Vad kan man förvänta sig av en artikel i en normalt fungerande vetenskaplig tidskrift? Ett vanligt missförstånd är att man får sanningar, fastslagna för evigt och som inte får ifrågasättas. Så är det inte. Vetenskapen består av provisoriska teorier som kan kullkastas av framtida forskningsrön.
Istället vi bör kunna förvänta oss andra saker av en publicerad artikel, som t.ex. att artikeln i fråga är noggrant granskad av kunniga personer inom fältet så att den viktigaste av den relevanta litteraturen är med, att argumentationen är logisk och välstrukturerad och att metoderna och data är i enlighet med god vetenskaplig standard.
Men frågan är om den prestigefyllda Nature lever upp till detta i alla fall. En ledare i tidskriften vet knappt till sig av upphetsning för att man har publicerat inte mindre än två artiklar som båda indirekt pekar på att det är möjligt att styra klimatet med politiska medel.
Den ena är Shakun et.al. som menar sig kunna visa att, till skillnad mot vad man tidigare trott, koldioxidökningar föregår en global uppvärmning i geologisk tid. Artikeln är noggrant analyserad av W. Eschenbach som ganska övertygande visar att det inte går att utläsa någon entydig orsak-verkan-relation i det material som Shakun et. al. använder sig av. Även andra har pekat på svagheter i det vetenskapliga hantverket.
Den andra artikeln är skriven av Booth et.al., och hävdar bl.a. att deras modellkörningar visar att de nordatlantiska strömmarna (AMO) orsakas av antropogena aerosoler i modern tid snarare än av naturliga variationer. Judith Curry känner sig inte övertygad, och säger:
Jag misstänker att om denna artikel hade skickats in till J. Geophysical Research eller till J. Climate, så hade den blivit refuserad. Hursomhelst, så hade det behövts ett mycket längre manuskript med fler detaljer som skulle möjliggöra för folk att göra en bedömning. Genom att publicera artikeln så ser det ut som om Nature snarare är ute efter rubriker än god vetenskap.
Som påpekas på World Climate Report så har Curry all anledning att vara skeptisk. Ty samtidigt som Nature publicerar Booth-artikeln som i hög grad förlitar sig på modellkörningar, så ligger en annan artikel av Petr Chylek et.al. och väntar på publicering i tidskriften Geophysical Research Letters. Chylek har studerat isborrkärnor på Grönland och AMO som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Långt innan mänskliga utsläpp av aerosoler var så stora att de kunnat skapa havsströmmar så fanns dessa alldeles av sig själva och påverkade klimatet i vår del av världen.
Den triumferande tonen i Natures ledare motsvaras således knappast av några verkliga vetenskapliga framsteg. Snarare är den väl en bekräftelse på hur låg standard tidskriften håller då det gäller klimatvetenskapliga publikationer, och att peer-review har ersatts av pal-review – allt för ”sakens” skull.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Där ser man, jag sprayade lite myggspray häromdagen och dem måste ha fått Golfströmmen att vända eftersom vi nu har snöstorm..!
Klimatförändringarna ska nu kontrolleras av Reinfeldt som vill blanda in ännu mer biosmörja i våra bränslen. Det ska få våra bilar att stanna helt.
L, man får hoppas att de fortsätter att lämna 98 oktanen ifred, så att man kan tanka riktig soppa. Jag har inte köpt en droppe 95 oktanig bensin sedan de började förstöra den med etanolskiten.
KF, jag tror att det är etanol i nästan all 98 redan idag, möjligen har Statoil riktig soppa fortfarande. Värst blir det om båtmackarna inte kan få tag i rena bränslen, etanolen fräter och biodieseln växer i tankarna…
ang. Shakun et al. så har man – som vanligt – ”glömt” att göra en ordentlig osäkerhetsanalys. Gör man det, som bl.a Eschenbach har gjort, så ser man att osäkerhetsintervallen blir så stora att INGA slutsatser kan dras. Dvs. det är åsikter och ideologi som skiner igenom, inte torra vetenskapliga fakta. Tror att det är ett av de starkaste vapnen som skeptikern och vetenskapen överhuvudtaget har, be att få se osäkerhetsanalysen. Finns det ingen, var skeptisk till slutsatserna. Om den finns, vilket konfidensíntervall använder man? Var fortsatt skeptisk om slutsatserna baseras på 1 SD.
