som ägt rum kring mätstationen under 2009 och senare måste göra att det tillkommit starka värmeöeffekter och därmed att högre lufttemperaturer registreras. Därför ska det göras motsvarande avdrag på uppmätta temperaturer. Ökningen av avdragen varierar beroende på årstid och månad. Betydligt högre avdrag i maj än i december. Annars försvinner jämförbarheten med äldre mätuppgifter i temperaturserien och en fiktiv/påhittad temperaturökning visar sig i tabeller och diagram. (Om det också tillkom stora byggnader, asfalterade gator m.m. före 2009 kan mer omgivningsändringar behöva beaktas).
Bilderna visar ändringar i mätstationens omedelbara närhet och till detta kommer också inverkan genom att Uppsala expanderat och att andra tätortsytor m.m. ökat. Sådana ändringar ger utslag i högre temperaturer i lufthavet över Uppsala, vilket också kan visa sig vid mätstationen.
Sverigeserien
Det är förvånande hur lite information det finns tillgängligt om hur värmeöeffekter (bl.a. UHI) beaktas vid andra mätstationer än Stockholm och Uppsala. Jag har i alla fall inte klarat av att få fram några uppgifter om detta. Finns det läsare här på Klimatupplysningen som känner till vilka avdrag för värmeöeffekter (bl.a. UHI), som görs för övriga mätstationerna som ingår i Sverigeserien?
Att meterologer är medvetna om att de existerar framgår av rapporten ”Lufttemperaturer i Stockholm 1756-1990″ sidan 32. Under rubriken ”Urbaniseringsseffekt i mindre städer” står det : ”Denna studie antyder således att urbaniseringseffekt även hos mindre orter kan utgöra en felkälla vid bestämmandet av effekten i Stockholm.”
Genom att granska flygfoton/satellitbilder är min bedömning att många stationer helt klart är påverkade av värmeöeffekter (bl.a. UHI). Jag har i en tidigare tråd visat på en enkel överslagsberäkning och landat på att Sverigetemperaturserien visar ca 1 grad för hög lufttemperatur räknat på årsmedelvärde om inga avdrag för värmeöeffekter (bl.a. UHI) görs. Det är givetvis bara ett sätt att få en bild av hur mycket värmeöeffekter (bl.a. UHI) kan ha kontaminerat Sverigetemperaturserien. Mer exakt kunskap går inte att få förrän uppgifter blir offentliga om vilka värmeöffekter (bl.a. UHI), som SMHI anser finns, och därmed vilka avdrag de sedan tillämpar (på motsvarande vis som går att få fram för Stockholm och Uppsala).
#2 Ulrik
#3 Johan
Jag räknade nyligen på den totala mängd energi människan ”producerade” och därmed tillför jorden i jämförelse med den energi som solen häller på klotet. Det blev en tiotusendel ungefär.
Så det är (naturligtvis) helt korrekt Johan att länkens kalkyler och diskussioner är bara okunnigt trams.
Så även om man tror att CO2 och metan m.m. står för en ganska ofarlig växthuseffekt så är detta den helt dominanta antropogena faktorn. Tillsammans med aerosoler förståss.
Vissa stadsmiljöer skulle möjligen kunna utgöra undantag men även här tror jag asfalt, betong och annat som kan absorbera solenergi (i kontrast till fukthållande grönska) är dominerande för UHI.
#5 Munin
Det är vanskligt svårt att bestämma urbaniseringens inverkan men det jag pekar på är att vi kan undvika den diskussionen genom att helt enkelt bara titta på stationer långt ifrån stadsbebyggelse. Även dessa har naturligtvis påverkats i dess närmiljö då det räcker med att man målar om mätlådan eller låter en syrenbuske växa till sig. Dock så visar de fem fyrar som jag har tittat på en rätt så bra samstämmighet.
Den viktigast observationen är dock att medelvärdet över ett eller flera år är någonting som ingen egentligen bryr sig om. Ingen lever i ett medelvärde utan tas från den ena extrempunkten till den andra. Om em tioårsperiod har ett högt eller lågt medelvärde behöver bara betyda att några enstaka månader stack ut.
