Aprilnumret av Physics Today har två artiklar om isläget i Arktis – en större, av Kwok och Untersteiner (den finns att läsa som nr 3 i en lista på denna länk, tillsammans med andra PDF-dokument), samt en kortare redaktörskommentar av signaturen BMS, som behandlar denna artikel, samt en annan av Tietsche och medarbetare i Geophys. Res. Lett. Vol 38, Sid L02707, 2011 , ( DOI:10.1029/2010GL045698 ).
Om jag fattar andemeningen hos K & U så säger deras modellering att ca 1 W per kvadratmeter förändring i strålningsbalans skulle förklara de förändringar i utsträckning man tror sig ha observerat. Men samtidigt har jag svårt att förstå hur man då hanterar mycket mer massiva effekter som havsströmmar och vindmönster. Jag känner inte heller igen de ganska dramatiska förändringar i isbeläggning som de redovisar i sina figurer.
Tietsche’s artikel är också någon modellering, som motsäger idéerna om att en drastisk avsmältning av Arktis is någon gång på sommaren skulla trigga en tipping point via den albedoförändring man får när den reflekterande isen blir en mörkare vattenyta. Tidigare argument mot detta har baserats på att solen står så lågt även på sommaren (mellan höst- och vårdagjämning är det i stort kolmörkt) att sådana effekter skulle dämpas starkt.
Tietsche’s modellförsök redovisas i figuren ovan. Man antar en gradvis avsmältning av sommarisen till noll ca år 2060, pga en varmare värld. Sen gör man modellförsök vid olika årtal, där man låter isen vara noll 1 juli, och studerar återhämtningen, som i deras modell (blå kurvor) blir i stort fullständig inom några år – man ansluter sig åter till den svarta kurvan.
Deras förklaring – om jag förstår den rätt – att utan isolerande islager blir atmosfären i mörkret anomalt varm (dvs styrs av havsvattnets temperatur), och via utstrålning från den fuktiga atmosfären så kyls den så att inflöde av varm luft till Arktisområdet stoppar upp. Alltså en kraftig negativ feedback, och inga indikationer på en ”tipping point” från dessa modelleringar.
Ja, döm själv. Är det bara en fåfäng lek med datorer och rudimentära modeller? Kan Naturen överhuvudtaget modelleras? Jag tror det inte, och vill åter referera till vad jag skrev här förra året om hur det verkar som om komplexa system uppför sig.
Man har ju gradvis, även bland allmänheten, accepterat ”kaosteori”, men det finns mer förståelse att hämta här.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
”Klimatforskarna” har på något bisarrt sätt fått idén att om havsisen en gång smälter i Norra Ishavet så skulle den sedan inte återfrysa. Detta är naturligtvis helt absurt, vilket vi som bor vid Östersjön mycket väl vet. Trots att Östersjön varje sommar når badbar (nåja) temperatur så återfryser den lika regelbundet nästa vinter.
Och för att förekomma invändningen att Östersjön är ett grunt och utsötat hav, så fungerar det likadant i Berings hav som är salt men grunt och i Okotska havet som är både djupt och salt.
För att inte tala om Södra Ishavet där bortåt 90% av havbsisen smälter varje år.
tty, vad som diskuterats är inte om Arktis skulle bli permanent isfritt året runt utan om det skulle kunna permanent övergå till samma läge som t ex Östersjön med is bara på vintern och öppet vatten på sommaren.
Studien som Peter visar en figur från hävdar att så inte är fallet, att även om isen smälter bort helt en sommar så återbildas så mycket is under vintern att nästa år inte blir isfritt, i alla fall tills uppvärmningen gått betydligt längre än idag. Sen är ju bara en fråga om hur mycket man litar på sådana modeller.
Mer Arktis-modellering kom just med morgon-emailposten …
http://www.physorg.com/news/2011-08-global-climate-capture-reality-arctic.html
Och en till ….
http://www.physorg.com/news/2011-08-arctic-ice-years-resume.html
Suck
Thomas #2
Du kanske skulle läsa den här artikeln från Geophysical Research Letters:
http://www.agu.org/pubs/crossref/2006/2006GL028017.shtml
Den visar att flera av IPCC:s omhuldade modeller ger just det resultat som du säger att de inte gör, nämligen att Norra Ishavet blir permanent isfritt även vid årsmedeltemperaturer långt under 0 grader.
