Som bekant har jag den klimatvetenskapliga artikeln Estimation of the climate feedback parameter by using radiative fluxes from CERES EBAF för diskussion i diskussionsdelen av Earth System Dynamics (ESD) som betecknas ESDD. Sedan diskussionsartikeln publicerades 9 januari har det hänt en del saker.
Jag skickade in artikeln den 16 januari. Följebrevet framgår i följande figur. Artikeln blev accepterad för publicering i ESDD 20 januari och publicerades 9 februari.
Vad som är tänkt att hända med en diskussionsartikel i ESDD är att den skall kunna kommenteras och diskuteras både av en bred vetenskaplig allmänhet och av tidskriften utsedda sakgranskare (referees, reviewers). Först utses en av tidskriftens vetenskapliga redaktörer som ansvarig vilken i det här fallet är klimatforskaren Julia C. Hargreaves. Sedan kontaktar redaktören sakgranskare, i det här fallet klimatforskare som kan anses vara kunniga inom artikelns ämnesområde. Allt detta kan jag som författare följa genom att logga in på en webbsida. Följande figur visar hur läget är i fråga om sakgranskare.
Det fordras rapporter från två referees för att kunna genomföra reviewprocessen. Hittills har en referee tagit på sig uppdraget och även skickat in sin rapport. Men det verkar svårt att få reviewers i detta fall. Möjligen kan detta bero på att ämnet är relaterat till klimatkänslighet som tycks vara ett känsligt ämne.
Anonymous referee #1 kom med sin rapport 5 februari och jag svarade 7 februari. Detta visar att det inte var så svårt för mig att svara på reviewerns rapport. Förmodligen beror detta på att reviewern har underskattat mig. Det framgår säkerligen av mitt sätt att uttrycka mig i artikeln att jag inte är en rutinerad klimatforskare med några tidigare klimatvetenskapliga publikationer bakom mig men jag har ändå skaffat mig ett betydande mått av kunskaper om den klimatvetenskap som jag intresserar mig för.
De första två kommentarerna är faktiskt mycket positiva eftersom reviewern framhåller att de problem som min vetenskapliga artikel behandlar är mycket viktiga och att det är angeläget att arbeta med dem. Detta innebär att artikeln har passerat en viktig tröskel genom att den i sitt val av ämne för studien har stor relevans för klimatvetenskapen.
Men den efterföljande negativa bedömningen som reviewern gör av artikeln är inte bra för min del. Kritiken är dock svepande och saknar djupare stödjande argument och eftersom den består av ett antal påståenden som inte är korrekta har det varit lätt för mig att besvara den. Man skulle kanske kunna uttrycka det så att jag smular sönder reviewerns kritik men det säger jag inte för att inte framstå som alltför kaxig 🙂
Jag bemöter vart och ett av dessa felaktiga påståenden med att först fastslå att det inte är korrekt. Därefter gör jag en djupare analys av varför påståendet inte är korrekt och tar också tillfället i akt att framhålla mina resultat och dessas förtjänster. Jag förmodar att reviewern kommer tillbaka med en mer genomtänkt rapport för att inte framstå som alltför handfallen inför redaktören. Det skall bli intressant att se hur detta fortsätter.
Det har faktiskt kommit en review av min artikel på webben också som tar upp viktiga saker. Det är en klart bättre skriven review än den av Anonymous Referee #1, men den är inte avsedd för tidskriften. Den är skriven av signaturen Troy CA som publicerat den som en kommentar på klimatbloggen Blackboard som faktiskt har uppmärksammat min artikel med ett blogginlägg. Jag har även som svar på blogginlägget skrivit ett par kommentarer där.
Troys kommentar på Blackboard ledde för övrigt till att jag hamnade i en för mig tidigare helt okänd fallgrop på webben. När jag skulle skriva svar till Troy CA för ESDD så kopierade jag nämligen kommentaren för att använda texten i mitt svar som man brukar i sådana sammanhang. Men på Blackboard gillar man inte att deras texter kopieras och de har ett robotprogram som automatiskt bannlyser alla som har kopierat text. Så direkt efter att jag kopierat kommentaren och klickade på Blackboard igen så fick jag följande svar:
Det var snopet! Så nu kan jag inte läsa på Blackboard från min egen dator.
