För knappt 6 år sedan gjorde jag ett inlägg om att SMHI inte kan simulera Sveriges klimat. Då gjorde jag en jämförelse mellan Uppsala och SMHIs RCP8.5-scenario. Nu när jag har fått tag på data för norra Sverige, tack vare familjen Bohnsacks mätningar i Luleå, kan man göra en jämförelse även för norra Sverige.
Norra Sverige är en av de regioner i världen som enligt teorin ska drabbas hårdast av de så kallade klimatförändringarna, och därför är det extra intressant att studera denna region. Eftersom utsläppsscenariot RCP8.5 är helt orealistiskt har jag istället använt mig av RCP4.5 denna gång. Nedan visas bild från SMHIs simulering för vintern (dec till feb) för utsläppsscenariot RCP4.5. Temperaturen är skillnaden mellan åren 1971-2000 och 2071-2100.
Enligt dessa simuleringar ska till exempel Luleå värmas upp närmare 5 grader, dvs 0,5 grader på 10 år. Men om man jämför med Bohnsacks mätningar ser det ut som följer:
Bohnsacks mätningar börjar redan på 1920-talet medans SMHIs simuleringar börjar på 1950-talet. Anledningen till att simuleringarna inte börjar tidigare än 1950 måste vara att SMHI inte kan simulera de varma 1930-40-talen och därför har man helt enkelt kapat bort data innan 1950. Detta skulle kallas forskningsfusk inom andra vetenskapsdiscipliner än just klimatvetenskap.
I dessa simuleringar är det bara CO2 som styr temperaturen. Vi kan därför anta att trenden skulle vara ungefär densamma om simuleringen hade startat på 1920-talet. Om man jämför simuleringarna med mätningarna ser man att det inte finns någon statiskt signifikant uppvärmning på vintern i Luleå, men SMHI simulerar närmare 0,5 grader på 10 år.
Nedan visas plottar för övriga årstider:
Den enda årstid som har någorlunda överensstämmelse mellan mätningar och simuleringar är våren. Varför vet jag inte. Förmodligen är det naturliga variationer och inte mänskliga utsläpp som styr klimatet.
Men SMHI försöker ge sken av att de kan simulera Sveriges klimat. Det har man helt enkelt gjort genom att kapa bort den delen av datat som inte stämde.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
”Detta skulle kallas forskningsfusk inom andra vetenskapsdiscipliner än just klimatvetenskap.”
Att sortera bort data utan redovisning eller ens kommentar ÄR forskningsfusk – alla discipliner.
Det var länge sedan det statliga Sverige fungerade enligt Axel Oxenstiernas meritokratiska ideal. Först befolkades statliga verk och andra funktioner med GD’ar och andra i chefspositioner med personer lojala med Rörel(s)en. På senare tid, med MP bakom ratten, så har generaldirektörer med andra lojaliteter tillsatts. Och, sådan GD, sådant verk. Är man skolad 11 år inom WWF så sätter det självklart avtryck!
https://www.youtube.com/watch?v=sINN_5FOvUQ
Tack, Magnus!
Förra året skrev SMHI så här – ” Då temperaturens avvikelse från normalvärdet är likartat inom tämligen stora områden”..
Då gällde det en jämförelse av årstider – men visst har dom rätt – klimatuppvärmning borde synas i stora områden som tämligen likartad.
I norr är det värst säger SMHI och ungefär alla andra – Men om det beror på mindre UHI eller vad vet jag inte men det mesta ser ut ungefär som vanligt däruppe.
Karesuando är längst i norr och en gammal mätstation – väldigt lite UHI.
1931 – 1960 och 1991 – 2020 – så skiljer årsmedeltemperaturen bara 0,5 grader Celsius.
Att vårarna tycks ha blivit lite varmare i Luleå kan bero på ökad solinstrålning. Slående är också SMHI:s stora övervikt med stationer i söder – vilket ger stor UHI påverkan.
Att norra Sverige skulle ha blivit 2,5 grader varmare – som vi brukar höra – känns konstigt, om man tittar runt i verkligheten.
2,5 grader på årsmedel är ganska mycket, det hade synts i verkligheten….
Magnus, tack för ett intressant angrepp!
Det är en rätt allvarlig anklagelse om ’fusk’. SMHI har ju data för just Luleå som går tillbaka till 1930 och som kan laddas ner på deras hemsida.
