Nya miljarder till stöd för bio-CCS

Kraftverk CCS

Den 18 juli fattade regeringen beslut om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung (Bio-CCS). 36 miljarder avsätts för ändamålet.

Politisk green washing. Det är stora pengar, men som i sammanhanget bara är växelpengar. Ett gott råd till regeringen, som ska ha som mål att använda våra surt förvärvade skattepengar till bästa nytta, är att lägga ner detta stôlleprov nu. Men bollen är satt i rullning.

ccs scam

Energimyndighetens stöd genom omvänd auktion kommer att delas ut till den eller de aktörer som kan erbjuda avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid till lägst ersättning per ton, samt som uppfyller övriga villkor. 

Energimyndigheten är auktionsförrättare och kan fördela 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet går till både investering och drift. 

Den första utlysningen har nu öppnat.

Stöd för bio-CCS genom omvänd auktion (energimyndigheten.se)

Politiken utgår från att det finns ett behov av att sänka halten av koldioxid i atmosfären. Det har överenskommits i Paris och ingår i Fit for 55. Ska man ens försöka förändra atmosfärens sammansättning är det en global fråga. Vi har ju inte en egen atmosfär att sköta.

Klimatpolitiken är helt grundad i tro med avstamp i IPCC:s narrativ. Mer tro än vetenskap, som professor John Hassler konstaterade om man tolkar sammanfattningen av hans rapport om hur vi ska klara utlovad koldioxidminskning. Det är vanskligt att utgå från att våra politiker generellt är dumma. De har dock snärjt in sig i ”klimatsoppan” med övermodiga löften och bärare av ledartröjan, miljardsatsningar på gröna projekt med allt mindre utsikter att nå framgång, omöjliga mål för elektrifiering av trafiksektorn, et cetera. Lägg till det nyaste avslöjandet om hur politik, näringsliv och bidragskapitalister är sammanvävda i nätverk. Halmstrån som bio-CCS är en godhetssignal man behöver.

Fritt Näringsliv blir grön politisk kapitalism | Affärsvärlden (affarsvarlden.se)

Det finns några varianter på att ta bort koldioxiden

International Energy Agency (IEA) tror på CCS som en ”billigare” metod att minska koldioxid i atmosfären då de menar att andra åtgärder kommer att se ökade kostnader med 70 %. Det mål de ser för CCS är 3000 projekt till 2050. Målet 100 till 2020 har blivit 40 till idag.

De flesta anläggningarna finns i USA och är Carbon Capture Utilization and Storage, CCUS.  Mellan 1995 och 2018 drogs 263 projekt igång. En studie visar att de inte är ekonomiskt gångbara. De tillhör i många fall oljebolag som använde CO2 för att få ut mer olja från borrningarna. 78 % har lagts ner.

Direct Air Capture DAC finns tre kända anläggningar. En på Island och två i USA. Enorma mängder luft måste passera genom filtren för att fånga 4 molekyler av 10 000. Det låter som en illusion dömd att misslyckas och inget att ställa alarmismvärldens hopp till.

Det som är minst orimligt är CCS. Koldioxiden fångas där den finns koncentrerad. I förbränningsanläggningarnas skorstenar. Typiska halten CO2 är cirka 14%, alltså 35000 gånger högre halt än i luft.

Vilken metod som än används måste förutom infångandet ha processer och logistik för att transportera och slutförvara koldioxiden säkert över tid.

ccs platser

Global CCS Institute

ccs gapet

Gapet står mot mål för 2030

Sett i jämförelse med vad utmålats som åtminstone en dellösning och de totala CO2 -utsläppen globalt cirka 40000 Mt, ser det inte så lovande ut som det låter.

Sverige och bio-CCS

Här har precis som Jan Blomgren skrivit, tänkarna kommit fram till att vi ska fånga koldioxid med biogent ursprung. En slags blå-gula CO2-molekyler eller kanske gröna.

FN:s klimatpanel IPCC använder beräkningsmodeller för temperatureffekten av atmosfärens ökande koldioxidhalt, som nu är 2,5 ppm/år. I en hypotetisk modell enligt IPCC ger en dubblerad halt med den ökningstakten efter 120 år. Jämfört med slutet på Lilla istiden ger enligt IPCC det en temperatureffekt på +3 OC. Det går därmed lätt att beräkna effekten av klimatåtgärder som infångning av koldioxid, CCS, men detta presenteras aldrig. Detsamma gäller konsekvensanalyser eller kostnader.

Biobränsle definieras redan som klimatneutralt. Man kan därför säga att Bio-CCS tar hand om koldioxid som man i EU och IPCC är överens inte finns eller i alla fall inte behöver räknas. Det klimatgeniala ligger i att fångad biogen koldioxid får avräknas mot annan mer svårfångad koldioxid. Så hjälper det klimatpolitiken för netto noll.

Bio-CCS är en kostsam teknik. Sedan tidigare har Energimyndigheten definierat en potential att fånga 10 Mton / år. Ett av exemplen är Stockholm Exergi.

stockholm exeri

Det finns en vettig del i de nya reglerna. Utsläppsminskningarna auktioneras ur. De med bästa anbuden får del av de 36 miljarder av skattepengar som avsätts. Då får vi åtminstone fram ett pris på vad detta kostar. Det handlar ändå om pengar ner i ett svart hål. Om än med gröna kanter.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari: ”Med det här systemet på plats tar Sverige ledartröjan i arbetet med att ta bort koldioxid från atmosfären. Beslutet utgör en milstolpe i Sveriges omställning mot nettonollutsläpp senast år 2045 och negativa utsläpp därefter.”

Vad kostar det då? Siffror som inte är helt färska pekar runt 5000 kronor / ton koldioxid. Alltså minst 50 miljarder / år. Men när tekniken tillämpas på ett biobränsleeldat kraftverk går cirka 40 procent av den fossilfria energin som produceras till att driva bio-CCS-processen. Bio-CCS är en energislukare bland övriga elhungriga klimatåtgärder.

