För drygt ett år sedan publicerade jag och C-G Ribbing en debattartikel i Ny Teknik om Spencers och Braswells nya metod för fasplansanalys av satellitdata (se referenslistan nedan). Spencers och Braswells artikel publicerades av Journal of Geophysical Research på nätet i april 2010 och Spencer hade dessförinnan presenterat metoden på American Geophysical Unions höstmöte 2009 och då var den redan känd. Spencer presenterade metoden vid ett möte i Riksdagshuset i Sverige redan i maj 2009 och måste ha presenterat den i USA ändå tidigare. Särskilt intressant är naturligtvis att fasplansanalyserna av satellitobservationer kan tolkas som att klimatkänsligheten är låg. Något motbevis att fasplansanalysmetoden skulle vara felaktig har jag ännu inte hört talas om trots att metoden varit känd av vetenskapen i mer än 2,5 år.
Här följer först en jämförelse av Spencers och Braswells fasplansanalysmetod och den metod som deras kritiker Trenberth, Dessler med flera anser är riktigare. Spencer och Braswell anser däremot att denna metod ger fel resultat. Därefter presenteras en annan fasplansanalys som visar att det centrala antagande som Trenberth och Dessler gör i sina analyser inte kan vara uppfyllt.
Bestämning av klimatkänslighet från satellitdata
Man brukar beskriva nettoflödet av energi till jorden, energibalansen, med följande lineariserade ekvation, här enligt Trenberth med flera (2010):
RT =FRT – λ ΔTsfc + ε
RT = nettoflödet av energi i form av strålning till jorden, W/m2
FRT = netto radiative forcing, W/m2
λ ΔTsfc = ändringen i nettoflödet av energi på grund av temperaturändring, W/m2
ΔTsfc = temperaturändring vid jordytan, °C
ε = slumpmässiga variationer i nettoflödet av energi som tar ut varandra över en längre period som månader och år
λ kallas för återkopplingparameter (feedback parameter) och har ett samband med klimatkänsligheten. En fördubbling av koldioxidhalten i luften ger enligt detta samband en temperaturhöjning av 3,7/λ °C.
Satellitdata har använts på annat sätt än enligt Spencer och Braswell (2010) för att bestämma återkopplingsparametrar och klimatkänslighet. Metoden i detta fall går ut på att månadsmedelvärden av nettoflödet av energi RT plottas mot månadsmedelvärden av temperaturändringen ΔTsfc under en tidsperiod då radiative forcing FRT kan antas konstant. Trenberth med flera (2010) och Dessler (2010) antar att denna radiative forcing har varit konstant under 2000-talet då satellitdata från CERES-programmet finns och bestämmer återkopplingsparametrar genom regression i de myggsvärmsdiagram som plottningen ger, se figure 2 i Dessler (2010) som ett exempel på detta.
Spencer och Braswell (2010) anser däremot att radiative focing under 2000-talet inte kan antas konstant. Men detta kan lösas genom att plotta data som en fasplanskurva där punkterna i diagrammet sammanbinds i tidsordning. Då kan man i diagrammet se att kurvan ibland följer en rät linje med en viss återkommande lutning. Detta tyder på att radiative forcing FRT under denna tidsperiod har varit konstant och den återkommande lutningen motsvarar återkopplingsparametern λ. Den återkommande lutning som Spencer och Braswell har observerat i sina fasplanskurvor baserade på CERES satellitdata är λ = 6 W/(m2 K) vilket motsvarar klimatkänsligheten = 3,7/6 = 0,6 °C. Sådana låga värden står i strid mot de resultat som Trenberth med flera och Dessler redovisar.
Figur 1 visar ett fasplansdiagram enligt Spencer och Braswell från
Spencers föredrag i Riksdagshuset år 2009.
En annan fasplansanalys av CERES-data
För de fasplanskurvor på CERES-data som finns i Spencer och Braswell (2010) har man använt tremånadersmedelvärden och temperaturdata är från mitten av troposfären. Som framgår av referenslistan finns data som Spencer och Braswell använt utlagda på nätet. Man kan därför göra egna fasplansdiagram. I figur 2 visas ett diagram baserat på 13 månaders löpande medelvärden och temperaturdata är från HadCRUT3.
Ett mycket rimligt sätt att tolka de långa linjerna AB och CD är att värme utväxlas mellan djuphavet och klimatsystemet, som består av havens ytskikt och troposfären. A ligger vid juni 2007, B vid december 2007, C vid juli 2008 och D vid juni 2009. Vad denna stora ögla i diagrammet visar är alltså avkylningen och uppvärmningen i samband med den starka La Nina 2008.
Enkel överslagsberäkning visar att de stora temperaturändringarna inte kan förklaras som ändringar i energiflödet genom strålning till jorden, därtill är temperaturändringarna alltför stora. Vid AB ser vi till exempel att temperaturen minskat från 0 till – 0,1 grader på 5 månader. En överslagsberäkning med klimatsystemets värmekapacitet satt till 1 GJ/(m2 K) ger att det krävs en minskad energitillförsel på nästan 8 W/m2 för att temperaturen skall minska så fort.
Denna ändring i temperaturen måste komma från ändrat värmeflöde mellan klimatsystemet och djuphavet. Värmeflödet genom strålning har ju endast minskat 0,2 W/m2 under denna period enligt diagrammet. Det är alltså rimligt att anta att under perioderna AB och CD är ändrad forcing FRT av mindre betydelse, dvs. att forcingen kan antas ungefär konstant så att linjernas medellutning över perioden approximativt ger återkopplingsparameterns värde.
Linjerna vid AB och CD har en medellutning omkring mitten som ligger på 4 – 6 W/(m2 K), om än inte särskilt tydlig. Intervallet stämmer med Spencers och Braswells värde. Detta skulle motsvara en klimatkänslighet på 0,9 – 0,6 grader per koldioxidfördubbling för de snabba återkopplingarna där vattenånga, moln, temperaturprofil (lapse rate) ingår, vilket innebär negativ återkoppling och är långt mindre än konsensusvärdena för dessa återkopplingar enligt IPCC 2007.
Diskussion av Trenberths och Desslers antagande
För att den metod som används av Trenberth med flera (2010) och Dessler (2010) skall kunna ge korrekta resultat måste ett antagande att FRT är konstant gälla för hela 2000-talet. Detta motiverar dessa med att under denna period har temperaturändringarna drivits av ENSO (dvs. El Nino och La Nina) så att radiative forcing kan försummas under hela 2000-talet. Men detta stämmer inte med fasplanskurvan, speciellt om vi tittar på linjen BC.
