Öppen Tråd

vårblommor

Den första vårmånaden är här, och på flera håll i landet så är vårblommorna på G. Tidig vår? Javisst, men någon kompensation borde vi ju få för de svinkalla vårarna 2017 och 2018.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Jag hörde just att statliga Vattenfall till sina sex kolkraftverk i Tyskland importerar kol från Colombia som fraktas på fartyg som drivs med tjockolja. Kan det stämma?
    Vattenfall är ju känt för att har gjort århundradets största förluster på ca 100 miljarder kr på sina politiserade affärer i mellaneuropa. Maud Olofsson (C) var ansvarig energiminister och vice statsminister under den tiden.

    Sedan såldes kolgruvorna i Tyskland vid maximalt fel tidpunkt. Jag skrev till Vattenfalls Vd Hall (vi bodde nästan grannar då) och protesterade. Men han lyssnade inte. Det blev ytterligare ca sex miljarder i förlust och det var Fridolin (Mp) som drev på. Det Tjeckiska bolag som köpte tackar och tar emot.

    Jag har Vattenfall som leverantör av el eftersom de erbjöd 100% kärnkraft och det är viktigt för mig. För ett år sedan var fakturan på ca 40 öre/kWh.

    Nu ett år senare är Vattenfalls pris 82,25 öre/kWh. Det är en ökning med över 100% på mindre än ett år.

    Visst förstår jag att Vattenfalls enorma förluster måste betalas av någon, men varför skall det vara just jag som måste betala hela kalaset? Jag är ju motståndare till den dyra och miljöförstörande vindkraften och vägrar betala om de levererar en enda elektron vindkraftel. Men det måste jag tydligen göra för i senaste fakturan har de ensidigt strukit vår överenskommelse om 100% kärnkraft. Tydligen tvingar Vattenfall de som vill ha endast kärnkraft att numera vara med och subventionera den dyra och dåliga vindkraften. Kostnaden att göra kärnkraft har inte ökat under året.

    Svenska Skidförbundet sponsras av Vattenfall. De ställer därför snällt upp när Vattenfall gör reklam för ”förnybart” med förvrängda fakta. Klimatförändringarna, som inträffar om vi inte köper vindkraft i stället för kärn- och vattenkraft, får ju snön att försvinna. Vasaloppet blir ett minne blott efter år 2022 om vi inte köper sol- och vindkraft från Vattenfall. Eller hur Sv. Skidförbundet?

    Vattenfall säger att vindkraft är miljövänlig. Men man kan ju med egna ögon se hur den förstör miljö och landskap och plågar människor, djur och natur. Den lär kräva 80 gånger med av jordens resurser jämfört med våra kärnkraftverk.

  2. Ingemar Nordin

    Jag är ute på demonstration idag. Jag har tagit av mig silkesvantarna och ersatt dem med handskar, för det är minsann ganska kyligt och grått här i NV Skåne. Nåväl, jag skall snart ta av mig en av handskarna och kasta den för att utmana klimathotarna på duell. Inte med pistol, men väl med argument. Och med en grön knapp på rocken. Fruktan är mitt vapen. 🙂

  3. LOL!!

  4. Ytterligare en brand i en Tesla med dödlig utgång i Florida. Branden var så kraftig att det inte gick att få ut föraren som tydligen var medvetslös. Teslan model S saknar dörrhandtag så det gick inte att utifrån öppna förardörren.
    https://miami.cbslocal.com/2019/02/25/man-killed-in-fiery-tesla-crash-in-davie/

    När det väl tar eld i batterierna blir branden mycket kraftig och svårsläckt. För ett par år sedan var det en annan olycka med Tesla med 2 döda i närheten av denna olycka. Även den gången började Teslan brinna.

    När antalet elbilar ökar så behövs det statistik över om elbilar är farligare än fossildrivna bilar (som också kan ta eld). Det behövs nog statistik för flera år för att kunna dra slutsatser.

  5. #4 Per
    Kortslutning med hundratals amp är nog betydligt värre än brand av diesel eller bensin. Filmer med brinnande bilar och exploderande bensintankar är fejk. För att en bensintank skall explodera så skall
    den vara nästan tom. Kommer inte ihåg proportionen mellan bensin och luft. Men det var inte mycket bensin i alla fall. Att närma sig en brinnande bil är sällan farligt. Att närma sig en brinnande Tesla skulle jag aldrig göra.