Resultatet? Vi bör aldrig glömma perspektivet hur otroligt liten potentialen är. Sveriges utsläpp av koldioxid på ca 40 Mt / år är en 1 promille av de globala. Effekten på global medeltemperatur 2050 om vi lyckas få bort 10 Mton / år är 0,0001 OC beräknat med FN/IPCC:s modell. Den svenska skogens koldioxidupptag gör oss dessutom koldioxidneutrala redan idag. (Naturvårdsverket)

Professorerna R. Lindzen 1 , W. Happer 2 , och W. A. van Wijngaarden  kommer till ändå lägre  resultat i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel: Net Zero Averted Temperature Increase .

Bristen på konsekvensanalyser är ett växande problem i västvärlden. Den danske ekonomen Björn Lomborg, med referenser till Nobelpristagaren Ph.D. William Nordhaus, pekar på att de globala kostnaderna för klimatåtgärder överstiger nyttoeffekterna sex gånger. De måste ha väldigt mycket fel för att vi ska negligera problemet.  Kostnaderna för omställningen uppskattas till 26,8 trillioner USD per år. 290 biljoner SEK/år.

Summerat

Oftast räcker det med att tillämpa basal matematik, som alla som klarat högstadiet kan förstå för grundläggande konsekvensanalyser, som skulle stoppa många av de orealistiska målen.

Jan Blomgren igen: Att bygga kärnkraft för att pressa bort kolkraft från marknaden är extremt mycket mer effektivt än att fånga in koldioxid från eldning av biobränslen i Sverige.

Och det är inte svårt att ansluta sig till slutsatsen: Lägg ner detta program omedelbart! Sluta spendera våra surt förvärvade skattemedel på naiva, godhetssignalerande och ovetenskapliga önskedrömmar.

Evert Andersson / Mats Kälvemark

Källor:

What went wrong? Learning from three decades of carbon capture, utilization and sequestration (CCUS) pilot and demonstration projects – ScienceDirect

Bortkastat att gräva ned koldioxid – Klimatupplysningen

I klimatkyrkan krävs att man håller sig till trosbekännelsen – Klimatupplysningen

Why carbon capture needs a reality check (youtube.com)

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Det är tragiskt att svenska politiker och deras initiativ sjunkit till en nivå som närmast kan liknas med att bränna skattemedel på någonting utan effekt i verkligheten.
    Fler miljarder till oseriösa bidragskapitalister. Det hade varit bättre att direkt ”bränna” miljarderna, då i första hand digitala valutor så att man åtminstone undviker att släppa ut den koldioxid som bildas vid verklig förbränning av papperssedlar 🥴.

  2. Tack!
    Infångningen, nyttan och ekonomin i dessa projekt visar vilken nivå fanatismen ligger på.

    Kommer att tänka på preem och alla galna gröna turer dom utsattes för, av politikerna.

    Preem säger ” vi driver skiftet till förnybara transporter”.

    Nu är hela preem till salu.

    Gröna pålagor utan eftertanke är inte bra – men har blivit det nya normala.
    Tink Pink eller kanske grönt..- bättre att återvända till att tänka nytta, efterfrågan och ekonomi.

    Att köra preem i botten påminner om alla gröna projekt i norr – som centerns partiledare sa i söndagens energidebatt i Agenda – Låt oss inte trassla in oss i fysikens lagar..

    Han ville hellre tänka grönt.

  3. Staffan Lindström

    Finns CCS i Viktor Orbans Ungern…så kan vi ju INTE ha det också….

  4. Ann lh

    Evert och Mats – en fördubbling av CO2-halten beräknas ÖKA biosfärens primärproduktion med 60 %, enligt Happer och Lindzen. Samtidigt har denna numera svaga växthusgas ytterst liten, men välgörande, påverkan på den globala uppvärmningen.
    Den enorma grönska vi fått uppleva denna sommar borde påminna om vilken nytta civilisationens CO2-gödning bjudit på – om man tänker efter.
    Men hur kan vi hjälpa våra missledda politiker att stanna upp, tänka efter och fråga sig hur klokt det är att med oerhörda resurser söka ta bort denna resurs från en redan anorektisk biosfär.
    Kan ständiga gröna (!) upplysningsdroppar till sist urholka stenen, avslöja The Climate Scam … värt ett försök!

  5. iah

    jag vet inte men hoppas att det bara är en strategi att satsa på CCS och vätgas för att det skall se ut som man gör något för klimatet, i väntan på att opinionen ändrar sig. en annan strategi vore ju att stänga av alla s.k. klimaråtgärder och säga att vi inte tror att klimatet behöver vår hjälp i någon större utsträckning. men det skulle antaglingen leda till ett ramaskri utan like om regeringen sa detta eller bestämde att internräntan för vindkraftverk inte fick vara större än den verkliga räntan.

  6. Lasse

    Tack Evert och Mats.
    ”Oftast räcker det med att tillämpa basal matematik, som alla som klarat högstadiet kan förstå för grundläggande konsekvensanalyser, som skulle stoppa många av de orealistiska målen.”
    Då gäller det att få rätt potens.
    Är de antropogena omsättningen 1, 10 eller 100 del av den naturliga?

  7. Johan Montelius

    CCS är nummer ett på min lista över saker där dumheten har passerat alla gränser.

    Den ökning vi ser i atmosfärens koldioxidhalt är bara delvis, till och med till en mindre del, ett resultat av vår förbränning av fossila resurser. Att inte bränna ett ton kol kan vara lönsamt eftersom man de facto slipper köpa kolet men det kräver naturligtvis att det man tvingas göra istället inte kostar mer. Att inte bränna ett ton kol i tron att det skulle ha någon mätbar effekt på atmosfären är fantasier.

    Att spendera ännu mer pengar på att samla in koldioxid från atmosfären i tron att det skall ha någon inverkan är idioti. Det hindrar naturligtvis inte skickliga entreprenörer från att göra sig en hacka (inte idiot) eller politiker från att skaffa sig några poäng (inte idiot)….. hmm, man undrar vem som är idiot i detta?