KF Är det Motormännens helnykterhetsförbund som fått dig till detta beslut? Eller en antik motor?
Det är väl bra med lite etanolinblandning i Bensinen, så vi slipper problem med isproppar.
Görs etanolen på skogsavfall så kan vi också överleva Peak oil.
Med risk för komma bort från ämnet Nature vill jag peka på en artikel i senaste Populär Historia, ”Ärftlighetsskräck” (http://www.popularhistoria.se/artiklar/arftlighetsskrack/), som exempel på tidigare fall av politiserad vetenskap. Inga liknelser för övrigt, men modus operandi verkar bekant.
”I början av detta sekel fick nämligen en grupp forskare, med bifall från vissa politiker och läkare, för sig att Sverige stod på randen till en biologisk katastrof.”
”Nätverket samlade sig i vad man i dag skulle kalla för renodlade lobbykampanjer för att nå sina mål. Man uppvaktade systematiskt ”rika” och ”mäktiga” individer – till exempel riksdagspolitiker, kyrkliga företrädare och uppburna konstnärer – för att få stöd. Man använde sig skickligt av medierna för att sprida sitt budskap.”
Som sagt, övertygelsen om att katastrofen står för dörren och aktivismen för att påverka med alla medel är det som förenar de bägge företeelserna. Samt den vetenskapliga grunden. Vad säger vetenskapen idag om rasbiologi? Vad kommer vetenskapen att säga om CO2 och klimatpåverkan imorgon?
Lasse, det är antika motorer som får isproppar…
Lasse, ingalunda (är inte med i Motormännen). Enbart det faktum att en bensinbil ska köras på bensin och inget annat. ”Vanliga” bensinbilar är inte gjorda för att köras på etanol. Har för mig att det gjorts undersökningar om det i Tyskland som visar att motorer slits onormalt mycket på E85 jämfört med ren bensin (tyvärr ingen länk). Och, betalar man för bensin så ska man också få bensin. Att bilen drar mindre när man kör på 98 än 95 är ju också en bonus.
Bosse J #7,
Verkligen intressant. Stycket som börjar med ordet nätverket skulle man tro att det syftade på klimatfrågan om man inte visste att det inte är så.
L, jag tankar bara på Statoil just för att deras 98 är ren.
Fråga. Vad innehåller 95 oktan som 98 inte innehåller? Knappast etanol för det höjer ju oktantalet.
Märkligt också att Nature lägger sådan vikt vid Shakuns resultat. Har de inte tidigare hävdat att det inte spelar någon roll om koldioxiden ligger före eller efter temperaturen. I och med att den ökar har man sagt så förstärker den temperaturökningen och utan denna koldioxidökning säger man att det inte går att förklara temperaturändringen från istid till mellanistid.
Så Shakuns resultat borde därför vara ointressanta för frågan om koldioxidens uppvärmande effekt och klimatkänsligheten. De ändrar egentligen ingenting om tar ut konsekvensen av vad som sagts tidigare.
Judit Currys sågning av den andra artikeln är också anmärkningsvärd. Hon brukar uttala sig försiktigt om klimatvetenskapliga artiklar och kommer sällan med sådan nedgörande kritik. I det här fallet är hon dessutom att betrakta som expert på området som verkligen vet vad hon talar om.
