Snöstormar fortsätter att plåga landet. Trafikkaos utbryter med jämna mellanrum och ryggar tar stryk när det skottas. Vi kan konstatera att allt måste vara den globala uppvärmningens fel 🙂 Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
I ett inslag i SVT om kärnkraftens kostnader påstår journalisten Johan Zachrisson, att Vattenfalls senaste bedömning visar att kärnkraft kan bli dubbelt så dyr.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/karnkraften-kan-bli-nara-dubbelt-sa-dyr-som-regeringen-trott
Jag hittade inte något sådant underlag och frågade Vattenfall som levererat bra svar.
– – –
Hej Lars,
Vi har inte publicerat något dokument eller uppgifter om produktionskostnader för kärnkraft.
Uppgiften som reportern hänvisar till är en generell bedömning, baserad på bland annat uppgifter från andra länder, om kostnader för en första storskalig reaktor, utan riskdelning.
Dessa uppgifter har tidigare nämnts i Aftonbladet: ”Så ändrade sig regeringen om kärnkraften.
” Vi har fått SVT att till en del justera sin artikel och inslag; se även kommentar från vår sida:
Kommentar med anledning av den senaste medierapporteringen om kostnader för ny kärnkraft – Vattenfall
Vi utreder som bekant ny kärnkraft vid Ringhals och har som del i det genomfört en förstudie gällande SMR. Både storskaliga reaktorer och SMR har för- och nackdelar, se t ex presentation i samband med vår kapitalmarknadsdag i november förra året: Vattenfall Capital Markets Day 2023
Vi har ännu inte beslutat om reaktortyp vid Ringhals, det kommer senare i år.
Med vänliga hälsningar Markus Fischer Pressekreterare / Press Officer
– – –
Johan Zachrisson är en av SVTs agendadrivande och oärliga journalister. Han försvarar sig på följande sätt, observera att SVT bara ändrat till viss del av vad Vattenfall begärt.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/saklig-rapportering-om-karnkraft-svt-aterger-vattenfalls-uppgifter
Uppenbart har han låg kompetens i dessa ämnen. Har blandar bla samman produktionskostnad med systemkostnad. På grund av sin agendadrivande oärlighet som journalist borde SVT avskilja honom från sin anställning.
Ändringen har inte alls samma genomslagskraft som den ursprungliga artikeln. Vad SVT först publicerat står därför fast hos de flesta av SVTs tittare. Dessutom har inte SVT och Zachrisson rättat allt som bör rättas.
.
Lars, #1,
är det möjligt att anmäla inslaget till granskningsnämden? givet det som Vattenfall skriver till dig om inslagets osakliga innehåll.
Emma Frans varnar i SvD:
”Alarm fatigue” kan stå oss dyrt. Hon pekar på ny (?) forskning som visar att för mycket larmande kan kosta liv då människor trubbas av – som i fablen ”Pojken och vargen”
Hon pekar på nutida larm som kan komma att stå oss dyrt – så som militära hot och hot om väderfenomen. Men missar alla klimatlarm. Kanske ska man underförstått förstå detta. Alternativt ser hon dem som sanningar. Vem vet.
https://www.svd.se/a/y6W3wK/emma-frans-alarm-fatigue-kostar-liv-visar-ny-forskning
Igår diskuterades här historiska temperaturer. Trädgränsen i våra fjäll är en viktig proxy. Men då kan landhöjningen tydligen också påverka, och måste tas hänsyn till.
Men hur är det med ökad halt av CO2 i atmosfären? Påverkar denna också trädgränsen? Vad jag förstår växer det bättre och växterna blir tåligare när dom har mer CO2 i luften.
I så fall borde vår trädgräns fått extra fart senaste hundra åren.
SVT består oss inte med entertainment som vi skattebetalare betalar för. Istället får vi depretainment, traumatainment.
Allt för att stärka svenska folkets psykiska styrka i hotande tider.
”Tidskriften The Economist har granskat hur stora tidnings- och tv-bolag i USA hanterar sitt uppdrag att leverera politiknära nyheter utan rädsla och utan att favorisera demokrater eller republikaner. Economist har analyserat tusentals anföranden i USA:s kongress och har med hjälp av AI sorterat fram över fyrahundra ”fraser” som används av det ena partiet men inte av det andra.”
”Tidningen har därefter kollat vilka av de partinära fraserna som de stora tidningarna och tv-bolagen har använt i över 600 000 stora politiska nyhetsartiklar och tv-inslag på bästa sändningstid. Utfallet är tydligt. Media använder mycket hellre demokratiska än republikanska fraser. Skillnaderna har växt ju mer plats som Donald Trump har tagit på den republikanska sidan. The Economist konstaterar att media tydligt har glidit iväg från en stark mittenposition till ett läge där fraser och nyhetsvinklar ligger betydligt närmare Demokraterna. ”
Widar Andersson
https://corren.se/debatt/kronika/artikel/i-det-fallet-kan-nog-jimmie-akesson-jamforas-med-trump/r5v216gj
Samma gäller i Sverige
#1 Lars
Vattenfalls pressmeddelande:
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2024/kommentar-med-anledning-av-den-senaste-medierapporteringen-om-kostnader-for-ny-karnkraft
Är väl tämligen uppenbart att SVT´s reportage saknar underlag.
Jag måste erkänna att den här artikeln drar till sig min uppmärksamhet;https://www.dn.se/motor/nytt-syntetiskt-bransle-dyrt-och-energikravande/
men, jag är ju för snål att abonnera på propaganda.
Tyvärr bakom betal-vägg.
Sedan har jag en fråga:
Finns det någon officiell statistik som behandlar den ökande förbrukningen av fordonsbränsle, för den tid då reduktions-plikten nådde orimliga nivåer.
Jag tycker själv, (med egna studier, på egna fordon) att plikten att blanda in ”bio-bränsle” har medfört en ökad förbrukning i storleksklassen 20%.
Skönt i alla fall att man återigen kan tanka något som mer erinrar om diesel.
Det är isande kallt i östra USA i samband med att kyla från Kanada dragit in. Temperaturerna i helgen väntas bli -20 till -35 C i flera delstater.
De senaste dagarna har 55 väderrelaterade dödsfall registrerats i landet, efter en rad vinteroväder.
Expressen
Kyla dödar – Värme ger liv!
