Konsten att bygga en politisk återvändsgränd. Wikimedia commons.
Under senare år har politiker och medier valt en delvis ny väg att mörka ett öppet och sakligt samtal om viktiga frågor. Det är mycket intressant, men farligt. I stället för att peka ut konkreta samhällsproblem och objektivt diskutera för och emot konkreta lösningar eller förklaringar har frågeställningarna kapslats in bakom diffusa principer, som till det yttre kan verka trygga. Idén är att en analys av orsak och verkan skjuts åt sidan, varefter intetsägande och försåtliga begrepp förs in i debatten.
I miljödiskussionen talas därför inte om att det finns (åtminstone) två läger av klimatforskare som tolkar uppgifter om orsakerna till atmosfärens uppvärmning delvis olika. Nej , medier och politiker talar i stället om ”försiktighetsprincipen”. På så vis kan den ena sidan av forskarsamhället – den tvärsäkra och politiskt väletablerade – tillåtas diktera samtalet. Dörren stängs följaktligen för andra sidans forskare, utan en öppen diskussion. Och på så vis växer den enastående ”klimathets” fram som vi skådat sedan år tillbaka. Stor oro sprids över ett orsaksfenomen som kanske inte ens existerar i vetenskapens värld till den grad som trumpetas ut. I ett meningsutbyte som jag haft med den politiska chefredaktören på Bonniers tidning Sydsvenskan, Heidi Avellan, bekräftar hon att tidningens intensiva krisbevakning av klimatet beror på ett redaktionsbeslut som baserats på just försiktighetsprincipen. Avgörande är alltså inte sanningen om CO2, utan ett av mediet beslutat ”försiktigt” ställningstagande till eventuella risker. Och som sagt, dörren stängs för en öppen diskussion i saken.
På senare tid har en liknande manöver tagits i bruk rörande den påtagligt misslyckade svenska strategin mot coronavirusets härjningar. Nu talar medier och politiker om ”ansvarsprincipen”. Enligt upphovsmännen till denna av Regeringen beslutade nyskapelse för den offentliga sektorn anses den ansvariga till en risk vara det subjekt som ska kontrollera den farliga verksamheten. Vem som detta är blir av naturliga skäl ofta tämligen oklart. Om jag nu talar om covid uppstår nämligen frågan: är det Regeringen i toppen, Landstingen på mitten eller Kommunerna i basen som bär ansvar? Begreppet (ansvarsprincipen) blir således inte bara luddigt, det är något av en truism, ty alla de nyss nämnda organen bär sin del och ska var för sig förstås agera ansvarsfullt.
Det centrala problemet rörande covid är att lanseringen av en vag politisk princip kommer att dölja ett sakligt samtal för och emot om vilket subjekt som orsakat att den svenska covidhanteringen misslyckats. Mycket talar för att det är Regeringen som ytterst bär ansvar för de initialt höga dödstalen, i egenskap av det svenska samhällets högsta exekutiva myndighet. Inte undra på att socialminister Hallengren är en varm förespråkare för den dragspelsliknande ansvarsprincipen. Hon vill förstås dela Regeringens ansvar med andra. Eller med andra ord skylla ifrån sig. Och följden blir något helt annat än ett utkrävande av juridiskt ansvar: det blir en utspädning av Regeringens ansvar.
Jag är övertygad om att liknande principiella dimridåer finns inom flera andra politikområden där orsak och verkan måste ställas under lupp. Förklaringen är tämligen enkel. Många offentliga organisationer vill genom dåligt genomtänkta och försåtliga principer, direktiv och liknande förhållningsregler skapa sken av att situationen är under kontroll. Man tror nämligen att god samhällsstyrning ska åstadkommas på detta vis. Men i realiteten händer som framgått det motsatta. I stället för att söka leda sanningen i bevis om orsak och verkan blir effekten att man blandar bort korten för att få igenom sin egen politik (eller slippa kritik för misslyckanden). Poängen är att en öppen och saklig debatt samtidigt undviks om just vad det är som är orsaken till det som händer i samhället eller inom miljön.
