När Mosander 1843 upptäckte grundämnena Yttrium och Terbium, i Ytterby gruva kunde ingen ana betydelsen för modern teknik av denna grupp av ämnen (näst nedersta raden ovan). Fågelvägen ligger den mycket oansenliga gruvan (numera inhägnad) bara ett par kilometer från där jag själv bor. Sjövägen försåg den på 1800-talet Gustavsbergs porslinsfabrik på Värmdö med material (fältspat).
Senaste Chemistry World har en lång, mycket läsvärd artikel om den teknologiska betydelsen i dag för denna grupp av ämnen (näst nedersta raden ovan) och om problematiken i att dessa ämnen och även flera vanligare ämnen som fosfor (i form av fosfat) blir allt mer utspädda och svåråtkomliga.
Hur många av TCS läsare har tänkt på att ex ett vindkraftverk på 1 MW nyttjar 1 ton magneter av neodymlegering, och att en Toyota Prius har ca 1 kilo neodym i elmotorn och ca 15 kilo lantan i batteriet?
Tänkvärd läsning
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Jag ska kolla in artikeln, källor till grundforskning är alltid intressant 🙂 . Men det här med brist på jordartsmetaller, var inte det en del av vad Erlich fick på skallen för? Andra källor (här, här och här) ger vid handen att det inte är så alarmistiskt med dessa resurser givet vår snillrikhet inom teknologi. Jag läste btw här att en av de största fyndigheterna av Litium finns i Afghanistan av alla ställen.
LKAB har upptäckt apatitkoncentrat i sandresterna som kan ge ett värdefullt tillskott av jordartsmetaller. Något positivt med vindkraft i alla fall, förutom att SKF får tillverka kullager för allt vad tygen håller.
Ni har väl noterat att den dominerande exportören, Kina har infört exportförbud på sällsynta jordartsmetaller från och med i år.
Till USA:s stora förtret. Nu får de senare exploatera sina egna resurser med de milöjökonsekvenser det medför. Kineserna menar att den miljöförstöring som brytningen medför i Kina skall komma deras industri tillgodo.
USA och andra får stå ut med miljökonsekvenserna i sina egna länder
Den sk ”gröna” industrin som skulle medföra så mycket arbetstillfällen i occidenten har flyttat arbetstillfällena till orienten.
Än en gång har våra blåögda politiker blivit blåsta av sin egen korkade politik. Och vi får betala – dyrt.
Intressant artikel.
Också intressant att dra en analogi till den upphetsade stämning som rådde här då svt körde sina inlägg om peak-oil och peak-fosfor eller vad de nu hette…
Då fanns det inga som helst problem, olja kommer aldrig ta slut, fosfor kan man minsann återvinna (även om ”ingen gör det”), det löser sig, någon snubbe i garaget hittar på något smart osv Nemas problemas.
Men med dessa metaller är det tydligen annorlunda, är de prognoser som artikeln stödjer sig på mer trovärdiga eller? Eller anar jag en koppling till att man kan ge ”grön teknik” en känga som det inte blir någon proteststorm denna gång? Eller är det bara olja som aldrig kan ta slut?
Men slutsatsen i artikeln är väl att vi ska hushålla med de resurser som finns, recycling is the shit. Eller hur? 😉
Kina slog ut utvinningen i andra länder bl a USA genom att dumpa priserna för ca 10 år sedan. USA har stora tillgångar och skulle i princip snabbt kunna ta upp produktionen igen, men det juridiska trasslet med miljöprövningar och överklaganden förväntas ta ca 10 år.
Det finns god potential även i Sverige, men det har knappast prospekterats här.
LKAB har också mycket stora fosfortillgångar i sin apatitslig, men hittills har utvinning inte lönat sig eftersom arsenikhalten är relativt hög (60 gram/ton) och rening blir dyr. Fast å andra sidan finns det mycket mindre kadmium än i fosforit. Skulle fosforpriserna stiga, vilket verkar oundvikligt på lång sikt, kan Sverige bli en stor producent.