Jag fick i alla fall en kopia av Troys kommentar innan bannlysningen så jag har skrivit ett svar på ESDD. Bland annat tar han upp frågan varför jag inte har prövat med andra temperaturserier än HadCRUT3, vilket även Stig Moberg har kritiserat mig för. Mitt svar är att jag är medveten om att andra temperaturserier kan ge andra resultat men att jag med artikeln vill framlägga nya observationer och dessas tolkning med hjälp av nya hypoteser. Jag är inte ute efter att bestämma noggrannast möjliga värde av klimatåterkopplingsparametern utan lämnar detta till framtida forskning inom klimatforskarsamhället.
Slutligen kan man ju fundera över varför min artikel skulle vara så känslig så att det är svårt att få sakgranskare att ställa upp. Jag har i ett annat blogginlägg diskuterat sambandet mellan resultaten av min studie och klimatkänsligheten. Mitt resultat kan tolkas så att klimatkänsligheten inte är så stor, även om en sådan tolkning väcker många invändningar. Resultatet känns kanske obekvämt i vissa kretsar, vad vet jag, och då blir det kanske känsligt att blanda sig i, även att ställa upp som sakgranskare.
Pehr B!
Stå på dig du har rätt och jag kan också säga lite va va de ja sa? (Läs mina råd under den artikel där du presenterade din ambition om publicering)
1. Du skulle få samma ologiska kritik som Spencer av Dessler Varför använda den ”Golden standard” till tempserie som resten av klimathotsmaffian använder? Med andra ord högre krav på andra än vad de ställer på sig själva!
2. Du bollar med klimathotandets kronjuvel och på ”andra sidan” finns det ingen som vill skriva under ett skott i arslet på den lönsamma klimathotsgåsen guldägg de lever på!
3. Bra att du står på dig när du begränsar artikelns målsättning till att inte dra mer långtgående slutsatser ifrån den än vad den faktiskt avhandlar och andra reviewers kommer säkert försöka locka dig in i den fällan … så det sköter du helt rätt!
Som uppföljare sen så kan det ja vara snart attskjuta en bredsida med resten av de mätserier som är relevanta, vilket är ett delikat problem i sig med tanke på de ejumånaders förskjutningar mark till yttre atmosfär du jobbar efter. Går det att hitta spår i UHA mätningarna från olika höjdavläsningar och succesiva förändringar som stämmer med denna första slutsats så börjar det blir riktigt riktigt tungt!!
Du kommer med säkerhet landa med båda fötterna på marken Pehr … du är den typen!!
Vinst på Walkover skulle det kallats i den vanliga världen.
Om man inte är klimat-troende så lär man inte bli rosad. Klimatrealister blir säkert risade. Världen är verkligen uppochned!
Vi vet redan från Climategate och diverse vittnesbörd att Gatekeepers jobbar på för att hålla ”opassande” saker mot ”the cause” borta från publikation. Att helt helt ignorera och låta bli att granska är ju en enkel metod. De anonyma granskarna är utvalda utifrån sin lojalitet till ”the Cause”, som Climategate bekräftade.
Men en mycket intressant insider-inblick i processen är detta onekligen, Pehr.
Christopher #4 Samma gamla konspirationsteoretiker som vanligt. För att citera Peter Stilbs så är du en robot!
Högermänniskor arbetar ihop vårt allas välstånd. Vänsterfolket sitter på propaganda-makt-apparaten dvs skolan, tidningar, radio, tv, myndigheter och de olika fackförbunden. Dessa sprider den politisk-korrekta rödgröna ”sanningen” som döljer verkligheten. Ungefär som i filmen Matrix.
Thomas P #5
Fakta från Climategate… beklagar. Jaså, Peter har sagt att jag är en robot… var då? Eller du kanske blandar ihop vad ”citat” betyder med dina egna fantasier?
Konspirationsteoretiker… låt se nu, denna anklagelse kommer från samme Thomas som för bara minuter sedan skrev i annan tråd:
”Komiskt i alla fall att ni är så stolta över att få stöd av just ett kraftbolag mycket aktivt inom kol och torv. Aldrig att de har några ekonomiska intressen av att tona ned klimatproblemet. Nej, det kan inte ha något med saken att göra. Absolut inte.”
