Mistral och andra vindar

I samband med fotbollsVM i Frankrike har det nämnts att de riktigt höga temperaturerna beror på en pågående Mistral. Det fick mig att tänka på andra vindar som jag hört namn på. Några ord som har med vind att göra och som jag, utan att läsa på, kände till var Sirocco, Föhnvind, katabatisk vind, passadvindar, monsuner, roaring forties och naturligtvis olika ord för starka stormar.

Enligt min grundidé att så fort ett samtal kommer in å väder och klimat så ska en klimatrealist vara den mest kunnige ville jag lära mig mer om vindar i allmänhet och kanske speciellt om de vindar som är så personliga att de fått egna namn. Jag ville dels lära mig själv och dels dela med mig av eventuella nya kunskaper.

Jag tyckte därför att det kunde vara av intresse att göra ett inlägg om vindar som har egna namn. Det visade sig att på engelska Wikipedia finns det en lista på ”lokala vindar”, vilket i stort sett innebär att det är speciella vindar som återkommer tillräckligt regelbundet för att ha fått egna namn.

De flesta vindar som har fått egna namn har speciella egenskaper, de kan vara varma eller kalla, torra eller fuktiga och en del bär också med sig stoft av något slag, vanligen damm eller sand. Det finns vindar som kan sägas vara en del av klimatet där de förekommer, något som i första hand gäller monsunerna. Men de flesta är enbart väderhändelser.

En del lokala namn har blivit begrepp, i det att när samma mekanism finns på flera ställen i världen får ett namn användas för att beskriva vindar som uppstår på samma sätt. Ett par exempel är monsunvindar och föhnvindar. (Den som kan engelska rekommenderas att gå från den givna svenska Wikipedia-artikeln till den betydligt mer omfattande engelska,)

Många speciella vindar hänger ihop med jordens topografi såsom exempelvis höga bergskedjor eller, och framför allt, fördelningen mellan hav och land, Jag tror att de viktigaste vindarna för livet på land, i den meningen att de tar med sig det mesta av årets nederbörd, är monsunvindarna.

När jag för ett antal år sedan gick i skolan fick jag lära mig om monsunerna över Indien och jag fick förklaringen att de berodde på att under sommaren värmdes landet snabbare än haven så att luften över land steg vilket ledde till ett lågtryck över land som fylldes ut med fuktig luft från Indiska Oceanen. När den fuktiga luften kom in över land och tvingades högre upp fälldes fuktigheten ut och föll ner som regn,

Eftersom det inte bara är i Asien som landet under sommaren värms fortare än haven så borde liknande vindförhållanden finnas även på andra ställen i världen och mycket riktigt, idag talar man om ett flertal monsuner världen runt. Nägra av de viktigare är den östasiatiska som bevattnar bl.a. Kina, Japan och Korea, och den västafrikanska som med vatten från Guineabukten bevattnar Västafrika (ända bort till Sudan i öster) söder om Sahara.

Höga berg kan ge upphov till speciella vindar. Det lär t.o.m. vara så att det var när den tibetanska högplatån hade nått en tillräcklig höjd som monsunerna i Asien blev starkare. Det är f.ö. tydligen så att det pågår en landhöjning även där så att högplatån stiger 5 mm per år.

[Räknar man efter så kan man konstatera att eftersom en kilometer är en miljon millimeter räcker en miljon år för att åstadkomma en landhöjning på 5000 meter vilket är ungefär så högt som platån ligger idag. Eftersom den indisk-australiska plattan kolliderade med den euroasiatiska för 70 miljoner år sedan och efter det fortsatt in under och därmed lyft upp platån borde den ha nått högre för länge sedan. Kanske någon av bloggens kunniga kommentatorer kan ge en förklaring,]

Det kan i detta sammanhang vara värt att nämna att höjning och sänkning av land förekommer på många ställen i världen; det som driver de flesta förändringarna är tektoniska, medan vår egen postglaciala är att betrakta som ett undantag.

