Medias hållning

Geijer
Erik Gustav Geijer – varnade för ett samhälle där man inte tål andras meningar.
Journalisten m.m. Svenolof Karlsson fick mycket plats på TCS under vår Katternövecka (4-11 februari). Vi bad honom återkomma med synpunkter på hur han tycker att media sköter sig i klimatfrågan. Här är hans inlägg.
Vad är journalistikens idé? Erik Gustav Geijer var tidigt ute med ett svar: det enda som försäkrar giltigheten och framgången av lag­lig både ordning och förbättring är ”den fria diskussionen”, skrev han 1835.

”I sjelfva verket är denna ett så oundgängligt korrektiv i all regering, att det visar sig i mindre eller större omfång uti all sådan. Äfven sjelfherrskaren omgifver sig med och hör ett råd; och den störste har fallit, emedan han ej velat höra, och endast tålt en omgifning, i hvilken slutligen ingen velat våga en sanning på onåd.”

Erik Gustav Geijer beskriver med hänvisning till Tocqueville pressen som det nya, mäktiga tredje organ som ska garantera den fria diskussionen, denna utomordentliga makt utan vilken friheten ”ej skulle kunna lefva”. Kort därefter, 1838, var Henrik Bernhard Palmær i Östgöta Correspondenten först i Sverige med att kalla pressen den ”tredje statsmakten”, med uppdrag att granska de två övriga statsmakterna, regeringen och riksdagen.
Med åren har pressen, och andra medier, skapat sig en egen både juridisk och moralisk plattform för sitt ’uppdrag’, en plattform som i vissa avseenden ger medias företrädare ställning som ett frälse. Man kan smygfilma och bluffa om sin roll, hemlighålla sina källor, med mera. Man äger scenen och problemformuleringsföreträdet.
Jag var själv en gång ung och grön (i dubbel bemärkelse) journalist. Gjorde avslöjanden till exempel om skogsdöden. Jag visste att i Tyskland och Tjeckoslovakien dog skogar på grund av svavelutsläpp och andra föro­reningar. Jag intervjuade experter som förklarade att det sura regnet redan hade gett obotliga skador på skogarna också i Finland.
I dag vet vi att skogsdöden aldrig inträffade. Skogstillväxten i Finland är i dag 100 procent (!) större än för femtio år sedan. Och skogarna mår bättre än någonsin i historisk tid.
Genom åren har larmen och bubblorna radats efter varandra: det eskalerande våldet, befolkningsexplosionen, massvälten, ozonhålet, sopber­get, havsdöden, säldöden, skogsdöden, ökenutbredningen, utrotningen av arter, pandemierna, klimathotet, för att nämna några. Det mesta av detta har aldrig inträffat.
I dag borde media alltså veta bättre i fråga om den här typen av larm. Man har haft många chanser att lära av sina misstag. I klimatfrågan blev det avgörande testet i mina ögon Climategate. Där låg på öppet fat hur mycket skumma saker som helst. Även en del ledande klimatforskare tog ställning mot vad de såg (i Finland till exempel klimatprofessorn Atte Korhola). Men som bekant avfärdades Climategate av i stort sett alla gammelmedier med smånotiser där det upprörande beskrevs vara stölden av mejl. (När har medierna börjat tacka nej om de kommer över hemliga mejl som avslöjar skandaler?)
Till exempel bekräftade Climategate det många länge hade misstänkt: att de temperaturkurvor som man har skrämt upp världen med var manipulerade. Det är som om regeringen under lång tid systematiskt skulle bygga upp förfalskad statistik för att motivera stora skattehöjningar – och vägra lämna ut underlaget. Eller som om ett börsbolag under åratal skulle fiffla med bokföringen för att rigga börskursen.
Faktum är att det ena moraliskt klandervärda beteendet efter det andra har avslöjats bland klimatforskarna, utan att media reagerat. Donna Laframboises dissekering av IPCC är minst i klass med sådant som brukar belönas med Stora Journalistpriset. Jacob Nordangårds kartläggning av nätverken i klimatfrågan är ett annat exempel.
Donna o Jacob
Donna Laframboise och Jacob Nordangård – borde få Stora Journalistpriset.
Medias beteende i de här frågorna har jag funderat mycket på, utan att hitta några trevliga svar. Hållningen är uppenbart feltänkt, kontraproduktiv, helt enkelt korkad. Vill man eller vill man inte fokusera på viktiga frågor och ha engagerade läsare? Vill man vara ett ställe dit folk söker sig för att få veta saker och följa debatten? Eller inte?
Om man vill detta, om det är så att klimatfrågan är avgörande för mänsklighetens framtid, borde den inte då innebära att man vänder på alla stenar och söker kunskap och fördjupning? I stället stänger man dörren för frågor och tillåter inte ens en diskussion. Var är logiken och trovärdigheten och känslan för affärer?
Man kan misstänka att media i klimatfrågan (och andra frågor) uttrycker en kollektiv panikreaktion mot den konkurrens de får på nätet. Kanske är det så att media förskräcks av sin egen spegelbild: ju mer de med politiskt korrekta raster försöker styra upp världsbilden, desto mindre uppmuntrande blir feedbacken från publiken. För mig, som gärna skulle hålla med om beskrivningen av Sverige som världsledande i fråga om yttrandefrihet och mångfald och respekt för kritiskt tänkande, är detta i grunden obegripligt.
Vad var det Erik Gustav Geijer varnade för? Jo för en ordning där man inte tål andras meningar och därigenom föder fram ett sam­hälle där rädslan råder och ”ingen velat våga en sanning på onåd”.
För att sammanfatta: Inom stora sektorer har gammelmedia övergett sin roll som granskare av de övriga makterna. Man visar intresse för en fri diskussion bara selektivt. I takt med att mediernas makt har ökat har de, så som händer makthavare gene­rellt, korrumperats. De har hittat en nisch som den politiska kor­rekthetens apostlar. Vill gammelmedierna öka sina överlevnadschanser, måste de bryta sig loss ur denna självdestruktiva roll.
Ett enkelt tips till medierna: Sluta agera domare. Låt andra göra upp om vad som är sanning i klimatfrågan. Använd den tillgång ni har: arenan. Öppna den för en ärlig kamp. Publiken, era kunder, kanske börjar älska er på nytt.
Svenolof Karlsson