😀 😀 😀
Cristopher #7 Du har inga fakta från Climategate, bara fria fantasier vilket vi gått igenom tidigare.Det var naturligtvis inte dig Peter kallade för robot utan mig för att jag hade fräckheten att ta upp hans lögner i en debattartikel i SvD. Han tyckte jag var ”robot” för att jag tog upp samma sak flera gånger. Hur ofta har du dragit upp Climategate vid det här laget?
Thomas P #8
Jag förstår att du tycker Climategate är jobbigt men det betyder inte att det inte får nämnas när det är relevant som i denna tråd som gäller peer review. Att du tycker det är ”fria fantasier” när vi läser vad som faktiskt står där är rätt ovidkommande.
Men hur vad det nu? Finns det två Thomas P? En som konspirerar vilt i Katternötråden och en annan som fördömer det här? Eller är det samme person och bara vanlig dubbelmoral?
Thomas …
Varenda mail som kom fram i ClimataeGate är fakta. Inget av dem är ’fria fantasier’. Du tycks ha gått in i total förnekelse angående allt som framkom där.
Dina anklagelser om ’lögn’ är också larviga. Speciellt om man skulle jämföra med alla grava felaktigheter och osanningar du har dragit upp. Och man behöver då inte ens leda i bevis att en del av dem varit fullt medvetna ..
Pehr!
Det där med att svara reviewers kan vara rätt så kul. Snacka om skrivningar som dryper av understatements…..
’Dear Editor (här står namnet med professorstitel förstås),
we thank the reviewers for their appropriate and valuable comments’ Betyder: det gör vi inte alls. Invändningarna är crap.
’However, we feel that the major objection is not perfectly relevant, which possibly is due to a misinterpretation. Therefore, we have rephrased this section to clarify the message…’
Betyder: reviewern är inte den vassaste kniven i lådan och har fattat totalt fel. Möjligen inte ens läst manuskriptet.
Nu var jag cynisk, sorry about that. Men lite av sanning finns det i ’spelet’.
BTW Nuförtiden ska man faktiskt ofta själv föreslå reviewers. Kan låta konstigt, men så är det. Beror nog på att det innebär en avsevärd uppoffring av dyrbar tid att reviewa. Tid man aldrig kan ta betalt för. Och för de som känner till det: forskningsvärldens fundament är ekonomi. Genom att den föreslagna personen sannolikt är intresserad av ämnet ökar också sannolikheten för acceptans av reviewen.
xXx
Pehr Kan det bli så att artikeln inte kan publiceras om den inte får två reviewers? Har du någon på din lista som vi kan påverka här? Nån som vi avlönar via skatten?
Bristen på reviewers behöver inte vara konstigare än att få anser sig ha tid med något som är nytt för dem, dvs ett nytt namn i det här fallet. Fördomsfullt? You bet. Ovetenskapligt? Tveklöst. Dålig stil? Jepp. Kotteribildning och elitism? Absolut.
Fördomar är en del av mänskligt beteende, är jag rädd. Det tar tid att bli känd i ett nytt sammanhang och ännu längre tid att bli erkänd, men ju bättre kvalitet på materialet man skickar in desto snabbare går det. Om inte fördomarna rör resultatet mer än författaren förstås … Men hur ska man skilja den ena fördomen från den andra?
I det här fallet är det väl utmärkt att det kommit in en reviewer med kommentarer, även om kvaliten på kommentaren lämnar en del övrigt att önska. Kanske är det bättre kvalitet på kommentarerna från Troys blogg, synpunkter som kan hjälpa till att skärpa artikeln (och att skapa en medvetenhet om ditt namn i klimatkretsar). Om dessutom bloggranskningen faller ut positivt och skapar en övertygande bild av att resultatet är relevant och korrekt, blir det svårare för de som eventuellt inte accepterar resultatet av andra skäl än dataunderstödda argument.
Uthållighet är ett fungerande svar på fördomar 🙂
Jodu, Pehr – man känner igen alltihopa – Du har helt enkelt sagt emot dogmatikerna , dit Reviewern hör.