För att återvända till vindar i anslutning till berg och bergskedjor så är föhnvindar ett intressant fenomen. De ursprungliga föhnvindarna var vindar som blåste ner norrut från Alperna. Det var varma fuktiga vindar från Medelhavet som på väg uppför de italienska Alperna utvidgade sig och svalnade enligt regeln för fuktig adiabatisk avkylning med ungefär 6,5 grader per kilometer,

Det innebar också att den medförda vattenångan kondenserade på vägen upp och föll ner som regn eller eventuellt snö. Har luften stigit 4000 meter har temperaturen sjunkit 26 grader och när den sedan sjunker ned på nordsidan så är den torr och värms enligt regeln för torr adiabatisk uppvärmning med 8 grader per kilometer. När den kommit ner en bit blir den alltså både torr och varm.

Effekten av en föhnvind på våren kan bli dramatisk därigenom att snön som den passerar kan minska oerhört snabbt, dels genom att smälta av värmen dels genom att avdunsta i den torra blåsten.

Föhnvindar finns på många håll i världen, i princip kan de förekomma överallt där en vind har passerat en bergskedja. Föhnvindar ska dock inte sammanblandas med en annan typ av vind som kommer nerför en bergssluttning, nämligen katabatiska vindar.

En typisk katabatisk vind kan uppstå när luftmassa över en inlandsis blivit avkyld och därmed tung. När den tunga luften faller över kanten ökar farten och kan leda till höga vindhastigheter. Den högsta vindhastighet som uppmätts i Sverige, 81 m/s den 20 december 1992 vid forskningsstationen i Tarfala var en katabatisk vind.

Det vindar som blåser nerför en sluttning har gemensamt är att temperaturen stiger allt eftersom luften sjunker. Ofta är de också torra eftersom luften innan den började sjunka vanligen avgivit den fuktighet den ursprungligen hade. Det gör att områden där sådana vindar är vanliga lätt blir torra och därmed blir riskområden för skogsbränder.

Ett sådant område är Provence i södra Frankrike där den torra nordliga Mistralen är vanlig.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bim

    Sten Kaijser
    Mistralen, vet jag, den gjorde konstnären Van Gogh halv vansinnig.
    Vad som gjorde honom helt vansinnig förstår jag inte? Alla sorters klimatstörningar var ju inte uppfunna då.

  2. Christer Löfström

    Vinden vänder?

    I går fanns en länk av Fredrik S till artikel i Aftonbladet. Artikeln har tagit sig in i SvT.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderat-riksdagsledamot-kritiserar-klimatforskning

    I gårdagens Dagens Industri redovisas en undersökning angående vad näringslivet anser viktigt.
    Miljö och Klimatsatsningar inte så viktigt. Får DI´s Jenny Stiernstedt att kommentera.
    ”Alla pratar om hållbarhet – det borde rankas högre”

    Alla som lirat fotboll vet att split vision och timing är viktigt. Elsa Widdings bok som är på G kommer kanske vid rätt tillfälle. Skall bli intressant att se om hon tar sig in i det som en del kallar MSM.

  3. Lasse

    Vi nordbor får nöja oss med sjö och landbrisen, som regelbundet kommer när vädret är varmt.
    Fast dagens kuling rår den inte på.

    Att väderfenomen intresserar alla och inte alltid är normalt förekommande kan lätt misstolkas: https://wattsupwiththat.com/2019/07/01/why-caution-is-needed-with-those-hail-pictures-in-mexico/
    Media borde kunna göra lite mer än skapa oro för klimatkatastrofer.

  4. elias

    #1
    Måste väl ha varit att hans staffli blåste omkull!!?

  5. Just Tarfala fick smaka på en snöstorm med vindar upp mot 40 sekundmeter natten mot måndagen.

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=7255458

  6. Peter Stilbs

    Jag minns en konferens på Sicilien på 80-talet. Varje lunch kunde man få grillat kött – men en dag förvandlade en Scirocco kolbädden till en ässja, så grillmästaren fick jobba i sitt anletes svett för att inte förvandla allt till svarta skorpor

  7. SatSapiente

    #2
    Vinden vänder och möts av kraftig motvind som mest verkar drivas av ilska över att inte alla sjunger med i klimathotskören?
    SVT får eldunderstöd i sin kritik av Ericson:
    https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/ericsons-klimatharjande-gar-inte-att-forneka/
    Stå på dig, Jan Ericson!