Lanseringen av vaga politiska principer är enligt min mening ett utslag av kunskapsfientlighet. En saklig diskussion ersätts av begreppshysteri, där luftiga principer leder människor vilse. Bakom skeendet syns politiker och medier, men tyvärr också en ganska lång rad av personer från svenska universitet med vetenskaplig utbildning. De vill inte besvara frågan om vad som är orsaken till ett fenomen som kan vara riskabelt. I stället söks politiska lösningar a propå fenomenet. Det jag talar om är alltså en samhällsfara. En mycket allvarlig svenskt utveckling.
Torsten Sandström
”Socio-ekonomiska faktorer” som orsak till våld och kriminalitet är ett begrepp som använts på liknande sätt. Ansvaret för kriminella handlingar flyttas bort från individen och diskussionen om ansvar och orsaker havererar.
Att hänvisa till försiktighetsprincipen är självmål.
Det betyder ju att det är osäkert om det finns ett klimathot, men att man agerar som om klimathotet finns.
Då undrar man vad som media/politiker anser är osäkert ? Hur osäkert ? Hur har de bedömt risken för klimatkatastrofen.
Minns en intervju för några år sedan med Löfven. I klimatfrågan hänvisade han till försiktighetsprincipen.
Tyvärr (naturligtvis) ställde reportern inga följdfrågor.
Ett exempel på där försiktighetsprincipen används är elbilar.
#3 Sigge
Att svårsläckta bränder med hälsovådlig rök ökar bortser man ifrån. Dessutom kommer det bli ett enormt sopberg med miljöfarligt avfall när alla batterier ska kasseras. Försiktighetsprincipen är tydligen bra att hänvisa till när man vill göra kortsiktiga vinster men slutresultatet blir som att kissa ner sig. Det värmer möjligen en liten stund.
Det finns två olika försiktighetsprinciper. Den ena försiktighetsprincipen är att inte gå över gatan, för det kan komma en bil. Den andra försiktighetsprincipen är att ta in information från alla håll, för att se om det kommer en bil, innan man går över. Den ena försiktighetsprinciper leder till att man står kvar, och den andra gör att man kan gå vidare. Jag brukar ställa frågan vilken av dessa försiktighetsprinciper det är som åberopas…
I Dagens SVD intervjuas Maria Ferm (MP)
En av dessa maktpersoner som strävar efter Utopia.
Gränslös värld utan koldioxidutsläpp är målet.
Obegränsad rätt till välståndet i Sverige för alla samtidigt som detta skall förses med restriktioner så det inte blir ojämlikt.
SVD kan också berätta:
https://www.svd.se/sex-procent-ar-klimatfornekare
Baserat på denna:
https://www.gu.se/sites/default/files/2021-06/Svenska%20klimatf%C3%B6rnekare%20F%C3%B6rhandspublicering.pdf
Försiktighetsprincipen kan ju tillämpas tvärt om också! Är det rimligt att rasera världsekonomin för något så osäkert som klimatkrisen? Eller ska vi försiktigtvis vänta och se?
Matsi #5,
klockrent! 👍
För övrigt så skriver SvD idag om en kommande SOM-undersökning som slår fast att eftersom endast 5% av befolkningen är ”klimatförnekare” och hela forskarsamhället 100% klimatkatastrofister (mitt val av benämning) så är vi att klassa som faktaresistenta.
Fast det kanske inte är så konstigt, eftersom samma undersökning visar att vi är lågutbildade (och främst män).
(Lasse här ovan har lagt ut länkar)
Hej hopp!!
#7 forts.
Tycker dock att det finns ett tillfälle där försiktighetsprincipen kan och ska användas. Det är i frågan om att spruta ut partiklar i atmosfären för att sänka temperaturen. Där ska försiktighetsprincipen tillämpas. Är det rimligt att sänka temperaturen på detta sätt utan att ha koll på alla väntade och oväntade effekter? Nej, naturligtvis inte! Vi bör tillämpa försiktighetsprincipen och låta bli, helt enkelt.
Det är nåt väldigt primitivt över hur det här med klimathysterin har vuxit fram. De som driver det tror de räddar mänskligheten när de i själva verket gör den en otjänst. Att inte båda sidor inom vetenskapen får säga sin mening påminner starkt om medeltid. Det är alltså en återgång till nåt som alla trodde var historia. Straffen är inte lika hårda men de kan ändå förstöra karriärer. Alla dessa förment goda krafter har lyckats skapa ett axiom, att CO2 orsakar temperaturhöjning och klimatförändringar.