I ekvationen
RT =FRT – λ Tsfc
så kan RT som funktion av Tsfc följa en rät linje endast om FRT är en konstant. Påståendet att ett ENSO-fenomen, såsom La Nina 2008, inte är radiatively forced innebär samma sak.
Eftersom kurvan som markerats med BC i figuren följer en helt annan linje än AB och BC så måste FRT variera. Temperaturen är nära konstant under perioden BC och alltså måste variationen i RT mest bero på variation i FRT. Det är följaktligen fel att anta att denna period med en La Ninaepisod inte är radiatively forced.
Av detta följer att den metod som Trenberth med flera och Dessler har använt för att bestämma återkopplingsparametern λ bygger på ett felaktigt antagande.
Referenser
Debattartikel av P Björnbom och C-G Ribbing: Svenska professorer ifrågasätter FN-rapport, Ny Teknik 2010-09-28, inklusive Bakgrundsfakta.
Spencer, R. W., and W. D. Braswell (2010), On the diagnosis of radiative feedback in the presence of unknown radiative forcing, J. Geophys. Res., 115, D16109.
Länkar till Spencers och Braswells data:
http://climateaudit.org/2011/09/06/the-stone-in-trenberths-shoe/
http://www.climateaudit.info/data/spencer/flux.csv
Trenberth, K. E., J. T. Fasullo, C. O’Dell, and T. Wong (2010), Relationships between tropical sea surface temperature and top‐of‐atmosphere radiation, Geophys. Res. Lett., 37, L03702.
Dessler, A.E. A determination of the cloud feedback from climate variations over the past decade. Science 2010, 330, 1523-1527.
Pher Björnbom
Ann L-H kommenterade en arktiklar av Lars J med:
”Bloggen är i sanning en fantastisk skola! ”
Jag instämmer. Det gäller även din artikel.
Min ”skola” i ämnet har i många år varit Pielke Sr.
När jag läser din artikel kommer jag att tänka på.
http://pielkeclimatesci.wordpress.com/2011/09/09/so-called-climate-sensitivity-a-dance-on-the-head-of-a-pin/
Nu skall jag göra som igelkotten. Hoppas SI finns kvar till våren!
Tycker att Spencers och Braswells fasplansanalysmetod är en omständig väg att vetenskapligt bevisa det uppenbara att radiative forcing inte är en enkel ekvation med konstanter.
De har använt månads och tremånaders medelvärden för att visa på orsak och verkan. Men det är tycker jag att gå efter vatten.
Principen upplevs av alla människor dagligen och säsongsvis med i princip samma resultat. Och då ser man att temperaturens fördröjning pga av ändrad instrålning varierar enormt. Både över dygn och över säsong. Men framförallt beroende på vädret. Det innebär anser jag att de olika återkopplingarna är var för sig starkare än ett medelvärdesresultat. Att då ta ut en parameter mot en annan i en mycket komplex reell verklighet är att teoretisera verkligheten utöver rimlighetens gräns. Men som motbevis till Trenberth och Dessler med fleras sk klimatkänslighetekvation är den fullt tillräckligt. Trenberths banala klimatkänslighetsekvation är ett skämt.
Och att med utgångspunkt på från en modifierad räta linjens ekvation kräva politiska beslut som undergräver andra livsviktiga investeringar för mänskligheten är mycket magstark.
En annan, ny, beräkning av klimatkänsligheten finns här:
http://www.theaustralian.com.au/news/health-science/climate-forecasts-exaggerated-science-journal/story-e6frg8y6-1226205464958
Tack för en grundlig genomgång Pehr. Hade inte riktigt förstått vad skillnaden mellan de olika analyser SB och TD gjort var – men om det är så enkelt att TD använder en konstant för radiative forcing så känns det ju spontant som att SB är mer pålitlig.
Panta rei.
Inge>> Intressant artikel! 🙂
Om man tittar på det mest alarmistiska som denna forskargrupp verkar ha att säga:
”We are already heading towards a doubling of CO2 concentrations, so if we’re going to get an equilibrium change of 3C that’s actually pretty serious,” Professor Griggs said.”
…påminner ju en hel del om ett vanligt skeptikerargument:
Om CO2 nu har stigit så mkt som den har och om klimatkänsligheten är så stor som vissa hävdar – hur kommer det sig då att vi har en så förhållandevis låg tempökning hittills?
Tolkar också det han säger ungefär såhär:
”Om det inte blir mycket varmare snart så är beräkningar med hög klimatkänslighet falsifierade.”
Oavsett vilket:
Om nu den globala temperaturen ökar så borde ju det synas på havsnivån vilket då borde höjas.
Vad jag förstår så har havsnivån sjunkit vilket borde innebära att temperaturen, worldwide, i verkligheten sjunkit.
Eller?
Please advise.
Ang,. Dessler et. al i ref.listan så är den ganska debunkad vid det här laget. (jag lyckades t.o.m själv med detta). Dessler använder så få år att fastställa ”cloudfeedback” att en mycket enkel statistisk felanalys visar att det finns utrymme både för ”0” och ett negativt värde på feedback. Dessler medger detta själv men drar fel slutsats:
”Over this period, the short-term cloud feedback had a magnitude of 0.54
T +/- 0.74 (2s) watts per square meter per kelvin, meaning that it is likely positive. ”
Nej, Dessler det är inte hederligt att dra någon slutsats när felet är så stort! Dessutom är tidsperioden så kort att värdet är irrelevant ur klimatsynvinkel. (Kravet på 30 år, remember).
Milde Jeremias! Begrep inte ett dyft av vad som stod eller ens avhandlades i blogginlägget. Är det detta den här bloggen utvecklats till efter maggie lämnade över den? Hoppas verkligen inte det.
Som på beställning! Från WUWT
From Oregon State University some news the team and especially Kevin Trenberth just really don’t want to hear. I covered this on a tip from Dr. Pat Michaels back on Nov 9th titled: Climate sensitivity- lowering the IPCC “fat tail” and now the official press release makes the publication well known. Their estimate is 2.4C for a doubling of CO2, which is still higher than Spencer and others have estimated but significantly lower than IPCC’s projections.
http://www.princeton.edu/~nurban/pubs/lgm-cs-uvic.pdf
#7 Hr Lundkvist
Lugn min vän! PB har ägnat sitt liv åt pedagogisk kemiteknik. Det bevisar han med detta eminenta inlägg. Om man nu inte absolverat KTH så kan det kanske kännas lite tungt men snart kommer ju den andre KTH-professorns fredagsmys.