Salt havsvatten fryser ju en bit under 0 grader – ca 2 minus sägs det här
http://www.onr.navy.mil/focus/ocean/water/temp3.htm
Peter, modeller är naturligtvis av begränsat intresse för att beskriva verkligheten. (Och ibland undrar jag hur referee-granskningen går till; särskilt bedömningen om just hur intressant en viss modellkörning är.) Inte desto mindre är modellerna ofta bra verktyg för att pröva en spekulation – vad händer om …
Det finns en intressant kommentar till Tietsche et. al. ovan på
http://wattsupwiththat.com/2011/03/02/news-the-media-missed/
Att det inte finns några ”tipping-points” beträffande den artiska isen bekräftas ju också av den historiska studien som de danska forkarna kom med för några dagar sedan:
http://news.ku.dk/all_news/2011/2010.8/arctic_sea_ice/
tty #5, hur långt fram i tiden kör de dessa modeller då? Om man tittar hos IPCC figur 10.13 ser man bara att sommarisen kan försvinna framåt nästa sekelskifte. Motsvarande text:
”An important characteristic of the projected change is for summer ice area to decline far more rapidly than winter ice area (Gordon and O’Farrell, 1997), and hence sea ice rapidly approaches a seasonal ice cover in both hemispheres (Figures 10.13b and 10.14). Seasonal ice cover is, however, rather robust and persists to some extent throughout the 21st century in most (if not all) models.”
I Kwoks artikel är det intressant hur man under 1900-talet fått bättre och bättre data att tillgå och då också ser snabba rörelser som man inte observerat förut. Kwok skriver att man under 1900-talets första hälft trodde att utbredningen befann sig i ett stadigt cycliskt tillstånd medands dagens satellitmätningar ger en betydligt mer detaljerad bild; jämför även mätningarna från ubåtar med satellitmätningarna. Liknande studier ger ofta en bild av ett stabilt historiskt skede som helt plötsligt visar häftiga variationer. Det är naturligtvis inte författarnas avsikt eller tes men vid en snabb blick blir det ibland den bild man får.
Här är en länk till Tietschs artikel.
http://www.seas.harvard.edu/climate/seminars/pdfs/Tietsche_GRL_2011.pdf
Thomas #8
De orimliga resultaten har smugits undan i parentesen ”(if not all)”. Man måste vara på helspänn när man läser IPCC:s krior.
Johsn M #9
I det nordatlantiska området där man har litet bättre historiska data kan man faktiskt se kraftiga förändringar av isomfattningen även i äldre tid:
http://acsys.npolar.no/ahica/quicklooks/looks.htm
På 1930-talet var det t ex lika litet is runt Spetsbergen som nu.
tty #10, av detta kan man utläsa att IPCC, tvärtemot vad som brukar påstås här, inte är ute efter att plocka fram mest alarmistiska scenarier. Tvärtom gömmer man undan sådant i en parentes. även om man för att vara komplett tar med det, precis som man tagit med en del konstiga artiklar av skeptiker. Något stöd för ditt påstående om att ”klimatforskarna” trodde på att Arktis skall bli isfritt året runt är den där parentesen i alla händelser inte.
Min slutsats är att varken författarna till IPCC:s rapport eller artikeln du citerade trodde på resultatet med ett helt isfritt Arktis utan snarare såg det som en brist i ett par av modellerna för isutvecklingen.
Det finns dock en del som hoppas på att modellerna besannas. Drömmen om nordostpassagen finns fortfarande kvar.
http://www.e24.se/makro/varlden/smaltande-polaris-oppnar-nya-handelsvagar_1243135.e24
Thomas #12
Visst, ungefär som när IPCC räknade om alla klimatkänslighetsprognoser med en gemensam Bayesian Prior utom den som gav ”rätt” resultat utan omräkning men ett fysikaliskt omöjligt resultat med omräkning.
Johan M # 13
http://www.e24.se/makro/varlden/smaltande-polaris-oppnar-nya-handelsvagar_1243135.e24
Under tiden har Beluga-rederiet försatts i konkurs vilket dock berodde på interna oegentligheter.