Och kopparpriset gick all time high idag.
Nästan 10.000 dollar för 1 ton…..
#4# Ja dollarn är inte mycket att lita på…
Och bankräntorna värdelösa. Bäst är att spara i guld och silver – tar mindre plats än kopparn.
#3# Få se om våra politiker skänker bort tillgångarna till EU på samma sätt man gjort med vårt uran i euratom avtalet.
För en gångs skull får jag hålla med tty att det nog inte är någon fundamental brist på sällsynta jordartsmetaller. Det är bara efterfrågan som växt så snabbt att man inte hunnit med i utvinningen. Det kan däremot bli problem på kort sikt. Förhoppningsvis sitter också några smarta kemister eller biologer och klurar på hur man skall utvinna dem med mindre åtföljande miljöförstöring.
En mer bortglömd framtida bristvara kan vara helium. Den utvinns som restprodukt ur vissa naturgastillgångar och för närvarande håller USA på att dumpa sedan länge sparade strategiska lager. När de är slut om några år kan priset skena. Till skillnad från sällsynta jordartsmetaller är också återvinning problematisk eftersom helium har en tendens att läcka ut i atmosfären. I teorin kan man utvinna helium ur luft, men priset lär bli tusentals gånger högre än idag.
Labbibia, en otrevlig konsekvens av det höga kopparpriset är att man inte ens kan använda metallen i många sammanhang där man tidigare gjort det eftersom den är så stöldbegärlig att man måste ha vakter.
För alarmister som beräknar när alla resurser ”tar slut” kan detta vara nyttig läsning :
http://www2.chinadaily.com.cn/china/2011-01/17/content_11861839.htm
Discoveries fuel China’s resource security
“For instance, by the end of last year, the available reserves of iron and aluminum increased by 41 percent and 39 percent compared with the levels in 1999.”
För övrigt ställer jag mitt hopp till att CO2 inte tar slut
Thomas # 6
Angående koppar.
Javisst, det är ju en tråkig konsekvens. Kopparstölder sker ju redan i dag i mer eller mindre organiserad form.
Det positiva, som jag tänkte på, är naturligtvis att om kopparpriset är högt, så öppnar det för svensK gruvbrytning av koppar……
Och med tanke på färgen på ärgad koppar…..öppnar vi alltså för ”gröna jobb”……. 😉
Thomas # 6
Har inget att tillägga i sakfrågan, men ditt inlägg gav en glimt om behovet av framtidstro, vilket innefattar miljöhänsyn och där har vi gemensamn nämnare.
OT
Uppdrrag granskning ikväll.
Janne Josefsson fråga i slutvinjetten:
Går det att bota en pedofil?
Doc: Nej
Min fråga:
Går det att bota en bög?
Carola har sagt att det går med förbön.
Går det att bota en klimatförnekare?
Går det att bota en klimatopatisk statistikprofessor?
Den som lever får se……
Uffe, erkänn att du blev nyfiken i en strut….. 😉
Rosenhane #10
Inte så värst…
Är det frågor som engagerar dig?
När det gäller matematik (förutom att räkna plus och minus, som någon nämnt tidigare) så tror jag att sannolikhetskalkyler och statistik får en allt större betydelse i naturvetenskaplig forskning.
Men då gäller det främst inom kvantfysik och annat svårbegripligt för en som enbart tänker själv.
Men även inom så enkla företeelser som väder krävs det mängder av statistik och sannolikhetskalkyler för att skapa förståelse för hur det kanske fungerar…
Men det är ju kanske inget som behövs för den som inte begriper det. Vädret blir ju som det blir.
OT, men en aldrig sinande källa av underhållning:
http://notrickszone.com/2011/01/19/dr-wolgang-thune-slams-climate-policy-efforts-to-steer-climate-are-utopian-pipe-dreams/
Uffe,
Janne Josefssons och mina frågor tycker jag är synnerligen relevanta.