#2, #3, #6
När jag är ute och tältar har jag som strategi att alltid hålla mobilen uppkopplad. Jag tycker att den värmer väldigt dåligt faktiskt. Ska prova med tio mobiler om jag får chansen…
Jag tror att den gode Solveig glömde hur många kubikmeter luft energin skall spridas på.
#8 Matz Hedman
För tjugo år sedan var jag med i ett ///-projekt där vi använde hederliga NMT-telefoner för datatrafik. De blev så varma när man körde att jag använde dem som handvärmare en dag i Idres skidbacke 🙂
#9
Aha, smart. Vilka kraftiga antenner dom måsta ha haft på den tiden. Eller så var telefonerna så få att du fick all strålning.
Jag kollade lite på Stockholm i appen. Stationen har kommit och gått mellan GHCNM-versionerna. De hade också en automatstation, som jag tror finns fysiskt kvar, men som bara rapporterade under några år. I GHCNMv4 heter den nuvarande stationen SWM00002485 och om man jämför dygnsmax/min så är den identisk med SMHI 98210. Min tolkning är att dessa värden INTE har någon UHI kompensation alls. Intressant är också att NOAAs månadsmedel avviker från SMHIs. Olika för olika månader ca +/- 0.2C.
Johan M. #10
Jo det var rejäla grejer, dom gick ju i full duplex och hade komplett både sändare och mottagare. Dom digitala som kom sen är faktiskt inte full duplex, men det märker vi inte, annat än att det funkar dåligt med bara en antennförstärkare om man vill värma händerna.
Tack för intressant genomgång.
Några kommentarer angående Sverigemedelvärdet kan vara på sin plats i detta sammanhang.
I länken nedan finns uppgifter om var de 35 stationerna finns placerade runt om i landet
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18159.1574339424!/image/STations-homogen.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/STations-homogen.png
Här kan man konstatera att av de 35 stationerna så ligger endast 10 stycken norr om Ljungan/Sundsvall
Rent geografiskt ligger alltså 25 stationer i södra halvan av landet.
Och av dessa ligger 18 stycken söder om Stockholm!
Dvs hälften av stationerna ligger i vad man kan kalla ”södra Sverige”
Tittar man vidare så kan man också konstatera att av de 35 stationerna så är 7 stycken stationer som ligger utanför kusten, dvs redan fyrstationer med utpräglat kustklimat
Ytterliggare 11 stationer ligger sedan i kustnära städer.
Så totalt 18 stationer påverkas mer eller mindre av havets temperatur
Endast 7 stationer ligger i Norrlands inland från Falun i söder till Karesuando i norr vilket utgör mer än halva Sveriges yta!
Det vore intressant i detta sammanhang att särskilja på temperaturtrenden för stationer som ligger i södra sverige från de som ligger i norra sverige samt också se om de kustnära stationerna påverkats av att havet nog blivit varmare under 1900 talet.
Havet är förvisso en avgörande del av klimatsystemet men jag innbillar mig att det något högre medeltemperatur havet idag håller (Östersjön såväl som Nordsjön) påverkar sverigemedelvärdet mer än ifall medelvärdet baserats på fler stationer i inlandet och fler stationer i Norrland.
Om sedan havet blivit varmare på grund av en ökad solaktivitet under 1900 talet och kanske också på grund av en renare luft (mer solinstrålning ) sedan 1980 talet är en annan fråga.
Om jag också förstått det hela rätt så har luften mycket svårt att avge värme till vattnet medans vattnet har mycket lättare att värma omgivande luft. Dvs havsvattnets medeltemperatur påverkar medeltemperaturen ifall stationen ligger i närheten av vattnet vilket speciellt då borde påverka stationer som ligger vid landets fyrar.