Läser också SOM undersökningen och tankarna leder osökt till Sveriges fula historia av att vara initiativtagare till världens första rasbiologiska institut där utställningar visade dem fysiska skillnaderna i skallben på olika raser och därmed dess intelligens. Att SOM får skattepengar, våra skattepengar, för att måla ut vissa åsikter att vara kopplade till lägre utbildning (och därmed lägre IQ) är en skandal och i tangentens riktning går vi spikrakt mot en upplyst despoti där endast rätt åsikter får förekomma.
#8 foliehatt
SOM undersökningen:Frågan som definierar klimatförnekelse lyder ”Frågan lyder ’Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Klimatföränd-ringarna är i huvudsak orsakade av mänskliga aktiviteter’. Skalan går från 0 ‘Helt felaktigt påstående’ till 10 ‘Helt riktigt påstående’
Det saknas bakgrundsberättelse så här får respondenten själv bestämma vilken period som avsees.
Det saknas också definition av vilka förändringar som avses.
Havsnivån?
Vad jag kan se så är ett naivt svar mer accepterat än ett välinformerat!
Själv hade jag nog hamnat i gruppen som svarat ”i någon mån 0-3” i den 10 gradiga skalan.
Vore kul med en enkät här i gruppen!
Svarade själv på en liknande enkät från SOM igår.
All form av värdering av frågorna överlåtes till respondenten! Det ger väldigt ytliga svar-man tänker på olika saker när man svarar om man är trygg i samhället tex.
Hejsan,
Blev tvungen att skriva till SvD:
Hej Erica,
Tack för SvD som jag prenumererar på och oftast njuter av. Du fick i uppdrag att skriva om SOM – undersökningen där Skattebetalarnas pengar har gått till att studera en viss åsiktsgrupp i Sverige.
Tyvärr får undersökningen och din artikel mig att känna ett stort obehag. Att vissa akademiker får anslag för att studera åsikter kopplad till människors livssituation är inte forskning utan översitteri. Är mindre bemedlades åsikter mindre värda?
Med vänlig hälsning,
Lennart Svanberg
Numera är det mesta grönt. Till vintern lär även snön vara grön. I dagens kurir läser jag om det gröna stålet som ska produceras i Boden. Längre fram i tidningen står det ”Regeringen satsar på gröna kreditgarantier: Akut kris”. Åsa Lindhagen (nästan grönt hår) motiverar garantierna med en klimatkrisen som hon beskriver som akut. Hon ger exempel på omfattande problem med skogsbränder, smältande isar både i Arktis och Antarktis, översvämningar och oväder runt om i världen-orsakade av klimatförändringar. ”Det vi ser idag är bara en mild föraning om vad som väntar om vi inte agerar, säger hon”. Åsa L pratar om skogsbränder. Här i Luleå var det en skolbrand på lördagkväll. Tonårspojkar redan förhörda. För några år sen eldades två högstadieskolor, där undervisningen fick flyttas under drygt ett år. Även en låg och mellanstadieskola och ett skolbibliotek brann. Och ett dagis, en bagarstuga, en vallabod, bilar, soputrymmen, på långfredagen i år försökte man elda upp en stor sporthall. Och lite till. Alla bränder är orsakade av människor. Ingen har anhållits för nån av alla dessa bränder. Men Åsa L pratar inte om skolbränder (som kostar samhället miljarder varje år) bara om skogsbränder. Snart kommer alla miljöpartister att färga håret grönt. Det kanske blir en naturlig hårfärg snart, EU lär ska ta upp den frågan i parlamentet. Kan man göra grönt stål så kan man nog göra grönt hår. Nu ska jag ut på min dagliga cykeltur. Vädret är fint, ljusår från klimatkris. Men för säkerhets skull så är det bäst att välja cykeln istf bilen. Jag stödjer mig på bibeln, på Matteus, som vill att vi ska välja den smala vägen som leder till livet och inte den breda vägen som leder till fördärv.