Meningen i utlåtandet där Trenberth och Dessler nämns är symptomatisk, liksom den efterföljande om Spencer.
Maila Lucia på the Blackboard så kommer du nog in igen.
Christopher #9 Det är ingen konspirationsteori när företag eller organisationer helt öppet agerar i sitt eget intresse. Det som gör ditt ältande om climategate till en konspirationsteori är att du (utan bevis) talar om hur forskare i det fördolda går emot all forskningsetik.
Jonas #10 Breven finns där, men Christophers tolkningar av dem är fria fantasier.
Har Pehr förresten skickat artikeln till Spencer och vad har denne i så fall haft att säga om den?
Istället för att enbart sprida missnöjesyttringar och tvivel har Pehr B presenterat tankegångar avseende klimatkänslighet i en vetenskaplig form samt lämnat detta för öppen allmän granskning. All heder värt och helt i överensstämmelse med hur det bör/måste gå till.
Verket innebär dessutom ett erkännande av att vår livsstil påverkar klimatet, återstår att hoppas på ett erkännande av att åtgärder är befogade.
Kan klimatkänsligheten beskrivas har vi tagit ett stort steg framåt för att förstå utvecklingen i ett längre perspektiv. En grund har dessutom lagts för värdering av regionala klimat/väderkonsekvenser i ett kort perspektiv.
Så låt nu kvarnen ha sin gång och låt oss hoppas att Pehr:s initiativ leder till såväl professionell granskning som värdering.
LBt, hur vår livsstil påverkar klimatet är marginellt i jämförelse med hur klimatet påverkar vår livsstil…
UHI på Dig LBt! Detta om vår klimatpåverkan – men när skall Du ta till Dig att det finns inga kostnadseffektiva klimatpåverkande åtgärder för oss att vidta? Nada, njet, rien!
Som jag förstår det är klimatkänsligheten kopplad till de s.k växthusgaserna och förekomsten av aerosoler och ingenting annat. Rätt eller fel?
Thomas …
Jag skulle nog snarare kalla ditt förnekande av allt vad dessa brev visade och avslöjade som ’fria fantasier’, och vad öht du nu menar dig kunna förneka eller ’bevis’ därför som du menar saknas, låter messt bara som ’lawyer science’ (’innocent until proven guilty in court) dvs nonsens i sammanhanget.
Men så sitter du ju också kvar där och håller fast vid allt möjligt som gått sönder för länge sedan, eller krackelerar inför allas (som vill/vågar titta) åsyn.
Björn #20 Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen ändras givet en viss forcing. Det kan lika gärna handla om ditt favoritämne, forcing från variationer i solen.
En robot!
Det är någon som läst climategatebreven och fortfarande låtsas som det inte står vad det det står i dem. En robot i förnekelse!
Thomas P #16
”Fördolt” var det naturligtvis eftersom mailen var ämnade att vara privata, men som bevis räcker det gott vad de faktiskt skrev. Det mest fantasifulla är förstås att föreslå att vad de skrev var deras fantasier och inte vad de faktiskt gjorde. Men stoppa huvudet i sanden du om det känns bättre.
Vad har du för bevis att Katternö agerar i eget intresse och inte förutsättningslöst låter erkända forskare som Lennart Bengtsson komma till tals eller helt enkelt lyfter fram en blogg som är motvikt det ensidiga klimatlarmandet?
Pehr B
Grattis till uppmärksamheten kring din artikel!
Jag läste Troys kommentar på Blackboard och tittade lite på hans blogg. Innehållet kan säkert intressera dig. Här är adressen: http://troyca.wordpress.com/
Thomas P [29]; Trevligt att du nämner forcing från solen, för det tycker jag är positivt att höra om.
Skulle vara Thomas P [22] i det föregående.
Jag kan inte låta bli att fråga mig hur Einsteins tidiga arbeten hade stått sig i den moderna peer-review-processen? Någon som tycker? En redaktör skall ha god näsa för sitt område och publicera det som är intressant och väcker debatt!