Om man utgår från att temperaturmätningarna, som redovisas i de olika graferna, är korrekt gjorda rent tekniskt, så kan man väl konstatera att graferna avspeglar någon form av verklighet. Jag är uppvuxen i Stockholm under 50- och 60-talet, en period som enligt graferna innebar en temperaturnedgång. Enligt grafen ”medeltemperatur vid fem fyrar” är nedgången mellan 1940 och 1970 ca 0,4 gr, eller ca 5 %. Det stämmer också med min bild av min barn- och ungdoms vintrar (om vi nu håller oss till vintrarna), de var kallare och mer snörika (jag är väl medveten om att min bild kan vara påverkad av att jag bara kommer ihåg de kalla vintrarna, och inte de varma). Runt 1970 flyttade jag till Göteborg, vilket naturligtvis försvårar jämförelsen, eftersom Göteborgs vinterklimat, som alla vet, är bedrövligt. Alltnog, sedan 1970 fram till idag har medeltemperaturen enligt samma graf stigit med 1,4 gr, eller ca 20 %. Även om jag här jämför äpplen och päron (dvs Stockholm och Göteborg), så är ändå min bild att vintrarna (om vi fortfarande håller oss till dem) är varmare nu.
Så, om man utgår från att mätningarna är korrekt gjorda, så upplever jag att vi har en reell uppvärmning de senaste 30-40 åren, i alla fall i Sverige. Jag tror dock att detta ligger inom ramen för naturliga klimatvariationer, och att koldioxiden har mycket lite med detta att göra. Medeltemperaturen för olika årstider utvecklas ju olika, om jag inte missminner mig så finns det mätningar som visar att det framför allt är vintrarna som blivit mildare, medan sommartemperaturerna inte stigit (tyvärr).
#12 mats Persson
Tack, jag tittade faktiskt också på Bjuröklubb som är en fyr mellan Umeå och Piteå. Den hade visserligen en annan utveckling under 40-50 talet men skiljer sig trots det inte så värt mycket från Falsterbo.
Det är iofs sant att temperaturen vid fyrarna i stort dämpas av havets temperatur men om det är de långsiktiga förändringarna man vill åt så är väl det snarare en fördel.
Av SMHI:s stationer så är de få som har så långa serier som hundra år. Antingen är det vid fyrar eller så är det i städer. Jag tittade just på Gunnarn och den startade på 40-talet. Att kunna fånga södra Sveriges temperaturutveckling genom att titta enbart på fem fyrar är väl helt ok. Även en tredjedel av Sverige är ju ett rätt så stort område.
Jag är förvånad över hur väl dessa stationer samvarierar.
Vi har ju olika väder i olika delar av landet varje dag.
Vinga och Landsort visar samma trender år från år
Går detta att redovisas i ett diagram?
När det gäller temperatur i havet så är det bäst att se på Humlums sida:
http://www.climate4you.com/
mats Person #12
”Om jag också förstått det hela rätt så har luften mycket svårt att avge värme till vattnet medans vattnet har mycket lättare att värma omgivande luft. ”
Det ser så ut om man tittar på enbart temperaturen eftersom specifika värmen för vatten är fyra gånger så hög som för luft. Sen spelar det väl också in att luft blandas om fortare än vatten.
#15 Lasse
Jag blev också förvånad när jag såg denna samstämmighet första gången men det kanske inte är så konstigt. Visst är det helt olika väder men det är ju nästan alltid vädersystem som drar över Sverige så vädermässigt så kanske Vinga bara är sex timmar från Landsort. När man sen tar medel över ett helt år så tar variationerna ut varandra.
Hej Johan, jag tänkte samma som du — samma väder olika tider.
Tack Johan för nyttig, nödvändig och nördig genomgång av temperaturdata! Tänk om fler vågade tänka och kalkylera självständigt!
Kan passa på att dela en lite intressant erfarenhet. Jag känner en person som vid några tillfällen presenterat egenhändigt gjorda plottar (med linjär anpassning) av lokala officiella SMHI-rådata och sedan frågat publiken om de blir oroliga över vad de ser framför sig. Det gäller såväl temperatur som nederbörd. Min vän möts alltid av förlösande applåder och klappar på axeln efteråt 😉
Gillar även skarpt Din knivskarpa och ack så fundamentala formulering: ”Medeltalet är inte viktigt och det är till och med så att årsmedelvärdet saknar betydelse. Ingen lever i ett årsmedelvärde utan i variationer från månad till månad, från dygn till dygn och timme till timme.” Detta gäller i allra högsta grad det ”globala medelvärdet”!! Det är fullständigt ointressant för allt levande, inklusive oss! TACK för allt kalkyleringsslit Du gör!!