#14 – Daniel – klockrent beskrivet om hur politikerna vid makten hellre pratar om vädret än tar tag i våra samhällsproblem.
#14 Daniel W
Vi borde inför förbud mot skolbränder!
Framförallt borde politiker vara noga med sanningen:
https://wattsupwiththat.com/2021/06/06/fact-checking-the-fact-checkers/
På punkt efter punkt visas hur alarmisterna ljuger!
”3 to 6 times more area must be burned to restore historical fire regimes”
Frågan om när och hur man skall tillämpa försiktighetsprincipen, har gett upphov till mycket diskussion och blandade och motstridiga åsikter.
Åberopandet av försiktighetsprincipen förutsätter att potentiellt oacceptabla skadliga effekter som härrör från ett fenomen, produkt eller process har fastställts och när inte strukturerade metoder för riskanalyser, som omfattar: riskidentifiering, riskbedömning och riskhantering, är tillämpliga eller där den vetenskapliga bedömningen inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig säkerhet.
Beslutsfattare står hela tiden inför dilemmat att väga enskilda människors, industrins och organisationers friheter och rättigheter mot behovet att minska risken för skadliga effekter på miljö eller människors, djurs eller växters hälsa.
Beslutsfattare måste vara medvetna om graden av osäkerhet som hör samman med resultaten av utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig information. Att bedöma vad som är en ”acceptabel” risknivå för samhället är främst ett politiskt ansvar.
Beslutsfattare med politiskt ansvar som står inför en oacceptabel risk, vetenskaplig osäkerhet och allmänhetens oro är skyldiga att finna svar.
Förövrigt anser jag att med tanke på vad alla riskanalyser kring kärnkraft och vattenkraft har kommit fram till är det huvudlöst att inte bygga ut dessa i Sverige.
Lika stor skada som faktaförnekande vetenskap, journalister och politiker gör de som utan att blinka tror på skrönorna och drar felaktiga slutsatser. Dessa är trots allt i majoritet antalsmässigt och driver vansinnet allt mera extremt. Nyttiga idioter som naturligtvis förekommer och förekommit överallt historiskt med katastrofala följder:
https://nyheter24.se/nyheter/962746-ny-studie-barn-som-ater-veganskt-blir-flera-centimeter-kortare
Att tillämpa försiktighetsprincipen som en reglering för myndigheter är helt förödande för rationella beslut. Rationellt beslutsfattande inbegriper både positiva och negativa utfall, sannolikheter för dessa, samt kostnader som vägs mot varandra. Utfallen här bör även inkludera klimatpolitiska åtgärder samt kostnaden för dessa 100% säkra negativa utfall.
I Sverige tillämpades försiktighetsprincipen på ett katastrofalt sätt när det gäller pandemin.
Sv 1426 döda per miljon innevånare
Da 434
No 144
Fi 173
Regeringen har inget att vara stolt över när det gäller pandemin.
När det gäller dödsskjutningarna går Sverige före och leder skytteligan trots att försiktighetsprincipen tillämpas mot brottslingarna.
Sitt still i båten och studera verkligheten annars riskerar du att förvärra problemen som du ska lösa.
#12
…”mänskliga aktiviteter” betyder inte enbart utsläpp av fossil koldioxid, utan kan innefatta förändrad markanvändning med utsläpp från jord och skogsbruk och även förändrat albedo, samt ökat inslag av värmeöar.
Att tillämpa försiktighets principen i klimatfrågan innebär att man spenderar enorma belopp på att eventuellt bromsa uppvärmningen någon tiondels grad till århundrades slut. Detta enligt Björn Lomborg med fler och då har de räknat enligt IPCC:s scenarior.
Och sedan måste politikerna och journalisterna kunna förklara vad det är för hot som skulle följa med varmare klimat.
Ser man på historien så har klimatet växlat mellan varmare perioder och kallare. Kulturerna blomstrade under de varmare och kollapsade under de kallare perioderna där kallare också innebar torrare. När det är varmare avdunstar mer vattenånga som ger mer nederbörd och mer växtlighet.