  8. Lasse

    #7
    I ljuset spricker trollen!
    Killlen i ex pressen kritiserar UAH eftersom de mäter på fel ställe.
    Det vet väl alla att det blir kallare när man mäter högt upp i troposfären-typ.
    UAH för juni kommer strax här, men först lite om hagelväder: http://www.drroyspencer.com/

    Det måste väl inte vara lågt i tak hos alla partierna-är min reflexion.

  9. Ulf

    Vindarna är nog så intressanta men det blir ju mer intressant angående Expressens uttalande om UAH. Vad är sant och falskt om dessa mätningar undrar en amatör? Detta blir ju plötsligt högaktuellt?

  10. Rolf Mellberg

    Tack Sten, lärorikt.

    Läste nyligen om temperatur-rekord för juni i San Fransisco som fick klimathypokondriker att jubla förståss.
    I dessa trakter har man en sval havsvind som dominerar sommartid med dimma som strömmar in medan hösten domineras av torr landbris. (I princip monsun-liknande gissar jag)
    Denna gång hade ett sjok kall luft från norr blockerat den svalkande havsvinden och på mycket kort tid hade S.F. värmts av solen till rekordvärme.
    Se även:
    https://wattsupwiththat.com/2019/06/26/how-cold-air-caused-a-heatwave/

  11. jensen

    Mycket intressant att läsa om alla dessa vindar och orsaks-sammanhang.
    För egen del, har jag mest läst om, och fortfarande varje dag följer vindar orsakade av högtryck och lågtryck, där jag primärt fått kunskaper via Per Holmgrens bok om Meteorologi. Därvidlag var han kunnig.
    Beträffande sjöbris och landbris, har jag ljuvliga minnen från sommaren 1955, då man i 5 veckors tid i Bohuslän seglade nordväst ut till de yttersta öarna innan sjöbrisen började och hem på eftermiddagen innan sjöbrisen avtog. Det var som att åka buss till och från badet enligt tidtabell. En gång missade vi dock sista bussen, och fick ro segelbåten hem under flera timmar. 2018 njöt jag dock av briserna endast i trädgården.

  12. Ingemar Nordin

    #7

    Den där skribenten på Expressen, Csaba Bene Perlenberg, verkar vara en riktig bjässe inom klimatforskningen. Han vet att berätta att de klimatförnekande satelliterna vid UAH bara mäter jättehögt upp; 6-18 km, vilket han kallar för ”troposfären”. Och

    ”Att hänvisa till sådana mätningar, om det överhuvudtaget redovisas att det handlar om just höjdmätningar och inte jordbaserade mätningar, är undvika att nämna att i troposfären ”avtar vanligen temperaturen med ökande höjd” enligt SMHI. ”

    Sedär, en klimatexpert har uttalat sig om varför ”klimatförnekaren” Jan Ericsson har fått allt fel och använder sig av för låga temperaturer.

    Man tar sig för pannan.

  13. Ämnet för dagens inlägg, speciella namngivna vindar tycker jag är intressant, men det är svårt att skriva något meningsfullt. Jag brukar ofta se mig som tämligen allmänbildad i det avseendet att jag kan lite mer, med betoning på lite, än många andra om ganska mycket. Det gör att när jag läser en bra engelsk Wikipedia-artikel lär jag mig alltid lite nytt, men när jag ska skriva ett inlägg så blir det ofta bara det jag visste redan innan jag började läsa och ofta ungefär det som står på svenskaWikipedia. Egentöigen borde jag skriva något om siroccon också men detfår bli en annan gång.

  14. Fredrik S

    Rolf Mellberg #10

    Det var väl ”daily record” som gällde någonstans i runt SFO.

    År 2000 var det en rejäl värmebölja där också, minns 42 graders hetta vid en hotellpool strax norr om SFO i juni 2000.

    Var nog tyst i MSM här hemma om det då iallafall.