OT Nu är TV-eken borta. 40 poliser bar bort 30 övervintrade rödskägg och så var det färdigt. Att döma av ett halvdussin bilder så hade åttahundraåringen kunnat stå kvar och långsamt ruttna i ca 200 år till. Väldigt hög andel frisk ved syns i fällsnittet. Det kanske var sämre högre upp? Om detta var ett fall där aktivisterna hade rätt så är det nog första gången. Om Ulla Hamilton hade fel så är det absolut inte första gången. Tänk bara på idiotreglerandet om dubbdäcken om några veckor när ni kanar runt och knölar sönder er kära fordon.
Mera roligt OT. Doktor Juholt har släppts in på SvD Brännpunkt. Roligast är nog denna harang i redan tredje stycket: När vi söker efter medicin som ingen vet var den finns och får leta runt på plats efter plats. (Antingen menar han att det statliga apoteksmonopolet (som skall återställas snarast) var lättare att hitta till än privatapoteken eller så har han slarvat bort sina egna mediciner och blivit ytterligare förvirrad?). Höghastighetståget mellan Borås och Göteborg är också en pärla! Varför inte mellan Oskarshamn och Kalmar då? Om det vore motpåven Sven-Erland som skrivit inlägget skulle jag begripa. Fotskottshumor när den är som bäst! Läs!
Jan-Erik S. #5,
”Vad jag förstår så har havsnivån sjunkit vilket borde innebära att temperaturen, worldwide, i verkligheten sjunkit.”
Här ser du en graf som visar en ”dip” under senare delen av 2010 (som berodde på La Niña) men nu är havsnivån på väg uppåt igen.
http://sealevel.colorado.edu/
Alarmistisk ledare i tidningen Folket och den går att kommentera:
http://folket.se/asikter/ledare/1.1266936
Gunbo?
Du tror alltså på förklaringen La Ninja? 🙂 🙂 🙂
Gunbo!
Enligt AMSU Daily ligger temperaturerna 3- 10 km höjd på rekordlåga temperaturer. ”Coldspoten” blir tydlig. 🙂
Slabadang #12,
”Du tror alltså på förklaringen La Ninja?”
Ja det gör jag. Vad tror du?
#13,
#Enligt AMSU Daily ligger temperaturerna 3- 10 km höjd på rekordlåga temperaturer.”
Jaha – men hur kan de påverka havet från den höjden?
Pehr Björnbom. och även Spencers och Braswells.
Med all respekt för era kunskaper som jag liksom herr Lundkvist inte begriper ett dyft av, men vore det relevanta och gedigna kunskaper om klimatet så vore ju hela klimatkänsligheten löst.
Därför frågar jag, av intresse. Hur mycket är teori, kunskap eller gissning? Då menar jag naturligtvis relevansen för AGW. Vad kan ni utläsa och upplysa oss andra om, på för oss begriplig svenska? Det skulle vara kul att veta.
Slabadang,
Jag har nu kollat AMSU-temperaturen på ch5 för i går och den ligger mycket nära fjolårets på ca -21,1 C. Den är dessutom lika låg som 2008 så något rekord ser jag inte. Du vet väl att vi sedan mer än ett år har en La Niña som påverkar temperaturen som i sin tur påverkar havsnivån?
Tack Gunbo!
Det räcker som förklaring till varför du är CAGWare. 🙂 🙂 🙂
Som jag tolkar det (rätta mig gärna om jag är ute och cyklar här), så anser Dessler, Trenberth, IPCC att strålningsbalansen med återkoppling är konstant, medan Spencer /Braswell visar med fasplansanalysen att balansen tvärtemot varierar med temp, vilket då medför att, om atmosfären blir varmare, så ökar också värmestrålningen ut i rymden.
Som sagt, rätta gärna om jag fattat detta fel.
/Bäckström
Slabadang,
Suck! 🙁
Gunbo
Om du kollar på alla tre satelitvärdena alltså även dom på 7,5 km och 11 km så är det faktiskt ”AlltimeLow” Om än med någon futtig decimal.
Sen tror jag Slabadang hänvisar till ”coldspotten” i ironisk andemening då samtliga klimatmodeller just förutsett en ”hotspot” precis i området mellan 7,5 -11 km.
/Bäckström
Tips Gunbo!
Klicka i ALLA åren i AMSU så får du fram ett ”spagettiknippe” där du sedan kan avgöra hur trender och nuvärden förhåller sig till varandra på
höjder upp till ”hotspoten”.
Bim #15, ladda ned S&B:s artikel och läs abstract. Där hittar du ingenting om att de fått fram någon klimatkänslighet. I abstract förväntas man ta med de viktiga slutsatserna i en artikel, dvs S&B ser själva inte att de visat på någon låg klimatkänslighet. Inne i artikeln får de fram någon siffra som, kanske, är en återkopplingsfaktor, men som de själv noterar får de i en del diagram en negativ klimatkänslighet från denna vilket är fysikaliskt omöjligt.
Adolf pratar i #6 om felmarginaler på återkoppling. Är det någon som kan ange vad S&B har för felmarginal på den återkoppling Pehr anger?
Till sist är klimatkänsligheten definierad som den långsiktiga uppvärmning man får av en viss forcing. Det S&B tittar på är bara kortsiktiga effekter vilket garanterar att deras siffra är för låg.
Bäckström #20 och Slabadang #21,
Jag har kollat dem också och ser att på 4,4 och 7,5 km ligger temperaturen nu på samma värde som 2008 och 2006, på 11 km ligger temperaturen på samma som 2008. Vad hade vi 2008? Jo en La Niña. Så fort ”den lilla tösen” ger sig kommer tempen att gå upp igen. Titta på 2010-års värden då vi hade El Niño.
De här upp- och nedgångarna ser vi i Spencers temperaturkurva.
Hotspoten över tropiska områden hsr inte hittats lika lite som någon coldspot. 🙂
Thomas!
Läst men inte förstått!
”Det S&B tittar på är bara kortsiktiga effekter vilket garanterar att deras siffra är för låg.” Du talar som du har förstånd till!
Var hittar du bevis på att detta inte gäller även för längre perioder? Svaret är INGENSTANS och det vet du så väl.
”är en återkopplingsfaktor, men som de själv noterar får de i en del diagram en negativ klimatkänslighet från denna vilket är fysikaliskt omöjligt.”
Hur tänker du nu? 🙂
Tack för många intressanta kommentarer, ingen nämnd, ingen glömd.
Jag är medveten om att min artikel är mer teknisk (dvs. går mer in på vetenskapliga detaljer) än vad vi brukar ha på TCS. Men jag anser att TCS har många läsare som uppskattar lite mer tekniska artiklar. Jag anser att det är motiverat med en variation av typen av artiklar då TCS har flera olika kategorier av läsare. Eftersom jag själv gillar att fördjupa mig lite mera i det vetenskapliga så blir det så att det kommer sådana här artiklar från mig.