Stormar minskar också. Medeltiden var dessutom varmare än den nuvarande värmeperioden och Romartiden var varmare än Medeltiden och Bronsåldern var varmare än Romartiden. Varmast var det under det postdglaciala klimatoptimat för 8000-6000 år sedan då kärrsköldpaddan levde i sjöar i Götaland.
Försök fatt få in detta i skallarna på politiker och journalister.
Jag läste nu SOM-undersökningen (länk i #6) av Henrik Oscarsson et al.
Statistiken är det inget fel på, men texten är extremt tendentiös och ovetenskapligt skriven, redan i titeln och det konsekvent användande av termen ’Klimatförnekare’, och nedvärderande av personer med annan uppfattning.
Själva frågan är väl acceptabel, huruvida klimatförändringar i huvudsak är orsakade av mänskliga aktiviteter, vilket förstås i historiskt perspektiv, men även under gångna decennier enkelt kan besvaras med Nej. Det tendentiösa är ju att det hela tiden trycks på att påståendet är helt sant, utifrån ’konsensus’-argumentet, och IPCC 2015, utan närmare utläggning. Motsvarande strategi hos medier är vi ju väl bekanta med i andra politiska frågor.
Man gör en stor sak av det självklara att om man inte tror att klimatförändringar skapar oro så finns inte heller skäl att tro att förändringarna är annat än naturliga. Man trycker också på att ’lågutbildade’ skulle vara överrepresenterade bland förnekare, även om denna faktor tappar betydelse i multivariatanalys. Intressant är förstås att jordbrukare, som ju har en ständig kontakt med naturen, tillhör de mest skeptiska, liksom företagare, som ju behöver bekymra sig över verkliga problem, snarare än högutbildade vänstersympatisörer i storstad. ’Klimatoro’ är ju tydligt den i särklass viktigaste faktorn bakom uppfattningen om människans roll (medan stigande ålder och visdom hos män ger motsatt effekt), utan att diskutera vad som ligger bakom ’klimatoron’.
Att klimathotsskeptiker är missnöjda med politiken och demokratin är ju inte heller särskilt förvånande med tanke på hur klimatpolitiken dominerar. Istället lyfts ovilja att betala mer bensinskatt (egoistiska skäl) fram som orsak till skepticism. Ingenstans diskuteras om faktisk kunskap om klimat, natur och miljö skulle kunna påverka inställningen till klimathot och klimatpolitik.
Intressant intervju med Erika Bjerström finns att läsa i tidningen Energigas, nr 2 2021:
https://www.e-magin.se/paper/jgnpsd5p/paper/1#/paper/jgnpsd5p/26
Erika säger bland annat:
”Klimatförnekarna är oerhört aktiva. Jag får väldigt mycket hatmejl, det är fruktansvärt. Skeptikerna anmäler hela tiden mina inslag till Granskningsnämnden. Men på SVT har vi bestämt oss för att inte bry oss så mycket om dem. Vi har ett utslag i nämnden som säger att vi inte behöver skapa något slags falsk balans genom att säga ’å ena sidan och å andra sidan’ när det handlar om att klimatförändringarna är orsakade av människan eller att det pågår havsnivåhöjningar.”
”-Jag ser att det är ett stort problem att vi individualiserar klimatkrisen. Det har precis kommit ut en bok av den brittiske forskaren Michael Mann som pekar på hur fossilindustrin har drivit på narrativet att lägga ansvaret för klimatkrisen i knät på privatpersoner. Men det är inte så vi kommer lösa det här. Istället måste vi ändra på de stora strukturella systemen där vi fortfarande till 80% är beroende av fossila energikällor. Det är det som måste upphöra.”
Om länken ovan inte funkar finns en klickbar länk till tidningen här:
https://www.energigas.se/publikationer/tidningen-energigas/
Jag håller med, det politiska spelet där ingen vill ta ansvar för sin politik, är en ”samhällsfara”. Om man på förhand bestämmer utfallet som en sanning, då finns inget utrymme för om det motsatta skulle inträffa. Har man dörrarna öppna för alla eventualiteter, då finns beredskap för handlingsutrymme. Men nej, inte med vår nuvarande regerings dogmatiska hållning i klimatfrågan.
#24
Erika Bjerström uppfattar alltså kritik av åsikter som hat.