Camilla #28 – Einstein gjorde tre arbeten 1905 som var revolutionerande , se ex http://www.solidarity-us.org/site/node/58 eller Wikipedia. Det var nog inga problem med publiceringen, och han gjorde dem i princip som privatperson
Att söka forskningsmedel för samma projekt, hade det varit i dag, kunde dock bli närmast komiskt. Jag hittade tyvärr inte de påhittade ansökningar jag sett någonstans…
Tack Peter! Tänkte mig bara litet perspektiv på saken, eftersom jag tycker att det här med peer-reviewandet börjar ta rent komiska former. Var redaktörerna på Einsteins tid mindre fördomsfulla? Var inte vetenskapen litet i en sturm und drang-period, då man frankt tog heder och ära av varandra? Minns professorerna i Uppsala Nya Tidning runt förra sekelskiftet, då flisorna bara flög! Intet man kan anklaga UNT för idag!
Tack för alla glada tillrop! Ursäkta att jag varit borta från TCS så länge idag men jag har åkt skidor. Det är tredje omgången denna vinter som vi har fått en period med bra skidföre här i Stockholmstrakten. Den första perioden började ju redan 30 november och enligt bondepraktikan så heter det Anders braskar, julen slaskar. Och det började faktiskt slaska Annandagen och fortsatte hela resten av julen.
Som Lennart Bengtsson brukar påpeka så är vädret kaotiskt och den lilla klimatuppvärmning på omkring en grad som vi har haft märks inte mycket i samband med vårt vinterväder som svänger friskt mellan snö och kyla och grön vinter. Det är ju så många graders skillnad mellan dessa väder så en grads uppvärmning går obemärkt förbi.
Visste ni förresten att isbrytaren Oden vad jag förstår idag eller igår har börjat isbrytartjänst i Bottenviken. Detta gläder mig eftersom det ändå måste vara Odens viktigaste uppgift att bryta den svåraste isen i Bottenviken, inte att bryta sommaris i Antarktis för klimatforskningens skull som vissa tydligen tycker är viktigare.
Thomas P
Hur går det med din konspirationsteori om de betalda demonstranterna på Manhattan? Blev det något, eller fick man ställa in pga den av ”gold standard settled science” förutspådda översvämningen som nu skall ha börjat?
Bra Pehr! Litet av perspektiv behövs! Bryta sommaris – den satt bra!
Var befinner sig den mångomtalade värmen? Sedan 2009 har det bara blivit kallare med mera snö! Denna förbannade snö överallt! Kom nu inte och säg att det är pga global warming för då dränker jag dig i en skopa snö från traktorn!! Det är kul att köra traktor!
Argus #11,
Jo, jag tycker också att det är kul att svara reviewers. Jag har ju gjort det många gånger under min långa tid som forskare vid KTH då det mycket var fråga om energiteknik med koppling till kemiteknik. Jag ser egentligen ingen skillnad nu när det gäller en klimatvetenskaplig artikel.
Den här typen av review med svepande kritik men inte så djuptänkt har jag sett några gånger tidigare i andra sammanhang. Det är faktiskt nästan roligare att svara på en sådan för man kan angripa svepande kritik på flera olika sätt och särskilt bra är det ju om kritiken dessutom innehåller klart felaktiga påståenden.
Det hela går ut på att få redaktören att inse att kritiken inte håller. Vi får se hur lyckosam jag blir med detta här.
Lasse #12,
Jo, om artikeln inte bedöms av minst två referees så kan den inte publiceras som fullvärdig ESD-artikel. Det behövs en review till och den bör vara positiv annars kan det bli svårt. Oftast vill redaktören ha ytterligare reviewers om en är negativ och en positiv.
Pehr i # 35. Problemet med redaktörer är att de är inte lika kvicka som på Einsteins tid – tydligen. Tyvärr, börjar det bli så, att en förkastad artikel många gånger borgar för nytänkande och kvalitet. Här har något gått fel i den politiska valsen!
Björn #20,
Klimatkänsligheten är den temperaturökning som jorden svarar med när den får ett ökat energiflöde in. Genom att öka temperaturen kyls jorden mer genom utgående värmestrålning så att det ökade ingående energiflödet kompenseras.