  15. Ulf

    Som sagt en klimatrealist ska vara mest påläst men då är det förstås viktigt att man förstår UAH mätningarna. Dessa har på senare tid skilt sig ifrån andra mätningar och man undrar förstås varför. Expressen inlägget låter iofs som rappakalja men samtidigt måste jag erkänna att jag kan inte redogöra för vad som skiljer de olika mätinstituten åt. Det tror jag ör extremt viktigt att kunna som realist. Vad jag vet så har väl detta inte upplysts om på denna sida tidigare. Någon som känner sig manad? Juli verkar ju ändå försvinna i kyla och regn.

  16. Johan M

    #9 Ulf

    UAH gör inte mätningarna själva utan dessa görs av NASA:s satelliter. Data från dessa måste sammanställas och det görs bla av UAH men även av ett företag som heter RSS. Skillnaden mellan dessa är på marginalen så det är inte så mycket att orda om (men man kan om man vill).

    Det man normalt refererar till är UAH:s sammanställning av temperaturskillander i den lägre troposfären dvs ca 2km från ytan. Fördelen är naturligtvis att man blir fri från alla de problem som markstationer brottas med: på flyplatser, i större städer, närmaste omgivning, byte av station, utrustning mm.

    Att som Expressen hävda att det är fel att mäta i den lägre troposfären (inte 6-18 km eller 50 km upp som Expressen hävdar) är inget annat än prat i nattmössan.

  17. Johan M

    #15 Ulf

    Här är UAH, RSS och HadCRUT . Som synes små skillnader men HadCRUT överdriver uppvärmningen eftersom de är baserade på markdata och tämligen schematisk skattning av havsytetemperaturer. RSS vill nog vara IPCC till lags och skruvar gärna upp sina siffror lite för att få fortsatta kontrakt.

    http://woodfortrees.org/plot/uah6/plot/rss/plot/hadcrut4gl/from:1978

  18. Johan M

    Sten –

    du tar upp den adiabatiska avkylningen (lapse rate). Hur hade denna sett ut om vi inte haft några växthusgaser i atmosfären, vare sig koldioxid eller vattenånga mm.

  19. S. Andersson

    När man som jag bott på norra sidan av alperna under en lång tid har man en viss erfarenhet av just föhn. Det är framförallt vissa dalar som är hårt ”drabbade” av dessa fenomen men det märks även i t ex Zürich. När det händer börjar kontorspersonalen klaga på huvudvärk och på vägarbetena åker skjortorna av. Det kan komma mycket plötsligt. Inom en eller ett par timmar har temperaturen stigit 10-15 grader. Rhendalen från Chur via Bad Ragaz och Liechtenstein ner till Bodensjön är fenomenal i detta avseende. Mycket starka vindar också. Varje år när föhnsäsongen börjar (mest på våren) har TV-meteorlogen långa utläggningar om hur föhn uppstår. Här finns lite kul information, inte minst ett väldigt pedagogiskt diagram (tyskalektion inklusive…) https://www.meteoschweiz.admin.ch/home/klima/klima-der-schweiz/altweibersommer-eisheilige-und-andere-spezialitaeten/foehn.html

  20. Fredrik S

    Här i Västergötland är det nu strax under 10 grader och regn. Det var det i januari också.

    Det händer men är inte så skönt . Hoppas det är samma på Gotland.

  21. Ingemar Nordin

    Vi skall inte glömma fallvindar, som tydligen kan vara lika förödande som orkaner. https://www.klimatupplysningen.se/2012/02/18/extremvader-orkaner-och-ratlinjiga-stormar/

  22. tty

    ”Eftersom den indisk-australiska plattan kolliderade med den euroasiatiska för 70 miljoner år sedan och efter det fortsatt in under och därmed lyft upp platån borde den ha nått högre för länge sedan. Kanske någon av bloggens kunniga kommentatorer kan ge en förklaring,”

    Får väl ta upp utmaningen. Kollisionen mellan den indiska och den eurasiska plattan kom klart senare, typ 50 miljoner år sedan. Ännu under eocen var Centralasien ett grunt hav:

    http://www.geo.uu.nl/~forth/publications/Bosboom_2015.pdf

    Den exakta tidtabellen för hur Himalaya och kringliggande bergskedjor har utvecklats är mycket omstridd, men det verkar numera klart att den tibetanska högplatån har funnits ganska länge och varit ungefär lika hög som nu, men att ”Himalaya i inskränkt mening”, den höga bergskedjan längs platåns sydkant är ung, från Pliocen eller delvis t o m Pleistocen. Detta framgår inte minst av de rika låglandsfaunorna från sen pliocen och tidig pleistocen i de ca 2000 m höga Sivalikbergen, omedelbart söder om huvudbergskedjan (”nästa Himalaya”).