Vinter på Österlen 1965.
https://www.youtube.com/watch?v=mai-MSyBB3o
Att blanda biobränsle i fossila drivmedel har ingen klimateffekt eftersom biodrivmedel släpper ut samma mängd koldioxid vid förbränning. Det verkar som de stora flertalet, inklusive politiker och journalister inte förstått detta. Biodrivmedel är givetvis OK att använda om landet drabbas av isolering som under andra världskriget då man använde gengas som producerades av biomassa.
Lennart, både biobränsle och fossila bränslen genererar mycket riktigt co2. Skillnaden är att biobränslet kommer från ekosystem på jorden och kan absorberas av levande träd och växter. När man förbränner fossila bränslen från under jordytan tillförs co2 som inte cirkulerat i ekosystemen på tusentals eller kanske miljontals år.
Men du har helt rätt i att det inte pratas tillräckligt om att förbränning av båda bränslesorterna genererar co2 och att om halterna i atmosfären ska minska måste användningen minska. (Sen har vi också den lilla detaljen att fossila bränslen finns i en begränsad mängd, liksom uran, och att det vore sunt att fasa ut användningen av båda dessa till förmån för förnybart så att framtida generationer inte hamnar i en extrem energikris för att vi har förlitat oss för mycket på energislag som endast tillgodoses av ändliga resurser.
Överlag delar jag din åsikt om att media och journalister förenklar rapportering om energi och klimat och inte ger frågan den uppmärksamhet den förtjänar.
Nr 4 Joachim
Du är inne på viktiga saker, gällande trädgräns.
Näringsförändringar, nederbördsförändringar, djurbestånd – exv ren och får – ändrar väldigt mycket.
Generellt har senaste värmeperioden gett 0 – 15 fler dagar med temperatur över 5+…vanligtvis alltså några få extra dagars tillväxt – övriga faktorer är sålunda viktiga, inte minst norsk fårskötsel.
Jag har fjällvandrat i samma områden och fotograferat i 40 år – i mina områden är det minimala skillnader under dessa 40 år – men just förändringar i betande djur och näring är viktigt.
Flera djurnäringar har genomgått stora förändringar över tid – liksom luftburna nedfall, som ibland försurar och förändrar floran.
Det pågår alltid förändringar i naturen – men jag förvånas ofta över hur lite som hänt i mina vandringsområden.
Smhi har rätt hyfsad temperaturdokumentation för exv Abisko, Arjeplog och jämtländska gäddede- dom är intressanta pga mindre påverkan från UHI….
Det finns ju områden som kyls också…
Lennart Bengtsson #12
Jag får känslan att förespråkare för ”bio-bränslen” ser en signifikant skillnad mellan CO2-molekylerna beroende av ”ursprunget”.
Mig veterligen är CO2, alltid CO2, oberoende av källan.
#13
Vind och sol/molnighet är också mycket betydelsefullt.
Och i vilken mån högre koldioxidhalt spelar in är såvitt jag vet helt okänt.
# Stefan E. 14
”Mig veterligen är CO2, alltid CO2, oberoende av källan”
All CO2, oberoende av källa, bidrar till en grönare värld eftersom CO2 är en av de absolut viktigaste byggstenarna för växtligheten. Växtligheten är, förutom att den är grön, dessutom en grund för allt liv på jorden …
Vem kan ta på sig att tala om för klimatmupparna att en verkligt grön politik vore att bidra till ökande halt av CO2 i atmosfären … 🤔😏 … och att den största faran för att säkerställa denna grönare värld är att kol i allt för hög omfattning binds i karbonatmineraler, som exempelvis kalciumkarbonat … det finns ju tyvärr mörkermänniskor i dag som aktivt vill bidra till en ”magrare” värld genom att aktivt förstöra den livsnödvändiga koldioxiden genom att binda den till kalcium …. Dessutom har dessa mörkermänniskor mage att kalla sig gröna …
Nr 15 tty
Absolut!
Det är otroligt mycket som påverkar – såg i kvällspressen att riporna i Skottland sades vara klimatpåverkade ( tidningarna skrev visserligen orre. ) men där kan man se betydligt större påverkan från ändrat markbruk, ” gröna rikingar” köper upp stora gods och slutar bränna ljunghedarna och slutar jaga räv…dom vill återställa markerna – men förstår inte att det blir stor påverkan utan bränder och annan förvaltning.
Dom klimattrogna fattar sällan att drömmen för hönsfåglar är varma torra vårar/försomrar.
2018 i Sverige var ett magiskt är för hönsfåglar.
Summa summarum – klimathotet och dess retorik gör oss blinda, döva och korkade, när det gäller att förstå våra egna effekter i dom biologiska systemen – däri ligger den verkliga faran.
Kina ersätter västerländska energiföretag i Iraks supergigantiska oljefält
Det officiella överlämnandet av huvudoperatörsrollen på ett av världens största oljefält – West Qurna 1 – från USA:s ExxonMobil till Kinas PetroChina har slutförts. Kina tog dock inofficiellt kontroll över det supergigantiska oljefältet från det ögonblick i slutet av juni 2018 då ExxonMobil avbröt samtalen med den irakiska regeringen om att det skulle vara den ledande partnern i landets Common Seawater Supply Project (CSSP) och påbörjade ett strategiskt tillbakadragande från alla energiprojekt i Irak, liksom andra västerländska energiföretag. Kinesiska och ryska företag var glada över att kliva in i projektets tomrum som skapades. Som en mycket högt uppsatt tjänsteman från Kreml sa nyligen vid ett möte med högre regeringspersoner från Iran: ”Genom att hålla väst utanför energiavtal i Irak […] kommer slutet på västerländsk hegemoni i Mellanöstern att bli det avgörande kapitlet i västvärldens slutliga undergång, säger en ledande källa som arbetar nära EU:s energisäkerhetsapparat exklusivt till OilPrice.com.
West Qurna 1 ligger cirka 65 kilometer från södra Iraks främsta olje- och exportnav Basra och rymmer en avsevärd del av de uppskattningsvis 43 miljarder fat utvinningsbara reserver som finns i hela det supergigantiska West Qurnafältet. Ursprungligen troddes West Qurna 1 ha cirka 9 miljarder fat av dessa reserver, men tidigt 2021 reviderade Iraks oljedepartement sin uppskattning av utvinningsbara reserver för fältet till totalt över 20 miljarder fat.