  6. Dan

    #4 Per:
    Det är tämligen vanligt att bilar brinner nu för tiden.
    Vi vet alla vad det beror på, och inte är det något konstruktionsfel.

  7. Dan #6: I statistiken måste vi bortse från bilbränder som är anlagda. Det fortsätter bara för vi har en mesig PK-polis som inte ingriper utan bara tittar på. Men politikerna vill ha det så. Angående statistiken borde anlagda bränder förresten finnas med i en egen kolumn.

  8. Håkan Bergman

    Även små Li-ion batterier utgör en brandrisk. Kameror har utbytbara batterier och originalen är dyra, 800:- för mina Fujis, så marknaden översvämmas av billiga fuskbatterier utan temp-sensor och laddare utan kontakter för att läsa av temperaturen, livsfarligt men CE-märkta är dom. Vill man ha kvar liv och bostad ska man köpa original eller åtminstone se till att grejerna är UL-märkta.

  9. Håkan Bergman

    Undrar förresten hur säkra batterier och laddare till alla elcyklar som rafsades ihop borta i Kina är? Köpte man ett etablerat kvalitetsmärke kan man väl vara lugn, men resten?

  10. Mats Kälvemark

    Eftersom vi idag har en ”öppen tråd” vill jag bolla upp en för klimatdebatten viktig faktafråga och det är hur stor andel av de ca 410 ppm koldioxid som finns i atmosfären som har fossilt/antropogent ursprung.
    “Fossil koldioxid utgör endast 4,3 ppm ” enligt länken nedan, dvs drygt 1%.
    https://www.atmos-chem-phys.net/17/10753/2017/acp-17-10753-2017.pdf
    Låter ju osannolikt lågt? Vad säger övriga datakällor?
    Andelen går tydligen att utvärdera genom att studera förhållandena mellan C12/C13/C14, men vid en
    snabb sökning på nätet hittar jag inga andra vetenskapligt baserade fakta.
    Vad säger IPCC och hur trovärdigt är detta?
    Väldigt många, även på KU, är nog av den uppfattningen att hela ökningen från förindustriell nivå, ca 280 ppm, kommer från fossilla utsläpp, men då borde väl andelan fossilt vara i proportion till detta, dvs ca 130 ppm. Så kan det j inte vara, för en väsentlig del bör ju komma från den ökande temperaturen i hav och på land som förorsakar ökad avgasning och minskad upptagning. Detta mönster känns ju igen från alla diagram där temp vs koldioxid de senaste 400000 åren reovisas. Tmepraturen ökar först, därefter ökar koldioxiden. Känns som viktigt för kommande debatter med alarmister att faktabaserat reda ut frågeställningen. Ser fram emot respons.

  11. Dan

    En Tesla S har ca 7000 3.5 Ah celler av modell 18650, dvs diameter 18mm och längd 65mm. Något större än en vanlig AA-cell. Hur många som är i serie och hur många som är parallella vet jag inte.
    Dessa 18650 kostar styckvis i storleksordningen 50:- styck. Finns billigare, men Tesla köper högsta kvalitet. Dock i mängd.
    7000 celler X 50:- blir 350.000 bara för battericellerna utan hållare och elektronik.
    När batteripaketet inte längre duger att köra med är Teslan i princip värdelös.
    Jag förutspår därför att det inom något år kommer att finnas ombyggnadssatser för att montera in en vanlig förbränningsmotor med växellåda i dessa bilar. Borde gå att få betydligt billigare.

  12. Sigge

    4, 5 och 6
    Per, Ingvar och Dan.

    Att bilar börjar brinna vid olyckor beror i de flesta fall att något brännbart hamnar på grenröret. Det kan vara bränsle och en annan vanligt orsak är spolarvätska.

    Det händer också att motorer börjar brinna när de är ute i trafiken. Det är ofta äldre bilar med oljeskitiga motorer. Det är likadant där, att det är brännbart på grenröret som oftast startar branden.