Men vad visar dessa data? Stöder de hypotesen om ’fusk’? Hade varit intressant att få se i diagrammen och inte bara den kortare Norrbottensserien.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=airtemperatureInstant,stationid=162870
Tack Magnus.
Av en slump så har jag kikat på extremväder i AR6 wg1.
Där är det så att hela kap 11 bygger på startår 1950.
Så jag antar det är ett generellt påbud ”från ovan”
#3 Gabriel Oxenstierna
Det som är benämnt Norrbotten RCP4.5 är klimatsimuleringarna. Självklart har SMHI data före 1950, men varför startar de simuleringarna detta år?
#4
Snart kommer de väl plocka bort Vredens druvor av Steinbeck från biblioteken. Den beskriver Oklahoma Dust Bowl på 1930-talet. Där kan vi snacka extremväder.
Tack Magnus.
Solen värmer på våren!
https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
Kom just att tänka på att NJA (nuvarande SSAB) startade i Luleå under fyrtiotalet. Detta ledde till rätt stora svavelutsläpp ända fram till slutet av 1900-talet. Har sett plottar på höga svavelhalter i marken runt verket. Kanske kan det ha haft en lokal påverkan på temperaturen i Luleå under den perioden, utöver den allmänt förhöjda svavelhalten i atmosfären under den tiden.
Bohnsacks hus ligger ju inte mer än två kilometer från masugnen, som stod för utsläppen.
mattias #6
Vi får väl plocka bort den här East of Eden också.
Tack för ett mycket intressant påpekande. Vad säger SMHI direkt på frågan om orsak till utelämnandet?
Denna hemsida som här beskriver ”allvarligt tillstånd för matproduktion i Kina pga torka” tycks helt ha utlämnat landets massiva avverkningar av skog som helt förändrat ekologi, väder och därmed markförhållanden. Regn tas inte upp av marken t.ex utan rinner direkt till vattendrag.
https://www.thecooldown.com/outdoors/china-drought-floods-farming-agriculture/
Man skyller på global heating och extrema väderhändelser.
Problemen handlar om allvarlig markerosion i framförallt norr som i sin tur påverkar vattenflöden längre söderut.
Men om detta välkända problem i Kina sägs ingenting nu när landets befolkning fått helt andra matvanor än för 30 år sedan.
Nr 7 Lasse
Tack för länken om solinstrålning, för Luleå och dom andra städerna – finfin – och talande.
Uppvärmningen? Om man tänker på utgångsläget 1980 och dess 900 och dagens 1000 – och vänder på det att det istället hade sjunkit till 800….hade vi märkt ngn skillnad?
Jäpp.
Nr 8 Jax
Tack för spännande utsläppsinfo! Det är extremt svårt att hitta opåverkade mätplatser.
Tittar man enbart på utvecklingen för asfalterade vägar och städers utbyggnad – så är utvecklingen extrem, mellan 1930 – 2020.
Påverkan på temperaturmätningar? Jojomen!
Vid min lilla håla i världen, på den västgötska landsbygden har släkten odlat och brukat och intresserat sig för väder i 100 – tals år – en titt på 100 års Förändringen visar ungefär ingen källa till oro angående värme – värmeböljorna är dom samma, både till antal, längd och maxtemperatur – värsta året ser ut att vara 1947 – ungefär samtidigt som vi nådde maximum för solinstrålningen.
Smhi har rätt, när dom talar om att värmen beror på solinstrålningen.
Co2 är till största delen en fråga för atmosfären – men i mina hemtrakter beror våran temperatur mest på utvecklingen I havet, som i perioder blir varmare och kallare.
Forskningläget angående uppvärmningen säger också att värme är farligt – men tittar man på medellivslängd i utvecklade länder så ser man att folk lever ungefär lika länge I Australien som i Sverige och som runt Medelhavet.
Den där forskningen om den farliga uppvärmningen bör nog ses över – liksom smhis val av tidsperioder för slutsatser kring uppvärmningen.
Pusselbit läggs till pusselbit. I ett öppet samhälle borde följden bli en bred kritisk debatt. Att debatten uteblir beror på politiker och medier. Detta bidrar till min rädsla för en av FN regisserad politisk rörelse för desinformation. Den som har säkra bevis har inget att vara rädd för – vad gäller fakta i saken.
SMHI är bara en i raden av myndigheter som förvandlats till en klimatalarmistisk megafon. 2017 såg MP till att SMHI minsann får utse personer med professors titel. Ger ju lite bättre tyngd om man kan skicka fram en alarmist-papegoja som dessutom kallar sig professor. 2018 tillträdde Erik Kjellström som professor i klimatologi.