Du förstod nog inte riktigt vad jag menade…
Eller?
”11” Apropå enkla samband så såg jag i the Economist att finska fysiker kommit underfund med hur ett blybatteri fungerar.
På tiden – efter så många år. ( Känns något mindre komplext än jordens klimat som så många förståsigpåare har mage att säga sig förstå hur det fungerar ! )
Beräkningarna av förekomsten av för oss nyttiga ”commodities ”
kommer alltid på skam – här ytterligare ett färskt exempel:
#11 ”sannolikhetskalkyler och statistik får en allt större betydelse i naturvetenskaplig forskning.” Kan du utveckla? Hur mäter du detta? Och menar du att det inte är det redan idag?
20/1
I dag är det ännu värre än vanligt! SMHI står sörjande på Östersjöns avlidna botten och en maffia med WWF och SNF lierad med böndernas producentorganisationer vill förbjuda paraquat som redan är förbjudet sedan 1983. Vidare har det varit jordbävning i Falköping och snart kommer väl den stora kometen också. Boven i sammanhanget är nog som vanligt CAGW. Bilprovningen kommer nog att slita Förvillarvandringspokalen ur SI:s händer om man får tro UI.
Adolf Goreing #16:
Jag la märke till intressant utveckling inom klimatspådomens synonym aktiemarknaden. Saxat från dagens PS :
”Bästa hedgefondförvatare var enligt DI/Morningstar i fjol Jonas Bengtsson, Svante Bergström och Martin Sandquist som hade en avkastning på drygt 18 procent i fjol med sitt Lynx.
Firman anställer enbart matematiker och ingenjörer och Bengtsson berättar att fonden använder sig av 27 modeller som styr handeln. Ofta handlar det om att gå mot strömmen.
”Placerarkollektivet är irrationellt, det är tack vare det vi kan tjäna pengar på att följa trender. De affärer som känns allra sämst i magen, till exempel när våra modeller sa att obligationer var köpvärda trots att räntorna var rekordlåga, blir ofta de bästa”, säger han till tidningen och tillägger stolt att 2008 är fondens enda år med negativ avkastning.”
Vem vet.. kanske naturvetarna åker ut från klimatmodellerandet och ersätts av matematiker och statistiker :). Hursomhelst kan det knappast bli värre.
Toprunner # 18
Hehe…..ja eller varför inte en ny klimatprognosmakare i form av en chimpans.
Om jag inte minns fel var det en sådan som spöade hela aktiemäklareliten någon gån för 20-30 år sedan…..
Hursomhelst, att spöa MetOffice långtidsprognoser klara ju vem som helt i princip, eftersom dom de senaste åren varit sämre än slumpen….. 😉
#18 min poäng och vad jag egentligen far efter, är att statistik och sannolikhetslära är en integrerad del av naturvetenskapen. Vad som är den stora bristen i klimatforskningen generellt är felanalyser (en del av statistiken – det är därför jag vädjar till OH att vända lansen inåt – bara en enda gång). En självklarhet med felanalyser, trodde jag. Hur kan man annars bedöma slutsatsernas riktighet? Ofta gör man inga analyser alls och säger att det inte går…MEN ÄNDÅ drar man svart-vita, robusta, solida slutsatser. Detta bryter mot alla vetenskapliga regler jag känner till. Eller, så gör man en felanalys som tydligt visar att nollhypotesen ligger inom konfidensintervallet men man väljer att ignorera detta genom att säga att ANDRA bevis pekar på att det visst är sant (dessa bevis är naturligtvis OCKSÅ uppbyggda på samma sätt). Snacka om gungfly! Dessutom är det så att IPCC har ju valt att lägga ihop alla klimatmodeller (kallas ”ensemble”) och dra ett medelvärde för att få en genomsnittlig trend. Man vet helt enkelt inte vilken som är riktig -säger man. Men borde inte det vara enkelt? Den som är minst dålig är väl den som ligger närmast den observerade trenden? Visst ja, det var visst Spencers – som inte ens hade med någon antropogen påverkan. (Den får alltså inte vara med).