Mvh,
Jag vill flagga för amerikanska NOAA`s utmärkta solaktivitetstsgraf. Den större ytan överst är ett område för betraktande, beroende av vilket område som man själv väljer att ställa in genom att dra i de små rektanglarna i den undre smala grafen. Man kan här spekulera över väderhändelser i tiden om och hur dessa har sammanfallit med solcyklernas min/max och dessas amplituder vid max.
https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progressionett
#16 tty
”Och i vilken mån högre koldioxidhalt spelar in är såvitt jag vet helt okänt.”
Märkligt att det inte forskats om. Borde ju undersökas, inte bara för att förfina trädgränsproxyn.
Jag har sett uttalanden i stil med att jorden blivit 16% grönare av den högre CO2-halten, och öknar minskar i storlek. Låter rimligt att det påverkar även trädgränser.
Grönt väte ligger långt efter andra förnybara energikällor
På en presskonferens för lanseringen av IEA:s rapport om Renewables Market, varnade International Energy Agencys verkställande direktör Fatih Birol för att ”grönt” väte kommer att spela en liten roll i den globala avkarboniseringen mellan nu och år 2030.
Trots ett stort antal projekt och enorm spänning kring grönt väte , sa Dr Birol, hade IEA:s forskning funnit en betydande klyfta mellan hypen och verkligheten. ”Av alla projekt som är i pipeline idag”, sa han, ”kommer bara 7% att se dagens ljus och komma online före år 2030.” Han sa att detta var en besvikelse, eftersom grönt väte ”kan och bör spela en mycket viktig roll för att ta itu med vår klimatutmaning och diversifiera energimixen”.
Dr Birol sa att vätebubblan hade spruckit på grund av en långsam takt i projekten för att nå ett investeringsbeslut, kombinerat med en begränsad aptit från avtagarna och högre produktionskostnader. För att helt övertyga investerare bör ambitiösa projektmeddelanden följas av konsekventa policyer som stödjer efterfrågan. Dt Birol tillade att han hoppades ”att se regeringar vidta åtgärder för att skapa efterfrågan på väte”.
Heymi Bahar, en senior analytiker för förnybara energikällor vid IEA, bekräftade att han förväntade sig att endast ett litet antal kapacitet för grönt väte skulle bli operativt under de kommande fem åren, och tillade att ”jämfört med förra året är vi mindre optimistiska [på grönt väte].”
IEA har varnat för effekten av otillräckliga investeringar under en tid. I en rapport från oktober 2021 fann man att endast en fjärdedel av de investeringar som krävs i rent väte detta årtionde för att världen ska nå nettonollutsläpp i mitten av seklet faktiskt hade lagts fram.
Rapporten noterade att länder med vätgasstrategier vid den tidpunkten hade åtagit sig minst 37 miljarder dollar till utveckling och spridning av vätgasteknik, och den privata sektorn har aviserat investeringar på totalt cirka 300 miljarder dollar, men att investeringar för 1,2 biljoner dollar skulle behövas till 2030 att förbli konsekvent med sin beräkning av en väg till noll nettoutsläpp till 2050.
Mvh,
#12# Lennart Bengtsson
Instämmer i ditt resonemang med undantag för att du hävdar att drift med biobränslen medför samma CO2 utsläpp som ”fossila” bränslen. Biobränslen har den nackdelen att de är mindre energieffektiva vilket medför något större CO2 utsläpp.
Reduktionsplikten har därför medfört större CO2-utsläpp. När man beräknar kvantiteten CO2-utsläpp reducerar man utsläppen med samma procentsats som inblandningen av biodrivmedel. På det sättet kan man redovisa större och större utsläppsminskningar ju mer biodrivmedel som blandas in.
Man struntar således i vad som faktiskt kommer ut ur avgasrören.
#12 Lennart B
Antar klimattyperna tänker att inget ”fossilt” kol ökar på mängden i kolcykeln, och att det är viktigt.
Men det kanske är feltänkt av dom?
1) Jag tolkar dig att mängden CO2 i atmosfären inte påverkas av om man byter till biobränsle, utan det är mängden förbränning som styr? Då har det ingen klimatnytta alls om CO2-halten styr temperaturen.
2) Att hugga ner skog för att göra biobränsle borde innebära att mindre CO2 tas upp. Dessutom förstörs viktiga miljöer för djur och växter. Och visst bidrar skog med att sänka temperaturen en smula också?
3) Jag tycker det var beklämmande att läsa på pumparna att man i dieseln satte till 15% vete och 15% majs. Nyttiga och värdefulla livsmedel används för att köra bil på istället. Stora arealer behövs för denna prioritering.
Bonusfråga:
Hur stor är reserven av ”fossil” kol, olja och gas jämfört med den existerande kolcykeln?
#24 Joachim
I princip ingen skog avverkas specifikt för att bli biobränsle. I första hand tar man ut sågtimmer, numera ner till 10 cm toppdiameter. I andra hand tar man ut massaved. Det som därefter blir kvar (grenar och toppar) kan man antingen lämna på hygget och låta det multna och avge koldioxid, eller samla in och elda upp.
Bark och sågspån från industrierna blir också biobränsle. De enda träd som avverkas specifikt för att bli energi är de som blir till brasved. En försvinnande liten andel av all skog som avverkas.
Vet inte var du läst om ”vete och majs”? I Sverige är det framför allt raps och slakteriavfall som blir inblandning i diesel. Etanolen i bensin mest från sockerrör.
#8 Min Toyota drar ca: 7 % mer med 95. Blir nästan samma pris för 98 så jag kör enbart på 98.
msm blåser upp värmelarm gång på gång men förklarar lite krystat att just i Norden är det kallt men resten av världen brinner…förutom tydligen även Nordamerika
https://petterssonsblogg.se/2024/01/20/55-doda-i-kallt-usa/
Karl Erik R #25
Jag har vid något tillfälle läst/eller hört, att Svensk konsumtion av ”vegetabilisk olja” motsvarar så mycket som 20 % av produktionen i världen. Detta gäller vid så stor ”utspädning” av drivmedel som gällde fram till senaste års-skiftet.
Jag tycker själv att det låter oerhört mycket, och funderar på om jag fattat det fel, eller om det verkligen är så illa.
# 26.
98 och 95 står för oktantalet. Är det så att andelen etanol skiljer sig åt mellan dessa bägge kvaliteter?
#28
95 har 10% etanol och 98 har 5%
#29.