Det var ju ett lustig sammanträffande med artikeln på Science som både Inge #3 och Bengt Abelsson #8 tar upp. Redan i abstract till denna artikel illustreras hur osäker vår kunskap om klimatet faktiskt är. Schmittner med flera skriver ju att deras arbete modifierar IPCC:s konsensusintervall för klimatkänsligheten till en lägre nivå:
Previous studies suggest 3 K as best estimate, 2–4.5 K as the 66% probability 24 range, and non-zero probabilities for much higher values, ….
…..
we estimate a lower median (2.3 K) and reduced 28 uncertainty (1.7–2.6 K 66% probability).
Inte nog med att de angivna temperaturintervallen är vida, sannoliktheten för att klimatkänsligheten ligger i intervallet, dvs. konfidensgraden, är endast 66%!
I de flesta naturvetenskapliga sammanhang brukar man använda konfidensgraderna 95% och 99% som standard. Men klimatvetenskapliga sammanhang har det alltså blivit kutym att ange konfidensintervall med 66% konfidensgrad.
Gunbo #23
Visst är det som så att ENSO styr år från år tempen.
Men, du får allt hålla med om?, att det i media gladeligen trumpetas ut rekord när det ”råkar” vara El Nino-år vars rekord då tillskrivs antropogena orsaker, (så länge ingen påpekar detta), men när det ”råkar” vara La Nina-år används det som istället som ursäkt till varför det inte är varmare än vad det är.
Ergo. Kalla år har naturliga orsaker, varma år är antropogena.
/Bäckström
Det kan vara av intresse att diskutera hur klimatkänsligheten som antyds Spencer och Braswell (2010), mindre än 1 K, kanske så lågt som 0,6 K, förhåller sig till Schmittner med fleras nya arbete i Science på 1,7 – 2,6 K.
Det man kan få fram från satellitobservationer av energiflödet mellan jorden och världsrymden gäller den del av klimatkänsligheten som bestäms av relativt snabba återkopplingar som verkar under månader till några år. Scmittner med flera diskuterar en klimatkänslighet som är förknippad med förändringar i klimatet på flera tusen års sikt eftersom de jämför klimatförändringen mellan istidens kulminering och motsvarande för mellanistiden.
En annan sak är att satellitobservationerna kan ge information om hur det komplicerade samspelet mellan vattenånghalt i atmosfären, moln och nederbörd påverkar klimatet. Om Spencer och Braswell har rätt så betyder det att klimatmodellerna inte återger dessa samband på rätt sätt (vilket är en högst rimlig skeptisk tanke).
Hur vattenånghalt, moln och nederbörd har varierat mellan istid och mellanistid är förmodligen oerhört svårt att ta reda på. Därför måste man förlita sig på modeller, precis som Schmittner med flera har gjort, för att få in denna del i klimatkänsligheten. Därför misstänker jag att man inte rimligen kan påstå att Spencer och Braswell och Schmittner med flera motsäger varandra. Deras skilda resultat kan enkelt förklaras av klart möjliga brister i klimatmodellerna förutom skillnaden i tidsperspektiv (decennier gentemot millennier).
Bäckström #26,
”Men, du får allt hålla med om?, att det i media gladeligen trumpetas ut rekord när det ”råkar” vara El Nino-år vars rekord då tillskrivs antropogena orsaker, (så länge ingen påpekar detta), men när det ”råkar” vara La Nina-år används det som istället som ursäkt till varför det inte är varmare än vad det är.”
Ja, det är inte svårt att hålla med om! Det är samma som när en del skeptiker i fjolvintras menade att det inte finns någon GW eftersom vi hade så kallt.
En sak som kommit att diskuteras i samband med Spencer och Braswell (2010) är om dessa har uttalat sig om klimatkänslighetens värde eller inte i det avslutande avsnittet av sin artikel som heter 6. Discussion and Conclusions. Svaret på denna fråga är ett otvetydigt ja. De har uttalat sig om klimatkänslighetens storlek. De skriver så här:
Striations in 9 years of global average CERES radiative fluxes from the Terra satellite have a slope around 6 W m−2 K−1 in net (LW + SW) radiative flux variability. This is similar to the feedbacks diagnosed by Lindzen and Choi [2009] from interannual variability in recently recalibrated Earth Radiation Budget Satellite data, as well as that diagnosed for a composite of 15 strong tropical intraseasonal oscillations analyzed by Spencer et al. [2007]. Although these feedback parameter estimates are all similar in magnitude, even if they do represent feedback operating on intraseasonal to interannual time scales, it is not obvious how they relate to long‐term climate sensitivity.
Detta innebär att de anser att deras data tyder på att återkopplingsparametern λ = 6 W/(m2 K) (eller att den kan uppskattas till detta värde, hur man nu vill översätta deras formulering). De kommenterar också tidsperspektivet, se min kommentar #27 ovan där tidsperspektivet diskuteras.
Det är allmänt accepterat att återkopplingsparametern λ kan betraktas som ett mått på klimatkänsligheten precis som jag skriver i artikeln ovan i avsnittet Bestämning av klimatkänslighet från satellitdata, tredje stycket. Värdet 6 W/(m2 K) motsvarar en klimatkänslighet på 0,6 K.
Vad jag skriver i artikeln ovan om detta är hämtat från Trenberth med flera (2010). Om till och med Trenberth anser att ett mått på klimatkänsligheten kan beräknas enligt formeln 3,7/ λ så kan man nog anse att det är gångbart inom klimatvetenskapen att göra så.
Gunbo #28
Ja, det är inte svårt att hålla med om! Det är samma som när en del skeptiker i fjolvintras menade att det inte finns någon GW eftersom vi hade så kallt.
Jag tycker att det är rätt stor skillnad när några personer på ett forum skriver något på en blogg, jämfört med vad vår massmedia framför. Det är så så att säga skillnad på träffyta för åsikterna.
Håller du med?
/Bäckström
Slabadang #24 det tar tid för jorden att värmas upp givet en viss forcing eftersom det är mycket jord och vatten att värma. Tittar man på en så kort period som S&B hinner detta inte ske varför den uppvärmning, dvs klimatkänslighet, man får är för låg. Detta antyds av S&B när de skriver ” it is not obvious how they relate to long‐term climate sensitivity.” Något som Pehr glatt ignorerar.
Pehr #29, S&B går som katten kring het gröt och antyder att de har mätt en klimatkänslighet utan att säga det rätt ut eftersom de vet att de egentligen inte gjort det. De hoppas väl att de troende ändå skall få för sig att det är vad de gjort, vilket de lyckats väl med i ditt fall. Jag vet inte hur många inlägg om just S&B 2010 du lyckats skriva vid det här laget.