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Stort TACK, Svenolof

  2. Orm

    Oerhört bra skrivet.
    Borde skickas till  Stina Dabrowski på Publicistklubben!

  3. Mikael

    ”The American Society of News Editors”, liknande den svenska Journalistklubben, är en amerikansk organisation som grundades 1922 och som samtidigt utvecklade de s.k. ”Canons of Journalism”, eller journalistregler. 1975 uppdaterades dessa journalistregler till vad som numera kallas ”Statement of Principles”, eller Grundläggande principer. Dessa principer som amerikanska journalister helt förväntas följa är listade nedan, översatta till svenska. Läsare uppmuntras att reflektera över om nedan amerikanska grundprinciper är rimliga förväntningar att ställa på journalister och i så fall om och hur dessa principer utövas av den svenska journalistkåren.
    Nedanstående översatt från The American Society of News Editors “Statement of Principles”.
    INLEDNING. Den amerikanska Konstitutionens första tillägg – yttrandefriheten – garanterar folket genom media en konstitutionell rättighet som tilldelar tidningar [numera även andra media] ett särskilt ansvar. Således, journalistik kräver av sina utövare inte bara en industri och kunskaper men också strävan efter en integritet som journalistens viktigaste skyldighet. Den amerikanska Journalistklubben publicerar dessa principer för att uppmuntra högsta etiska och professionella standard.
    ARTIKEL I – Ansvar. Det primära syftet med att samla in och distribuera nyheter och åsikter är att tjäna den allmänna välfärden genom att informera folket och ge dem möjlighet att göra bedömningar i frågor som rör tiden. Mediapersonligheter som missbrukar sin yrkesroll för själviska motiv eller ovärdiga ändamål är trolösa och förlorar allmänhetens förtroende. Den amerikanska pressen blev inte bara fri för att kunna informera eller tjäna som ett forum för debatt, utan även för att fungera som en oberoende granskningsinstitution av makten i samhället, inklusive makthavarna på alla nivåer i samhället.
    ARTIKEL II – tryckfrihetsförordningen. Pressfriheten tillhör folket. Den måste försvaras mot intrång och angrepp från alla håll, offentlig och privat. Journalister måste hela tiden vara vaksamma för att se till att offentliga verksamheter bedrivs offentligt. Journalister måste vara vaksamma mot alla som vill utnyttja pressen för själviska syften.
    ARTIKEL III – Oberoende. Journalister måste undvika oanständigheter och intryck av olämpligheter samt eventuella intressekonflikter eller det som linkar intresse konflikter. Journalister bör varken acceptera något eller utöva någon verksamhet som kan äventyra eller verka äventyra deras integritet.
    ARTIKEL IV – Sanning och noggrannhet. Att vara i god tro med läsaren är grunden för god journalistik. Stora ansträngningar måste göras för att säkerställa att nyhetsinnehåll är korrekt, fri från fördomar och i sitt sammanhang, och att alla sidor representeras rättvist. Ledare, analytiska artiklar och kommentarer bör hållas till samma tillförlitliga normer som nyhetsrapporteringar vad gäller fakta. Betydande sakfel samt undanhållen information bör korrigeras snabbt och tydligt.
    ARTIKEL V – Opartiskhet. Att vara opartisk betyder inte att pressen är blind eller avstår från åsikter. Grundläggande journalistik kräver en tydlig skillnad mellan nyhetsrapportering och opinionsbildning. Artiklar som innehåller åsikter eller personliga tolkningar bör tydligt identifieras.