Bara en i en lång rad ”forskare” i akut behov av en ryggradstransplantation.
SMHIs egen mätstation i Abisko visar bl a:
Från 1913 (startår) till 30-talet så steg temperaturen 1,5 grad. På 20-25 år utan speciellt mkt globala utsläpp steg temperaturen alltså lika mycket som det tog 40 år, från 1980, att stiga med betydligt mycket mer globala utsläpp. Utsläppen började ta fart från mitten av 1900-talet, ändå sjönk temperaturen från 30-talet till början av 80-talet med 1 grad.
Väljer man som SMHI 1913 som utgångspunkt så har temperaturen stigit 2 grader till idag. Men varför inte ta 1930-talet och jämföra med, 0,5 grad I så fall.
Sedan att temperaturen stiger mkt fortare nu än någon gång tidigare som vi ofta får höra stämmer i alla fall inte i Abisko. Där steg den lika mkt på 20 år som det tog 40 år från 1980 till idag …
https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/hundra-ar-av-matningar-i-abisko-bidrar-till-viktig-kunskap-om-klimatet-1.183245
Påminner gärna om SvD:s Under-strecket-krönika publicerad 16/9 1938, där Professor Hans W:son Ahlmann skildrar ”Den aktuella klimatförbättringen”.
https://www.svd.se/a/rL1QpK/den-aktuella-klimatförbättringen
OBS SvD:s Öppna arkiv
Du får förlåta mig Magnus men jag har lite svårt att följa Din framställning. Varken SMHI eller någon kan uttala sig om Sveriges klimat under resten av innevarande sekel. Inte heller förstår jag vad SMHI temperaturen avser. Är det ett medelvärde för hela landet eller bara för Luleå- Och vilken klimatsimulering är det . SMHi genomför såvitt jag vet inte några egna klimatsimuleringar.
Familjen Bohnsacks mätningar så vitt jag förstår endast temperaturen kl 8 på morgonen. Inte heller vet jag hur representativ temperaturen är? Rör det sig om termometerbur eller bara en termometer vid ett fönster eller mot en vägg? Det verkar väl vara något amatörmässigt minst sagt.
Dessutom blandar Du beräkningar alt lokala observationer från vill skilda tidsperioder.
Jag kan omöjligen följa detta.
Det är förväntat att klimatsimuleringar skiljer från verkligheten. I alla fall de som IPCC baserar sina rapporter på.
Läser man WG1 ur FAR, AR5 och AR6 så framgår att klimatkänsligheten beräknas med en mest trolig osäkerhet om +/-50%, mindre om man också väger in annat än utfallen av de olika klimatmoduleringarna – men det enda ett sådant tilltag visar på är hur osäkra utdata från klimatmoduleringarna i realiteten är. Ännu större osäkerhet om hela utfallet av modellernas skillnader ska beaktas. Det är nästan Macchiarininivå på hur säkra framtidsprognoser blir med en sådan osäkerhet vad gäller den kausala korrelationen. Klimatkänslighetens osäkerhet har dessutom, enligt IPCC inte förbättrats på mer än 40 år, åtminstone inte det som kommer ur klimatmoduleringarna, vilket i min värld är ett mycket stort underbetyg till de som är aktiva inom fältet och dessutom kallar sig för forskare.
Vi diskuterar detta alldeles för lite, då detta är klimatkatastrofismens oskyddade, mjuka buk.
#17 Lennart Bengtsson:
Ursäkta men jag tror inte att du faktiskt har läst inlägget. SMHI har massor med sidor på sin hemsida som behandlar Sveriges framtida klimat. Här är deras simuleringar för Norbotten RCP4.5 där jag har hämtat datat ifrån:
https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/fordjupade-klimatscenarier/met/norrbottens_lan/medeltemperatur/rcp45/2071-2100/winter/anom
Familjen Bohnsack har bara mätt en gång per dag men övereensstämmelsen med övriga stationer är mycket god:
https://klimatupplysningen.se/familjen-bohnsacks-temperaturmatningar-i-lulea/
Om man ska prata om amatörmässiga mätningar så tar väl ändå Uppsala universitet priset då de mäter utanför huset mellan en väg och en stor parkeringsplats.