Kanske gemene man skulle bli mindre oroliga och inte lika lätt låta sig svepas med av ”den flätades” politiska rörelse om de kunde befrias från de mer eller mindre tendensiösa ”anomalifobierna”…
Frank Lansner hade ett intressant föredrag i Oslo i höstas om skillnaden mellan kustnära och inland. Inlandstemperaturer (som legat i skugga för havet) har inte alls samma uppvärmning som de kustnära:
https://www.youtube.com/watch?v=4xb2Rr2PPkI&t=7s
Både Bolincentret och SMHI har diagram med röda staplar för värden över 0 och blå staplar för värden under 0 när temperaturdiagram med årsmedelvärden 1860-2019 visas för Stockholmserien, Uppsalaserien och Sverigeserien. Om det gjorts/görs för små avdrag för olika slag av värmeöeffekter (bl.a. UHI) i de senare åren i serierna vilseleds betraktaren till att se större temperaturökningar än som motsvarar verkligheten. Överdrivna trendlinjer blir också resultatet.
Tillsvidare har jag följande tumregler när jag betraktar diagrammen och de senaste årens värden:
• Drar av 0,5 grader på Stockholmserien
• Drar av 1 grad på Uppsalaserien (jmf # 5)
• Drar av 1 grad på Sverigeserien (jmf # 5)
För avdragen i Stockholmserien finns det märkliga förhållandet att under åren 1910-1966 (56 år) ökade avdraget med ca 0,1 grad per årtionde. Detta förbyttes 1967-2019 (52 år) till inga ändringar alls av avdraget! 1992 konstaterades i en rapport direkt inriktad på Stockholmserien att avdraget borde ökas med 0,23 grader (från 0,77 till 1,0 grader), vilket inte har gjorts i temperaturserien!
Mellan åren 1990-2010 ökade befolkningen i Stockholm med ca 25 %. Jag har svårt att tänka mig att den större befolkningen trängs i ett oförändrat byggnadsbestånd av bostäder, affärscentrum m.m. och annan infrastruktur i form av vägar, broar m.m. Bör inte värmeöeffekterna (i Stockholms fall UHI) ökat också efter 1990?
#19 Anders
Tack, jag håller verkligen med dig, det globala medelvärdet är något av det mest meningslösa man kan tänka sig. Det är egentligen helt otroligt hur v har kunnat reducera något så varierat och mångfacetterat som väder och klimat till att enbart handla om en tiondels grad hit eller dit i tioårigt medelvärde.
Tänk om vi hade varit lika enkelspåriga när vi tala om andra saker –
– Vad tyckt du om den koreanska filmen Parasit?
– ehh, 0.8
– Ahh, så den var ungefär som Terminator 2 ?
– ja, ehh typ, jag tror att Terminator 2 var 0.79
– Ahh, ok , men den liknade Terminator 2 då
– ehh, jaa, det skilde nog bara på en hundradel
OT men kanske ett ganska viktigt inlägg som handlar om att antropogena utsläpp av metan kan ha varit större än man trott. Om de senaste decenniernas uppvärmning kan ha sin orsak att metanutsläppen har varit höga så kan detta vara goda nyheter. Detta då metan bryts ner till god del redan inom 10-15 år.
https://wattsupwiththat.com/2020/02/20/methane-emitted-by-humans-vastly-underestimated-researchers-find/
Anders #19, Johan Montelius #22
Tack Johan!
EU’s Copernicus med miljarder i budget presenterar ju med glädje globala rekord. September 2019 tex, den var varmast någonsin, 0,02 grader föregående rekordseptember.
När den sensationsrapporten lades ut tog det ett par minuter och sen hade Peter Alestig på SVD lagt upp en domedagsartikel på nätet och halva Sverige läste, blev oroliga och illa till mods.