Kanske dom hade fejkat med IPCC:s ismodeller? Nej – det var ett försök att skämta.
http://de.wikipedia.org/wiki/Beluga_Shipping
„…..Inzwischen befindet sich die Beluga Shipping und andere Tochtergesellschaften in Insolvenz[3]….“
Räven raskar över isen brukade det heta – nu har man haft en isbjörn på Island – som bör ha simmat 30 mil
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/klimatochmiljo/article12174961.ab
eller drivit med ett isflak, eller med strömmarna
Inte drunkade den i alla fall … men död är den nu.
tty#11
Det var en rolig länk, visar om inte annat hur lite vi vet om isutbredningen i historisk tid.
3 bilder från 1660-talet, datum står i bildnamnet.
http://acsys.npolar.no/ahica/quicklooks/1650/16630812.jpg
http://acsys.npolar.no/ahica/quicklooks/1650/16640715.jpg
http://acsys.npolar.no/ahica/quicklooks/1650/16640812.jpg
Det finns tydligen en uppsjö av modellering av Arktis is men här är ett citat från en alldeles ny dansk fältstudie av Svend Funder et al. i Science ”A 10,000-Year Record of Arctic Ocean Sea-Ice Variability—View from the Beach”:
http://www.sciencemag.org/content/333/6043/747.abstract
The lack of uniformity in past sea-ice changes, which is probably related to large-scale atmospheric anomalies such as the Arctic Oscillation, is not well reproduced in models. This needs to be further explored, as it is likely to have an impact on predictions of future sea-ice distribution.
Mer om studien finns i följande pressmeddelande:
http://news.ku.dk/all_news/2011/2010.8/arctic_sea_ice/.
Ett blogginlägg i NYT om denna nya danska Arktisstudien är intressant. Andrew Revkin, som inte är klimatskeptiker, har många intressanta infallsvinklar och skriver bl a:
http://dotearth.blogs.nytimes.com/2011/08/08/on-arctic-sea-ice-and-warmth-past-and-future/
”But even as I push for an energy quest that limits climate risk, I’m not worried about the resilience of Arctic ecosystems…”.
Pekke #17
Det kan var intressant att jämföra isläget vid Spetsbergen 12.8.1664 och 12.8.2011:
ttp://acsys.npolar.no/ahica/quicklooks/1650/16640812.jpg
http://retro.met.no/kyst_og_hav/iskart.html
Det är mera is i år!
Roald Amundsen seglade 1906 Nordvästpassagen mellan Atlanten-Berings sund, utan tanke att det skulle vara klimatförändringar.
Det enda vi vet är att klimatet är i ständig förändring.
Stefan Flood #20,
Lite fakta om Amundsens seglats:
”Amundsen ledde 1903 den första expeditionen som tog sig igenom Nordvästpassagen mellan Atlanten och Stilla havet med båten ”Gjøa”. Med på expeditionen var bland annat Helmer Hanssen och Oscar Wisting, som bägge senare skulle vara med på expeditionen till Sydpolen och andra expeditioner som Amundsen organiserade.
Expeditionen reste via Baffinbukten, Lancaster, Peelsundet, James Ross och Raesundet, och tillbringade två vintrar i isen. De kunde därmed utforska land och isområden från platsen som idag kallas Gjoa Haven, Nunavut i Kanada .
Under denna tid studerade Amundsen Netsilik-befolkningen i området för att lära sig arktiska överlevnadstekniker, och studerade bland annat deras klädesvanor. Han lärde sig också att använda slädhundar från denna befolkning. De fortsatte söderut till Victoriaön, och fartyget lämnade den arktiska ögruppen den 17 augusti 1905, men måste stanna för vintern innan de skulle kunna fortsätta till Nome på Alaskas stillahavskust. I Eagle City, även det i Alaska, som låg 800 km bort, fanns en telegrafstation, och dit reste Amundsen över land för att skicka ett telegram om att han hade nått sitt mål den 5 december 1905. Nome nåddes 1906. De måste igenom farvatten där vattendjupet på vissa platser bara var en meter, så ett större skepp kunde inte ha klarat av att genomföra resan. Värdet av att konstatera segelbarheten genom passagen var begränsad. Nordvästpassagen har varit av ringa betydelse för sentida sjöfartyg.”
Peter Stilbs : Mina termometrar verkar vara felaktiga och jag överväger att kasta bort dem. Varför skall jag ha dem kvar när de inte visar den verkliga temperaturen enligt IPPC:s modelleringar? Mvh, Håkan.