Häromveckan refererades på WUWT ett enligt min mening mycket intressant arbete som publicerats i Nature Communications, och som är open access och fritt nedladdningsbart. Det hela handlar om en statistisk analys av klimatrelaterade data över ett stort tidsdynamiskt område (till 5 miljoner år tillbaka) – och vad man kan läsa ut ur dessa.
Liknande saker har tidigare tagits upp här på KU, bland annat i detta inlägg år 2010 ”Tillbaka till rötterna, II”
Nature Communications-författarna Shao och Ditlevsen citerar mycket välmotiverat just Hurst’s banbrytande arbete från tidiga 1950-talet som första referens. Den vidare matematiska behandlingen är knappast lämpad att söka sammanfatta här, utan KU’s läsare får hänvisas till originalartikeln. ”H” i diagrammen refererar för övrigt till ”Hurst coefficient” som kurvlutning. Man kan också här notera distinktionen i tid mellan ”Weather” och egenligen klimatrelaterade parametrar.
Slutsatserna via WUWT-referatet är värda att notera – med denna analysmetodik kanske man slutligen även kan separera mänsklig påverkan på klimatet från ”de naturliga variationerna”:
Men…
Ja, vad ska man säga – verklig mänsklig påverkan då – eller trendskapande datamassage i form av ”korrektioner” till existerande observationer? Kanske också dessa går att skilja åt? Med sådana extra faktorer i åtanke framstår det än mer klart som rent sabotage att utföra nämnda informationsförstörande datamassage.
Minns inlägget https://www.klimatupplysningen.se/2015/09/29/klara-bevis-funna-mansklig-paverkan-pa-klimatet/ som refererade till Ole Humlum’s analys av existerande temperaturdata, där man genomgående ser att äldre data skrivs ner och nyare skrivs upp.
Kom nu att tänka på en gammal berättelse om matematikern Poincaré (kanske är den sann, kanske inte – eller så var det någon annan person). Hursomhelst blev han misstänksam mot att den lokale bagaren fuskade med vikten på sina limpor och genomgående gav Poincaré särskilt urvalt stora. Denne studerade deras storleksfördelning och noterade att den liknade den övre skuldran och svansen på en Gausskurva – vars centrum och medelvärde följaktligen låg en bra bit under den angivna nominella vikten.
Själv tror jag mycket på ”data mining” och förutsättningslös djupanalys av stora datamängder, för att hitta mönster och dolda samband. Med dagens datakraft har det öppnats vägar för helt nya angreppsätt för att belysa mycket komplexa problem. Även då att att finna mönster i kaos.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Har Ni besökt Naturhistoriska Riksmuseumet på senaste tiden? Var där med barnen då gratis. De körde sin vanliga utställning om klimatet. Den har säkert sett lika dan ut i 10 år. På en annan del av museet går man tillbaka till dinosauriernas tid. Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon…Vem dyker upp på TV som sk expert? Jo, VäderPär. Han står och ljuger om klimatet. Han påstår (felaktigt) att CO2 gjorde så att det blev varmare. Pär vänder på orsak och verkan. Han flosklar även med ord som klimatförändringar.
Kaos.
Kaos är väldigt svårt för oss människor att förstå oss på. Vi är funtade att se mönster.
Fractaler är väl motsatsen till kaos. Det är samma mönster upprepade om och om igen.
I naturen finner vi fractaler överallt och det är inte så konstigt om vi tänker efter.
Jag tror det kan vara viktigt att inte blanda ihop de två. Om någon nu gjorde det.
Men det var uppfriskande att see lite riktigt vetenskap som omväxling när det gällde klimatet.
KLIMATSANS brev till SMHI
Jag har idag avsänt ett brev till SMHI från KLIMATSANS undertecknat av fler än dussinet medlemmar. Det ber om svar på tre enkla frågor.