Ökning av växthusgaserna ger egentligen en minskad utgående värmestrålning men då ökar ju energiflödet in eftersom solen värmer lika mycket men jorden kyler sig mindre. Alltså måste jorden öka sin temperatur för att kylningen skall återställas till den storlek den hade innan växthusgaserna ökade.
Här finns mer att läsa:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/08/30/klimatkanslighet-en-introduktion/
Pehr Björnbom #31
”den lilla klimatuppvärmning på omkring en grad som vi har haft märks inte mycket i samband med vårt vinterväder som svänger friskt mellan snö och kyla och grön vinter.”
Här tror jag att du har fel!
Genom att Sverige genomkorsas av den linje där det varit över eller under nollstrecket i medelvärde under vinterhalvåret är det omöjligt att inte se mycket små skillnader om man inte är helt blind.
Vitt på marken om det varit under noll och grått/svart om det varit över noll.
Jag har bott och tillbringat hela mitt liv i olika delar av mellansverige från Norrköping i söder och Torsåker, Gästrikland i norr och sett hur snögränsen inte bara varierat år från år utan också i längre cykler.
Under 1960-talet upplevde jag bara en vit jul i Norrköping medan Hofors var snösäkert.
Under 1970-talet såg jag bara snö till jul en gång i Uppsala, men gott om snö i Forsmark.
Under senare delan av 1980-talet försvann snön från Torsåker.
1990-talet var snöfritt i Södertälje.
Men de senste åren har det vänt.
Snö från Norrköping och norröver 2012 och 2013.
Lågtrycken över Östersjön som ger ymnigt snöfall på ostkusten har återuppstått.
Kort sagt:
Vi som lever i gränsen mellan plus- och minustemperaturer kan läsa av tiondels grader i dygnsmedeltemperatur för att de flyttar snögränsen flera kilometer i nord – sydlig riktning.
Gunbo #25,
Tack!
Jo, jag tycker att Troy skriver intressanta saker på sin blogg. Han är en självständig tänkare. Det senaste blogginlägget med kritik av Foster och Rahmstorf, vilka har fått så mycket uppmärksamhet, är intressant och jag tycker det ligger mycket i hans kritik.
Det är ju Foster och Rahmstorf som ligger bakom diagrammet där uppvärmningspausen försvinner när man med statistiska metoder filtrerar bort inverkan av vulkaner, ENSO och aerosoler. Enligt Foster och Rahmstorf får man då kvar en kurva som varierar runt en rät linje som de menar är den antropogena signalen som stiger med 0,16 grader per decennium.
Troy har vissa invändningar mot hur Fosters och Rahmstorfs statistiska metod fungerar. Enligt Troys beräkningar så kan en uppvärmningspausen som verkligen finns i den underliggande signalen försvinna trots att den inte borde det.
Som han uttrycker sig så tror väl Troy inte så där mycket på mina resultat och han skrev något om att han skulle räkna på dem. Det skall bli intressant och se vad han kommer fram till.
Gunnar Strandell #38,
Själv har jag inte märkt det du berättar om trots att jag bor i Stockholmstrakten.
Jag ser heller inte någon tendens i detta diagram över vita jular.
Pehr B #40,
”Det senaste blogginlägget med kritik av Foster och Rahmstorf, vilka har fått så mycket uppmärksamhet, är intressant och jag tycker det ligger mycket i hans kritik.”
Ja, jag läste det också. Intressant! Det är ju så här klimatforskningen utvecklas och går framåt. Jag kommer att följa hans blogg framöver.
Jag tycker det var modigt av dig att skriva din artikel och kasta dig in i ”getingboet”!
Pehr,
Jag tror att Briggs har en poäng:
http://wmbriggs.com/blog/?p=195
Blir dina resultat annorlunda om du inte jämnar till data?
Jonas B!
Ren basics! Det blir väldigt enkelt att förstå att när Mann ansågs vara en ”ledande klimatforskare” med sina extremt dåliga kunskaper om hur dataserier får och kan behandlas så undrar man hur illa ställt det kan vara i de lägre leden,
Vi har pö om pö fått klart för oss hur LITE klimatkunskap det handlar om och hur mycket statistisk kunskap klimatvetenskapen faktiskt är. Hur utbildningen för klimatvetare ser ut är är inkompatibel med det arbeten de sedan skall utföra. Hantverkarjobbet i en del dicipliner som att såga trädringar hämta bottensediment eller borra i is samtidigt verkar samtidigt ”vips” förvandla dem till sofistikerade specialister på statistik helt automatiskt, vilket med tydlig pinsamhet framgår allt tydligare.