SVT har alltså bestämt att inte bry sig om att faktagranska sina påståenden.
Johan #24
Just det, hon nämner den där objektiva Michael Mann…
Detta citat fastnade:
” Men på SVT har vi bestämt oss för att inte bry oss så mycket om dem. Vi har ett utslag i nämnden som säger att vi inte behöver skapa något slags falsk balans genom att säga ‘å ena sidan och å andra sidan’”
Vadå falsk balans? Är det inte detta som är att vara objektiv?!
Det som nu uppdagas mer och mer med eventuell virusläcka från Wuhan-labbet och de ”science is settled papprena” som publicerades i Nature och Lancet har satt forskning under stor lupp.
Jag tror att klimathysteri-korthuset kommer börja skaka allt mer.
https://judithcurry.com/2021/06/01/truth-or-consequences-global-warming-consensus-thinking-and-the-decline-of-public-debate/
#23 Juliusson. Så står det inte. Det står ”Klimatförändringarna” i bestämd form.
I USA och Amazonas har de inte haft några klimatförändringar på 100 år. Vad skall de svara på frågan?
Kan en klimatförändring som inte finns vara förorsakad av människan?
Men om klimatförändringen är en hundradels grad kan den förstås vara det till flera hundra procent.
Det viktigaste är dock ensidigheten att nyttan med koldioxid och en något varmare värld inte ingår i frågekomplexet. Jämför med nobelpristagaren Nordhaus som anser att upp till 3,5 grader överväger fördelarna med mer koldioxid. Räknas Nordhaus som klimatförnekare eller vetenskapsförnekare?
Sedan hänvisar man till IPCC-2015 dvs AR5. Hur många vet vad som står där? Det flesta skulle nog bli mycket förvånade om de fick höra att median-värdet är ca en grad temperaturhöjning från nu till år 2100. En grad på 80 år är mindre än vad någon levande varelse kan uppfatta med sina sinnen.
Inte heller får panelen frågan,
”Känner du störst oro inför klimatets förändring eller inför klimatpolitikens kostnader och följder?”
#27 Jonas.
”Men på SVT har vi bestämt oss …”
Det är ju fruktansvärt.
–
#24
Rätt komiskt om det inte var så viktigt.
Kvinnan som beskrev havsnivåhöjningen när det rörde sig om sjunkande land har Michael Mann som referens-Namnet väcker associationer till Hockeystick. Är det samme?
Att SVT struntar i granskningsnämnden är ett fall för JO eller kanske mediaombudsmannen!
Vi får glädja oss åt positiv energi i stället:
https://rclutz.com/2017/07/17/natures-sunscreen/
😉
#29 Lasse. JO’s område omfattar Granskningsnämnden men inte SVT.
Varken JO eller Granskningsnämnden eller MO svarar för SVTs webbsidor. Där är det fritt fram för journalisterna att bära sig åt hur som helst och det utnyttjar de.
Sedan är det trickigt. SVT använder sig av material från SMHI som utgår från RCP8,5 och koldioxidhalt 1200 ppm som omöjligt kan inträffa och någon egenuppfunnen klimatmodell och får då helt andra havshöjningar än vad som stå i IPCC-AR5.
Jag håller på med en skrivelse till JO för att granska vad SMHI håller på med. Men när den blir färdig i det här fina vädret vet jag inte.
Försök med anmälan av SVT till JK. Han tar upp principfel i samhället och det här är tveklöst ett sådant.
http://www.tjust.com/2021/granska-svt-feber.pdf
Hittar inte SOM-artikeln i SVD på pressreader! Vilken sida? Hittade däremot en artikel om statistik, på sidan 24, som säger att 171 elbilar brunnit mot 415 övriga enligt TT. De konstaterade då att det är få bränder i elfordon, men det fanns 2020 70 000 elfordon mot 7 000 000 fossilfordon så om artikeln gäller rena elbilar så brinner de femton gånger så ofta som fossilbilar. Annars fem gånger så oft enligt den statistiken. .
TT:s notis lär vara rättad nu.