Tack för svar. Ja, då är ju saken given. 5% etanol ”extra” ger 7% högre förbrukning. Fler borde känna till detta förhållande.
#10
Värme dödar också. Det har Bjernströmskan berättat för oss . I larmrapporter , dödstalen stiger år efter år.
Var håller damen hus idag?
Skall hon inte dra igång snart en vetenskaplig berättelse om hur kylan drabbar t.ex engelska pensionärer. Dom brukar ha det svårt, sofort det blir minusgrader.
Sedan kan hon spekulera om faran med att vi får lite varmare klimat.
Lennart Bengtsson #12
Tack för den skrivningen som stämmer med vad jag hävdat så länge det ansetts att biobränslen skulle vara räddningen.
Jag vill komplettera med att tänka i flödet i kolcykeln.
Högre flöde ger högre halt av CO2 i atmosfären även om upptaget ökar, för det kan inte öka förrän CO2 finns i atmosfären.
Eldning med flis från grenar och toppar ökar omsättningshastigheten och därmed också CO2-halten i atmosfären.
Jag tror att detta sedan länge varit klart för insiktsfulla forskare och att det nu sipprat ut till politiken.
Magnus, #14.
Rimligen har djurpopulationerna också påverkats under tidigare värme perioder, positivt då,med motsvarande högre betning av växter och därigenom påverkat trädgränsen.
Detta var från ett truckbatteri…
Hur blir rapporteringen när hybris vätgaslager börjar läcka?
https://sverigesradio.se/artikel/explosiv-gas-lackte-ut-pa-grand-samarkand
33 Foliehatt
Visst ändras djurpopulationerna under olika klimatperioder – människan, dock, utfodrar sina djur och, som med får – tar in dom på vintern.
När så djuren tillförs näring/utfodras från andra ställen..som från sydliga/ lägre åkrar och sedan gödslar markerna i norr – så reagerar dom mycket magra markerna med växtexplosion.
Även våra skogar här i Västergötland kan påverkas kraftigt av fårbetning – dom blir öppna och promenadvänliga.
Hos oss utanför trollhättan finns några riktiga ” parkskogar” där får betade länge under 1900 – talet – folk i bygden brukar kalla dessa skogar trollskogar, eftersom fåren rensat bort undervegetationen i långa tider och stora, mossklädda stenar syns lång väg och träden har vuxit snabbt och bildar ett tak högt upp, där solljuset silas ner i strimmor – går man där en kväll med fullmåne så är det otroligt trolligt..
Människans flit och uppfinningsrikedom förändrar våra landskap kraftigt, på ont och gott – lite mer buskar och träd på högre höjder lär inte bli särskilt kostsamt för naturen – höjden Och klimatet lär fortsätta att försvåra för skogar till fjälls i flera hundra år till.
Där jag vandrat i 40 år syns ingen förändring, för en naturintresserad människa.
Om haven värms 1 till 2 grader kan vi börja se rejälare klimatförändringar – men hittills påstår vetenskapen att vi värmt haven 0.075C….så vi kan fortfarande hysa tillit till att solens bana under året är det som styr klimatet.
Men – tänk att skicka ut forskare till kungsleden, där även folk gödsla markerna med tonvis med avföring – där kan du snacka om näringstillförsel och förändrad tillväxt i floran.
Precis som vi här ibland tar upp att tusentals turister som hasar runt på kebnekaises sydtopp – det är ett under att inte den glaciären försvunnit, pga människans slitage.
Dom senaste åren har det varit en fullständig karavan av folk till fjällen.
Berra #27
Det är bara klimatkollapsen som går in i nästa fas, global unpredicting, för att förklara att det kan brinna och frysa på samma gång och att allt endast beror på antropogen co2 i luften.
foliehatt , Magnus blomgren #33, 25
Visst är det så.
Det som främst påverkar trädgränsens läge är lokala klimatet men den påverkas även av betning, skadedjur, markanvändning, snödjup, laviner bränder etc.
Som exempel kan man ta fjällbjörkmätarlarver som kan kaläta stora områden och som det tar väldigt lång tid att återhämta sig ifrån. Det finns områden som angreps för 70-80 år sedan som är tydliga än idag.
Och CO2 som tty nämnde verkar ingen tagit fasta på.
#8
Tar mig friheten att citera lite från DN:s artikel om syntetiskt bränsle. Låter lite hål i huvet, tycker jag:
”Att ladda en elbil direkt från elnätet och sedan använda energin i batteriet för att driva fordonet framåt har en total verkningsgrad (den nytta tillförd energi ger) på ungefär 75 procent.
Använder man i stället e-bränsle i en förbränningsmotor förlorar man först ungefär hälften av den tillgängliga elenergin i själva framställningen av bränslet, enligt nyhetssajten Hydrogen Insight. Sedan ska det transporteras och slutligen omvandlas till arbete i motorn – där är verkningsgraden definitivt på under 50 procent, i vissa fall betydligt lägre. Förbränningsmotorer är inte särskilt kända för sin höga verkningsgrad.
Enligt rapporten ”Elektrobränslen – en kunskapsöversikt” från Lunds tekniska högskola skulle en batteridriven elbil kunna gå ungefär en halvmil på en kilowattimme producerad energimängd, medan en e-bränsledriven bil inte ens skulle komma en kilometer.”
Citat/rubrik i artikeln säger även att:
”Kritiker menar också att e-bränsle smutsar ner luften lika mycket som bensin och diesel.”
Rätta mig om jag har fel men innebär det inte att man nyttjar en given mängd energi för att framställa <20% av den energin där skillnaden dessutom inte innebär någon ”klimatnytta”? Till en mångdubbelt högre kostnad dessutom!
”Men det är dyra droppar vi talar om. Under den första fasen kostar varje liter från Haru Oni-anläggningen runt 600 kronor.”
Upprepar: Hål i huvet!
Nr 13 Erik
Förnybart? Tänker du då på markbygdens 450 kvadratkilometer stora vindindustri – som skall balanseras av vattenkraften, via korttidsreglering av Sveriges stora vattensystem ( med ödeläggelse av vattenlevande insektslarver och fiskar och våran biologiska mångfald ) OCH monteras ner efter 25 år.
450 kvadratkilometer brukar anges som 2 gånger Stockholms stad och det är bara en början på det som behövs.
När det inte blåser i markbygden så behöver baskraften täcka upp – ju mer förnybart – ju mer måste baskraften byggas ut.