#9
Den här också, ”Since Yesterday”, allmänt ansedd som en av de bästa böckerna om 1930-talet i USA (publicerad 1940). där står mycket om hettan och torkan:
https://archive.org/details/sinceyesterdayth001025mbp/page/n221/mode/2up
Och apropå klimatprognoser händer det märkliga ting med grönlandsisen just nu:
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_EN_20240701.png
tty #20
Den tackar vi för, tack tack.
#21 tty:
Anar att polarportal kommer att sluta uppdatera värdena ett tag framöver nu som de gjorde en lång period förra (eller förrförra) året
Fotbollspelarna i EM dribblar med bollen för att få mål liksom SMHI dribblar med siffror för att nå sina mål. Tror faktiskt mer på fotbollspelarnas dribblingar för där kan man se resultatet efter ca 90 minuter.
Att dra fram Luleå-Bergnäset som ett exempel är inte så lyckat eftersom data saknas mellan 1988 – 2002. Och om man bortser från det har temperaturen endast ökat med ca 1,2 grader på 73 år vilket gör ca 0,16 grader per decennium.
Till 2100 skulle det bli ca 1,27 grader högre än vad det var 2023 med dagens totala klimatpåverkan.
OT: ”Beryl slog hårt till mot ögruppens största ö Carriacou som tillhör Grenada. Enligt premiärministern var förödelsen omfattande och han beskriver det på en presskonferens som att ön ”jämnades med marken”.”
Ska bli intressant att se om kommande filmklipp/bilder därifrån kommer att visa en ö som verkligen jämnats med marken…
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VzPxpr/orkanmyndigheten-skarper-varning-beryl-nu-klass-5-orkan
19 Magnus C.
”Om man ska prata om amatörmässiga mätningar så tar väl ändå Uppsala universitet priset då de mäter utanför huset mellan en väg och en stor parkeringsplats.”
En stark utmanare om guldmedaljen är hur det såg ut i Göteborg för något år sedan. Men det har inte blivit så mycket bättre efter det, då det byggts enormt mycket runt stationen.
Göteborg:
https://www.google.com/maps/@57.7156352,11.9926762,3a,90y,279.24h,89.8t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656?coh=205409&entry=ttu
Uppsala:
https://www.google.se/maps/@59.84705,17.6320666,87m/data=!3m1!1e3?hl=sv&entry=ttu
#24
Det har faktiskt blivit ca 2 grader varmare i Norrbotten sedan början av 1800-talet, men uppvärmningen gäller främst vinter och vår, och skedde till större delen före 1950:
https://sci-hub.se/10.1002/joc.946
#27 tty:
Intressant att se att vårtemperaturen för Tornedalen stigit mer eller mindre konstant sedan 1860-talet.
#26
Falun-Lugnet är också en höjdare, placerad mellan en svartmålad ishall och en asfalterad parkering:
https://www.google.se/maps/@60.6174252,15.6584643,3a,15y,274.45h,87.79t/data=!3m7!1e1!3m5!1sZn2PELpy_p2as-ZymWmnxA!2e0!6shttps:%2F%2Fstreetviewpixels-pa.googleapis.com%2Fv1%2Fthumbnail%3Fpanoid%3DZn2PELpy_p2as-ZymWmnxA%26cb_client%3Dmaps_sv.tactile.gps%26w%3D203%26h%3D100%26yaw%3D159.88434%26pitch%3D0%26thumbfov%3D100!7i16384!8i8192?hl=sv&coh=205409&entry=ttu
Men så är den också ofta ”varmast i landet”
Den senaste bilden från Göteborg som Google har är från 2020.
Ganska skrämmande då det de senaste åren rapporterats ett flertal ”rekord” från Sveriges näst största stad.
https://www.google.com/maps/@57.7156399,11.9926249,3a,75y,279.24h,89.8t/data=!3m7!1e1!3m5!1sjSkzWJggrCngUWVsjLcEbQ!2e0!5s20201001T000000!7i16384!8i8192?coh=205409&entry=ttu
#28
”Lilla Istiden” tycks ha slutat just på 1850-talet över eller mindre hela norra halvklotet. Havsnivån gick också över från sjunkande till stigande på 1850-talet.
https://www.researchgate.net/figure/Nonlinear-and-linear-trends-in-time-series-of-mean-sea-level-at-Brest-France-for-an_fig3_237111827
Nr 15 Henrik
Där ser du även att årsmedeltemperaturen i Abisko inte ändrat sig dom senaste, snart 20 åren. Trenden pekar nu snarast neråt – snart har det blivit till spännande 30 årsperiod.