#2
Ytterligare en som inte kan skilja pa effekt och energi. Vad menas egentligen med enheten ”Watt/s” eller ”Watt/dygn”?
#7
”Så även om man tror att CO2 och metan m.m. står för en ganska ofarlig växthuseffekt så är detta den helt dominanta antropogena faktorn. Tillsammans med aerosoler förståss.”
Glöm inte markanvändning/albedoförändringar!
Uppodling/skogsavverkning/konstbevattning/dammar/förändrade mängd sediment i kustvatten påverkar alla albedo och/eller avdunstning över stora områden, mycket större än städernas ”värmeöar”. Albedoeffekterna är dessutom mycket viktiga även för UHI. I tropiska områden troligen helt dominerande.
#23
Metanets effekt är försumbar, det rör sig om någon enstaka procent av den totala växthuseffekten.
Att det tjatas så mycket om metan beror på två saker:
1. Det finns så lite metan i atmosfären ( 3.4 ppm)
Bakgrundskurvan blir nu orange och den nya kurvan blå.
Ser ni något blått?
Nej jag kunde just tänka mig det.
Men titta riktigt, riktigt noga till höger ungefär halvvägs mellan 1050 och 1550 i vågnummer, där kurvan just når ned till 240 K-linjen så kan ni ana en liten, liten blå spets på kurvan. Ser ni den inte så klicka på ”Wave Number” och ändra till ”Wavelength”. Då hamnar metanets absorptionsband till vänster och effekten syns bättre.
Grattis ni ser nu effekten av en fördubblad metanmängd. Med nuvarande tempo når vi det om ca 400 år.
Hoppsan det blev något galet med mit inlägg. Så här skall det vara:
Metanets effekt är försumbar, det rör sig om någon enstaka procent av den totala växthuseffekten.
Att det tjatas så mycket om metan beror på två saker:
1. Det finns så lite metan i atmosfären ( 1.7 ppm) att den befinner sig på den linjära delen av absorptionskurvan vilket gör att man kan säga att den är X gånger starkare än koldioxid (i själva verket är metan en betydligt svagare växthusgas)
2. Den kan länkas till en annan PK-dille, nämligen veganism, eftersom man lyckats lura i folk att rapande kor är en stor metankälla (vilket f ö innebär att Buffalo Bill borde vara en av alla tiders största klimathjältar, bufflar är också idisslare)
För att se hur svag metanets effekt är vill jag än en gång hänvisa till:
http://lorelei.uchicago.edu/modtran/
Klicka först på ”Save this run to background”
Ändra sedan CH4 från 1.7 till 3.4 (obs! decimalpunkt)
Bakgrundskurvan blir nu orange och den nya kurvan blå.
Ser ni något blått?
Nej jag kunde just tänka mig det.
Men titta riktigt, riktigt noga till höger ungefär halvvägs mellan 1050 och 1550 i vågnummer, där kurvan just når ned till 240 K-linjen så kan ni ana en liten, liten blå spets på kurvan. Ser ni den inte så klicka på ”Wave Number” och ändra till ”Wavelength”. Då hamnar metanets absorptionsband till vänster och effekten syns bättre.
Grattis ni ser nu effekten av en fördubblad metanmängd. Med nuvarande tempo når vi det om ca 400 år.
Tack Johan, för ett mycket intressant inlägg.
Det ser ju mycket märkligt ut att kompensationen för UHI-effekten upphörde tvärt från 1967 till 1968, som om ingen ytterligare förändring av UHI skett på mer än 50 år. En förklaring till att värmeöeffekten (UHI) i Stockholm upphörde år 1967 kan vara att befolkningen i kommunen minskade (på grund av utglesning, ökande ytstandard) från 1960 till 1980 ungefär?
Men det är ju i så fall missvisande, eftersom bebyggelsevolymen ökade hela tiden, även om det blev färre invånare per lägenhet. Boendetätheten sjönk från ca 2,7 till 2,1 invånare per lägenhet. Och befolkningen i förortskommunerna och i regionen som helhet ökade ju hela tiden. Efter 1990 har Stockholms befolkning ökat igen, från 650 000 till 980 000 ungefär, en ökning med ungefär 50 procent, och är idag större än någonsin. Och hela Stockholmsregionens befolkning har ökat med 64 procent från 1968 till 2018, utan att någon ytterligare kompensation skett. Kontoren och andra arbetsplatser har ökat i minst lika stor omfattning.