    ARTIKEL VI – Rättvisa spelregler. Journalister bör respektera rättigheterna för personer som deltar i nyheterna, följa gemensamma normer för anständighet och stå till svars inför allmänheten för rättvisa och noggrannhet i nyhetsrapporter. Personer som är offentligt anklagade bör så snart som möjligt ges en möjlighet att försvara sig. Löften om sekretess som nyhetskällor måste hedras till varje pris och bör därför inte ges lättvindigt. Om det inte är solklart och finns ett starkt behov av att upprätthålla förtroendet bör informationskällor identifieras.
    Dessa principer är avsedda för att bevara, skydda och stärka banden av tillit och respekt mellan amerikanska journalister och det amerikanska folket, ett band som är nödvändig för att upprätthålla friheten som är beviljad till både folket och journalister av landets grundare [författarna av Konstitutionen].
    Utöver ovanstående principer finns det även oskrivna lagar inom amerikansk journalistik som journalister starkt förväntas följa och som i den amerikanska journalistkårskulturen normalt görs, men om inte finns det omedelbara konsekvenser såsom tillfällig avstängning och sparken.
    1.Förakta och idiotförklara inte. Ett av det värsta felen en amerikansk journalist kan göra för att fjärma sig från sina åhörare är att förakta och idiotförklara läsarna, lyssnarna, och tittarna. Seriösa journalister har inställningen att åhörarna är intelligenta och tänker kritiskt, att dessa ska förses med objektiv information och en balans av synvinklar så att åhörarna sedan kan ta beslut själva hur de ska ställa sig i frågan.
    .
    2.Läxa inte upp. Journalister står inte över andra människor. Journalister vet inte bäst. Därför är inte amerikanska journalisters roll att läxa upp medborgarna utan att förse folket med information och synvinklar.
    .
    3.Professionellt språkbruk. Amerikanska journalister kommunicerar propert, de svär inte i media, inte ens i social media, för sådant anses som oprofessionellt och därmed oacceptabelt. Samma gäller kränkningar, amerikanska journalister kränker inte och använder inte förnedrande ord för att beskriva människor som inte delar deras åsikter.
    .
    4.Respekt. Ger man respekt får man respekt, en enkel ”orsak och verkan” process. Amerikanska journalister respekterar sitt yrke, sig själva, sina åhörare, men framförallt respekterar de Konstitutionen, yttrandefriheten och det stora ansvaret journalisterna har som kommer med pressfriheten. Allt annat vore att grovt kränka nationens ”Founding Fathers”, eller den amerikanska nationens grundare, något otänkbart i USA.
    Den svenska journalistkåren verkar inte leva efter några principer eller etiska regler alls. Det är vilda västern som gäller. I USA är det svenska journalistbeteendet helt otänkbart. Bara tanken att den internationellt respekterade CNN-journalisten Christiane Amanpour skulle näthata ett politiskt parti liknande Anders Lindbergs beteende eller att New York Times kulturskribent David Carr skulle hetsa kring politik liknande Åsa Linderborg är skrattretande, helt absurt. Enbart den tanken skulle kosta dessa journalister jobbet i USA.

  4. Labbibia

    Inte mycket att tillägga där inte.
    Mycket mycket bra skrivet av Svenolof Karlsson!
    Tack!
    Gör som # 2 föreslår, skicka det till Publicistklubben, och skicka med # 3 som en liten tankeställare. Följde våra svenska journalister de riktlinjerna så  skulle jag gladeligen  fortsätta att betala för svenska tidningar. Som nu är….Inte en chans!

  5. Sr

    #3 Mikael
    Många svenska journalisters namn dyker upp i tankarna när jag läser detta.
    Skall läsa 3 ggr, memorera och ta fram vid lämpliga tillfällen.
    Hoppas att “bojsan” m.fl. läser TCS.
     