Förnybart som det ser ut idag kommer att slå ut hela den svenska naturen – utan friska älvar, vattendrag och hav kommer vi att vandra mot våran egen undergång.
Klimatuppvärmningen då? Ja, vad då? Tänk om Sverige om hundra år är lika varmt som Danmark…eller om haven värms ytterliggare 0.075C – eller om Arktis havsis krymt 10% till..
Om den svenska bokskogen flyttar 10 mil längre norrut..
Nej – jag ser hellre än frodig biologisk mångfald som vi människor anpassar oss till än en ödelagd natur.
På 100 år borde vi, med fri forskning, kunna utveckla fantastiska, fungerande, naturvänliga energislag – vi kan under tiden bygga kärnkraft.
Dom som skrev vattendomarna för svensk vattenkraft hade aldrig utformat lagarna på det viset om dom hade trott att vi skulle gå tillbaka till vindkraft – dom hade mycket större tilltro till teknikens framsteg än så.
450 kvadratkilometer vindindustri som står still är en mardröm – bygg ännu större och få ännu värre mardrömmar..
Tänk sedan att försöka återställa dessa marker, med bergtäkter, 1000 tals kilometer 1,5 meter djupa kabelgravar och tusen och åter tusen ton med betongfundament och återvinning av vingar och torn.
Det blir först vid nästa istid dessa marker återställs – men någon ny istid kommer väl inte….
Dagens svenska natur skall omvandlas till industriöken för att vi människor skall bli hållbara.
Jag har levt nära naturen i 50 år och sett klimat och väder och djurliv komma och gå i utmärkta cykler – där finns väldigt lite nytt som inte passar in.
Medeltemperaturen i juli i Västra Götaland är fortfarande 16 – 18 grader och medeltemperaturen i januari är fortfarande runt 0:an – som den varit i 150 år och inga tippingpoints har uppenbarat sig trots människans enorma förändringsarbete under dessa 150 år.
Inte ens i Arktis, våran klimatventil, finns mycket att rapportera om – sedan säljakten och ryssarnas hänsynslösa behandling av Arktis upphörde har djurlivet återhämtat sig rekordfart. Idag finns det 6 gånger fler isbjörnar än när jag var barn.
Det människan kan lära sig – är att Vårda naturen och den biologiska mångfalden – så blir även vi en hållbar art.
Men då måste vi sluta att bygga vindkraft, eftersom den förstör vårat vatten och enorma mängder areal.
Sådär – garanterat ingen som läser så långa inlägg – sorry.
#25 Karl-Erik L
Aha, inte mycket från skogen. Men man kanske måste avverka för att få odling?
Jag hade fotat några specifikationer, men hittar inte den med mycket vete och majs i dieseln. Kan ha mints fel, men när man reagerar särskilt brukar man ju minnas rätt (det var inte 15+15, men mycket). Ska kolla nästa gång på två andra pumpar.
St1 2022:
95 sockerrör 5,6%, övriga 5,1%
Vpower sockerrör 2,1% övrigt 2,6%
E85 vete 68,1%, övriga 7,0%
CityDiesel animaliska fetter 14,2%, använd matolja 10,2%, övriga 7,5%
http://www.st1.se/miljoinfo
OKQ8 2021:
95 majs 4,3%, animaliska fetter 0,9%
98 majs 2%
E85 majs 52,8%, vete 15,2%
Diesel animaliska fetter 26,5%, raps 4,8%
OKQ8.se/drivmedel
Kanske finns mer info här:
http://Www.energimyndigheten.se/miljoinfo
Erik #13
Seriösa analyser som gjorts om kärnkraft och bränsle framöver menar att utvecklingen av nya reaktorer och kommersiell användning av dessa innebär att uranets uthållighet som bränsle kan ses i ett minst tusenårigt perspektiv.
Ska vi fasa ut detta och varför?
Joachim #40
Man kan undra vad det är för miljöpartister som kom på den lysande iden att göra bränsle av mat för att ersätta annat bränsle?
Visst var det någon miljömuppe som undrade – vad händer om klimatet tar slut
TBL
Då kan man lugna den som frågar. Klimat är ”ingenting”. Klimat är bara en medelvärdesbildning av väder under 30 år eller längre. Ingen risk att vädret tar slut. Däremot varierar det med tid och plats.
#40 Joachim
Vad gäller bensin har den sedan urminnes tider innehållet ca 5 % etanol. Den används framför allt för att absorbera vatten i bensinen och därmed undvika frost i förgasaren på vintern och för att höja oktantalet. Man kan då minska mängden mängden oktanhöjande tillsatser t.ex. MTBE. 98 oktan bensin har något lägre energiinnehåll per liter än 95 oktanig bensin, så om man använder denna för en motor som är byggd för 95 oktan kommer den att dra mer bränsle.
I Sverige har Cowi byggt 2 etanolfabriker i Norrköping till Agroetanol (Lantmännen) som tillverkar tillsammans 250 000 m3 etanol per år. De använder främst fodervete som råvara.
Etanol har lägre energiinnehåll än ren bensin men upp till 5-10 % inblandning kan man inte mäta någon skillnad i förbrukningen antagligen beroende på att etanolen förbättrar förbränningen.
#41
”uranets uthållighet som bränsle kan ses i ett minst tusenårigt perspektiv.”
Och så har vi torium. Det finns mycket mer torium än uran. Indien är mycket intresserade av toriumrektorer. Vilket är begripligt eftersom de har mycket stora toriumtillgångar som dessutom är mycket lätta att ”bryta”. Det rör sig om monazitsand som kan skyfflas upp utmed stora delar av Keralakusten.
#40 Joachim
Från skogen kommer tallolja som är en biprodukt vid massa tillverkning. Den processas till HVO som säljs som en egen produkt, HVO100, och den blandas in i fossil diesel.
”… avverka för att få odling.” Ja, i t ex Brasilien avverkas skog får att man ska odla sockerrör som i sin tur ger etanol. I Sverige avverkas inte skog för att ge plats för odling längre. Nu går vi lite åt andra hållet. Skog planteras på det som inte längre används som åkermark.
# 42 Fredrik Märkligt att ett sånt miniparti som Miljöpartiet har hunnit ställa till med så mycket oreda, med så mycket kaos. Och fortsätter med det. Miljöpartiet lider av storhetsvansinne. I deras värld är 4 procent minst 50 procent.