Frågan kvarstår: Varför upphörde värmeöeffekten (UHI) i Stockholm år 1967?
tty #28
”2. Den kan länkas till en annan PK-dille, nämligen veganism, eftersom man lyckats lura i folk att rapande kor är en stor metankälla (vilket f ö innebär att Buffalo Bill borde vara en av alla tiders största klimathjältar, bufflar är också idisslare)”
Med gängse alarmistisk logik kunde man bli en ännu större klimathjälte genom att jag visenter och myskoxar.
#30
Det finns inte särskilt många vare sig visenter eller myskoxar. Däremot fanns det 60 miljoner bufflar för 250 år sedan (ca 30 000 idag, upp från ca 500 1890).
#28 tty
Ytterst intressant information du delger oss, stort tack.
Jag har länge betraktat ”metan-problemet” som något hysteriskt eftersom det bryts ner ganska snabbt. 10-20 år. Vilket innebär att t.o.m. en upptining av Sibiriens och Kanadas permafrost borde kunna gå över på några decennier och under den tiden hinner inte särskilt mycket av Grönland smälta. (Antarktis i ännu mindre grad)
Men den väldigt låga påverkan du anger förvånar mig ändå, alltså ett ännu mindre problem.
Märkligt då att metan blivit så hypat.
Sen kan man undra om den stora osäkerhet som gäller för CO2 (vilken jag brukar uttrycka med ECS ligger inom 1.4 och 4.5.) Vet du om samma osäkerhetsintervall gäller för den lilla metanpåverkan som ändå finns? Jag tycker väl att förstärkningen som IPCC är så ivriga att framhålla borde vara samma oavsett om CO2 eller metan har orsakat uppvärmningen?
#8#9#10
Erikssons NMT för 900 vägde så många kilo att det blev en walky talky.
För de som inte att krigsfilmen ”Montezuma” är det som kallas walky talky egentligen en handy talky.
Walkies värmde huvudsakligen signalisten som bar. Inte befälet som av och till höll luren.
Rolf M. #32
Eller varför inte förstärkning av uppvärmning orsakad av vattenånga? Det är inte utan att det är med viss bävan jag sätter på första javan på morgonen, tänk om jag startar en oåterkallelig självförstärkande uppvärmning? Nå hitintills har det gått bra.
#29 Göran Johnson
Den Stockholmsserie som jag i inlägget kallar fr Mobergs presenterades 2002 och att ingenting gjorts sedan dess är nog bara för att det inte funnits intresse av att se om det blivit någon ytterligare förändring. År för år har man bara fyllt på med nya värden genom att använda de redan givna justeringarna.
I artikeln från 2002 så refereras till en artikel från 1997 där justeringarna förklaras så justeringarna används nog från den artikeln.
https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/%28SICI%291097-0088%2819970615%2917%3A7%3C667%3A%3AAID-JOC115%3E3.0.CO%3B2-J
Här ser vi (sid 672/33) att de referensstationer som använts hade temperaturserier fram till 1962-1994. Här börjar vi ana varför justeringen upphör från slutet av sextiotalet.
Artikeln från 1997 refererar i sin tur till en artikel från 1992 så det är kanske här vi skall hitta ursprunget till justeringarna och varför de anses vara oförändrade sedan slutet på 60-talet. Jag har dock inte hittat den artikeln på nätet.
”Moberg A. 1992: Lufttemperaturer i Stockholm 1756-1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt. SMHI Rapporter Meteorologi 83, 45 pp.”
Vi kan ju iofs strunta i hur varmt det var på 30 talet i Stockholm och istället ta en titt på en fyr 😉
1992-artikeln finns att läsa hos SMHI:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.138538!/Meteorologi_83.pdf
Jag vill minnas att jag hänvisat till den någon gång tidigare.