Det senaste halva seklet kan sägas utgöra ett ”fullskaleprov” på effekterna av lite mera värme och 30 % mera koldioxid. Effekterna har huvudsakligen varit bra för att inte säga mycket bra för hela mänskligheten. Varför skall vi då föra en politik baserat på motsatsen, vilket är vad som gäller nu. Med sina resurser måste myndigheten ta ansvar för att utreda de fakta som gäller. Hur skall simuleringar värderas emot ett fullskaleprov ?
http://klimatsans.com/2016/03/21/smhi-och-klimatmalen/
Vi hoppas brevet skall få en positiv verkan på klimatdebatten, vare sig SMHI svarar eller inte.
#3
Bra Sture. Ska bli spännande att se om då får svar och i så fall hur det är formulerat.
Debatten är så fokuserad på att mänskligheten ”måste” ha påverkat klimatutvecklingen. Vi kommer att ha en kort period i jordens historia med en förhöjd emission av CO2 på grund av förbränning. Men den tekniska utvecklingen medför att det bara förblir en ”kort period i jordens historia” med förbränning. Denna navelskådning kring AGW är fruktlös och leder inte till någonting av värde. Det är istället av stor betydelse att försöka förstå varför omslag mellan glacial och interglacial tid uppstår. Och i nutid, varför omslag sker mellan + och – i olika index. Hur vi än vrider och vänder med hjälp av statistisk analys, gällande dåtid och nutid, går vi igen mot en ny glacial period. Detta är ett hot mot våra bosättningar nära polerna och borde därför vara i fokus. Även på kort sikt kan förändringar i solens flöden påverka våra liv dramatiskt, i likhet med Lilla Istiden.
#5 – så sant – men tanken med inlägget var att peka på mer vetenskapliga sätt att ge stöd åt en AGW-hypotes och dess eventuella kvantifiering än det vanliga ”det finns ingen annan förklaring” – (till vad?)
Jovisst är det så att vi är omgivna av enorma krafter, och det är egentligen märkligt att livsbetingelserna på Jorden är så stabila som de är.
Tack Prof. Stilbs.
Inte minst för fragmentet av Heraclitus.
Då mitt minne sviker mig något från mina filosofistudier läser jag ur Nordisk Familjebok 1928:
H. Filosof i Efesos 540-480 f.Kr.
Han utgår ifrån ett förnekande av allt varaktighet. Panta Rei ( allt flyter). Man kan aldrig sätta ned foten i samma flod.
Han var sannolikt den förste, som i naturföreteelserna såg på en gång föränderlighet och lagbundenhet.
Kunskapen vinnes genom tänkandet och ej genom sinnena, som är dåliga rådgivare för barbariska själar.
/För mig, jensen, tycks Heraclitus´ filosofi utgöra en perfekt beskrivning av pseudovetenskap ( Klimasofi)
men även en filosofisk betraktelse av klimatets fractal-karaktär.
Vänliga hälsningar.
Så hoppfullt, Peter Stilbs, om klimatvetenskapen skulle kunna ställas i mänsklighetens tjänst med hjälp av en annan statistik. Istället för att som nu med klimatmodelleringen vara en del av spelvärlden, och med hjälp av massmedierna bli ett bihang till beskrivningen av jorden som ett katastrofområde. Så länge klimatmodellerna inte är validerade tycker jag man kan säga att de tillhör spelvärlden, och för att validera måste man vara överens om vad som är väder och vad som är klimat.
För en klimatvetenskap som ska tjäna mänskligheten måste, som jag ser det, frågan om skördeutfall vara central. Jag tänker på mina två päronträd som bär mycket olika mängder frukt olika år. Utan att ha gjort några systematiska studier tycker jag mig se att bland väderhändelser är det avgörande om det inte regnar eller blåser för mycket de 1-2 veckor när träden blommar. Andra regnperioder, årets medeltemperatur, kall vinter, osv. verkar inte vara så avgörande. Och jag tänker mig att sådana erfarenheter och tankar ingår i ett världsomspännande bondförnuft, inklusive naturligtvis skördeväder.