  6. Från mina intryck är grunden till en del av problemen faktiskt en önskan att komma läsarna närmare, se mer på:
    http://waldemaringdahl.blogspot.se/2012/11/larmen-vingklipper-vetenskapsjournalist.html

  7. bom

    Ja bra! Inte att undra på att Katternö-tidningen är så unikt läsvärd. OT om opinionsundersökningar. Nu kom SIFO och där har mp tagit 2% från s och ligger då på 11%. Säg mig den glädje som varar beständigt!

  8. Ann L-H

    Svenolof K. – “Så leve ljuset”. Det Du skriver är så stort att det är svårt att finna egna ord, då är det skönt att luta sig mot “de gamle”.
    Ytterligare en ljuskälla:
    “De gamle byggde sanningen ett tempel,
    en skön rotunda, lätt som himlavalvet,
    och ljuset trängde in från alla kanter
    uti den öppna rund, och himlens vind
    melodiskt lekte i dess pelarskogar.
    Nu bygger man ett Babelstorn i stället,
    en tung barbarisk byggnad: mörkret kikar
    igenom trånga fönstergluggar ut.
    Till himlen skulle tornet nå, men hittills
    har det dock stannat vid förbistringen.”
    Mikael #3 – Tack för att du förmedlade ”Canons of Journalism”, sanningens tempel.

  9. Tege Tornvall

    Journalistens uppgift är inte bara att redovisa olika ståndpunkter utan också att så långt möjligt ta reda på hur det egentligen är och berätta det. I nuvarande ständiga mediabrus har läsare/tittare/lyssnare inte tid eller förmåga att själva göra det.
    Dagens media skildrar konflikter som en tennismatch: boll från vänster, boll från höger…. utan att själva göra sig mödan att tränga bakom och hitta basfakta. Men just basfakta är vad många behöver i både vardag och yrke för beslut och åtgärder.
    Jag återkommer till det anglosaxiska idealet Survival Reading, den läsning man oundgängligen behöver. Den finns knappast i dag, bortjagad av tids- och kostnadspress.

  10. Ingemar Nordin

    Svenolof;

    Inom stora sektorer har gammelmedia övergett sin roll som granskare av de övriga makterna. Man visar intresse för en fri diskussion bara selektivt.

    Detta är tyvärr mycket sant. Man granskar makten mycket selektivt, och nästan alltid från det röda eller, numera, det gröna hållet. Det gör att stormedia aldrig gör kritiska granskningar av WWF, Greenpeace, MP, eller IPCC. De är liksom heliga. Om man kritiserar miljöpolitiken i Sverige, EU eller FN så är det alltid gjort utifrån perspektivet att dessa organ inte gått tillräckligt långt beträffande regleringar, skatter och centralisering av makt. Därmed så har man gjort sig själv till maktens största supporter och apologet.

  11. Mats Geijer

    Det gläder mig att Erik Gustaf Geijer omnämns här. Ju mer jag läser om honom, desto mer imponerad blir jag. Han hade säkert varit medlem i Stockholmsinitiativet.
     
    Mats Geijer, stolt släkting

  12. Svenolof Karlsson

    Ingemar #10 Det finns mycket att rota i i detta. Här i översättning ett citat av en ledande finländsk journalist som beskriver saken på ett inte särskilt uppmuntrande sätt:
     
    ”Jag känner journalistkårens mentala landskap. Till det här yrket har säkert sökt sig fler känslostyrda världsförbättrare än till någon annan yrkesgrupp. Med något enstaka undantag så har de ingen sakkunskap alls i de här frågorna, och inte vill de lära sig dem heller. De bara tror [kunde också översättas: ’De är bara troende.’]. Meteorologiska Institutet har genom kursverksamhet systematiskt styrt in finländska journalister i det rätta tänkesättet, och det räcker för dem och ger dem stor tillfredsställelse.”
     
    Just den ’utbildningsverksamhet’ som de meteorologiska instituten och andra riktar mot journalister, särskilt miljöjournalister, hör till det som borde undersökas närmare. Vad lär man sig där? Och vad lär man sig inte?
     