Lars-Eric Bjerke #45
Här finns ett test som visar att etanolens lägre energiinnehåll ökar förbrukning med E10 vs E5.
Vad beträffar 98 oktan så ska man undvika asiatiska bilar för att slippa elda för kråkorna. Tyskt är bättre.
https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/konsument/e5-mot-e10-sa-mycket-okar-forbrukningen-med-mer-etanol/
Karl -Erik R #47
Tallolja är nog det enda vettiga till bränsle men det räcker inte långt och kanske är det bättre att använda den till andra produkter.
#38
DN har fel som vanligt. De räknar bara verkningsgraden från laddstolpen framåt (och mycket optimistiskt dessutom).
Men verkningsgraden vid framställning och överföring är inte 100 %. Som absolut bäst är den typ 90 % om det är fråga om enbart vattenkraft, moderna turbiner och generatorer och optimala överföringsförhållanden.
Alla andra alternativ är MYCKET sämre, oftast under 50 %. Även vindkraft som inte ens teoretiskt kan ta ut mer än drygt 50 % av vindenergin.
Kärnkraft ligger typiskt mellan 30 och 40 %, där har man fullt medvetet hållit nere tryck och temperatur för att få bättre livslängd och säkerhet eftersom bränslekostnaden är försumbar. Med tvåcykels gaskraftverk kan man nå 60 %, och med konventionella värmekraftverk typ 40 %.
Så elbilens verkningsgrad ”från ax till kaka” är knappast bättre än ett modernt ICE-fordon.
Som någon uttryckt saken det enda elbilar gör är att flytta utsläppen från vägar till kraftverk.
Och om någon undrar varför alla värmemotorer har så relativt låg verkningsgrad, så beror det på två ting:
1. Det finns inga material som duger att bygga motorer av som har hög hållfasthet vid temperaturer mycket högre än 1800 K. Det begränsar kraftigt starttemperaturen i en värmemotors cykel.
2. Vi lever som bekant på en planet med temperatur ca 300 K vilket gör att man i allmänhet inte kan få ned sluttemperaturen i cykeln lägre.
Här hemma går de kollektiva bussarna knackigt pga biodieseln och när det blev neråt tio minus och under stod det övergivna bussar lite överallt på landsbygden och resenärerna kom inte till jobbet etc.
Biodieseln täpper igen bränslefiltren snabbt i kylan så bussbolaget fick dränera marknaden på filter. Det var tom så sa man att man flög in filter från hela världen för att kunna köra på det hållbara. Dock utan att inse ironin i det senare.
#45/49
Möjligen kan sådana mätningar påverkas av om det finns kondens i tanken. Detta vatten absorberas då av etanolen och följer med in i motorn. Detta kan något kontraintuitivt ge bättre motoreffekt.
Detsamma gäller f ö jetmotorer. En bekant till mig som jobbade med körning av jetmotorer i provbock berättade att de gav märkbart mer dragkraft fuktiga dagar och i synnerhet när det var dimma eller fint duggregn.
Fredrik S #52
Har dom missat att ta fram vinterbiodiesel. Förr kunde man bland vinterdiesel själv, hälften diesel och hälften lysfotogen. För vanlig diesel är det väl paraffin som faller ut och bildar långa trådar som sätter igen filtren, kan det vara samma problem med biodieseln? Minns vintern 65-66 när all sjöfart låg nere och det kom långtradare från kontinenten för att köra godset till Norge. Holländarna var illa ute dom hade tankar på 800 l eller t.o.m. mer för att kunna tanka där dieseln var billigast och kom dom upp med spansk eller annan diesel låg dom illa till.
Håkan Bergman #54
Biodiesel kristalliserar och bildar gel-artad vätska vid låga temperaturer. Vad jag förstått så har det främst med estrarnas struktur att göra vilken påverkar biodieselns smält-och stelningspunkt.
Vanlig diesel och lysfotogen är nog det enda som fungerar bra. Förr körde bussarna ner under minus 20 utan problem.
I slutändan är det nog hållbara politiker som köpt att vintrarna nu och framöver innebär vårtemperaturer utan minusgrader. Dessutom tror de att de sparar in lite pengar som de kan stoppa i något svart hål någonstans vilket de gillar att göra.
Fantastiskt lärorikt att ställa frågor här! Tack alla för svar om biobränslen i tanken!
Hur var det med den viktigaste frågan för politiker och andra klimatnödiga carbofobiker?
Om man tror att mängden CO2 i atmosfären styr temperaturen, blir det mindre CO2 i atmosfären av att använda biobränslen?
Jag tolkade Lennart B som att det inte blir någon skillnad alls i utsläpp av CO2.
Reduktionspliktens eventuella påverkan på klimatet är att det blir för dyrt att köra bil. Därför minskar åkandet och utsläppen.
Korrekt?
En viktig specifikation på dieselbränsle är CFPP (Cold Filter Plugging Point).
RME, rapsmetylester anges från en tillverkare ha CFPP på -25 grader året om.
HVO100 anges klara -15 på sommaren och -30 på vintern.
Preems vinterdiesel (fossil med inblandning av HVO) klarar -26 i Götaland och Svealand, och -32 i Norrland. Sommardiesel klarar -20 grader.
Preem säljer också Biodiesel100 i Götaland och Svealand. Den klarar -10 på sommaren och -20 på vintern.
Gissar att andra tillverkare har liknande specifikationer.
Timmertransportörer i övre Norrland tar ofta ledigt när det är under -30. Det är dock inte dieseln som är problemet. Det går att lösa med tillsats av fotogen. Det är istället risken för att knäcka en stolpe med lite oförsiktig hantering av timmergripen.
Det här förvånade mig något. Trots havsnivåhöjningen så har under perioden 1985 till 2015 den globala landytan vid kusterna ökat med 34.000 km2 beroende av både mänsklig aktivitet och av naturliga processer. Som vanlig med den klimathysteri som råder så döljs sådana fakta i media medvetet eller av okunskap. Se mer i denna artikel av Roger Pilke jr, https://rogerpielkejr.substack.com/p/landification
Erik #13
”…både biobränsle och fossila bränslen genererar mycket riktigt co2. Skillnaden är att biobränslet kommer från ekosystem på jorden och kan absorberas av levande träd och växter. När man förbränner fossila bränslen från under jordytan tillförs co2 som inte cirkulerat i ekosystemen på tusentals eller kanske miljontals år.”