    Pliocena faunor från Zanda-bäckenet i västra Tibet tyder t ex på att området då låg ungefär lika högt som nu. Fynden där understöder för övrigt en gammal teori om att många av de köldanpassade djur som numera lever i arktiska trakter ursprungligen utvecklades på den tibetanska högplatån.
    Man måste också komma ihåg att visserligen stiger Himalaya snabbt, men erosionen är också intensiv. Det ligger en enorm mängd eroderat material i ”the Bengal fan”, som fyller nästan hela Bengaliska viken (3000 x 1500 x 15 km). Den började bildas under tidig eocen vilket troligen också sätter ett startdatum för högre berg i Himalaya. Jag har sett siffror om att en fjärdedel av all erosion på Jorden sker i Himalaya. Även utanför Indus finns en liknande bildning.

    https://www.researchgate.net/profile/Vincent_Lyne2/publication/281422749/figure/fig72/AS:614344958164997@1523482660238/53-Bengal-Fan-in-the-Bay-of-Bengal-compared-to-the-Indus-Fan-in-the-Arabian-Sea-Image.png

    Man ser ofta en uppgift om att ökad kemisk vittring i samband med Himalayas uppkomst skulle vara förklaringen till minskningen av mängden koldioxid från och med oligocen. Nu är det dock så, som t ex Retallack påpekat att erosion i bergskedjor är nästan helt mekanisk, medan kemisk erosion dominerar i låglandsområden, så den teorin är tveksam.

    Apropå Föhneffekt så är den ofta kraftig på Grönland, i synnerhet när lågtryck korsar ön från öster mot väster. ”Rekordavsmältningen” som media basunerade nyligen var just föhn, men ledde egentligen inte till någon nettoavsmältning eftersom det samtidigt snöade kraftigt på lovsidan. Och ser ni uppgifter om ”rekordvärme” på Grönland, kolla var det hände. Mycket troligt rör det sig om flygfältet i Narsarsuaq som ligger i en dalgång med intensiv föhn där det ofta blir åtskilliga plusgrader även mitt i vintern. Det var inte för inte som Erik Röde byggde sin gård Brattalid i just den dalen.
    Katabatiska vindar är däremot inte så vanliga utanför Antarktis, som är det enda ställe jag själv råkat ut för fenomenet. Allra värst är Adelie land, ”the home of the Blizzard”, där det praktiskt taget kontinuerligt är 30 minusgrader och blåser halv storm vintertid. Så även nu:

    https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-210.37,-72.72,3000/loc=143.782,-68.712

    Exempel på icke-tropiska katabatiska vindar är Bora på Balkan och Santa Ana i Kalifornien

    När det gäller monsuner så är det egentligen enklare än det kanske verkar i läroböckerna, Monsun är helt enkelt sjöbris och landbris, fast styrd av årstemperaturcykeln i stället för dygnscykeln. Dessutom sker den över så stora områden att corioliseffekten kommer in och får vindarna att böja av mot höger/vänster beroende på halvklot (dock inte nära ekvatorn där corioliseffekten är liten).

  23. jensen

    12
    Jag kommer att tänka på vissa uttalanden i Salbys föreläsning.
    ”We can´t Prove Anything. We can only Disprove Something. Eventually, the Truth will out.”
    R Feynman
    ”Truth is the daughter of time,not of Authority”
    F Bacon.
    ” högt resultat för antropogen andel av CO2-ökning, beror på cult science, Government´s / experts/”
    ” Most of the increase of CO2 is accounted for by changes of natural emission via higher temperature.”
    Man kan inte falcifiera vaga teorier. Således ingen vetenskap.
    Man lär genom att FRÅGA. Sann vetenskap framkommer genom att ständigt testa. Utan att ifrågasätta ändras upplysning ( propaganda) till ångest och vidskeplighet.
    ”When the debate is lost, slander becomes the instrument of the losers”
    Socrates
    ”Who controls the past, controls the future
    Who controls the present, controls the past”
    Orwell.
    Ändamålet helgar medlen

  24. Hebbe

    #12
    Den gamle journalisten och kåsören Torsten Ehrenmark sa en gång att en expert blir mer och mer specialiserad och vet till slut allt om ingenting.
    Medan en journalist inget vet om allting.