Om politikerna hade tillgång till en felanalys som tydligt pekade på osäkerheterna så skulle man förstå att det går inte att dra några som helst slutsatser i dagsläget. Att göra det ändå är inte vetenskap – det är politik. Man får ofta höra hur man har kommit fram till 90 % sannolikhet att det är antropogen påverkan som ligger bakom temp.trenden i modern tid. Det fula är att man inte talar om att det är ett antagande i modellerna. Man förutsätter där att påverkan är så stor. I själva verket går det ganska enkelt att visa att påverkan är högst 50% med moderna forskningsresultat. Se P Michaels träta med G Schmidt bl.a. Det intressanta är då att IPCC:s formulering att klimatförändringarna de senaste årtiodena skulle till största delen bero på antropogen påverkan är fel. Eftersom det handlar om =< 50 % (om man accepterar IPCC:s data i övrigt) så borde formulering vara ”till viss del” eller ”max hälften”. Anledningen är ju bl.a bias i tempmätningarna (på land) bortåt 60%, att aerosolerna inte har den nettokylande effekt man tidigare trott och att vattenånga har ökat i stratosfären (och därmed tempen.) Judith Curry har det på sin blogg:
http://judithcurry.com/2010/12/16/michaels-controversial-testimony-part-iii/
Frågan infinner sig igen och igen och igen: om osäkerheterna är så stora att inga slutsatser kan dras varför envisas man med en fokusering på åtgärder mot klimatet när det inte ens går att verifiera att det gör någon skillnad? Svaret har inte med vetenskap att göra och om IPCC gör anspråk på att representera det vetenskapliga läget, då hör inte förslag till ”åtgärder” hemma i deras rapporter ej heller policydokument.
Statistik och sannolikhetslära används inte för mycket inom klimatforskning. Det används för lite!
Adolf Goreing #20:
Den slutsats jag drog efter att ha läst sannolikhetslära var att alla sannolikhetsberäkningar grundas på ett antagande (gissning) sen väljer man beräkningsmetod utifrån det. Metoden är väldigt exakt och räknar med stor precision.
Ta exemplet med hur man vill minska antalet olyckor i trafiken genom att sänka hastigheten. Varför skulle man ha hastighet som bas? Man kan ju like gärna ha slump, tid, fordonsmodell, färg på bilen eller kanske en mix av alla som bas? Valet av bas avgör ju sen beräkningsmetod.
Gissar man fel ansats till att börja med blir det galet utfall hur bra man än räknar m.a.o. föga vetenskapligt.
#21 Exakt!
Om man bygger en klimatmodell som med vissa ansatser ger resultat som överensstämmer med observationer, hur kan man veta att ansatsen är korrekt? Jo normalt ska inga andra ansatser isåfall ge ett korrekt resultat, vilket dock Spencer har visat att det går utmärkt – utan antropogen GHG. Alltså kan i detta sammanhang ”allt” vara sant och du väljer din sanning – ansats – utifrån vad du själv TROR. Vet politikerna om detta?
Adolf Goreing #22
Problemet är att det är lätt att bevisa matematiskt att det finns ett oändligt antal sätt att matcha en given kurva. Av dessa är det maximalt 1 (ett) som stämmer med den process som kurvan beskriver.
Men vilket?
#23 alltså finns det flera ”lösningar” till temp.kurvan och påståendet att kurvans utseende går anbart att förklara med hjälp av antropogen GHG är ett politiskt ställningstagande, ej vetenskapligt.
#24 ”enbart” ska det vara
”In some parts of Sweden, all new toilets must be able to divert urine for storage and use by local farmers.” Från artikeln, någon som vet mer om detta. Till exempel vilka delar av Sverige som avses?