Du kanske kan svara på frågan jag ställde ovan: om de nu anser sig mätt klimatkänsligheten, vad är deras osäkerhetsmarginal? Och vad anser du om att de i några fall får negativ klimatkänslighet ur sina kurvor?
Thomas #22
Bra Thomas, att du förstår och kan se var felen ligger.
Då vill jag fråga dig, hur stor klimatkänsligheten är?
Är du allvarligt rädd för att klimatet skall bli så mycket varmare på en 50-100 årsperiod att havet kommer att dränka centrala Göteborg, Maldiverna, och alla de låglänta områden som det talas om?
Och vilket tidsperspektiv har du på detta?
Vad i så fall får dig övertygad, vetenskapligt, annat än det allmänna hotandet som vi alla utsätts för?
Skulle vara kul att få veta.
Thomas #31,
Pehr #29, S&B går som katten kring het gröt och antyder att de har mätt en klimatkänslighet utan att säga det rätt ut eftersom de vet att de egentligen inte gjort det.
Du har förmodligen helt fel. Vi vet vad Spencer, Braswell och Christy anser om klimatkänsligheten, att den är låg. Det du uppfattar som att Spencer och Braswell går som katten kring het gröt kan mycket bättre förklaras av peer reviewers krav på artikeln för att acceptera den för publicering.
Spencer och Braswell har förmodligen haft en dragkamp med peer reviewers om hur dessa saker i sista avsnittet av artikeln skall formuleras.
Bim #32 uppskattningarna på klimatkänslighet tenderar hamna runt 3 grader, även om man kan hitta exempel från strax under 2 upp till 6 grader. Exakt vad detta kommer att få för konsekvenser vet varken jag eller någon annan även om man kan göra mer eller mindre kvalificerade gissningar, men att en såpass stor förändring kommer att få dramatiska konsekvenser finner jag och många andra mycket troligt.
Nu kanske du kommer dragandes med att vi inte har bevis för att det blir katastrof, att vi inte är helt och hållet säkra. Mitt svar blir då, att räcker det inte med att det är troligt, ja rentav en liten risk att det blir som katastrofscenarierna anger är tillräckligt för att det skall vara värt att agera. Folk skaffar sjuk- och hemförsäkring trots att de inte har några bevis för att de skall bli sjuka eller huset brinna ned.
Hur snabbt haven kommer att stiga är en sådan där fråga vi inte har något bra svar på. Den termiska utvidgningen kan vi uppskatta. Tempererade glaciärer kan ge ett begränsat tillskott, men hur snabbt Grönland och Västantarktis svarar på en uppvärmning är oklart. Hittills har de modeller vi har inte kunnat reproducera den faktiska utvecklingen.
Är du själv verkligen helt övertygad om att den vetenskap som IPCC:s rapport baseras på är fel, och hur har du i så fall nått den slutsatsen?
Pehr #33, jag vet mycket väl att Spencer *tror* att klimatkänsligheten är låg och har trott så länge. Poängen är att han inte kan visa det vetenskapligt.
Thomas #31,
Något som Pehr glatt ignorerar.
Helt fel! Läs mina kommentarer #27 och #29.
Thomas #35,
Vem kan visa något vetenskapligt om klimatkänslighetens värde? Vad vi blir matade med är konfidensintervall med 66% konfidensgrad. Är detta vettigt?
Spencer och Braswell har visat på en metod som mycket väl enligt min åsikt om några år kan leda till betydligt bättre kunskaper om återkopplingar och klimatkänslighet, om vi får mer satellitdata att arbeta med vill säga. Även professor Kevin Noone vid SEI har för övrigt uttalat sig positivt om deras arbete i samband med IVA-mötet 6 oktober 2010 om Framtidens klimat.
Thomas #31,
Angående osäkerheten i Spencers och Braswells värde på återkopplingsparametern och motsvarande klimatkänslighet så kan du själv läsa artikeln och bilda dig en uppfattning så kan vi sedan jämföra våra intryck.
Angående din fråga om negativa klimatkänsligheter så ber jag dig utveckla vad du syftar på i artikeln.
#35, #37 Måste ge Thomas rätt. Tycker inte att S&B har gjort någon felanalys värt namnet. (De är inte ensamma om detta). Dessler anger faktiskt 2sigma dvs 95% konfidensintervall , vilket väl är kutym inom fysiken med undantag för atomfysiken/kärnfysiken som tenderar att jobba med 3sigma.
Ang. både Dessler och S&B har Curry kommenterat att hon inte tycker att någon av artiklarna tillför egentligen något om klimatkänsligheten. Jag råka lita på hennes omdöme denna fråga då hon har kämpat hårt för att få bort de godtyckliga felanalyserna i IPCC:s rapporter.
Pehr!
Spencer har fått blodad tand och har en ny artikel på gång. Han gav oss en liten aptitretare.
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/GRL-A-Simple-Demonstration-Fig-03.png
Det är inte så säkert att λ är en konstant. Den kan mycket väl variera med temperaturen, vilket till exempel Willis Eschenbach hävdar. Då kommer den att vara olika för olika tidpunkter och olika delar av världen.
Pehr #38 ”Angående din fråga om negativa klimatkänsligheter så ber jag dig utveckla vad du syftar på i artikeln.”
”At high time resolution, we even find some evidence of
a negative regression slope when referenced to surface temperature. This cannot represent the real sensitivity of the climate system since, as mentioned previously, the system would be unstable to perturbations”
Pehr #37 ”Spencer och Braswell har visat på en metod som mycket väl enligt min åsikt om några år kan leda till betydligt bättre kunskaper om återkopplingar och klimatkänslighet”
I så fall kanske det vore bättre att vänta dessa år innan man som du slår så stort på trumman för att S&B visar på en låg klimatkänslighet.
konfidensintervall med 66% konfidensgrad
Kanske inte rent vetenskapligt.
Men ändå
66% chans att det kommer att s.a.s barka åt helvete? 🙂
Tack för svaret Thomas.
Jag förstår ju att även din osäkerhet är stor vilket naturligtvis beror på att ingen vet.
Vad jag tror mig veta är att även om havet skulle stiga någon meter på hundra år, ( alltså en centimeter per år) vilket jag inte tror, så ser jag inte det som dramatiskt. Göteborg är ju knappt fyra hundra år.
Allt detta är ju uppbyggt på fyra hundra år med väldigt primitiva verktyg från början.
Dessutom, att av rena försiktighetsskäl lägga miljarder på att skydda oss för ett sådant scenario är ansvarslöst. Det kan ju bli tvärt om.
Att jämföra med försäkringar är inte relevant, försäkrngar är pengar som sparas för att finnas när katastrofen är ett faktum.