  25. Fredrik S

    S.Andersson #19

    Ja, föhn i Schweiz kan ju vara påtaglig och har man planerat skidåkning är det sådär. Fast i en del regioner är man nog nöjda eftersom föhn där möjliggör vinodling.

  26. Ulf

    Svar 16,17

    Tack för förklaringen. Jag är medveten om att man använder Nasas satelliter och hur UAH mäter.

    Det som jag ändå kommer få svårt att bemöta är att klimathotaren säger att man måste mäta vid marken för där är temperaturen korrekt. Ju högre upp desto kallare låter vettigt.
    För mig blir väl då motargumentet att det är den relativa förändringen som är intressant, det viktiga är att man konsekvent mäter samma sak i den enskilda mätningen.
    Samtidigt har jag fortfarande svårt att bemöta argumentet att det ska mätas på marken annat än relativ förändring.

  27. Ulf

    För övrigt måste ju den där Expressen figuren blivit matad av någon med den info han sedan levererar. Uppenbarligen begriper han inget men just därför lär han inte suttit och hittat på utan är mer av en ”duktig idiot”.

  28. foliehatt

    @ Ulf #25,
    exakt så. IPCCs klimatmodeller förutsäger till och med att förändringen (den relativa) ska vara större högre upp i atmosfären än vid marknivå. Så, det är helt relevant att mäta temperaturförändringar där.
    Dessutom, uppmätt temperatur är alltid rätt – förutsatt att mätningen är korrekt utförd och med ett korrektvisande instrument. Om data sedan stämmer dåligt med någon teori så är det teorin som äger problemen.

  29. Lasse

    Kom att tänka på kyleffekten i vinden som blåser idag.
    Vill minnas en termometer som snurrades med en våt trasa runt.
    (Är det) Det är daggpunkten som då uppnås och relativa fukten som kan bestämmas.
    Kanske funkar den kylning man ser på vissa backspeglar?

  30. S.Andersson #19,

    tack för den länken — det är alltid roligt att träna sin tyska. Jag var inte medveten om att detfinnsspeciella föhndalar.

    tty #22
    tack för att du antog utmaningen, det var naturligtvis dig jag i första hand tänkte på när jag hoppades på mer och förbättrad information. Förutom att Wikipedia-artikeln om den tibetanska högplatån påstod att hela högplatån höjer sigmed5 mm per år stod det också att under istider så har det legat inlandsis också på Tibet. Om det stämmer verkar det passa ihop med teorin om att arktiska djur (och växter?) kan ha haft en ”köldbro” att vandra norrut längs.

    Johan M #16,17
    Tack för de förklaringarna. Det bör kanske också påpekas att även om det är kallare vilket alla vet så är det helt irrelevant eftersom det är förändringarna från månad till månad som beräknas och de är nog ett ganska bra mått på förändringarna av atmosfärens värmeinnehåll.

    #18
    Eftersom man skiljer på torr och fuktig adiabatisk avkylning så spelar vattenångan uppenbarligen en stor roll. Även om en del av skillnadenmellan torr och fuktig kan bero på att vatten har en högre värmekapacitet så ”tror jag” (obs tror) att det mesta beror på att vattenångan börjar kondensera till ”osynliga mikrodroppar” på vägen upp. Mängden koldioxid är nog för liten för att spela någon roll alls. Jag skulle därför tro att utan växthusgaser så skulle den adiabatiska avkylningen vara nästan exakt som den torra.

  31. tty

    #30

    ”Förutom att Wikipedia-artikeln om den tibetanska högplatån påstod att hela högplatån höjer sig med 5 mm per år stod det också att under istider så har det legat inlandsis också på Tibet.”