Ökade halter koldioxid innebär det mer växtlighet, så rent teoretisk borde den extra mängden som tillförs expandera cirkulationen i ekosystemet.
Sammanställning biodel på några mackar:
s=sockerrör, af=animaliska fetter, am=använd matolja, v=vete, m=majs, r=raps, t=råtallolja, ö=övrigt
St1 2022:
95 = s 5,6% ö 5,1%
VPower = s 2,1% ,ö 2,6%
Diesel = af 14,2%, am 10,2%, ö 7,5%
E85 = v 68,1%, ö 7,0%
Preem 2022:
Evolution = v 9,7%, ö 12,9%
98 = v 2,6%, ö 1,8%
Diesel = af 19,5%, t 16,0%, ö 10,0%
OKQ8 2022:
95 = m 6%, ö 2%
98 = m 3%, ö 1%
Diesel = af 32%, ö 6%
E85 = m 43%, v 20%, s 11%
Angående miljöinformation vid pump:
Jag begriper inte termen Klimatpåverkan. ”Produkten orsakar i genomsnitt ett utsläpp av xx g CO2ekv/MJ (LCA)”
Exempel OKQ8:
95: 86,1 g
98: 90,7 g
Diesel: 62,1 g
E85: 51,8 g
Ett försök till förklaring finns här:
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/hallbarhetskriterier/drivmedelslagen/drivmedelsrapportering/
”Kravet är att från och med år 2020 ska drivmedlens klimatpåverkan minska med 6 procent jämfört med fossila bränslen, vilket innebär att drivmedelsleverantören ska uppnå ett genomsnittligt utsläpp på 88,5 gram CO2e/MJ för allt bränsle de levererar. Klimatpåverkan beräknas utifrån ett livscykelperspektiv.”
”Minskningen av växthusgasutsläpp kan uppnås exempelvis genom att biodrivmedel blandas in i vanlig diesel och bensin”.
Här finns en tabell med värden från alla typer av drivmedel.
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/hallbarhetskriterier/drivmedelslagen/vaxthusgasutslapp/
Verkar vara tydligt att det blir mycket mer CO2e per MJ för fossila bränslen än för biobränslen.
Kan detta verkligen stämma??
Som exempel släpper FAME ut nära en tredjedel CO2e per MJ jämfört med bensin, och HVO bara en niondel!
#61 Joachim
I en ideal förbränning i motorn så skulle alla kolatomer som ingår i bränslet reagera till koldioxid. Eftersom förbränningen inte är ideal så blir en liten del kolmonoxid som sen blir CO2 ute i fria luften. En annan liten del blir oförbrända kolväten och en del blir atomärt kol som är det vi kallar sot. Absoluta huvuddelen av kolatomer a blir dock CO2, oavsett vilket bränsle man har.
Jag tror att när man anger utsläpp av CO2 så räknar man bort den del som är helt biologisk. T ex för att göra HVO så använder man vätgas. Den är troligen tillverkad av fossil naturgas. Därför ger även HVO100 ett utsläpp av CO2.
Vilket arbete olika organisationer och myndigheter, klimatcoacher, hållbarhetsstrateger och 111 olika koldioxidjägare till lägger ner för att minska på koldioxiden. Till enorma kostnader. Det har ju pågått i flera decennier. Dags att redovisa om det har nån betydelse för klimatet och vädret.
#63 Daniel
Det har i alla fall inte påverkat koldioxiden, mätt på Mauna Loa. Den tickar stadigt på uppåt med lite över 2 ppm per år. Det kan ju förstås bero på att vi använder ungefär samma mängd fossila bränslen.
Den här vintern kan vi konstatera att om planeten håller på att brinna upp, så är det inte i norra Europa, inte i Sibirien, inte i Nordamerika.
Äntligen någon ”of the usual suspects” som höjer rösten :
EXXON MOBIL
Exxon Mobil stämmer aktivistinvesterare som vill driva igenom klimatförslag (Finwire)
2024-01-22 15:14
https://www.placera.se/placera/telegram/2024/01/22/exxon-mobil-exxon-mobil-stammer-aktivistinvesterare-som-vill-driva-igenom-klimatforslag.html
Det strösslas pengar till det gröna stålet. Stålbolaget i Boden hade presskonferens idag. Dom presenterade nyss lån på nästan 50 miljarder. EU-s innovationsfond ger 3 miljarder. Det finansieras sv EU-s handel med utsläppsrätter. VD-n säger att dom ställer om en av ”världens smutsigaste industrier”. När jag gick lärarutbildningen för drygt 50 år sen gjorde vi studiebesök i två dagar på stålverket i Luleå. Det var mycket intressant. Minns att vi blev ordentligt smutsiga av miljön. Jag imponerades av arbetarna. Det är nog inte den smutsen VD-n avser. Det är nog koldioxiden han tänker på. Han känner sig nog som en mycket god (och rik) människa. Denna förskräckliga koldioxid har bidragit till fjärrvärmen i Luleå, även Boden, Sveriges billigaste och mycket väl fungerande. Men när stålet nu ska bli grönt så blir dagens fjärrvärme historia.
#19 fortsättning
Ryssland och Iran slutför ett 20-årigt avtal som kommer att förändra Mellanöstern för alltid
– Irans högsta ledare Ayatollah Khamenei gav sitt officiella godkännande till ett nytt 20-årigt omfattande samarbetsavtal mellan Islamiska republiken Iran och Ryssland.
– Avtalet kommer att ersätta det 10-åriga avtalet som undertecknades i mars 2001 och har utökats inte bara i varaktighet utan även i omfattning och omfattning.
– Det nya avtalet innehåller långtgående överenskommelser om försvar och energi.
Inom energisektorn till att börja med ger den nya affären Ryssland den första utvinningsrätten i den iranska delen av Kaspiska havet, inklusive det potentiellt enorma Chalousfältet. Det bredare området för kaspiska bassängerna, inklusive både onshore- och offshorefält, beräknas konservativt ha cirka 48 miljarder fat olja och 292 biljoner kubikfot (tcf) naturgas i bevisade och sannolika reserver.
Samma rätt till första utvinning för Ryssland kommer nu också att gälla Irans stora olje- och gasfält i Khorramshahr och närliggande Ilam-provinser som gränsar till Irak.