När man inte begriper vilka fel man kan begå riskerna och konsekvenserna av taskig utvärdering av data så upptäcker man inte heller de fel man gör av ren inkompetens. Man tar sig större friheter med statistiken ju mindre man förstår.
Så alla pissiga justeringar smoothings homogenoseringar vi tvingas revidera och som dessutom allt för ofta har bristfälliga eller inga metodbeskrivningar alls mao ord oreviderbara, beror nog mest å dålig kompetens i kombination med partiskhet. De måste lära sig att respektera sina expertiser och överlämna till rätt kompetens. Statistik tillhör inte klimatfvetenskaoens vassaste knivar i lådan och Mann körde med en osthyvel och en matsked istället.
Pehr #38, en liten detalj angående den sk ”Klimatkänskligheten”. Solen finns INTE inne i huset, dvs på Jordytan under atmosfären/täcket. Elementet/Solen finns utanför huset, dvs värmestrålningen måste först igenom husets isolering för att värma upp huset. Vilket innebär att isoleringen skyddar MOT Solens strålar mer än den håller kvar husets/Jordens värme. Dvs ”Västhuseffekten finns INTE. Atmosfären stabiliserar temperaturen på Jorden under dygnet och håller värmen IFRÅN Jorden.
Jonas B1 #43,
En viktig anledning till att jag bildade medelvärden var att jämföra mina resultat med resultat i en artikel av Gregory et al. (2004) som använt motsvaranden medelvärden (det finns en liten praktisk skillnad som inte bör ha någon betydelse).
Klimatsystemet har kaotiska processer som bland annat gör att vi får slumpmässiga variationer i temperatur- och strålningsdata från månad till månad. Genom att ta medelvärden över ett år eller tretton månader så är tanken att dessa slumpmässiga variationer tar ut varandra genom att det är ett längre tidsintervall. Detta är samma idé som när man tar medelvärden för att utjämna slumpmässiga mätfel.
Hur Mann resonerade vet jag inte när han använde så långa tidsintervall som bloggen beskriver.
Mikael #45,
För analogins skull måste man tänka sig att det är så kallt ute att vi värmer huset för att hålla värmen (om det är varmt ute kan det vara så att vi i stället kyler huset så att allting blir tvärtom).
Med huset är det tänkt så att den ingående energin kan var fjärrvärme, dvs. netto värme som avges av varmvattenflödet till och från huset från och till värmeverket, eller den kan var elektricitet (som egentligen omvandlas till värmeenergi först i elelementen men det är eneriginnehållet som räknas här) om man har elvärme. Det kan bli en hel del tillförd värmeenergi på grund av solstrålning genom fönster och andra glasade ytor.
Utgående värmeenergi består av den värme som leds genom tak, golv, väggar och fönster till omgivningen. Denna värmeenergi lämnar utsidan av huset dels genom så kallad konvektiv värmeöverföring till luften, dels genom värmestrålning från väggarnas och fönstrens ytterytor, kanske också genom värmeledning från golvets undersida genom betongen till jorden under (beror på husets konstruktion).
Gunbo #42,
Jag tycker det var modigt av dig att skriva din artikel och kasta dig in i ”getingboet”!
Tack! En sak som påverkade mig positivt var Troy Masters artikel där han kritiserar Dessler. Troys diskussionsartikel i ESDD blev som synes accepterad för ESD trots att Dessler inte rekommenderade detta.
Ytterligare en sak som stärker modet är att även om min artikel blir refuserad från att även bli publicerad i ESD så är jag i fint sällskap med bland andra James Hansen och S. Levitus (han som mäter oceanens energiinnehåll). De hade en ESDD-artikel som blev refuserad efter review av Reto Knutti och Susan Solomon.
Pehr B #48,
Ja, där ser man! Inte ens höjdarna har någon gräddfil när det gäller publicering.