Det ser inte särskilt stärkande ut – för hypotesen om Co2. Snarare påminner det om en naturlig klimatförändring.
Nr 30 Robert Norling.
Dom rekordtidiga somrarna från Göteborg – har varit en rejäl källa till funderingar på senare år – just som det har känts som kallt och ruggigt – har plötsligt smhi basunerar ut om rekordtidiga somrar.
Deras förankring i verkligheten har förlorats i dessa vansinnesmätningar.
Förmodligen dräller det av dessa extremt overkliga mätplatser över hela Europa – som vi sett på senare år 44 grader i någon stad och dess industriområde och 30 – 35 grader runt om.
Smhi hade förr en viktig försäkring i sina temperaturmätningar – omgivande stationer skulle uppvisa likartade temperaturer!
Detta har nu lämnats och ovetenskapen rockar i våra mätningar.
Saker spårar ur i o m krav på alarmism.
#17 LB. Har inte gått igenom alla kommentarer än, men måste reagera på professor emeritus Lennart Bengtssons fräcka påstående om familjen Bohnsacks fantasiska mätserie i Luleå: ”Det verkar väl vara något amatörmässigt minst sagt.”
Min motfråga till professor Bengtsson blir då; vilka mätningar har Du eller Din familj bidragit med genom åren?
Ni kanske föredrar ”modelleringar”?
# 34 Anders. Jag är beredd att hålla med dig. Jag har ofta tittat på Bohnsacks temperaturstatistik. Jag har ett ganska bra väderminne från 1955. Via mitt arbete, mina fritidsaktiviteter, mitt idrottande, snöskottning, slåtterdräng med mera. Tittar då och då på Bohnsacks statistik och den hjälper mig att komma ihåg. Det är ett fantastiskt arbete familjen gjort. Nu i fjärde generationen. Jag cyklar förbi Skurholmen nästan varje dag.
På Vetenskapsradion i P1 går en programserie som heter ”Världen vid 2,5 grader” om allt elände som kommer att inträffa vid nästa sekelskifte om vi inte lyckas begränsa användningen av fossila bränslen.
#27 tty
Du är en gigant på att plocka fram historiska data🤩
Mina siffror gällde bara Luleå-Bergnäset från 1950 till 2023. Om man räknar från 1930 -2023 ökade medeltempen endast med 0,1 grad vilket inte blir lika alarmistiskt. Detta berodde på att medeltempen mellan 1930 till 1950 minskade med 1,13 grader.
Vilka slutsatser kan man dra av detta?
Min förenklade slutsats blir att klimatet varierar liksom vädret både på lång och kort sikt beroende på kända och mindre kända klimat- och väderfaktorer som ständigt har stötts och blötts i olika sammanhang😁
19
SMHI genomför inte några egna globala klimatsimuleringar. Så min fråga var vilka klimatsimuleringar har man använt?
jag kan personligen göra detta men läsare av bloggen bör dock få reda på detta!
Även om det finns frågor rörande placeringen av mätstationen i Uppsala så är det orimligt att jämföra en privat observationsserie som helt saknar vetenskaplig dokumentation med en officiell meteorologisk mätplats. Den bristande representativitet som stationen i Uppsala har är dokumenterad. Bloggen behöver ju inte ha några anspråk på tillförlitlighet med det har givetvis SMHI som svensk myndighet.
#38
När det gäller Uppsala finns ju dock ett vettigt alternativ sedan 1940-talet, nämligen F16 som ju bör vara tillräckligt bra och officiell.
Rent tekniskt är troligen mätplatser på flygfält tillförlitligare än de flesta eftersom felaktiga temperaturer, vindar, sikt eller lufttryck är direkt flygsäkerhetshotande.
#39 tty
Men risken är att dessa mätplatser är utsatta för UHI påverkan🤓
#40
Ärnafältet är rätt lantligt med liten flygverksamhet och skilt från stadsbebyggelsen av en golfbana. Det är rätt många år sedan jag var där så jag vet inte exakt var mätstationen ligger.
38-41
Har lite svårt med Lennarts uttalande då det visats på bloggen tidigare att just Uppsalas officiella serie har UHI i storleksordningen 0,5 grader som de inte hanterar. Det inger inte förtroende.