    Men låt oss vara lite kreativa och se om vi inte kan sälja in lite CCS och göra oss en hacka. Det mest effektiva sättet att fånga in koldioxid är naturligtvis att odla skog, år efter år omvandlas koldioxid till … trä, utan att vi behöver göra så mycket (ok, jag är inte skogsägare, jag har bara erfarenhet från slyet som väcker i trädgården). Vi avverkar ett ton trä som då kanske innehåller ca 800 kg ren kol (här kill-gissar jag lite, det finns naturligtvis vatten och en massa väte i de kolföreningar som trä består av men det är inte så noga). Det skulle i så fall motsvara … 800/12 * (12+16+16) = 3 ton CO2 .. ok , lite mellan tummen o pekfingret men vi säger 3 ton.

    Skall vi nu fånga in 10 Mton per år så motsvara det drygt 3 Mton ved per år… hmm, torr ved väger ca 500 kg/m3 … säg 6 M m3 Vi skall stuva undan sex miljoner kubikmeter ved per år…. i, ja var fasiken skall vi lägga det? …. Falu koppargruva!

    Den som nu tänker … det finns väl inte så mycket plats där, tänker inte som en sann entreprenör. Det handlar inte om vad som är möjligt utan vad som är säljbart; politiker blir glada, och främst lokalpolitiker som kan se fram emot en satsning i kommunen – pengarna kommer flöda in och innan någon lyssnar på de som protestera har vi sålt klabbet och dragit vidare.

  8. Tege Tornvall

    Värdeord som ”bio”, ”förnybar”, ”fossilfri” m. fl. tycks blockera allt kritiskt tänkande. Att gräva (pumpa) ned koldioxid under marken är lika dumt oavsett varifrån koldioxiden kommer. Alla CO2-molekyler är identiskt lika. Den lilla blomman känner ingen skillnad.

  9. Magnus b. #2
    Nu blev jag tvungen att kolla in debatten i Agenda, bedrövligt minst sagt. Men varför nämner inte Ebba att regeringen och SVK faktiskt tillför 450 MW baskraft i SE4 redan i början på nästa år? Öresundsverket gör oändligt mera nytta än Kriegers Flak även om SVK får betala Uniper för att köra verket som stödtjänst. Blir inte så dyrt eftersom Unipers intäkt från marknaden dras av från stödet. Sen tillkommer den extra effekt som kan tryckas ner i SE4 från SE3 med mera stabil baskraft i SE4. Köp 2 betala för 1!
    Okey det är val först om två år, då kanske Ebbas lösning har haft effekt, lika bra att ha is i magen just nu.

  10. Nr Johan M
    Stämmer nog ganska bra, vad gäller upptag.

    Skogforsk säger att vi på 100 år ökat virkesförrådet från 1,7 till 3,5 miljarder kubikmeter, vilket blir 2 miljarder ton enl deras rapport.
    Det motsvarar 40 års utsläpp på dagens nivå ( men då räknar dom med 53 miljoner i utsläpp, tror jag – men 2023 släppte Sverige ut 44 miljoner ton..,enl Naturvårdsverket.)

    Enl skogforsk binder skog och skogsmark 186 miljoner ton varje år.

    När Naturvårdsverket räknat plus och minus på upptag och avgasning- binder svensk skog 41 miljoner ton per år..

    Oavsett blir redan nu sveriges CO2 utsläpp ca 0.

    Sedan 1990 har vi minskat utsläppen av CO2 med 38% enl Naturvårdsverket.

    Sverige borde verkligen inte lägga 1 enda krona på infångning – för det är den sämsta investeringen för klimatet vi kan göra, räknat per krona…

  11. Tillägg till mitt #9.
    Och glöm inte att dom gröna i Tyskland ska bygga 30 nya gaskraftverk modell Öresundsverket som ska köras på grön naturgas, påven i Bryssel har bestämt att den är grön t.v.

  12. Mats Kälvemark

    #7 Johan
    Tack för din kalkyl och din välkomna kommentar. Mer om CCS kan man läsa i bild nr 45 i länken:
    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Energi-221016.pdf
    1 ton komprimerad CO2 blir 8 ”barrels” á 160 l. 800.000 ton blir då 6.400.000 barrels/år. Och allt måste ju ske fossilfritt i hela kedjan om det skall vara någon mening. Blir ju eldrift för alla frakter. Northvolt kan väl leverera batterierna till båtarna som ska gå till Norge för slutdeponi av koldioxiden. (Men nu tvingas de köpa anodmaterial från Kina så då blir det ju inte fossilfritt!) Sådana fartyg finns bara som våta drömmar i KLimatkyrkan. Vore intressant att se en förkalkyl
    på hela stolleprovet. Och klimateffekten fram till 2050 räknat med bas i Lindzen-Happer-Wijngaarden beräkningar kan räknas i miljondels grader. Är ju inte mätbart. Noll är en bra approximation. Bevisar att klimatreligiös dumhet än så länge inte har några gränser.

  13. Evert Andersson

    #6 Lasse

    4 hundradelar. 4% av totala omsättningen.

  14. Lasse

    #13 Tack
    Om vi fortsätter med vanlig matte så är frågan om vi skall fokusera på 4% eller 96% av omsättningen om vi vill ha effekt?
    Ponera att vi gör en insats så de 96% ökar , hur stor insats behövs för att helt kompensera för de 4%.

    Men det är meningslös matte när vi ser hur klimatet ändras och vad som kan orsaka det.
    https://notrickszone.com/2024/09/10/satellite-observations-confirm-2000-22-warming-has-been-due-to-an-increasing-solar-radiation-trend/

    ”In other words, the greenhouse effect impact, manifested as the trend in OLR, has been heading in the opposite direction of what it should have been if anthropogenic CO2 emissions were indeed driving global warming.”