Istället slösar vi bort pengar på ett fiktivt hot som kanske inte inträffar.
Att inga pengar ha kvar när tex. en istid närmar sig, eller bara ett par graders kallare klimat är ju inte vidare smart. Att fylla landet med väderkvarnar är heller inte riktigt klokt.
Vi vet ju inte Thomas, dessutom gillar jag inte sättet som människor med anna åsikt behandlas i den här konflikten, det är ju därför det blir hårda omdömen om varandra.
Uppskattar ditt svar även om vi ser olika på saken.
Adolf Goreing #39,
Tycker inte att S&B har gjort någon felanalys värt namnet.
Det är min uppfattning också, men lägg märke till att det inte är trivialt hur en sådan felanalys skall gå till med den metod som Spencer och Braswell (2010) introducerar. De skulle behöva ha hjälp av en skicklig statistiker för att gå vidare med den saken.
Ang. både Dessler och S&B har Curry kommenterat att hon inte tycker att någon av artiklarna tillför egentligen något om klimatkänsligheten.
Den artikel som Judith Curry kommenterade av Spencer och Braswell var inte den i Journal of Geophysical Research (JGR) 2010 som vi diskuterar här utan deras senaste artikel i Remote Sensing från 2011.
Som jag framhåller i ingressen till min artikel ovan så har artikeln i JGR 2010 inte dragit på sig någon avgörande kritik, och som jag skrev i en kommentar ovan har de till och med fått beröm från professor Kevin Noone på SEI.
Thomas, om man antar en klimatkänslighet på 3°, så saknas det nu ungefär 1,5°. Denna värmemängd måste ju finnas någonstans redan om den är fördröjd. Det är ett rimligt krav att de som hävdar en hög känslighet då empiriskt visar var denna värme är. Hittills har ju inte det framgångsrikt.
Brandförsäkringar är nog bra, men ingen köper en försäkring som kostar mer än huset.
Om man skulle ta vartenda toklarm som kommer på allvar och göra dyr politik av dem skulle världen bli rejält lidande. Till det får det nog bli lite seriösare än forskare som enligt egen utsaga driver PR-bloggar, deletar mail för att dölja vad de sysslar med och anser sig kämpa för en ”cause”.
Bim #45 en begränsad höjning av havsytan är inte dramatiskt för oss som levt med landhöjning. Där det blir dramatiskt är i låglänta floddeltan (som tenderar vara tätbefolkade eftersom de är bördiga) om havet börjar stiga snabbare än floden kan fylla på med nya sediment. Fast även för oss blir det rätt dyrt att börja flytta städer som hamnar under vatten.
Försäkringsanalogin är något begränsad. I en försäkring betalar alla in pengar och så betalar men ut till de som drabbas, vilket i genomsnitt är ungefär lika många varje år. Dvs de som inte drabbas betalar för dem som drabbas. Om vi har en global katastrof där alla drabbas mer eller mindre fungerar inte det. Det finns ingen som kan betala.
Att sätta in pengar på ett konto är meningslöst. Pengar är bara en symbol för vad vi producerar, och om produktionen sjunker eller behovet stiger för att kompensera för alla skador hjälper inte aldrig så mycket pengar på banken.
Om du nu accepterar att AGW är ett potentiellt problem vad tycker du vi skall göra annat än att försöka minska utsläppen?
” dessutom gillar jag inte sättet som människor med anna åsikt behandlas i den här konflikten”
Där kan du tacka Frederick Seitz, det var han som förde in personangreppen i mainstream.
Christopher E #47 ”Till det får det nog bli lite seriösare än forskare som enligt egen utsaga driver PR-bloggar, deletar mail för att dölja vad de sysslar med och anser sig kämpa för en ”cause”.”
Alternativet skulle då vara att du går till alla de forskare som inte skriver bloggar och ser vad de publicerar. Gör du det?
Eller så går man direkt på de som inte forskar och bara bloggar 🙂
magnus #44
66% chans att det kommer att s.a.s barka åt helvete?
Inte ens det eftersom siffran 66% mäter sannoliktheten under antagandet att klimatmodellerna ger en riktig bild, med flera andra antaganden …
I verkligheten är informationen om klimatkänsligheten alltså mycket osäkrare än så.
Judith Curry har skrivit massor om hur man kan resonera om dessa kunskapsmässiga osäkerheter på sin blogg.
Bäckström #30,
”Jag tycker att det är rätt stor skillnad när några personer på ett forum skriver något på en blogg, jämfört med vad vår massmedia framför. Det är så så att säga skillnad på träffyta för åsikterna.”
Javisst, ser man det ur den synvinkeln håller jag med! Men likheten ligger i att båda åsikterna är åsikter utan någon vetenskaplig grund.
Vad jag vill Thomas är att vi slutar med alla idiotiska påhitt med klimatsmart mat, bilbränslen, CO2 skatter och att gödsla pengar över mastodont-organisationer som leker upp skattepengar, se till att vi får en tillförlitlig försörjning av el, i lugn och ro utveckla kärnkraften och säkerheten runt den och slutligen åter bli en del av den värld som utvecklas.
Jag tror nämlligen att vi kryper baklänges in i en självförvållad djup lågkonjunktur om vi håller på med skrämselpropaganda som begränsar vår handlingsfrihet. Du kallar väl kanske det oansvarigt men så ser inte jag det. Jag är optimist.
Thomas #49,
Några klimatforskare som inte bloggar är William Braswell, John Christy och Stephen Schwartz.
Stephen Scwartz har sagt följande i ett föredrag nyligen om resultaten från sin egen forskning, se sidan 31:
http://www.ecd.bnl.gov/steve/pres/TransEquilibSensyW.pdf
Equilibrium sensitivities range from 0.24 to 0.75 K (W m-2)-1 (CO2 doubling temperature 0.88 to 2.75 K), less to well less than the IPCC central value and estimated uncertainty range for this sensitivity.
Transient sensitivities are less to well less than equilibrium sensitivities.
Hörni. Den här diskussionen som S&B tar upp angående kort- och lång sikt. Det S&B visar om klimatkänslighet gäller givetvis på kort sikt. Men om jag förstått diskussionen rätt så är inte Dessler enig med dem ens om klimatkänsligheten på kort sikt. Rätta mig om jag har fel.
Om vi försöker oss på klimatkänslighet på lång sikt (och jag tror att en sådan distinktion är nödvändig för att göra reda för vad diskussionen handlar om, annars glider folk bara runt mellan begreppen genom att tala om klimatkänsligHETEN i bestämd form för att plocka retoriska poäng) så kommer ju långt fler mekanismer i spel: havens uppvärmning, små men på lång sikt betydelsefulla ändringar av molntäcket, osv. Det betyder att spelrummet för delade meningar om klimatkänslighet är mycket större.