    För många år sedan kom jag förbi en mindre olycka där den ena bilen hade börjat brinna. Den troliga brandorsaken var att spolarvätskan från den ena bilen hade hamnat på den andra bilens grenrör. Det kan möjligen varit så att något plastmaterial hamnat på grenröret och den utläckande spolarvätskan antänts lite senare.

  13. Rolf Mellberg

    #11 Dan

    Tror att det enda vettiga är att sätta in en förbränningsmotor + generator som levererar samma spänning som Teslan använder. Sämre effekt men enda rimliga lösningen.

  14. Sigge

    #11 Dan

    Batterierna i elbilar som har mer än 20 mils räckvidd kommer att hålla mycket längre än bilen i sig. Efter 2000-4000 laddcykler har batteriet förlorat 20% av sin kapacitet. D v s då har elbilen som hade 20 mils räckvidd från början 16 mils räckvidd.

    Med 2000 laddcykler och i medeltal 18 mils räckvidd så har bilen gått 36 000 mil innan batterierna förlorat 20% av sin kapacitet. Många elbilar har mycket större batterikapacitet än 20 mils räckvidd och där kommer det knappt att märkas att batterierna förlorat kapacitet vid 30 000 mil.

    Däremot så kommer många laddhybrider att få märkbart kortare räckvidder el. De har ganska små batterier. Där kommer många bilar bara att ha halva elräckvidden när bilarna gått 15-20 000 mil.

  15. Gunnar E

    #12#
    Hade en Volvo 240 med förgasare. Den satt på samma sida av motorn som pumpen och tändfördelaren. Gammal slang till förgasaren läckte en fin,knappt synlig stråle bensin i en vacker båge till fördelaren. Vinter och stor snöskyffel begränsade skadan.

  16. Dan

    #14 Sigge;
    Jag har några 18650 från en Tesla S, de har tappat 10% kapacitet efter 2000 mil.
    Vet inte om det är typiskt, men det är väl sällan något är så bra som det utmålas i reklamen.
    Kan ju också hända att försämringen planar ut där under lång tid, det är kanske troligt.

  17. Daniel Wiklund

    Det måste kännas fint att köra en elbil, staten ser ju till att det är ständig rea på elbilarna. Staten ser ju också till att det är rea på elcyklar. Ser fram emot elflygplan, staten kanske betalar hela biljetten.

  18. Andreas

    Bra beskrivning i nedan länk om hur felaktigt solens TSI (Solar Total Solar Irradiance) viktas inom konsensus-klimatforskningen. IPCC början dock äntligen, om än motvilligt och långsamt, ändra sin uppfattning om hur komplext detta område är och kommer inkludera mer än bara TSI i framtida klimatmodeller. Undrar hur många elektroingenjörer som finns inom den konventionella klimatforskningen för det verkar behövsas…

    https://m.youtube.com/watch?v=NYoOcaqCzxo

  19. tty

    #14

    Den tjusiga statistiken över antal laddcykler gäller bara under förutsättning att du aldrig snabbladdar batteriet.

    En liten kommentar om bränder i litiumjonbatterier. Det som gör dem så otrevliga och svårsläckta är att det egentligen är en kombination av två processer, brand och kortslutning. När ett litiumjonbatteri kortsluts får man en s k ”thermal runaway” och temperaturen i batteriet stiger till ca 500 grader. Då brister batterihöljet och elektrolyten sprutar ut. Man kan inte använda vattenbaserad elektrolyt i ett litiumjonbatteri eftersom litium är en alkalimetall, utan elektrolyten är en organisk (=brännbar) vätska. Temperaturen inne i batteriet gör att det ofta blir rätt bra sprut och vätskan finfördelas. Det är detta som ger upphov till de nästan svetslågelika flammor man ser vid batteribränder. Ibland brister ett antal celler samtidigt och man får en liten ”explosion” (som egentligen inte är en explosion i teknisk mening utan en flagration).