Undersökningen av Nilens variationer fick mig att tänka på Bibelns berättelse om drömtydaren Josef som tolkade faraos dröm som förutsägelse om 7 goda år och 7 svåra år. Tänk om vår klimatvetenskap kunde komma så långt! För att vara användbara måste väl då regionala och lokala prediktioner vara av största intresse, knappast globala. Om vi återgår till att människan är beroende av klimatet, och inte håller fast vid den bakvända hybrisvarianten, kunde vi säga oss att global missväxt fortfarande vore en möjlighet, men mycket mindre sannolik än regional missväxt. Tillsammans med vilja och insikt skulle då ett globalt transportsystem vara mänsklighetens bästa tillgång, för att lindra hungerkatastrofer och följder av dessa.
Peter Stilbs [6]; Måste vi acceptera AGW som hypotes, eller att vi måste ge stöd åt de som stöder den? Om de som förfäktar denna hypotes inte med någon säkerhet kan säga hur 100 ppm antropogen CO2 kan vara den drivkraft eller forcing, som påstås ha värmt upp 1900-talet, är då hypotesen giltig?
OT
Vad vet Rockström om maskinteknik ?? Eller behövs inga kunskaper ?
http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/nyheter/johan-rockstr%C3%B6m-invald-i-iva-1.270834
Varför skulle Rockström behöva några kunskaper? Han har ju redan skrivit ”Färdplanen för hur vi når det fossilfria samhället” (eller vad nu planen hette).
Man måste dock erkänna att han säkert kan mycket om hur man gödslar hirs (hans doktorsavhandling). Dock kom han då aldrig på att använda ökad koldioxidtillförsel.
Claes Lindskog #11
”Man måste dock erkänna att han säkert kan mycket om hur man gödslar hirs (hans doktorsavhandling). Dock kom han då aldrig på att använda ökad koldioxidtillförsel.”
Är det viktigt att gödsla hirs? I Kurosavas 7 samurajer anses hirs som oläplig föda för människor. Dom ansåg att man blev blind av att enbart äta hirs. Antagligen saknar hirs en hel del näringsämnen viktiga för människor. Undulater däremot gillar hirs (åtminstone om dom inte bjuds på annat).
Tveksamt om Rockströms utnämning lyfter det akademiska värdet hos IVA.
Claes #11
Kunskaper i mekanik, elektronik, metallurgi, mfl typ ”hårda” kunskaper som jag upplevde Teknis på 50-60-talet och som var det som tillsamman med skickliga hantverkare och maskinoperatörer gjorde Sverige till en industrination har ersatts av något som inte är lätt att beskriva.
Från ”smehalva” till operatör av numeriska maskiner på några årtioenden. Förfallet började väl i och med ”tankeförbudet” på kärnkraft.
Vad hade hänt om Sverige i stället satsat hårt på kärnkraften och som resultat kunnat erbjuda industrin gott om tillförlitlig energi?
Jag vet inte om det är teknikfientlighet eller nån sorts förhoppning att ungdomen ändå kommer att satsa på teknik. Det enda positiva jag sett är att Sverige fått fram duktiga programmerare som är världsledande på utveckling av spel. Och som kommentar till det kan man nämna att det är då inte våra politikers förtjänst.
Jag minns femtiotalet med framtidstro, tilltro till teknik. Tekniska tidskrifter och magasin som spekulerade i framtida flyg, båtar och bilar. Och så uppvaknandet med Ayn Rands ”Atlas Shrugged” i början av 60-talet och barnprogrammen på TV på 70-talet. Och som en liten extra knäpp på näsan med raderingen av en hjältefigur och möjlig anfader i skolans historieböcker. Engelbrekt Engelbrektsson.
Sedan kom nedläggningen av mellanvågssändaren och ”vanliga” radioapparater hade bara FM och därmed endast tillgång till ett nationellt utbud. Och utbudet styrdes i huvudsak av statsmakten.