  15. TorbjörnR

    #9 Håkan Bergman

    Nu ska ju inte Öresundsverket köra kontinuerligt med 448 MW. De har bara avtal om stödtjänster vilket Ebba då vet och därför inte kan påstå enligt ditt förslag.
    Regering och myndigheter måste ge klartecken för att köra 448 MW kontinuerligt

  16. Roland Salomonsson

    Vad jag vet finns det 2 st oljekraftverk i ”malpåse” inför ev krig/kris. Alltså Uddevalla och Nynäshamn. Alltså att de 3 sydliga storstadscentran hade var sitt i reserv (inkl Karlshamn).

    Reparera dem och sätt dem i driftläge snarast! Så att vi klarar vintrarna resp supertyskpriser tills kärnreaktorer blir klara.

  17. TorbjörnR #15
    Stödtjänster är ett tänjbart begrepp, öka produktionen av baskraft i SE4 för att öka överföringsförmågan SE3>SE4 kan vara en stödtjänst.

  18. Evert Andersson

    #17 Håkan Bergman

    Inte så tänjbart. Eftersom vind (och sol) inte kan uppfylla kraven på effekt ”där och när 24/7/365” som Busch säger i Agenda kan allt som hjälper till för att uppnå det nödvändiga att betraktas som stödtjänster.

    Tänk den tanken att vi bygger ännu mer vindkraft och sedan bygger kärnkraft som ska regleras efter vindkraftens ojämna produktionsförmåga. Om alla ska väja undan för vindkraft, men finnas till när det inte blåser, ja då är även kärnkraft stödtjänst. Eller hur. Vilket Gud förbjude. Men det går ju inte att bygga kärnkraft med sådana villkor.

  19. Tege Tornvall

    #9. Ebba Busch har nog ingen aning själv utan anlitar rådgivare, t. ex. Daniel Westlén. Han borde ju veta. Hon och Romina Pourmokhtari har även andra. Men om det hör vi inget.

  20. Evert A. #18
    Nu handlar det om att göra det bästa möjliga av dagens situation. Ny kärnkraft är ännu långt borta men det är även havsbaserad vindkraft, ingen kommer att sätta spaden i sjön där så länge hoppet lever om en ny ”generösare” vindkraftspolitik 2026. SE4 är viktigt, hur många röster kan man vinna där om man lyckas visa att man om än inte helt löst men ändå avsevärt förbättrat situationen på elmarknaden där? Vi får helt enkelt inte släppa fram dom där galningarna 2026. Sen kan vi nog få lite draghjälp av läget i t.e.x. Tyskland och ett gäng gröna bubblor som NoVolt och H₂S.

  21. UWb

    #15 Öresundsverket kan köras på biogas för att undvika att köra på naturgas. Problemet är bara att biogas har motverkats av denna och tidigare Regeringar. Det är väl ändå bättre att köra på naturgas än att importera koltillverkad el från Polen / Tyskland och kan man blanda i lite biogas är det väl ännu bättre.

    Mitt förslag är att bygga några gasturbiner på Barsebäcksområdet, till dess att kärnkraften är på plats. Då lindras elbristen i EL4, det finns möjlighet att exportera vid behov och näringslivet får både mer tillgång till el och lägre priser. Men sådana tokiga idéer kan man ju inte komma med – det är värre än att svära i kyrkan…

  22. UWb

    Örsted har nyligen lagt ner Flagship One i Örnsköldsvik, som tänkte använda koldioxid från det biobränsleeldade Hörneborgsverket. Som jag läser deras pressrelease så blev bio-metanolen för dyr, ett rimligt antagande med tanke på att de inte lyckats skriva några kontrakt med förbrukare.

    Nu har Maersk börjat titta på atomdrivna fraktfartyg, och de var de som primärt tittade på metanoldrivna skepp (andra tittar på ammoniak, om det nu är bättre).

    För att göra metanol behövs dels vätgas (behov 500 GWh per år) och dels koldioxid (70 000 ton – cirka 0,7 MWh per ton = 50 GWh per år). Sedan tillkommer själva anläggningarna som har ganska stora kapitalkostnader så det är nog inte förvånande att planerna ställdes in. Jag har inte sett några kostnader för e-metanolen, men mer än 10 kronor per liter kostar det minst och energivärdet är ungefär hälften av diesel.

  23. Evert Andersson

    #20 Håkan Bergman

    Förstår inledningen av din kommentar, men tappar sedan tråden. Vad är det du syftar på som skulle kunna vara röstvinnare 2026? Antar att med galningarna avser du S, MP , V och C.

    Om målet är att rädda kvar företag inom SE4, vilket naturligtvis är lovvärt, finns bara en kortsiktig lösning för att brygga över till dess ny kärnkraft finns på plats och det är ett par gaskraftverk. Min killgissning är att det är den snabbaste och billigaste lösningen. De kan sedan finnas kvar som back up på samma sätt som Karlshamnsverket varit sedan länge.

  24. UWB #22, Om Metanol:

    ”Björn Gillberg: Väntat att Ørsted lägger ner E-metanolsatningen Flagship One i Ö-vik

    Nedläggning av projektet var förväntad. Det åtgår nämligen ca 6-7 gånger mer el per tillverkat ton E-metanol jämfört med förgasningsbaserad skogsmetanol. Enkom elkostnaden för att tillverka E-metanol överstiger marknadsvärdet av produkten. E-metanol tillverkas av koldioxid från rökgaser och vätgas, den senare gasen tillverkas genom elkrävande elektrolys av vatten.

    Förgasningsbaserad metanol är en självgående process baserad på skogsråvara. Processen behöver el enkom för att driva pumpar och kompressorer. ”

  25. Om metanol på Björn Gilbergs hemsida: http://www.varmlandsmetanol.se/Bjorns.htm

  26. tty

    #7

    ”ja var fasiken skall vi lägga det? …. Falu koppargruva!”

    Lägg det i valfri syrefri miljö så fungerar det. T ex i en torvmosse eller i en syrefri djuphåla i Östersjön. Eller i Svarta Havet.

    Där gör det ingen skada. I de två första fallen kommer kolet dessutom att frigöras är nästa istid kommer och det verkligen behövs.

  27. KGR

    #7 Johan Montelius
    ”Men låt oss vara lite kreativa och se om vi inte kan sälja in lite CCS och göra oss en hacka.”