    Sådana bränder är svåra men inte omöjliga att släcka, framför allt gäller det att kyla ned brandhärden. Problemet är att även om man lyckats släcka alla spruckna celler kan det finnas ytterligare skadade celler i ett tidigt stadium av ”thermal runaway” eller att kvarvarande värme i brandhärden leder till att ytterligare celler skadas. Man bör därför fortsätta vattenbegjutningen länge efter att elden släckts och aldrig betrakta en brand i en elbil som säkert släckt förrän efter 48 timmar.

    Skall man uttrycka sig litet drastiskt består en Tesla-batteripacke av 7000 potentiella små eldkastare.

    Det kan nämnas att jag har litet yrkesmässig erfarenhet i ämnet från flygsäkerhetssynpunkt och att jag själv aldrig laddar litiumjonbatterier utan att ha dem under uppsikt och på brandsäkert underlag. Risken ökar som sagt med dåliga batterier och dåliga laddare. Teslas batterier och övervakningselektronik är bland de bättre, och Tesla-bränder uppstår därför nästan enbart vid olyckor då batteripacken skadats fysiskt. Då hjälper egentligen ingenting. Det är förresten riskfritt att ladda ur litiumjonbatterier vid låga temperaturer, men det är definitivt inte tillrådligt att ladda upp ett kallt batteri, det bör värmas först, annars ökar risken för en ”thermal runaway” i framtiden.

    Små litiumjonbatterier kan i princip göras brandsäkra genom att konstruera dem så att höljet pallar för en ”thermal runaway” utan att brista, men de utgör ändå en brandrisk p g a den höga temperaturen.

  20. Peter Stilbs

    Strötittade just på en rätt gammal documentary om Cold Fusion-historien på Amazon Prime. Med Arthur C Clarke och ”Scotty” från original-Strar Trek.

    Orkade inte riktigt färdigt. Ska kolla i morgon.

    Vi brukade ju ha en del Rossi-supporters här för ett par år sedan. Jag har inte hört hans namn på flera år? Någon kommentar?

  21. Håkan Bergman

    tty #19
    Finns en intressant artikel i SvD 27/2, går att läsa i pressreader. Den handlar om en Teslaägares vedermödor när hans Tesla S skadades efter laddning hos en bekant, reparationen gick löst på 23 000:-.
    En intressant iakttagelse från slutet av artikeln.
    ”–Det är en omogen marknad och en massa frågor, säger han, och tar upp ett annat problem: parkeringar i flerfamiljshus.

    – Ofta ligger parkeringar på samfälligheter som är hårt reglerade så ibland går det inte att bygga laddstolpar där. ”
    Det är väl inte meningen att sånt pack ska ha bil i framtiden.

  22. Lars-Eric Bjerke

    #10 Mats Kävlenmark

    Atmosfären innehåller ungefär 800 Gton kol och oceanerna ca 40 000 Gton kol. Av luftens kol tar oceanerna upp ca 92 Gton/år och lämnar ifrån sig 90 Gton/år. Vårt eldande tillför atmosfären ca 6 Gton/år.
    Den stora strömmen av kol går alltså mellan oceanerna och atmosfären och det blir alltså huvudsakligen den strömmen som bestämmer halten fossilt kol i atmosfären.

  23. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #22
    Och av det förstår man att CO₂ inte kan vara en särskilt kraftig växthusgas.

  24. tty

    #23

    CO2 är faktiskt den näst starkaste växthusgasen efter vattenånga. Men den ger ett mycket blygsamt tillskott i växthuseffekt vid en ytterligare ökning:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Radiative_forcing#/media/File:ModtranRadiativeForcingDoubleCO2.png

    Bilden ger dock en överdriven bild av effekten (naturligtvis, den kommer ju från Wikipedia) eftersom den är räknad på 20 km höjd, där effekten är maximal, den blir betydligt mindre om man räknar ovanför hela atmosfären, som är det fysikaliskt korrekta.

    Fast funnes det lika mycket ozon som koldioxid i atmosfären skulle den vara en starkare växthusgas eftersom det har en kraftig absorptionslinje mitt i ”fönstret”. Fast då funnes inget liv på Jorden då ozon är extremt giftigt.