#24 Johan – bra funnet om hur vi som ifrågasätter betraktas och hur SVT ser på sitt uppdrag: att vara en kommunikationsavdelning för en vetenskaplig uppfattning. Jag trodde dem var en arbetsgivare som anställde bland annat journalistister vilka ska ställa frågor och få svar..
#30 Lars C
Attans vad du är aktiv.
Kanske skulle det vara intressant med en som kalla vätgassamhället som utopia i din samling av kontakter.
Kontakta en som disputerade på just detta:
https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx
Konstigt nog så finns detta inte med i hans referenser!
Men nätet döljer inte ens förflutna:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A354840&dswid=-7304
Denne man har givit begreppet förnekelse ett ansikte!
24 Johan, Uppsala
Tror Erika Bjerström att Michael ”Hockeystick” Mann är britt???? …. Alltså följ Mark Twains råd: Försök aldrig diskutera med en idiot. Denne kommer ofelbart dra ned dig till sin nivå med erfarenhet….
EB kör biogasbil….
#34 Staffan
Erika Bjerström-kvinnan som alltid har fel?
Den Mann som avses är professor vid Penn State men borde sitta på State Penn
Han var inblandad i mailskandalen 2010 där de fixade med temperaturkurvor och i Hockeystick där han mätte med två olika måttband.
Nu har han skrivit om oljeindustrin-där pågår ett rennomekrig mellan Olja och Kläder för väder.
Svårt med gröna kläder 😉
Att hänvisa till ”försiktighetsprincipen” innebär att man inte vet vad den står för. Det är en slags muterad variant som tagits i anspråk. Försiktighetsprincipen innebär bl.a att åtgärder kan vidtas om de är kostnadsneutrala dvs. antingen ändå skulle göras av andra skäl eller att ev. nytillkommande kostnader är försumbara i sammanhanget. Nya, dedikerade resurser ska aldrig allokeras med försiktighetsprincipen som bas. Då är det inte ”försiktighetsprincipen” man åberopar utan någon slags egensnickrad ”utifallatt”-principen. Inte många vet detta men den urspungliga principen togs fram i den tidiga röntgen och strålkälle-eran. Man hade inte underlag för att det var farligt men antog att det inte kunde vara nyttigt med den höga energi-deponering i kroppen som det rörde sig om. Speciellt då de första strålskadorna dök upp hos forskarna. Läser man på wikipedia kan man få för sig att man s.a.s till varje pris ska undvika risk. Det är fel. Att försiktighetspincipen skulle härröra ur miljörelsen från 70-talet är också fel. Det är historieförfalskning. Men det är sant att man då ”släppte” kraven att det skulle vara samhällsekonomikst försvarbart. Naturvårdsverkets egen definition är därför t.ex inte korrekt. Där man enbart talar om ”risk för skada”. Det räcker inte. Det finns ALLTID risk för skada. Man måste ställa risken mot nyttan och andra risker. Att ta ekonomiska resurser från andra delar i samhället för att släcka en förmodad risk, t.ex klimatet, är inte försvarbart enligt försiktighetsprincipen. (Nu anser dock många att det är ett ”bevisat” sammanhang. Återigen, då ska INTE försiktighetsprincipen åberopas. Inom strålningsvetenskapen kallades till slut principen för ALARA. Dvs. As Low As Reasonably Achievable. Nyttoperspektivet är alltså alltid närvarande. Vi accepterar många risker i samhället därför att de ger fördelar och för att nyttan överstiger vida risken. Att s.a.s ”döda” en risk utan att veta nyttan är också ekonomiskt vettlöst.
Jag får inte ihop deras resonemang.
Å ena sidan så har man odiskutabla bevis för klimatkatastrofen.
Å andra sidan ska man använda försiktighetsprincipen om dessa ”odiskutabla” bevis skulle var fel.
Vilket är det ?
Finns det säkra bevis för klimatkrisen ?
Eller ska man gardera sig med försiktighetsprincipen om bevisen är fel ?
Säger alarmisterna att ”klimatkatstrofen” är ett faktum, eller säger de att det kanske skulle kunna vara så att vi är på väg mot en ”klimatkatstrof” ?
vet de ens själva vad de säger ?