    Här är de aktuella aktiekurserna och en kort översikt över de fyra största luftgasföretagens aktieprestationer:

    1. **Air Liquide** (AIQUY): $37.39¹
    – Air Liquide har sett en stabil tillväxt tack vare sin starka position inom industriella och medicinska gaser. Företaget har också investerat kraftigt i hållbara lösningar och grön vätgasproduktion.

    2. **Linde plc** (LIN): $373.82²
    – Linde plc har haft en positiv utveckling på aktiemarknaden, delvis på grund av sin ledande roll inom industriella gaser och sina framsteg inom miljövänliga teknologier. Företaget har också gynnats av sin globala närvaro och diversifierade kundbas.

    3. **Air Products and Chemicals, Inc.** (APD): $273.82²
    – Air Products har presterat starkt, med fokus på innovation och hållbarhet. Företaget har flera stora projekt inom grön vätgas och koldioxidinfångning, vilket har bidragit till dess positiva aktieutveckling.

    4. **Praxair, Inc.** (nu en del av Linde plc): $142.95³
    – Praxair, som nu är en del av Linde plc, har fortsatt att dra nytta av synergierna från sammanslagningen och har sett en stabil aktieprestation. Företaget är känt för sin effektivitet och starka kundrelationer.

    Vill du ha mer detaljerad information om något av dessa företag eller deras framtidsutsikter?

    Källa: Samtal med Copilot, 2024-09-11
    (1) ARG – Airgas Stock Price – Barchart.com. https://www.barchart.com/stocks/quotes/ARG.
    (2) Airgas Stock Price Today | NYSE: ARG Live – Investing.com. https://www.investing.com/equities/airgas-inc.
    (3) Best Energy Stocks – Forbes Advisor. https://www.forbes.com/advisor/investing/best-energy-stocks/.
    (4) 7 Best Natural Gas Stocks and Funds to Buy – U.S. News. https://money.usnews.com/investing/articles/best-natural-gas-stocks-to-buy.
    (5) Getty. https://media.gettyimages.com/id/1232777090/photo/in-this-photo-illustration-the-linde-plc-logo-of-a-multinational-chemical-company-seen-on-a.jpg?b=1&s=612×612&w=0&k=20&c=Y-U3hPRCXOzgspLxgGwYY2NABOivAkn9BEtw-Jp7hjc=.

  28. Evert A. #23
    Det är väl klart att Öresundsverket skulle kunna bli en valvinnare och kanske t.o.m. nåt som vänder opinionen mera långsiktigt. Om du med gaskraftverk menar verk i klass med Öresundsverket så visst är två verk bättre än ett, men jag misstänker att ett nytt sånt verk kan ta tid att få på plats, branschen har gått på sparlåga länge nu och ska Tyskland smälla upp 30 såna verk borde dom ha börjat leta leverantörer redan nu. Öresundsverket är en skänk från ovan som måste utnyttjas maximalt. Nån här som vet hur det står till med tillverkningen av gasturbinerna till såna här verk i Finspång?

  29. Rossmore

    Tycker det här är riktigt underligt:

    ”Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari: ”Med det här systemet på plats tar Sverige ledartröjan i arbetet med att ta bort koldioxid från atmosfären. Beslutet utgör en milstolpe i Sveriges omställning mot nettonollutsläpp senast år 2045 och negativa utsläpp därefter.””

    ”ledartröjan”, ”ta bort koldioxid från atmosfären” och ”negativa utsläpp därefter”?

    Vilket är det slutliga målet? Är det en nollvision för koldioxidhalt i atmosfären eller vad handlar det om? Alternativt är frågan kanske ”Vilken är den optimala halten av koldioxid och hur når vi den?”

    Vilken är den optimala koldioxidhalten? Uppåt eller nedåt jämfört med nu?

    https://www.linde-gas.se/sv/processes_ren/modified_controlled_atmospheres/carbonioxide_fertilization/index.html

  30. stig morling

    Kära vänner, varför kommer alltid en av mina favoritpoeter upp ur minnet: ”Allting går att sälja med mördande reklam, kom och köp konservrad gröt!” Men snälla, kan ingen tala om för vår överhet, att vi kommer att överleva då CO2 = 0,00!
    Sancta Simplissitas!!
    Stig@

  31. Willy Larsson

    #7 #26 Man kan tryckimpregnera virket

  32. Håkan

    Ursäkta min obildade fråga, men hur lagras infångad CO2? I gasform? I beållare? Under tryck?

  33. tompas

    #32
    Den avskilda koldioxiden komprimeras och transporteras sen i flytande form till en lämplig lagringsplats djupt ner i marken.

  34. Berra

    OT: Drevet mot Trump är igång.

    Han menade säkert att tyskland startar upp nedstängda kolkraftverk men ”starts up” översattes väl till ”byggs”. Sedan har media sin vindmölla att anfalla

    Precis som när han anklagades för att skylla skogsbränderna på att ägarna inte ”städade i sin skog” när han menade att rensa undan sly och annan brandfarlig undervegetation..

    Eller när de skrattade ut honom när han varnade tyskland för att göra sig beroende av rysk gas…

    ”Tyska UD dementerar att landets stora satsning på förnybar energi samtidigt som man lagt ner kärnkraften misslyckats, som Trump antydde i debatten och framhåller att enligt planerna ska Tysklands återstående kolkraft läggas ner 2038.”

    https://sverigesradio.se/artikel/tysk-irritation-mot-trump-vi-bygger-inga-kolkraftverk

  35. Håkan

    #33 tompas

    Men det krävs väl då kyla eller visst tryck för att hålla det flytande när det är på plats på den tänkta lagringsplatsen. Eller låter man det återgå till gasform när det är på plats?

  36. BD-Nille

    På denna site diskuteras ibland kraftverk med GASTURBINER. För inte så länge sedan trodde jag att bränslet då alltid var naturgas – metan, CH4.