Jag håller med Ingemar: ”Vetenskapen består av provisoriska teorier som kan kullkastas av framtida forskningsrön.” Detta innebär att alla s.k. forskningsrön inom klimatvetenskapen är provisoriska. Men det verkar inte så eftersom vi hämningslöst håller på att ställa om världen efter dessa provisoriska hypoteser. Ytterligare en rapport enligt Booth et. al, stöder detta provisorium, om människans uppvärmande framfart. Men vi andra frågar oss hur kunde klimatet förändras mellan ytterligheterna före människan?
#12 Ingvar
95 oktanig bensin har 5% etanol enligt SIS-normen MK1
http://www.preem.se/templates/page____10305.aspx
De nämner även E10 på den länken.
Lite OT,
http://www.expressen.se/nyheter/pingviner-raknade-fran-rymden/
Finns i de flesta tidningar idag, populationen av Kejsarpingviner är dubbelt så stor som man tidigare trott.
Som avslutning på artikeln kommer givetvis klimatalarmismen.
”För kejsarpingvinernas vidkommande är det viktigt att upprepa inventeringen med jämna mellanrum. Den är den mest köldanpassade av alla fåglar på jorden och kan på sikt hotas av den pågående klimatuppvärmningen.”
Jag skulle gärna vilja veta hur en pingvin skulle komma till skada av några grader varmare väder, de står ju hela vintern igenom och ruvar sina ägg. Det är ju inte direkt varmt för dom då så vad gör -38 istället för -41 för skillnad?
Men det är klart man får väl lite extra forskiningsbidrag med den slutklämmen i rapporten.
Janne. Det står bara att bensin innehåller 5% etanol. Gäller det då inte både 95 och 98 ?
Janne # 16
Tack för länken.
Den där artikeln borde nästan platsa i ”warmlist”?
Christian Azar får lite att fundera på
http://www.dn.se/debatt/onsketankande-om-snabb-tillvaxt-av-solenergi
Richard Lindzen: Response To The Critique Of My House Of Commons Lecture
http://antigreen.blogspot.com.es/
Pehr B #13,
Har de inte tidigare hävdat att det inte spelar någon roll om koldioxiden ligger före eller efter temperaturen.
Jovisst, hur det än är så är det alltid koldioxiden som är avgörande. Märkligt att vattenånga är så ointressant i sammanhanget.
Men enligt den här nya ”forskningen” så föregår alltså CO2 uppvärmningen. Någon – oklart vem – måste ha suttit och eldat fossilbränsle på isarna i slutet på istiderna.:-)
# 17 Ingvar.
Jag tror att det är lite olika på bolagen. Shell har en kvalitet som dom kallar V-Power den ska mig veterligt vara utan etanol. Tror även att Statoils 98 är utan etanol.
Kör mina bilar på 95 (även 1969 Camaro) så jag har ingen praktisk erfarenhet av 98.
Det var ju förra året stor diskussion om E10 i europa, har för mig att det sköts på framtiden. Med 10% etanol i bensinen får man stora korrosionsproblem om inte bilen är anpassad för etanol. Med tanke på sveriges ålderstigna bilflotta så kommer det att leda till stora problem för många bilägare.
För övrigt tror jag att statistiken på sveriges bilars ålder är missvisande. Vi har ju ett oproportionerligt stort antal hobbyfordon som är äldre än 20 år i Sverige. Alla dessa bilar klarar inte E10 utan avsevärda ombyggnader som i praktiken är omöjliga då bilens status som veteranfordon inte skulle gälla längre.
Det blir dyrt att köpa bensin på apoteket…
Janne, sedan förra sommaren heter det V-Power E5….
V-power är även den utspädd med 5% etanol sen i somras.
Finns ingen bra bensin längre i Sverige.
Ingwar #20,
Tack för länken!
Detta tycker jag lovar gott:
The critique by Hoskins et al. of a lecture that I recently gave seems to be primarily a statement of subjective disagreement, though it has important errors, and is highly misleading. The critics are, for the most part, scientists for whom I have considerable respect. The following response to their critique will, I hope, be considered to be part of a constructive exchange. Such constructive exchanges are new in the field of global warming, and, perhaps, represent a return to the normal process of scientific discourse.