Vidare blir förtroendet ännu lägre när de nu har uppdaterat sin serie och jämfört med versionen 2019 har förändrat data efter år 2000 med 0,2-0,3 grader.
Där verkar de heller inte förklarat vad det beror på.
Sen driver ju inte SMHI stationen utan UU så vart ansvaret ligger kan jag inte uttala mig om.
#42 m. fl. Men eftersom denna verksamhet inte upprätthålls genom familjetradition är den mycket mer ”professionell” enligt vissa…
Jag vet inte hur Bohnsacks mätutrustning ser ut eller fungerar, men det är heller inte avgörande för att se trenden i temperaturens utveckling. Det avgörande är att den har stått på samma plats hela tiden, så att eventuella störningar och felkällor förblir desamma.
Jag menar att de gjort en storartad insats då de dokumenterat temperaturens utveckling och ser deras resultat som mycket mer pålitligt än de friserade och i efterhand justerade data som vi numera får dras med. Kanske vet #35 Daniel Wiklund mer om placeringen och utrustningen hos familjen Bohnsack?
Christian H #44,
De allra flesta temometeravläsningarna gjordes av flitiga och trogna ”amatörer” runt i vårt land. Sedan skickades avläsningarna in till SMHI som samlade dem i tabeller och grafer. Inget konstigt med Bohnsacks serie. På samma sätt skulle jag vilja påstå att det gick till överallt, i USA, i Europa, Island och England.
Precis som du säger Christian så är det centrala inte de dagliga temperaturavläsningarna det viktiga utan att de ger TRENDEN. Jag vet inte vad LB misstänker Bohnsack-familjen för? Har de fifflat med trenden, eller vad?
Tyvärr har det visat sig att väderinstituten är mycket skickligare på att fuska med trender än enskilda temperaturavläsare ute på landet. Jag litar mer på Bohnsack än på SMHI.
45
Jag tycker det är en märklig kommentar. Av vilken anledning skulle ett meteorologiskt institut eller meteorologiska forskare medvetet ”fuska” med meteorologiska observationer . Det är ju en ganska fantastisk anklagelse.
Jag har ingen möjlighet att uttala mig om familjen Bohnsach mätningar, vilka metoder som använts eller vilket slag av termometrar etc etc
Att på detta sätt ge preferens för amatörmässiga mätningar
är knappast något jag hade väntat mig och som jag helt tar avstånd från.
Lennart B #46
Nej, de kallar det inte för ”fusk”. De kallar det för ”justeringar”, eller ”administrativa justeringar” som Ole Humlum benämner det. Ole har några exempel på sin sida Climate4you.com.
Ett slående exempel på detta fifflande med temperaturer för att få dem att passa in i berättelsen är där han tittat på NCDCs nedjustering av 1915 års temperatur med en halv grad. Genom detta förfarande så får man en mer lutande kurva på temperaturerna under 1900-talet till idag.
https://climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#NCDC%20MaturityDiagram
Visst är det ”fantastiskt” att meteorologer har lånat sig till sådant. Men så är det.
#46 Lennart Bengtsson
Som jag sa så har ju inte UU justerat sina data map UHI som bla Magnus Cederlöf så duktigt har avslöjat.
När han sedannkontaktar dem så vill de inte prata.
Varför de helt plötsligt minskat temperaturvärden efter år 2000 inger ju inte förtroende.
Har du någon kontakt där som du kan intervjua för klarhet?
Lennart B #46
Om en central figur som Tom Wigley skriver till Phil Jones:
”So, if we could reduce the ocean blip by, say, 0.15 degC, then this would be significant for the global mean – but we’d still have to explain the land blip.”
och:
”It would be good to remove at least part of the 1940s blip, but we are still left with ”why the blip”.”
Då har jag inget förtroende för dem. När sedan nästan alla forskare och institutioner ställer sig bakom att rentvå dessa herrar tappar de också i trovärdighet hos mig.
Tillsammans med miljörörelsen sker ett avskaffande av de hävdvunna vetenskapliga premisserna och tro ersätter kunskap.
En intressant och oerhört central diskussion pågår här! Upp till ”bevis” nu Lennart Bengtsson. Du har uttalat grova beskyllningar mot goda och uthålliga temperaturmätare i Luleå. Varför verkar Du vara så mån om att hålla SMHI om ryggen? Är det professionellt?