Som exempel från 2006 och framåt när Andreas Carlgren var miljöminister. I alla tidningsartiklar skulle miljöarbetet/klimatet bekämpas. Kommer ihåg talade med en av hans närmaste medarbetare angående klimatet. Fick ett ärligt svar. ”vi har ingen aning vi vågar inte annat”
Det som kontinuerligt förmedlats i medias ensida budskap sedan dess.
Känner vi väl till!
Mvh
Dan
Jag var igår brevrösta i Finland. Det sker bl.a.också i ambassader och i konsulater. För några år sedan röstade min hustru och jag i ett konsultat i Frankfurt. Fick visa upp pass, som kollades extra noga av personalen. Året var 1994.
Digitalt nu: brevval i Kimito kommun, Finland: 1. valsedeln granskades. ID kortet granskades. Valsedeln överlämnades till väljaren (mej). Gick in bakom ett skynke och skrev numret av kandidaten på sedeln, lämnade den till 2. granskaren. Denna satte in min valsedel i ett kuvert och lät mig limma den. Ville ändå ha mitt I D kort att scanna. Förde mitt brev till tredje personen som ckså ville veta vem jag var och scannade.. Hen lade brevet i en post”säck”.
Både Valberedare och undertecknad kände varandra, sedan länge.
Ändå så behövdes ID kort…
-Tänk er ett US val enligt finsk modell…
Tack sibbe. Det var intressant. Den ende som kan få röstningen att bli fel är tydligen du.
#33 Lasse
Den där mannen mejlade jag för några år sedan där jag ställde mig till förfogande att forska på. Jag tänkte att en medelålders lite högervriden MAN skulle han nappa på men jag fick inget svar..
Tycker försiktighetsprincipen framförallt borde gälla slöseri med skattebetalares pengar.
Önskar verkligen man skulle haft förmågan att inspirera 1 miljon arbetare från industri och näringsliv att ta tjänstledigt 1 år för utlandsarbete inklusive flytt så skatterna tillföll annat land.
ALARA bör inte förväxlas med försiktighetsprincipen. I dagens samhälle har försiktighetsprincipen med sin förlamande verkan smugit sig in i snart sagt alla delar i samhällskroppen.
Den vedertagna ALARA-principen. som kan översättas till ”Så lågt som rimligt uppnåeligt i förhållande till vinsterna”. Den principen tillämpas inom medicinsk användning av joniserande strålning för diagnostik och terapi genom att minimera risken av onödig exponeringen av patienter och anställda.
Försiktighetsprincipen har ifrågasatts på grundval av att dess tillämpning kan blockera tekniska framsteg i utvecklade länder. En bakvänd tillämpning av försiktighetsprincipen utgör en allvarlig fara för vår hälsa som sträcker sig långt bortom genereringen av onödiga neuroser och andra bokstavskombinationer.
Det största hotet mot hälsan i världen är något som ges ICD-10-CM diagnoskod Z59.5 och står för fler dödsfall världen över än någon annan enskild faktor. Det definieras som ”extrem fattigdom”.
Försiktighetsprincipen framkom på 1970- talet troligen under tryck från de ”Gröna” i Tyskland pga. deras rädsla för det mesta som är av teknisk natur. Eftersom tillämpningar av försiktighetsprincipen kan användas för att blockera innovation kan en teknik som ger fördelar förbjudas av försiktighetsprincipen på grund av dess potential för negativa effekter och lämnar de positiva fördelarna orealiserade. Ytterligare ett problem med de ”Gröna” är att de inte kan tillämpa energiprincipen på rätt sätt som då ger en för låg energiavkastning. Dagens civilisation kräver en betydande energi avkastning med ett ERoEI (Energy Returned on Energy Invested) på minst 10:1. Du kan inte göra det med någon form av ”crummy” bränsle som växt-baserad biodiesel eller etanol med ett ERoEI på runt 1:1. Jämfört med ERoEI för vattenkraft: 100:1. Kärnkraft: 15:1.
Varför tycker då inte de klimathotsreligiösa att försiktighetsprincipen ska användas på klimatåtgärder? Nej, där tycker de att massor av pengar ska satsas på åtgärder utan någon bevisad klimateffekt och utan några överväganden om konsekvenserna för människors liv, hälsa och välfärd.