#3 Johan
När man gör en jämförelse med solen är naturligtvis människans bidrag litet när det gäller värmeutveckling från fossila bränslen och kärnkraft.
Men faktum kvarstår att under de senaste förtio åren har vi producerat tillräckligt med värme så det skulle kunna höja temperaturen i Medelhavet med en grad.
Försumbart, ja kanske men vi jagar hundradelar av en grad när det gäller temperaturen i atmosfären.
Någon kan väl räkna om från hav till luft så får vi se hur mycket det skulle värmt upp atmosfären
Varför inskränka sig till Medelhavet som har en volym på runt 4,3×10⁶ km³ när oceanerna har en volym på runt 1,3×10⁹, kvoten blir 0,0033 om jag räknat rätt. Sen får man också tänka på att med ökad temperatur ökar utstrålningen, så vi har nog inte mycket att oroa oss för där idag.
Det där med hundradelar av en grad i atmosfären får du ta med dom som ligger vakna av den orsaken.
Håkan Bergman #38
Hundradelarna är viktiga när månaderna slår världsrekord i temperatur på löpande band och verkar få EU’s meteorologer och andra att ligga och stirra i taket.
Utökad budget kan förmodligen dock lindra sömnlösheten.
#37 Torbjörn
Man skal inte ignorera små bidrag men man måste ställa dem i proportion till övriga förändringar. Om vi under de senaste tusen åren sett temperaturen svänga upp och ner med någon grad eller två så är det enormt mycket större förändringar än vad vårt lilla bidrag av fossila bränslen. När vi inte förstår mekanismen bekom dessa förändringar, eller ens har bra information över hur stora de varit, så är det ett felspår att titta på något man har information om. Det är lite som gubben som letar efter den tappade nyckeln under gatlampan, inte fr att det var där han tappade den utan för att det är där det finns ljus.
Jag hittar inte Rolfs uträkning men jag gör ett försök på att sätta vår fossila bränslen i proportion till solen.
solintensitet utanför atmosfären: i = 1366 W/m²
jordens radie: r = 6371 km,
skiva som syns från solen: r²*pi km²
energi som jorden tar emot från solen per år: 1526 000 000 TWh
Vår konsumtion av fossila bränslen per år: 140 000 TWh
Vårt bidrag döljer sig alltså i den femte signifikanta siffran för solens påverkan. Det betyder att det återfinns i decimalen på den siffra som vi har för solens intensitet på 1366 W/m².
Solens intensitet uppges variera med 0.1% under en solcykel och diskussionen hur mycket den förändrats sen 1700-talet är väl öppen. Det skulle betyda att bara de variationer vi ser är en faktor 10 större än vårt fossila bidrag. Om nu solens förändring (energimässigt) med 0.1% anses vara för liten för att påverka klimatet så lär knappast den energi vi bidrar med från fossila bränslen kunna göra så stor skillnad.
Man kanske tänker att många bäckar små skulle ackumuleras men som Håkan Bergman påpekar så är uppvärmning en färskvara. Tillför vi energi så värms jorden upp men utstrålningen ökar också. För att bibehålla temperaturförändringen måste man hela tiden tillföra energi.
#36 tty
Tack.
Den rapporten är faktiskt rätt så intressant. Även om mycket av svårigheterna handlar om att rekonstruera 1700-talet och 1800-talet så sätter den fingret på hur svårt det är att uttala sig om hur varmt det var för hundra år sedan.
I artikeln hittar man de stationer som använts som referens och där ingår Landsort och Svenska högarna. Moberg konstaterade att uppvärmningen i Stockholm i förhållandet till de övriga stationerna avtog på 70-talet och här har vi nog ursprunget till att justeringen upphör 1968.
# 36 och # 41
Gången när det gäller hur avdrag bestämts för värmeöeffekter (UHI) i Stockholms fall bör vara att före 1967 fanns det en specifik kunskap hos ansvariga om vilka avdrag som behövde göras över tid. Givetvis baserat på då rådande kunskapsläge.