Jag tycker, liksom Pehr, och i motsats till exempelvis Judith Curry, att S&B undersökningar av klimatkänsligheten på kort sikt är väl så spännande och intressanta. Och eftersom det verkar som om D&T accepterar förutsättningarna (dvs, klimatkänslighet över korta tidsintervall) så är oenigheten någorlunda väldefinierad. Och i den oenigheten så har S&B visat att T&D har fel. Är det så svårt att erkänna för de AGW-troende?
Ingemar #55,
Men om jag förstått diskussionen rätt så är inte Dessler enig med dem ens om klimatkänsligheten på kort sikt. Rätta mig om jag har fel.
Du har rätt! De resultat som Spencer och Braswell kommit fram till och de som Dessler kommit fram till är inte förenliga. Men jag är övertygad om att Spencer och Braswell har rätt i sin kritik av Desslers regressionsmetodik.
När det gäller klimatkänslighet på lång sikt och kort sikt så anser jag att en uppdelning på det sätt som Stephen Schwartz illustrerar kan hyfsa diskussionen. På lång sikt kan man tala om equilibrium climate sensitivity och på kort sikt transient climate sensitivity.
För övrigt uppfattar jag inte Judith Curry som särskilt negativt inställd till Spencers och Braswells arbete. Hon har framfört kritik av artikeln i Remote Sensing 2011 för att den innehöll felaktigheter (vilket jag håller med om) men skrev också att hon tycker att artikeln ändå borde ha publicerats efter att felaktigheterna korrigerats.
Hon anser som jag förstått henne att det publiceras alldeles för lite arbeten som jämför klimatmodellerna med observationer och att det arbete som utförs av Spencer och Braswell och av Lindzen och Choi är värdefullt om än inte så lätt att få till på rätt sätt.
Thomas #49,
Men var ÄR all den försvunna värmeenergin som du nogsamt undvek att kommentera från #47.
Och ja, jag följer i görligaste mån forskningsresultaten från riktig forskning och undviker PR-bloggar (nej, TCS är ingen PR-blogg).
Varenda alarmist inom skilda områden hävdar att just deras katastrofhypotes är så hemsk om den inträffar att man måste ”försäkra sig” även om den är osannolik. AGW-alarmismen är inget undantag.
Bim #53
Just så!
All denna dans runt guldkalven och sprättande av skattepengar på rena symbolhandlingar är skrämmande att se.
Pehr!
Bra och behövligt inlägg – det har hänt en hel del på ett drygt år och du har gott grepp på området. Jag har läst Dessler endast en gång, och inte helt uppfattat hur vanskligt deras antagande om att strålningsstyrningen (”radiative forcing” – finns det en bra term på svenska?) är försumbar under 2000-talet.
Förutom att Spencer och Braswell visat att det är ogiltigt, så har jag en följdfråga. OM detta antagande hade varit giltigt i 10 år innebär det då inte att under denna period så skulle koldioxidhalten ha varit betydelselös för jordens temperaturutveckling? Är inte detta ett förvånande grepp av Dessler? Från IPCC-håll brukar man säga att CO2 dominerar temperaturutvecklingen.
/C-G
Jag säger då det Björnbom och Slabang.Ni vet ta mig fan hur det ligger till! Skicka ett mail till Dessler och förklara hur det ligger till!
#60 Faktiskt är det så. Climategate 2 visar nämligen ett intressant beteende hos klimatforskarna: de läser skeptiska bloggar! Lite synd att TCS inte är på engelska också. Kanske skulle en del av analyserna här bidra till en större försiktigjet med konklusiionerna hos vissa.
Det här är ren humor!!!
Vilket snömos från början till slut. Reportern är roligast han försöker trycka in alla klimatistiska fikonspråksbegrepp han hört talas om i intervjun. 🙂 🙂
SEIs Kylenstjärna babblar och babblar och nu är det nya puckar som gäller sörrni!1 På nåt djävla sätt har de fått vanlig vedeldning till klimattempbov och uppblåst till ett problenm so måpste åtgärdas och lyssna till det avsnittet som handlar om rening av vedeldningsgaser. 🙂 Man kan riktigt se hur kvinnorna i de afrikanska byarna har en reninganlöggning över den öppna elden som kostar lika mycke som familjens fyrtioåriga matkonto.
Hur många har blivit ekonomiskt beroende av att hålla på med denna rena gallematias.???
http://svt.se/2.108068/1.2617524/sa_minskar_vi_utslappen_snabbt
Ingemar!
Problemet är att de påvisar återkopplingar som inte finns med i Desslers/ Trenberths modeller. S&B är smarta som inte hävdar vad i återkopplingarna består mer än att de faktiskt existerar. Grundtipset som ligger närmast tillhands är att molnen själva inte är de slavar till temperaturen Dessler och Trenberth vill ha det till och att de utgör en forcing som driver förändringar i strålningsbudgeten.
Att inte förstå molnens egenskaper och återkopplingar är att bygga hela klimatvetenskapen på lösan sand och jag tror att de sprungit vilse i detaljer och Dessler och IPCC använde osäkerheterna om molnens egenskaper för att dels fylla upp kunskapsglappen och tillskriva molnen turboegenskaper de inte har för att få ihop ett klimathot som stämmer med ”the cause”.
Både lägren har problem med sin bevisföring om molnens negativa alternativt positiva återkoppling och de försöker använda satellitmätningarna som inte kan skilja den ena återkoppling från den andra. Så båda lägren försöker klyva hårstrån med bordskniv i de mätdata de använder till ”bevis”. S&B har gjort den bästa bevisföringen med användandet av sina olika metoder för att visa på diskrepenserna med modellerna. Desslers vad som skulle vara bebunkning av Spencer blev tvärtom en bekräftelse av Spencers slutsatser med enda skillnad att dessler fick ner skillnaderna genom användandet av ceres istället för Spencers HAD cru tempserie.
Vad få uppmärksammat är de stora motsägelserna mellan antagandet temp/ vattenånga/moln sedan 1984 jmf modellerna. Vi vet att tempen steg som mest under den period som de lägre molnen minskade som snabbast och har nu sedan 98-2000 legat kvar på en 4-5% lägre nivå än 1984 vilket förklarar ”platån”fram till idag och vi har inte en susning om hur molnbildningen såg ut innan 1984.