    Det är mycket omstritt och oklart om det någonsin legat inlandsis på den Tibetanska högplatån, i så fall var det för mycket länge sedan. Det är troligen för torrt klimat för att det skall vara möjligt och glaciala landformer saknas på de flesta håll. Nu får man nog säga att isotopdata definitivt tagit död på idén om en stor iskalott i varje fall under de senaste 4-5 istiderna:

    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:715959/FULLTEXT01.pdf

    Det är den vanliga historien. Klimatmodellerna säger nedisning, men fältdata säger att det bara fanns lokala ishättor. Wikipedia är som du troligen vet mycket opålitligt i sådana här sammanhang.

  32. Matz Hedman

    #17 Hej Johan M

    Det blir ännu tydligare om man sätter en offset så att kurvorna börjar i samma punkt.
    http://woodfortrees.org/plot/uah6/offset:0.22/plot/rss/offset:0.15/plot/hadcrut4gl/from:1979

    Man kan välja att tro UAH börjat fuska sedan ca: år 2000 eller att RSS anpassat sig till de nya medelvärden man får allteftersom man byter stationsset och beräkningsmetod för markstationer och hav.

    Jag jämför just nu GISTemp – GHCNMv1, v2, v3 och v4 som jag tror RSS siktar mot. Ganska intressant att se hur ett och samma historiska mätvärde kan tolkas så olika i olika versioner

  33. jensen

    OT
    Från dagens Sydsvenska: Recension: Roms öde- klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång. Kyle Harper. Recensent. Jalalvand, molekylärbiolog.
    Utdrag: Roms storhetstid under en ovanligt förmånlig period……Romerska klimat-optimummet ( sic ) Varmt med riklig nederbörd. Oliver och druvor växte långt upp på kontinenten. Enorma skördar runt Medelhavet. Kombinationen av gynnsamt klimat, stabil politik, imperialistiska ambitioner var grunden till att göra Rom till dåtidens mäktigaste rike. Dock instabilt läge under 200-talet, bl.a. beroende på instabilt klimat, vilket i sin tur berodde på variationer i solens aktivitet, planetens omloppsbana, jordens lutnings-axel. Dock krävdes ytterligare en klimatomställning, den senantika lilla istiden, p.g.a. 3 enorma vulkanutbrott under 500-talet samt att solen åter gick in i en mindre aktiv cykel. Gav kallaste vintrar under de senaste 2 000 åren. I samband därmed global böldpest-pandemi. Halva Roms befolkning dukade under. Minskade skördar under flera generationer. Roms fall. Svindlande tanke att mindre variationer i solens aktivitet kan leda till civilisationers kollaps.
    Reflexion: För mig låter det banalt att blanda in lutning och bana , som rör sig om många tiotusentals års perspektiv i ett par hundratals års´perspektiv. Men Solaktivitet?….OK.

  34. Fredrik S

    Lite OT men i Almedalen är det mest klimat och inget väder.

    Hotellmagnaten Petter S gör sitt bästa för att toppa bland hycklar-eliten. Han hinner knappt gå ner och tanka privatjeten mellan semesteröarna. Men det är lugnt för han klimatkompenserar, kör hybrid och kallar sig aktivist.

    Han påstår att världen vore mycket bättre om alla kompenserade. Och alla Gretor på globen håller säkert med. Plus di Caprio och Arnold osv.

    Själv kommer delvis kompensera genom att inte bo på Nordic Choice. Sist bodde jag i en skrubb på 14 kvadrat utan fönster för dyra pengar så det är iofs ett rätt enkelt val.

  35. tty

    #32

    RSS uppvinkling har en speciell förklaring. Mellan 1998 och 2004 fanns det två vädersatelliter NOAA 14 och 15. NOAA 14 hade en äldre typ av mätinstrument, MSU och NOAA 15 en nyare typ, AMSU. Till en början visade de samma värden men mot slutet av NOAA 14:s ”liv” steg dess mätvärdena markant relativt NOAA 15. Eftersom det var känt att MSU:s mätvärden, i motsats till AMSU, påverkades av satellitens egentemperatur och bränslet för NOAA 14 stationshållning hade tagit slut (vilket påverkar satellitens bana) slopade UAH data från NOAA 14 när den började divergera. RSS däremot betraktar dem som lika tillförlitliga som NOAA 15 och lyckas därigenom ”dra upp” alla mätvärden efter 2004 med några tiondels grader. ”Uppryckningen” följer med framåt eftersom varje ny satellit kalibreras mot den eller de föregående för att få jämförbara värden.