Vad allt detta betyder är att det nya 20-åriga avtalet mellan Iran och Ryssland kommer att förändra landskapet Mellanöstern, södra Europa och Asien eftersom Iran kommer att ha en mycket utökad militär räckvidd som kommer att ge landet mycket mer inflytande. att ställa politiska krav i helaregionen,. Denna räckvidd betyder också att länder i dessa områden kommer att känna av att fortsätta att förlita sig på USA för deras skydd är ett mycket mer osäkert alternativ än det var tidigare.
Mvh,
Tack KU!
Detta forum är min räddningsplanka ifrån vardagens massiva mediaindoktrination och är ett ljus i mörkret att fortsätta ifrågasätta och utvärdera det som kavlas ut som nyheter där man läser ”forskare säger”, ”vetenskapen är samlad” etc…
Är en van resenär runt olika delar av våran planet sedan tiotals år sedan och precis varit på rundresa på Filippinernas olika öar. och som alltid när man besöker de olika platser på våran planet som inte representerar våran (västvärldens) världssyn så inser man ganska snabbt att vi, i våran åttondel av världsbefolkningen” egentligen inte ha mer än ringa betydelse för hur vår planet kommer att utvecklas, I den verkliga världen, utanför WEF,WHO,FN,EU,NetZero.etc…. finns fortfarande ett strävande emot utveckling och att ta sig ut ur fattigdom och svält. Jag är absolut för att alla människor på våran planet skall få möjligheterna till utveckling och framgång vilket bör vara den bästa plattformen för att utveckla nya tekniker och förutsättningar för att ta oss vidare.
Det jag vill betona i detta inlägg är framförallt att vi ”i den fria världen” har kanske inte så stor betydelse i den fortsatta utvecklingen som vi kanske tror. Vi kan kanske till och med bli ganska lätta mål i framtiden.
#56 Joachim
Jag tolkade Lennart B som att det inte blir någon skillnad alls i utsläpp av CO2.
Reduktionspliktens eventuella påverkan på klimatet är att det blir för dyrt att köra bil. Därför minskar åkandet och utsläppen.
Korrekt?
Det tror jag inte. Det blir mindre bilåkande, men det blir mer CO2-utsläpp. Biomassa är en bristresurs globalt sett. Att omvandla den till fordonsbränsle ger upphov till stora omvandlingsförluster som i allmänhet också är förenade med CO2-utsläpp. Bättre att elda biomassan i kraft(värme)verk i Tyskland t.ex. så kan utsläppen från kol/brunkol minskas med mycket större ”klimatnytta”
Så länge den globala energimixen har en stor andel kol är det vanvett att inte försöka minska kolanvändandet och till det passar biomassa bra vad jag förstår.
Bränsleförbrukningen per körd kilometer blev 10-15% större med svensk diesel 2023 jämfört med norsk diesel har jag hört från någon som arbetspendlat mellan Sverige och Norge. Utsläppen bör ha blivit motsvarande större. Till det kommer utsläppen från tillverkningen av vätgas och jag förmodar att en del andra processteg också leder till utsläpp. Därtill kommer transprter. På samma sätt måste man räkna in utsläpp från raffinaderier och transporter när det gäller fossil diesel.
Tanken att man inte skall räkna den del av utsläppen som kommer från biomassa bygger på att biomassan eljest skulle ha lämnats att ruttna och släppa ut sitt kol som koldioxid helt utan nytta. Den tanken är i grunden fel.
Biomassans alternativanvändning för energiproduktion eller som mat till människor och djur skulle leda till en reduktion av fossila utsläpp och detta måste tas med i bilden.
Jag tror inte reduktionsplikten har haft önskad effekt på de globala utsläppen. Utsläppen har bara skett i andra sammanhang än de eljest skulle ha skett och dom kan mycket väl ha blivit större än dom skulle blivit utan reduktionsplikt trots att bilåkadet minskat. Höjd skatt på diesel och bensin skulle varit mycket bättre för då skulle pengarna bilisterna förlorat åtminstone haft någon nytta med sig. Skatteväxling mellan fordonsbränsle och elektricitet till exempel.
#69 Leif Åsbrink
Den ”skattningen” att Svensk diesel under 2023 har medfört en ökad förbrukning motsvarande 10-15 % jämfört med Norsk diesel, synes stämma bra med egna erfarenheter.
Jag jämför själv med den diesel jag tankar i Tyskland och upplever ungefär det samma.
De 20 % jag skattar i min kommentar # 8, härrör till arbetsmaskiner i skogsbruk.
(Fast jag kan väl ha överdrivit, i ren frustration)
Undrar jag om det offentliggjorts någon övergripande statistik om den artificiella ökningen av bränsle- förbrukning till följd av reduktions-plikten?
Stefan, #70,
jag har gjort liknande observationer vad gäller svensk och spansk diesel, där den spanska helt enkelt ger en något lägre förbrukning, trots att landskapet i Spanien är mer utmanande för körning. Jag har tyvärr aldrig noggrant mätt upp skillnaden, endast noterat den. Kanske handlar det om 10%.
Det är samma bil som jag jämför, en svenskreggad som har utvandrat och blivit spanjor.
Jag har beställt ett tankort så jag kan tanka blankdiesel helt utan reduktion. Skogsmaskiner och andra fordon som måste fungera i kylan här i norr använder den. Lite dyrare då man köper sig fri från reduktionsplikten. Men minskad förbrukning och piggare bil väger upp, nu skiljer det inte så mycket i pris heller.
Micke #72
Jo, jag har hört talas om den möjligheten att kunna tanka blank-diesel. Om det sedan finns hemma här i Västra-Götaland vet jag inte.
En vintertemperatur som ideligen pendlar kring nollan är inte heller att föredra ur ”bränsle-synpunkt”, då jag inbillar mig att problemen med kondens i bränslesystemet är mer påtagligt.
Det finns ju i regel en fungerande vattenavskiljare iofs.
Jag kan inte fatta hur det är möjligt att få lov att mixtra med dieseln som de gör. Det skulle vara förbjudet, också för Mp.
Håller me, Uffe Be
Ni har förstås sett denna. Har man gjort rätt som förhöjt vindkraft till skyarna över kärnkraft?
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0960148108002218
Hoppas att vi får ett varmare klimat. Nuvarande klimat är alldeles för kallt. Mer koldioxid i atmosfären skulle också vara br för det ökar skördarna och därmed kan fler människor äta sig mätta.