Jag håller fortfarande kvar i min hypotes om att de tempförändringar vi bokfört sedan sekelskiftet i huvudsak är en bokföring av framförallt det låga molntäckets förändringar samt en ökning av TSI. Bästa delförklaring till vad som påverkar molnbildningen är Svensmarks teori. Kosmisk strålning är en ”fine tuner” av vår alltid närvarnade fungerande något tröga huvudtermostat i form av molnen. Molnen är både passagerare och chafför. Resonemanget i Spencers bok ”den stora blundern” är logisk.
Vad jag tycker är värt att låta falla inom molnens forcing/återkoplling är dess möjliga förmåga att driva på PDO och AMO med Ninas och Ninjos.
Utan någon hittad hotspot och med en vattenånga som inte heller följer modellerna så saknas det vitala delar i klimatmodellerna. Lägg in molnen som forcings för tempförändringarna sedan 1984 så sitter allt som en smäck.
Jag sätter en peng på att när vi får nästa större molnförändring så drar både temp och PDO samt AMO åt det håll molnen (cosmic ray) bestämmer.Effekten i CERNS molnkammare när de stängde av magnetfältet med den snabba ökningen av större partiklar är en mycket spännande förhandvisning av vad som komma kan om sambandet mellan kosmisk strålning och molnbildning.
Co2 är ett dammkorn på läktaren i den här matchen !
Molnbildningen ur konstens historia är även den rätt kul, i den äldre konsten var dramatiska moln obligatorisk,men senare vid mera
modern konst försvann molnen oftast,även i fotografin efter
50-talet bannlystes molnen.äldre foton mellen 30-50 tal skulle
det vara bulliga moln,detta ansågs inom fotografin under 60-
70 tal som ’romantisk’ stil,molnen försvann ur fotografin med oftast
rent vita eller helt svart himmel för fotografin skulle vara mer i do-
kumentär stilart,grafiken fick mer stark svart och vit med starka kontraster istället.
Så Al Gore i sin film, förde in dessa molnbildingar med undergångs-
stämmning ala 1700-1800 tals stil igen,tacksamt som dramatik.
ALI.K.
Konstnären Edvard Munck var en mästare med moln som underblåste
den psykologiska effekten, Skriet lär ha tillkommit under påverkan
av vulkanutbrott från Island, som medförde dessa ovanliga moln fick
ingå imotivet som väsentlig del i stämmningen i hans målning.
Även A.Strindbergs målningar har ofta kraftigt dramatiska moln-
effekter.
ALI.K.
Slabadang
Njut. 🙂
http://www.youtube.com/watch?v=yW6a7Pi3-6I&feature=related
Christopher E # 57
Till Thomas försvar måste jag antyda att följande kan förklara var värmereserverna ev kan finnas, dvs hettan är påslagen och synlig. 🙂
http://www.youtube.com/watch?v=Yzn2NGmjgig
C-G #59,
Så mycket som jag förstått så tror jag inte att Dessler har gjort fel i detta avseende.
Lutningen på Desslers regressionslinje kommer att bestämmas av relativt stora och snabba ändringar i temperatur och strålning från en månad till en annan. Man kan se dessa snabba ändringar i figure 1 i Desslers artikel i Science 2010 (se referenslistan ovan). Dessa snabba ändringar beror på intern variabilitet, förmodligen genom att värme går fram och tillbaka mellan atmosfär och hav.Under så kort tid hinner forcingen från ändrade växthusgashalter inte ändra sig så att den kan konkurrera med den ändrade strålningen.
Hur det än är med den saken så visar fasplanskurvorna att man inte kan anta att forcingen är konstant. Men detta beror inte på att växthusgasforcingen varierar utan på andra snabbare variationer i klimatsystemet.
Använd samma resonemang men på en större skala. Jordens temperatur vs instrålning.
Amsu temperaturen för ex ch5 visar en peak vid NH sommar.
http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/
Men strålningen som jorden mottager är inte konstant som solkonstanten kan förleda en att tro utan variera med avståndet till Solen. Och är mellan 1413 och 1321 w/m2. Högst vid NH vinter. Dvs när medeltemperaturen i atmosfären är som lägst tar jorden emot som mest solenergi. Ännu en underlig sak är att ch5 visar 3 distinkat årstider. En vår där temperaturen stiger i ca 5 mån från ungefär början av mars till sommarsolståndet + någon vecka. Sedan en höst där temperaturen sjunker i ungefär 4 mån. Och sedan en vinter om ca 3 månader med ungefär konstant temperatur från ungefär 1 dec dvs före vintersolståndet.
I en perfekt värld skulle temperaturen variera propotionellt mot instrålning. Absolut inte tvärtom. Nu är andelen yta mellan hav och land olika mellan NH och SH. MEN tidsåtgången uppvärmning och avkylning skiljer sig åt. Det tar längre tid att värma atmosfären än att det tar att kyla atmosfären. Varje år.
Den enkla fasplansanalysen visar att TSI, solinstrålningens absoluta tal och därmed värmeutstrålningen är underordnad de andra temperaturreglerande faktorerna.
Bertel! #66
En sång med hjärtat vänt ut och in. Hon är fanatastisk!!
Thomas #42, 43,
Ursäkta att jag missat dessa frågor från dig tidigare.
Angående vad Spencer och Braswell skriver:
At high time resolution, we even find some evidence of a negative regression slope when referenced to surface temperature. This cannot represent the real sensitivity of the climate system since, as mentioned previously, the system would be unstable to perturbations.
Vad de diskuterar där är vad som händer när man använder den traditionella regressionsmetoden, den metod som de kritiserar, på satellitdata. Innan de kommer in på sin nya fasplansanalysmetod använder de alltså först den traditionella metod som Dessler och Trenberth har använt i sina artiklar för att analysera sina data. De får då ett helt orimligt resultat som inte stämmer med de fysikaliska lagarna och använder detta som ett argument för att denna traditionella regressionsmetod är ofysikalisk.
Om att Spencer och Braswell fått en låg klimatkänslighet men att den är osäker skriver du:
I så fall kanske det vore bättre att vänta dessa år innan man som du slår så stort på trumman för att S&B visar på en låg klimatkänslighet.
Vem slår på trumman för osäkra data? Slår jag på trumman för att jag någon gång då och då redogör för eller nämner en berömd artikel av Spencer och Braswell som kan innebära att klimatkänsligheten är låg?
Hur kan detta jämföras med dem som framhåller ett mycket osäkert intervall på 2 – 4,5 grader där konfidensgraden är (nästan skrattretande låga) 66%.
Att detta skulle innebära att klimatkänsligheten är hög och att klimatkatastrofen närmar sig basuneras ju ut både direkt och indirekt och så ofta att hur man än vrider och vänder sig kommer man inte undan sin dagliga dos av propagandan. Där kan man verkligen tala om tomma tunnor som skramlar mest.