  36. Fredrik S

    I Tarfala blåste det 40 m/s och kom tydligen 15 cm snö och snödrev. Den mängden snö har de tydligen aldrig sett på forskningsstationen i juli. Fast nu har det varit sol och snön smälter bort.

    Tur är väl det för dem så de kan förtränga det hela och prata om något annan.

  37. Fredrik S

    #36

    något annat, ska det vara på slutet. Har frusit hela dagen och det är lite jobbigt.

  38. tty

    #33

    Även ett antal stor epidemier på 200-talet bidrog till romarrikets nedgång.

    Men den stora klimat/pestkrisen ca 550 satte djupa spår ända uppe i Norden. Litet varstans i Sverige (särskilt Öland, Gotland och Östergötland) finns de s k ”stensträngsbygderna” med husgrundar och hägnader från gårdar och bygder som lades öde i mitten på 500-talet. I de delvis synbarligen rika bygderna längs norrlandskusten och i Österbotten tycks avfolkningen till och med ha varit total. Det tar flera århundraden innan spår av en bofast befolkning dyker upp igen.

    År 550 är ju också den traditionella gränsen mellan folkvandringstid och vendeltid baserat på det markanta arkeologiska kontinuitetsbrott som sker då. Samtidigt sker stora förändringar i språket som förvandlas från urnordiska till den mycket annorlunda fornnordiskan. Nästa riktigt stora språkförvandling från fornsvenska till nysvenska sker intressant nog efter digerdöden.

    Möjligen finns det spår av händelserna i sagorna. Det har hävdats att traditionen om ”Fimbulvintern” går tillbaka till klimatkrisen på 500-talet, och att sagolandet Pohjola i norr som nämns i Kalevala kan vara ett minne av den försvunna folkvandringstida bygden i Österbotten.

    Apropå den Justinianska pesten så har ju historikerna tidigare hävdat att den inte gick norr om medelhavsområdet, men det har nu motbevisats genom DNA-teknik.

  39. Matz Hedman

    #35 Tack tty

    Rätt som vanligt 8).
    RSS uppdateringen togs i bruk våren 2017 efter att ha passerat per-review på rekordtid.
    Här är en länk som bekräftar vad tty säger samt en del övrigt http://www.drroyspencer.com/2017/07/comments-on-the-new-rss-lower-tropospheric-temperature-dataset/

  40. Fredrik S

    tty, jensen

    Det talades väl om halvering av befolkningen här hemma under fimbulvinter på 500-talet för några år sedan.

    Det fanns info om det på SU’s historia site. Men den länken är borttagen nu. Det finns väl varmare saker att förmedla till allmänheten kan tänkas.

  41. Johan M

    #30 Sten Kaijser

    Har inte satt mig in i hur allt hänger ihop men den adiabatiska avkylningen och dess relation till växthusgaser är väl vad hela diskussionen med Dragon slayers handlade om. Om jag minns rätt så hävdade Slayers att den adiabatiska avkylningen var hela orsaken till att vi har en dräglig temperatur vid jordytan och att växthusgaserna hade en marginell betydelse. Motargumentet var väl att den adiabatiska processen endast är ett resultat av luftrörelser – som inte skulle finnas om inte luften värmdes upp som en effekt av växthusgaser. Hmm, mycket att sätt sig in i – nu sticker jag ut och paddlar på Riddarfjärden 🙂

    Om det är någon som har en enkel beskrivning på hur detta hänger ihop så vill jag gärna förstå mera.

    detta är väl

  42. Björn

    Johan M [41]; Det finns en artikel hos SMHI som är mycket läsvärd i sammanhanget om adiabatiska processer.

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/adiabatisk-1.28356

  43. Johan M

    #42 Björn

    Tack, den var mycket läsvärd.

  44. Björn #42

    instämmer med föregående talare