    Så är inte fallet har jag lärt mig. I Sverige har vi flera kraftverk med Gasturbiner som ingår i rikets Störningsreserv. De ska kunna starta upp inom 15 minuter för att återställa kraftsystemets robusthet om tex O3 i Oskarshamn (1450 MW) trippar. Ett så kallat N-1 fel.

    Dessa är för det mesta oljeeldade. Det är en jetmotor som driver en generator. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasturbin. Låg verkningsgrad.

    Sedan finns det Kombikraftverk där avgaserna från gasturbinen via en avgaspanna även driver en ångturbin. Betydligt högre verkningsgrad. Så är Öresundsverket beskaffat om jag fattat rätt.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kombikraftverk
    https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/oresundsverket

    Rimligen finns det också vanliga Kondenskraftverk (Värmekraftverk) som drivs med naturgas (istället för kol, olja, uran, etc). Dvs man eldar gas i en panna som ger ånga.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kondenskraftverk.

    Sedan har vi Kraftvärmeverk som även ger fjärrvärme. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kraftv%C3%A4rmeverk

    Jag ser fram emot att någon med god kompetens på området skriver en artikel här på KU, och reder ut begreppen och de olika typerna av ”gaskraftverk”.

    Det vore också intressant att veta vilken typ av ”gaskraftverk” Tyskland nu avser att bygga för att ”under några timmar per år” ha styrbara kraftverk.
    https://second-opinion.se/orealistiskt-mal-i-tyska-energiomstallningen/

    Rimligen är det enkla billiga jetmotorer-generatorer som avses, och de ska förstås på sikt drivas av – Vätgas…..

  37. Evert Andersson

    #28 Håkan Bergman

    Öresundsverket är självklart och på gång har jag för mig. Men det behövs mer. Åtminstone om man har mer än SE4 med i kalkylen.

  38. GK

    #30 Stig Morling
    Jag kommer att tänka på en historia om Bert Karlsson. Han hade vid ett tillfälle sålt ett parti jordgubbar till en handlare. Snart därefter ringde handlaren tillbaka och beklagade sig: ”Jordgubbarna jag köpte av dig är ju oätliga”, varpå Bert Karlsson svarade: ”Men du ska inte äta dem, du ska sälja dem.”

  39. Benny

    Det här med politiker och deras totala oförmåga att förstå proportioner gör att allt blir totalt galet! Förstår man inte att Sverige inte kan ta någon ”ledartröja” när det gäller CO2? De svenska utsläppen av CO2 motsvarar det som Kina släpper ut på mindre än en vecka och då Sverige dessutom via sin skog i praktiken är vad man kallar CO2-neutral gör ju saken än mer skrattretande. Det finns långt större problem att lägga pengar på i Sverige än ”grön” energi, CO2-bekämpning och annat slöseri som skicka vapen till Ukraina m m. Pengarna behövs till sjukvård, höjda pensioner, brottsbekämpning, infrastruktur osv i Sverige…Det ringer inga klockor hos politikerna, om de nu läser denna eminenta blogg?

  40. Evert A. #36
    Öresundsverket ska vara klart för drift första kvartalet nästa år. Självklart behövs det mer men det är ingen dålig början. Tänk också på att ett tillskott som Öresundsverket rimligen också betyder att SE4 kan ta emot mera effekt från SE3.

  41. foliehatt

    Benny, #38,
    om vi inte hjälper Ukraina att stoppa de ryska imperialistiska ambitionerna i närområdet har vi här strax rysk sjukvård, ryska pensioner, rysk brottsbekämpning och infrastruktur.

  42. Berra

    OT: Är jag helt dum i huvudet eller ser inte första delen av detta inslag ut att vara helt dator genererat? Är det detta vi ska ha ai till?

    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/skogsbrander-fortsatter-harja-runt-om-i-kalifornien

  43. Håkan

    #26 tty

    Hur lägger man CO2 i en torvmosse och får den att stanna kvar där?

  44. Willy Larsson

    #43
    Det var virke (trä) de skulle lägga där

  45. foliehatt

    Tydligen så ha inte alla klivit upp på CCS-vagnen. Enligt TT/SvD Näringsliv så satsar Nordea och 7e AP-fonden för fullt i fossilindustrin, till stor ilska inom de lobbygrupper som sossarna driver. ”Nordea och statliga Sjunde AP-fonden är de som har lagt klart mest av fondspararnas pengar i fossilindustrin. ”Otroligt ansvarslöst”, säger Jakob König på Sveriges konsumenter som står bakom studien.” Skönt att höra att inte samtliga Sveriges investerare av gemensamma pengar har tappat förståndet.

    https://www.svd.se/a/B0GoBl/svenska-fondjattar-satsar-miljarder-pa-olja

  46. Benny

    foliehat kanske skulle ta värvning i den ”segerrika” ukrainska militären? Så du tror på MSM-sagorna från Ukraina men samtidigt avfärdar MSM som lögnare om klimatet? Tror du MSM är ett smörgåsbord där man kan välja vad man vill tro på efter behag?

  47. foliehatt

    Benny,
    självklart är media utsatt för påverkansoperationer. Att tro något annat är naivt. Man måste sålla och filtrera bland det som presenteras så klart. Att såväl intermittent elproduktion INTE är Jesus på jorden avseende bromsandet av uppmätta globala temperaturökningar, samt att Ryssland är ett grannland som inte har några bromsar vad gäller sina imperialistiska ambitioner – bevisas av händelser i verkligheten.

    Släpp Ryssland nu och fokusera på klimat- och energifrågorna.

  48. Fredrik Lundell

    # 7 Johan Montelius

    ”Den ökning vi ser i atmosfärens koldioxidhalt är bara delvis, till och med till en mindre del, ett resultat av vår förbränning av fossila resurser. ”

    Intressant påstående, vad grundar du det på? Har du någon uppfattning om fördelningen mellan antropogent och naturligt?

    Frågan var ju uppe i en annan tråd häromdagen, där flera skribenter menade att då såväl havet som växtligheten utgör kolsänkor måste den ökade halten koldioxid i atmosfären helt, eller nästintill helt, bero på människans förbränning.