  25. Håkan Bergman

    Jag tänkte mera i den banan att med dom siffrorna har man ett system som borde vara självförstärkande, men så är det ju bevisligen inte, vi finns ju här. Klimatmodellerarna gissar på vattenånga som förstärkare, men det har inte heller hänt. Min gissning är att den hydrologiska cykeln netto är en negativ återkoppling, jag kan inte i detalj förklara hur den fungerar, men eftersom vi finns verkar den gissningen bättre än modellerarnas. Vatten är ett fantastiskt ämne.

  26. Björn- Ola J

    #20
    Jag har skrivit om Rossi nyligen. Han har börjat installera ekatter hos kunder och säljer värme. Han hade nyligen en demonstration som du kan hitta på youtube.

  27. Sigge

    #16 Dan
    #19 tty

    Livslängden på batterierna beror mycket på om de snabbladas eller inte.

    Tesla verkar ha bättre lösningar en Nissan Leaf som förlorar batterikapacitet snabbare.

    Här en länk till någon som skrivit lite om den uppföljning som pågår bland Tesla-ägare.
    https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20170419/sa-paverkas-batteriet-och-rackvidden-i-tesla-model-s-over-tid/

    Jag har vänner som har en Nissan Leaf som de köpt begagnad. Den har gått runt 20 000 mil nu. Vintertid vågar de inte planera för körsträckor längre än 7 mil. Vid snö och snömodd drar bilen betydligt mer än på torr asfalt och de vill ha lite marginal så batteriet inte är helt tomt när de är hemma. De har uppfattningen att bilen sommartid har en räckvidd som är ungefär 2/3-delar av det som den skulle ha haft som ny enligt reklamen. Hur mycket som var glädjesiffror i reklamen och hur mycket batterierna förlorat i kapacitet är ju bara gissningar. Att jag känner till en del om den här bilen beror på att jag hjälpte till med att orda ett eluttag för laddning som skulle minska brandrisken. Jag hade ett gammalt eluttag (schuko) helt i porslin med väl tilltagna kopplingsplintar. Det monterade på en obrännbar skiva med 2,5 mm2 ansluting.

  28. Björn-Ola J

    #20
    Jag skrev nyligen om Rossi. Han verkar ha kommit in i en kommersiell fas där han erbjuder att sälja värmeenergi till kunder till ett lägre pris än konkurrenter. Han vill inte sälja apparater ännu för att inte riskera sitt IP. Han gjorde nyligen en demonstration av en installerad ecat som du kan se på Youtube. COP ligger numera runt 60.

  29. Björn-Ola J

    Här skriver Mats Lewan om Rossi demonstration av ekatten.
    https://animpossibleinvention.com/2019/02/01/my-take-on-the-e-cat-sk-presentation-rossi-now-takes-orders/

  30. mattias

    Ja, efter Al Gores famösa uttalande om att Arktis sommaris skulle vara borta 2014 verkar man nu ha flyttat fram tidpunkten något: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8w4v9x/maktkamp-i-arktis-nar-isen-smalter
    Nu tror man om 25 år från nu. Vad tror ni med tanke på stundande solcykel?

  31. Guy

    mattias # 30

    Vad jag tror är att om 25 år finns jag inte här för att konstatera hur fel dom hade 🙂

  32. mattias

    #31 Guy.
    Ja, det är listigt att lägga tidpunkten så långt i framtiden så att inga längre finns kvar som kommer ihåg hur det var…

  33. Sigge

    #30 Mattias

    2007 när det var så lite is i Arktis så sa klimatforskarna att om CO2-utsläppen fortsätter att öka i samma takt som det gjort fram tills dess så skulle första isfria perioden komma på 2030-talet. Ungefär vid år 2050 skulle hälften av åren ha en isfri period sommartid.

  34. Fredrik S

    Sigge #33

    Intressant, alla forskare. Men inom klimatforskningen råder ju självklart konsensus så då får man väl dra slutsatsen att Mr Gore bara fabulerade när han tog upp saken i talet när han fick sitt fina Nobelpris.

  35. Monodemon

    Henrik Alexandersson hos Mårtenssons Meningar apropå Sveriges elbrist:
    Energipolitiken – ännu ett politiskt misslyckande
    http://martenssonsmeningar.se/2019/03/energipolitiken-annu-ett-politiskt-misslyckande/