SMHI har man ju gett upp för länge sedan, de håller bara på med klimatalarmism och vad värre är, de försummar sin uppgift att ge korrekta väderprognoser! För oss boende utanför Stockholmsområdet gäller yr.no sedan länge och navelskådarna på SMHI borde sparkas hela bunten för ihållande inkompetens och falsk klimatalarmism!
Nr 45, 46, 47, 48, 49, 50 å 51.
Idag vilseleds vi att tro att vi fått fler och värre värmeböljor och högre maxtemperaturer än någonsin, fler bränder, fler skyfall och kokande hav och att temperaturerna här I norr bara rusar uppåt och att Arktis har smält bort och isbjörnarna dött.
Det serveras alarmism till frukost, lunch och middag – av tv – meteorologer och smhi och EU och FN och inte minst av vårat eget övergripande europeiska Copernicus.
Det är en våldsam falsifiering av klimat och temperatur och en organiserad svartmålning av klimatskeptiker – klimatdebatten och den fria forskningen inom klimat är stendöd.
Svensk och europeisk industri riskerar att dö pga dessa alarmistiska galenskaper – vi tvingas av det brinnande klimathotet att bygga ut ett helt värdelöst energisystem – byggt på lögner och panik – och allt detta är en teater.
Titta djupare i forskningsrapporterna från svenska hav, normal temperatur i nästan varje rapport! Där finns inget som skenar.
Temperaturavläsningar i städer, på industriområden, längs vägar – sägs vara Sveriges temperatur – tusentals inrapporterade värden varenda dag, som är grovt påverkade av sin omgivning – och instoppad i statistiken som värden från verkligheten.
Egentligen räcker det med 4 mätstationer, från norr till söder – för att tala om Sveriges klimatutveckling, avlästa 4 gånger om dagen – 4 opåverkade stationer på landsbygden – skulle avslöja sanningen.
Att simulera klimatets framtid är ju rent humbug. Att tro att klimatets framtida utveckling och förändring kan reduceras till en enda orsaksfaktor, antropogen CO2, tillhör pseudovetenskap. Klimatsystemet är naturligtvis mycket mer komplext än så.
Jag brukar ta min pool som studieobjekt och finner då, att utan tillförd effekt värms inte vattnet, utan beroende på luftens temperatur och fuktighet, svalnar vattnet med olika hastighet. Utan tillförd energi från direkt solbelysning eller tillförd eluppvärmning, svalnar den obönhörligt sakta. Mer CO2 i luften kan inte värma vattnet, utan bara möjligtvis sakta ner avsvalningen, men inte värma den.
Nyheterna Aktuellt – ungdomar från Stockholm invaderar Split, dom vill bada och sola och festa – för det är varmt där 30 – 35 grader.
Precis det klimatet tycker även jag är underbart.
Inte undra på klimathotet måste saluföras stenhårt i Sverige- här på västkusten har julisemestern på senare år ofta inneburit regn och 15 plusgrader, på dagen.
Hittills i år har vi haft en handfull dagar med högsommar, drygt 28 grader som mest.
Havet idag är ungefär i samma temperatur – som dom senaste 100 åren.
#54
Och väderpresentatören lovade – lite lätt pressad – och inte helt övertygande att nästa vecka skulle det bli lite varmare. Det verkar som om kvicksilvret pressar sig över 20-strecket men inte så mycket mer…
#54 Magnus Blomgren:
Vad pratar du om, vi börjar ju närma oss den perfekta sommaren här i Sverige. Iaf om du frågar greta eller mp…
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ackumulerade-avvikelsekartor/hittills-denna-manad/temperatur/a
Nr 55 å 56
Jodå, nog går det fint! I sammanhanget är det värt att komma ihåg den ganska rejäla solinstrålningsökningen dom senaste 40 åren, här hos oss.
Ett igenkännbart visset semesterväder, riktigt visset t o m.
Kokhet atmosfär, ho ho ho – snart är jultomten slädföre bara en saga, säger alla dessa härliga och välbetalda väderinstitut – som vi betalar via skatten – den som lever får se när experternas Utsagor om Rovaniemi slår in.
Juli – fortsätter att vara juli – stabilt osäker, även framledes – gissar vi, här I Trollhättan….
#46 Lennart Bengtsson:
Istället för att bekymra dig över om Bohnsacks mätningar är gjorda enligt konstens alla regler, tycker jag att du borde bekymra dig över varför SMHI publicerar simuleringar som börjar efter 1930-40-talens värmeperiod.