  49. Tege Tornvall

    #24, 25. Jag hade ett längre samtal med Björn G. igår. Värmlandsmetanol har släppt iblandning av metanol i bensin och satsar på sjöfart med långt gångna kontakter med stora rederier och gemensam standard för metanol som fartygsbränsle. Med Värmlandsmetanol som leverantör från fabriken i Hagfors och råvara från grot, alltså skogsavfall som rötter, bark, grenar och kvistar,

    Enligt Björn skulle vi också på 6 miljoner hektar svensk skogsmark (av totalt 23 miljoner brukad sådan) kunna odla energiskog för metanol. Det kunde ha gjort Sverige självförsörjande på fordonsbränslen men dribblades bort politiskt. Nu blir det alltså sjöfart i stället – på marknadsvillkor utan statlig inblandning.

    I stället för pilotanläggning med statsstöd byggde Värmlandsmetanol direkt en fabrik för full produktion utan statsstöd. Den kan de använda omgående för nya kontrakt om kanske två år. Under tiden räcker kapitalet med begränsade kostnader.

    Ägare är Gillberg, några skogsägande privatpersoner, lantbrukarna, skogsbolag, åkerier samt Hagfors kommun (3 procent). Aktiekapital 1,6 Mkr. Emissionskurs 70 kr vid senaste tillskottet.. Det motsvarar ca 110 Mkr bolagsvärde. Årliga kostnader runt 1,5 Mkr. Två anställda. Inga överdrifter och lovande intäkter i sikte.

  50. Tege Tornvall

    # 49. Rederijätten Maersk m. fl. börjar driva fartyg med metanol framställd av återvunnen koldioxid i en energikrävande och dyr process för att minska atmosfärens halt av växternas näring, bristvaran koldioxid.

    Värmlandsmetanol gör däremot metanol genom energialstrande förgasning av svensk skogsråvara. Enklare och billigare. Tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären hindrar vettigare och billigare lösningar,

  51. H2GreenSteel – tar ett stort kliv framåt idag – döper om bolaget till Stegra.

    Man upphör aldrig att förvånas över den gröna innovationen…

    Dom vill genom namnbytet bättre visa vad dom står för – menar Vd:n.

    Jag hör sparvugglor på hygget och anar en större uggla nere vid mossen.

    ( såg faktiskt en sparvuggla igår – trevlig fågel )

  52. Christian S

    #16

    Vattenfall vill avveckla Stenungsund. SvK har inte haft med Steungsund i effektreserven på flera år.

    Block 1 & 2 får man anse om permanent avställda.
    I Block 1 behöver man löda om lidningar i generatorn. Dyrt och komplicerat.

    Block 2 där backup-batterierna till styrsystemet slut. Det krävs någon med kunskap i programmeringsspråk från 1960-talet för att kunna få liv i det.

    Block 3 & 4 kan med relativt kort varsel sättas in i elnätet.

  53. UWb

    #37 Evert Andersson

    Jag anser att det bästa sättet att kortsiktigt komma tillrätta med effektbristen i Skåne är att bygga gaskraftverk, lämpligtvis i anslutning till Barsebäck för att använda dess elinfrastruktur.
    Sverige har stor potential för biogas, men politikerna verkar tycka att den inte är bra nog och stöttar inte den. Jag har hört om flera projekt som inte kunnat starta på grund av för dåligt stöd.
    Via biogas kan man köra gaskraftverken och därmed faller argumentet om eldning med naturgas (även om jag inte ser något problem med att öka mängden i atmosfären).
    Men det är väl ingen politiker som vågar.

    Enligt experter som Magnus Genrup, professor i kraftverksteknik vid Lunds Tekniska Högskola, är gasturbiner en utmärkt brygglösning fram till dess att kärnkraft – och möjligtvis mer vindkraft – är i drift och kan därefter tjäna som balanskraft, se Second Opinion, den 21 maj 2024.

  54. BD-Nille

    #54 UWb
    Förtydliga gärna vilken typ av Gaskraftverk du avser. Se även min kommentar #36.

    Som jag fattat det har Gasturbiner den högsta marginalkostnaden i öre per kWh.
    https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-systemansvaret/verktyg-for-systemdrift/forbrukningsfrankoppling/sa-har-funkar-frankoppling-om-elen-inte-racker-till/hur-satts-elpriset-och-vad-ar-ett-priskryss/

    De lämpar sig därmed bra som störningsreserv. Som jag skrev i #36 eldas de flesta Gasturbiner i Sverige med olja.

    Kanske marginalkostnaden är lägre med eldning av metan? Och i SE4 finns väl ett nät med pipelines för metan/naturgas?

  55. UWb #53
    Största hindret är nog inte mot bioenergi i sig, problemet är att fanatiker har bestämt att bioenergin ska ersätta fossila bränslen för fordon. En sanslöst korkad idé, använd i stället råvaran direkt, biomassa från växter eller slaktavfall, som bränsle i värmeverk eller kraftvärmeverk. mycket effektivare användning av tillgängliga energiresurser. Naturgas är inget problem, påven i Bryssel har förklarat att den är grön t.v.