Jag har sett en hel del kommentarer som varit glada åt att den här diskussionen har kommit igång efter debatten i WSJ och som menar att vi är på väg tillbaka till en mer normal vetenskaplig diskussion av klimatfrågan (i stället för den såpa a la …., jag ni vet vilka jag menar).
Kan vi vara optimistiska om att det finns en sådan rörelse i tiden?
Janne 22.
Hm lite fundersam blir jag allt. Metanol är ju skitjobbigt för det är både korrosivt och giftigt. Har en kompis som körde drag med kompressor och metanol. Framför allt så gillar inte aluminium metanolen. varje dag efter körningar så blev de rengöring. Vad jag förstått så är inte etanol korrosivt. Och inte heller giftigt 🙂
Har kört lite hobbybilar på att blanda i E85 upp till 15% utan problem.
se mer på
http://www.creativefuelinjection.se/
Pehr #25
Hoppas gör man ju. Problemet med den politiskt drivna agendan lär väl hålla i sig eller vridas åt något håll
#26 Ingvar, jasså du är en gammal dragracer.
Jag höll också på och lekte med det några år runt 1980. Vi körde ProStock med bland annat en 1983 Toyota Celica.
Här är en länk om korrosion och E10:
http://www.biofuelshub.com/features/18-special/1074-is-e10-corrosive
De hävdar att det är vatteninnehållet som är boven mot stålet i tankar och ledningar. Läs sedan kommentarerna om andra metaller i bränslesystemet. Gamla bilar med förgasare har ju mässing, aluminium och koppar i sina delar och där händer det saker med E10, dels korrosion. Det finns väl även en risk för galvaniska strömmar också mellan dessa metaller. Bränsleslangar av gummi kan också ta skada av etanolen om dom inte är tillverkade för att klara etanol.
Moderna bilar har ju plasttankar och plast i ledningarna samt insprutning så där blir det inte samma problem.
Nature underminerar utan hämningar sitt eget varumärke. Skräpforskningen får företräde, bara de stödjer CAGW-agendan. Dags att puffa på universitets- och forskningsbibliotek att säga upp prenumerationen?
Kolla in pseudovetenskapens nygamla metod: http://www.youtube.com/watch?v=CCXmNmGyPSs
Ingemar #29 så sätt igång och visa hur bra forskning skall se ut då!
Allt detta gnäll av folk som inte ens orkat sätta sig in i vad som står i artiklarna de gnäller över är bara deprimerande.
Thomas #31,
Och vad får dig att tro att inte Judith Curry eller Willis Eschenbach inte satt sig in i artiklarna. Har du ens läst artiklarna själv? Eller vad kritikerna säger?
Ditt påstående att de inte ”orkat” sätta sig in i artiklarna är bara tramsigt Thomas. Har du inget annat att komma med?
Är inte huvudfelet att Shakun et.al. slagit ihop norra och södra halvklotets variationer för att hitta på något som inte finns? Hoppas alla som forskat fram de ursprungliga resultaten går i svaromål!
Janne & Ingvar – I Brasilien kör de en del på närmast ren etanol. Vad folk har upplevt efter att ha ställt undan bilen i ett halvår är svår korrosion i bränslesystemet.
Peter S, både etanol och biodiesel har skapat många problem, inte minst för båtägare. Men Reinfeldt, Borg och Hatt har säkert ordnat så att vi får ersättning av staten när bilar brinner upp och båtar förliser… 😉
Jag tror att Thomas #31 menar att kritikerna inte läst artiklarna som klimathotstroende gör – okritiskt 🙂
Ingemar starts with this question: Vad kan man förvänta sig av en artikel i en normalt fungerande vetenskaplig tidskrift?