Magnus, #58 och andra,
kanske är det en god idé att fokusera på ofoget att ständigt och jämt jämföra temperaturdata mot perioden 1961-1990.
Uppmätta data är ju endast en del i en jämförelse, den andra delen är kontexten, vad man jämför mot. Om man då systematiskt väljer att jämföra mot den absolut kallaste perioden på 100 år eller mer så kommer jämförelserna alltid att ge en uppvärmning.
Som exempel på detta så presenterar SRs Ekot idag en jämförelse av antalet sommardagar i Sverige med temperaturer på 30⁰C eller mer där nutid jämförs mot just perioden 1961-1990. Förändringen blir då större än 100%. I en interview med en äldre person säger hon att hon hellre är 70 år än tio idag. Underförstått – det går åt helvete.
Om nu damen som interviewades är 70 år så var hon tio år under den kalla 30-årsperioden och upplever därför detta som en normalitet. Men, hon har ju fel. Det var varmare både före och efter den perioden. Vår kader av meteorologer och journalister borde hjälpa till med att informera henne och andra om detta genom att lyfta blicken från perioden 1961-1990 för att diskutera förändringar på en mycket längre tidsskala, 100 år minst.
https://sverigesradio.se/artikel/dubbelt-sa-manga-heta-dagar-i-sverige
Antalet dagar över 30 grader har fördubblats senastr 10-årsperioden jmf perioden 60-90 meddelar P1.
Ökningen förutspås fortsätta vilket kommer att drabba allt fler förutspås det.
Det anses bero ökad halt av CO2.
Att det skulle ha med att antalet soltimmar har ökat tycks man inte medveten om.
Hur solen och molnen kommer att bete sig har i alla fall inte SMHI kunskap om.
Nr 58,59 och 60
JA! Varför använder smhi 2 klimatperioder för att förklara klimatet och dess utveckling – när vi har statistik från 35 mätstationer, sedan 1800 – talet?
Varför luras vi att tro att uppvärmningen började 1990?
Uppvärmningen började ju efter Lilla Istiden när solinstrålningen ökade.
Och varför skall vi även denna dag tvingas lyssna på Sveriges Radios och medias rapportering om fler ” heta dagar” – allt med SMHI:S goda minne.
Smhi själva säger om maxtemperaturer, högsommardagar och längden på värmeböljor – att inget har hänt på ungefär 100 år. Varför vill smhi ändå delta i alarmismen och förvanskningen?
Lennart Bengtsson är säkert bäst på siffror och klimat – men frågan är ju dock hur statistiken används officiellt och hur lågt smhi tillåter sig att sjunka i vilka perioder som skall användas och hur mättekniken och UHI: n hanteras.
Nya mätstationer och nya mätmetoder konkurrerar med det faktum att många äldre stationsplatser på öar och på landsbygden och i vildmarken visar något helt annat – vad är rätt, att mäta klimatutvecklingen I Stockholm och Göteborg eller i Karesuando eller Frösön?
Karesuando har ökat 0,5 grader i årsmedeltemperatur mellan klimatperioderna 1931 – 1960 och 1991 – 2020.
Enligt teorin skall uppvärmningen vara störst i norr.
Juli månad har inte blivit varmare på dom gamla mätstationerna på västkusten i Karlstad eller på Frösön eller i Karesuando på 100 år – är då värme ett nytt problem i Sverige?
Kokar våra hav – när smhi:s forskningsfartyg Svea rapporterar om normala temperaturer I svenska farvatten?
Om våra hav inte värms snabbare nu än för 100 år sedan – kan vi då sägas ha en klimatkris??
Jag är naturligtvis trög å dum och kanske obildad men jag är tillräckligt intelligent för att ana oråd….trots att jag bor i Trollhättan- TÄNK OM JAG HADE BOTT I KARESUANDO!
Vi har just nu +18 och och vinden kommer att ligga 6-8 m/s och kastvind 13-17 m/s. Solen lyser men det känns kallt om man inte befinner sig i lä.
Början av augusti 1975 hade vi en rejäl värmebölja med temp över 30 grader i nog minste en vecka. Har inte upplevt något liknande här sedan dess.
Klimatmodellerna har programmerats för att förklara (nästan?) hela den globala uppvärmningen med den ökande halten av främst koldioxid i atmosfären. Den förklaringen duger helt enkelt inte för värmeperioden på 30- och 40-talet. Det är en viktig anledning till att börja simuleringen efter den värmeperioden, alltså 1950 eller senare.