  56. Magma

    # BD-Nille 36, 54
    ”Dessa är för det mesta oljeeldade. Det är en jetmotor som driver en generator. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasturbin. Låg verkningsgrad.”
    Jag har skrivit en del om gasturbiner tidigare och BD har helt rätt i att de flesta gasturbiner drivs med olja. Namnet gasturbin har ingenting med drivmedlet att göra utan att det är de förbränningsgaser som bildas i motorns brännkammare som driver turbinen där energin i gaserna omvandlas till mekanisk överförd rörelseenergi.
    Däremot så är en jetmotor, eller rättare sagt turbojet, inget vidare att använda till att driva en generator med eftersom turbinen i en sådan enbart används till att driva kompressorn med för att maximera förbränningens verkningsgrad. I en turbojet vill du bibehålla så mycket som möjligt av energin som förbränningsgaserna har när de passerar turbinen, för att i nästa steg, i motorns ”jetmunstycke” omvandla energin till rörelseenergi genom att ge den utgående gasströmmen så hög hastighet som möjligt. En turbojet är därmed helt odugligt till att driva en generator med – det innebär emellertid inte att den som motor har låg verkningsgrad.
    En turbinmotor som däremot är lämpad för att driva generatorer är turboaxelmotorer, som innehåller ytterligare turbinsteg, utöver det eller de som används för att komprimera den luft som behövs för förbränningen. Detta, eller dessa, ytterligare turbinsteg används för att via axel driva generatorn.
    När man jämför verkningsgrad gäller det att tänka till så att man inte jämför äpplen med päron – turbinmotorn är i grunden en motor och skall då jämföras med motorer eller andra system som även innefattar förbränningssteget. Att jämföra den med en ångturbin utan att inkludera ”ångpannans” verkningsgrad blir inte en rättvis bild.
    Som motor har en modern stor turbinmotor ca 60% verkningsgrad att jämföra med de bästa dieselmotorerna som ligger på ca 55%, turbinmotorn är därmed i dag den motor med högst verkningsgrad – sedan kan man naturligtvis på systemnivå öka verkningsgraden ytterligare genom att i påföljande steg plocka ut ytterligare energi ur förbränningsgaserna …

  57. Magma #56
    Finns lite varianter på gasturbinverk, just såna som bygger på jetmotorer är billiga och kan snabbt komma på plats men har lägre verkningsgrad än gasturbiner som är byggda just för elproduktion. Karlshamnsverket har ett par av typen jetmotor och det finns ett större verk på Värö med jetmotorer. Vid Öresundsverket finns två gasturbiner på 65 MW vardera om jag inte minns helt fel, byggda för just elproduktion. Sen finns det gasturbiner spridda över landet för spetslast.

  58. KGR

    #56 Magma

    Hej,
    Länk till en partsinlaga:

    https://www.wartsila.com/docs/default-source/power-plants-documents/downloads/leaflet/technology-comparison.pdf?sfvrsn=522e1e43_9

    Vänligen

  59. KGR #58
    Bra länk där, finns att få i 40-fots-container, kanske inte den största på 23 MW, eller? Den dag vi inte längre behöver dom borde dom vara lättsålda. Ebba köp in ett gäng, det är bara småpengar i sammanhanget och en säker investering, det finns fler idioter på den här planeten som kommer att behöva dom!

  60. KGR

    #59 Håkan Bergman
    👍😇

  61. tty

    Siemens i Finspång säljer fortfarande GT-35 turbiner baserade på ”Glan”-turbojetmotorn som utvecklades som flygmotor i början av 1950-talet. De skäms nästan litet för det, för den har låg verkningsgrad (30 %). men är extremt robust, okänslig för bränslekvalitet och varierande belastning och därför omtyckt inom oljeindustrin eftersom den tål ”rå” orenad naturgas som annars måste facklas.

    ”Du kan inte köra den på björkflis men det är inte långt ifrån” som en bekant till mig uttryckte saken.

  62. KGR

    #61 tty
    👍😇

  63. tty #61
    Låter ju betryggande att turbinmästarna finns kvar i Finspång. Dom lär få orderböckerna fyllda om Habeck ska få sina 30 gaskraftverk, som jag utgår ifrån handlar om kombigaskraftverk. Lite pikant är att die verdamte Engländeren har i stort sett bara CCGT-verk för sin fosssilelproduktion, tyskarna misstänker jag har bara konverterat gamla oljeeldade verk till gasdito, därav den stor skillnaden i utsläpp per kWh mellan UK och Tyskland, nåja kolelen spelar roll också Britterna har ingen kolel kvar. Energiewende, my ass.

  64. Magma

    # 57
    Ordet jet betyder att du driver någonting, oftast ett flygplan eller en båt, med en kraftig gas eller vätskestråle. Du kan inte driva en generator genom att ”blåsa på den” med en jetmotors gasstråle, däremot kan du ta bort jetmunstycket och sätta in en ”extra” turbin i gasflödet som då används för att driva generatorn via en axel, men då har man per definition byggt om turbojetmotorn till en turboaxelmotor. Oftast är en sådan ”extra” turbin en så kallad ”friturbin” som då roterar fritt från den, eller de, turbinsteg som används för att driva motorns kompressor.
    Sammantaget så bygger både turbojetmotorn, turbofläktmotorn, turbopropmotorn och turboaxelmotorn i grund botten på en turbinmotor som utrustats med olika tekniska arrangemang för att omvandla energin i de heta gaserna till rörelseenergi eller mekanisk energi av olika slag.
    Jag vill påstå att samtliga gasturbiner som har som huvuduppgift att producera elektrisk energi är av turboaxeltyp. Däremot så kan den mycket väl ursprungligen vara konstruerad som flygplansmotor och därefter anpassad till ny uppgift enligt ovan.

  65. Claes-Erik Simonsbacka

    Alaska Energy Metals samarbetar med Colorado School of Mines och Virgina Polytechnic Institute för att studera kolbindningspotentialen för Eureka-nickelfyndigheten, Alaska, USA

    Utdrag översatt till svenska.
    Ultramafiska bergarter, rika på magnesium, reagerar spontant med koldioxid (“ CO 2”) i atmosfären. Finmalet stenavfall, som en avfallsprodukt från större gruvdrift, kan effektivt binda kol i stor skala genom en naturlig kolsyrereaktion. Detta pilotprojekt kommer att fastställa kolsyrapotentialen hos de ultramafiska bergarterna och potentiella framtida avfallsavfall vid AEMC:s Eureka-fyndighet. Bestämning av den genomsnittliga mineralogiska sammansättningen av malmzonerna kommer att studeras med hjälp av en kombination av helbergs geokemiska och petrografiska data.

    Modelleringen kommer att visa hur mycket CO 2 som kan bindas i ett ton av avfall, förutsatt att nyckelegenskaper som kornstorlek och yta hos partiklarna är kända.

    https://alaskaenergymetals.com/news/partnership-to-study-carbon-sequestration/

    Mvh,