The assumption seems to be that Nature is still a scientific magazine. However, their coverage of climate science, (or should I write ”climate astrology”?) clearly shows we need to go a couple of decades back in time to find significant content which can be defined as scientific.
Janne #28. och Peter #34
Tack för länk, skall läsa senare.
Ingen dragracing för egen del. Det mäktigaste jag haft själv var en Cheva Nova SS396 69 i original. så när som på att jag fixade avgas-sätenea och stoppade i en lite modernare kam. Nu nöjer jag mig med en 1982 Firebird Transam Targa. Fast ny motor är på G när jag kommer till Sverige i sommar.
Hmm. Om det är vattnet som orsakar problem borde väl kondensvatten ställa till med värre problem. Och de botar man ju till viss del med karburatorsprit.
Shell V-power är endast för högpresterande motorer ,gäller även äldre motorer med högre kompression,vanlig 98 oktan för övriga motorer. Dränering av förgasare relativt ofta,men är kör man 2-3 ggr
i veckan blir det ofta inga problem.
Använd gärna plastslangar för bränsle men byt gärna vid varje vårsevice,gummislangar bör bytas en gång per år,gummislangar bör man se upp med,sprickor kan bli farliga ( brandsäkerhet)
För klassiker mm töm tankar och förgasare om en skall stå still i
garage en längre tid skölj tank blandad med lite tvåtaktsolja.
ALI.K.
Jag Googlade på bränsleslangar med silicon,mer tåligare mot bränsle
dessutom betydligt värmetåligare.prismässigt överkomligt.
Bränder i bilar har ökad betydligt med etanolbränslen än mer med E85 men även den 5 % delen av etanol.
Silicon rekommenderas, en billig metod att slippa bränder p.g.a
bränsle läckage i anslutningar.
ALI.K.
Thomas #31
Shakun et al. är rent nys statistiskt sett. Alla deras proxies (utom iskärnorna) är kol-14 daterade. Jag råkar ha rätt stor erfarenhet av C14-datering av pleistocent material och metoden är definitivt inte tillräckligt exakt för den här typen av studier. Den rena mätosäkerheten är numera nere på plus-minus 50-100 år, men de systematiska felen är mycket större. Särskilt problematiska är dateringar i pleistocens slutskede (yngre Dryas) eftersom där finns en ”C14-platå” då material över en period av ungefär ett årtusende i princip har identiska C14 halter. Det finns flera kortare sådana ”platåer” också.
Det finns egentligen bara tre dateringsmetoder som är exakta nog för den här typen av studier: 1. Årsringar i träd. 2. Årliga lager i varvig lera 3. Årliga lager i Grönlandsisen (fungerar tyvärr inte i Antarktis, där bildas p g a liten nederbörd och snödrev i regel inga årslager). Det finns visserligen problem här också men osäkerheten är bara något århundrade sedan slutet på pleistocen.
Fördelen med iskärnorna är att eventuella osäkerheter i dateringen (som är avsevärda i synnerhet i Antarktis) inte spelar någon roll i den här typen av studier eftersom man mäter temperatur och CO2-halt på samma nivå i iskärnan.
Sedan finns det i och för sig ett par systematiska fel här också, nämligen att syreisotoperna ”fryser inne” när snöfligan uppstår, men att luften i snön har utbyte med atmosfären ända tills snön komprimeras till is på ca 90 meters djup. Detta innebär att CO2 halten i isen är systematiskt yngre än temperaturen på samma djup, men denna offset går att beräkna på ett ungefär för varje plats. Dessutom så kommer kortsiktiga förändringar av CO2-halten att jämnas ut över perioden innan snön övergår till is, vilken kan variera från årtionden till årtusenden beroende på nederbörden.
#41 tty
Stort tack för informationen!
Jag undrar lite över hur koldioxiden ”kryper” eller omvandlas med tiden. Peter Stilbs har skrivit lite om det för några år sedan, men jag tar gärna lite ny info om detta, om du har sådan.
mvh
/Börje S