För att få en bild av hur de gjort avdragen före 1967 har jag tittat på en månad. I mitt fall december månad. Då framträder detta mönster.
1904 – 0,13
1910 – 0,13
1920 – 0,16
1930 – 0,25
1940 – 0,35
1950 – 0,45
1951 – 0,45
1952 – 0,46
1953 – 0,48
1954 – 0,49
1955 – 0,50
1956 – 0,52
1957 – 0,53
1958 – 0,54
1959 – 0,54
1960 – 0,54
1961 – 0,55
1962 – 0,56
1963 – 0,57
1964 – 0,58
1965 – 0,59
1966 – 0,61
Från 1966 gäller sedan samma avdrag än till denna dag! Något bör alltså ha hänt omkring 1967 som ledde fram till att avdraget då frystes. Finns det en ytterligare rapport och som kan bringa ljus över detta?
1992 kom rapporten ”Lufttempera turer i Stockholm 1756-1990” och i den står på sidan 35
”5.3.4 Slutsatser
Den totala effekten av urban uppvärmning av årsmedeltemperaturen vid Stockholms gamla observatorium uppgår troligen till 1,0°c under perioden 1860-1990. Jag betraktar talet som en god uppskattning.”
Denna uppgift om 1,0°c grad har jag ställt i förhållande till 0,77 grad, som är avdraget sedan 1966 i Stockholmsserien och dragit slutsatsen att 1990 borde avdraget ökats på med 0,23 grad.
Andra intressanta uppgifter är värden i tabellen ovanför i Tab. 6 på sidan 35. Där finns två trendserier som visar på 0,013 grader ökning per åren 1860-1900 och 1901-1970. Det är 40+70=110 år och skulle motsvara ett avdrag med 1,43 grader 1970. Även om det för åren 1971-1990 finns en svag minskning borde avdraget 1970 varit 1,43 grader och sedan minskat svagt till 1990.
1997 kommer sedan en ny rapport i ”International Journal of Climatology, Vol. 17, 667-699 (1997). Längst ner på sidan 675 kommer summeringen för Stockholmsserien och resultatet blir att 1994 borde avdraget varit 0,98 grad. Dock om man skulle tro på att den urbana värmeökningen svängde till en urban värmeminskning i början på 1900-talet är siffran 0,71 grad.
Själv finner jag att några urbana värmeminskningar kan inte ägt rum varken omkring 1900 eller 1970-1990 med den kunskap som finns om hur Stockholm utvecklats över tid.
Att få rätt storlek på det avdrag som ska göras i Stockholmsserien är mycket viktigt. Är det ett för litet avdrag så förleds betraktaren av diagram, som ska visa temperaturutvecklingen, till att se högre temperaturer än de som motsvarar verkligheten.
# 42 Munin
Mycket intressant belysning av UHI. Det kan ju knappast vara så att UHI för Stockholm ska kompenseras under hela perioden 1904-1966 (62 år) med som mest 0,61 grader (i januari), för att under perioden 1967-2020 (54 år) ska kompenseras med exakt samma siffra som 1966. Drar jag ut trenden till perioden 1967-2020 leder det till ytterligare 0,46 graders kompensation, dvs totalt 1,07 grader. Jag påstår inte att denna siffra är mera rätt, men uppenbarligen kan inte heller en helt och hållet oförändrad siffra från 1966 vara rätt. Jag bor själv på Södermalm och hämtar ibland barnbarn i en söderförort och kan själv konstatera att det mycket väl kan skilja med en grad eller mer.
# 43 Göran Johnson
Ja, det går inte att förstå varför avdraget för urban värmeökning (UHI) inte ökats på utan hålls oförändrat ända sedan 1966?!
Bolin Centre for Climate Research och SMHI bör med det snaraste publicera en förklaring till varför de inte ökar avdraget.
Det kan vara så att diagrammen de visar över temperaturutvecklingen i Stockholm kraftigt överdriver senare års temperaturer till följd av att de inte gör tillräckligt stora avdrag! Diagrammen kan behöva tas bort i avvaktan på att klarhet bringas i hur mycket de ska korrigeras för att motsvara verkligheten.