  13. Lennart Bengtsson

    Utmärkt Svenolof
     
    Tidningspressens utvecklingen i Sverige är något av en nationell kulturell tragedi. Den förefaller numera vara  språkrör för ytterlighetsuppfattningar och allsköns trivia. En konsekvens är att jag idag håller mig till utländska tidningar som Frankfurter Allgemeine, die Zeit, International Herald Tribune och Financial Times.  Jag minns min ungdoms lysande ledare i DN av Herbert Tingsten som imponerade i sin kunskap och bildning och som hade kraft och mod att stå för sin uppfattning. Göteborgs Handels och Sjöfartstidning var en annan tidning som inte var rädd att resa sig mot den etablerade uppfattningen, något som knappast händer i dag. Huruvida man kan rädda eller återställa den svenska pressen är osäkert, det troliga är att den kommer att fortsätta sitt alltmer tynande liv helt beroende av statsbidrag för sin existens.
    Det är möjligt att bloggar  på Internet kommer att ersätta bristen på en öppen och kunnig journalistik. Problemet är dock den ojämna kvalitén och den sviktande kunskapsnivån i bloggarna som gör att man lätt förlorar intresset. Svenolofs artikel tillhör det definitivt läsvärda och sätter ett fint exempel på hur Internet kanske kan ersätta tidningspressens kulturella nedgång och spela en  viktig roll för hålla demokratin öppen och levande. 
     
    LennartB . 

  14. Ingemar Nordin

    SoK #12,

    Wow! Jag visste inte att Meteorologiska Institutet hade kursverksamhet för journalister. Sådana kurser kan säkert vara bra – men allt hänger ju på hur de är utformade.

    Undrar om Rossby Center och SMHI har något liknande i Sverige?

  15. Ingemar Nordin

    Mats Geijer #11,

    Din anfader hade säkert vridit sig i sin grav om han sett hur MSM har täckt klimatfrågan.

  16. Magog

    @Mikael: Jag tycker nog att du håller amerikanska journalister lite väl högt. Du avser måhända tidningsjournalisterna (trots att du nämnde Amanpour) men det man kan ta del av på nätet av amerikanska journalisters gärningar är att de är minst lika dåliga där om inte bättre på att vara värre än de svenska.
    Jag vill påstå att hela USA är mediamässigt totalt polariserat. Där är t.ex. TV-nyhetsbolagen inget annat än partsinlagor för än demokraterna och än republikanerna och arbetar för syftet att föra fram respektive partis frågor.
    Så skruvat och sjukt är det numera där, det är bara att följa på nätet och göra en egen utvärdering, journalistregler eller ej, men sån är verkligheten. Det finns inga idealister längre som gör ett hederligt journalistjobb.
    Journalistikens en gång ursprungliga roll har helt urvattnats och vi lever i Geijers mardröm skulle jag vilja påstå. Tyvärr är det så att väldigt många befinner sig, lever sina liv, i stormens öga och sällan ser det som händer i verkligheten och i vilken riktning den är på väg.

  17. Michael

    Jag undrar över kopplingen mellan våra journalisteras politiska övertygelser och deras vilja att försöka korrekt återge verklighten. I en undersökning av Kent Asp 2011 frågades de svenska journalisterna om vad de skulle rösta på vore det val idag. Ca 41 procent skulle rösta på Mp vilket är 29 procentenheter större andel än allmänheten, då 12%. Även vänsterpartiet får en oproportionelig andel röster, 15% hos journaliserna och 5% hos allmänheten. Det betyder att 56% av journalisterna stöder partier som vinner röster på hot om en annalkande miljökatastrof. Naturligtvis bör detta spela en avgörande roll i medias rapportering av miljöfrågor. Det finns inget större intresse av en balanserad debatt eftersom den balanserade debatten kommer ligga dessa två extremistparier till last och därmed minska sannolikheten att våra Svenska journalisters drömmar om det gröna samhället uppfylls.

  18. Björn

    Bra försvar av yttrandefriheten, att inte bli klandrad för en avvikande åsikt. Svenolof borde ha en plats i SI-redaktionen med sitt journalistiska kunnande och engagemang i klimatfrågan.

  19. Christer Löfström

    Erik Gustav Geijer: (wikipedia)
     
    “den som ej har lärt mer än att ha ett hjärta, som älskar människorna, tror du ej hans vetenskap är mer värd än den, som hämtas ur alla föreläsningar och böcker? Nej, hjärtat är den rätta, enda grunden för all vetenskap.”
     
    ” Bara den offentliga klassen som skulle tjäna staten var i behov av den vetenskapliga kunskapen”
     
    #3
    Varför insändare till Avpixlat som kommentar på TCS?

  20. Christer Löfström

    Lennart Bengtsson #13
    Du läser FT. Redogör gärna för TCS’s läsare hur debatten i GB går ang staliga garantier för ny kärnkraft.
    I Sverige säger Vattenfall:
    “Vattenfall är berett att satsa stora belopp enbart på att utreda om det går att få lönsamhet i ny kärnkraft.”
     
    Ser fram mot den dag då SI/TCS förklarar varför “Klimathot” och skattepengar till ny kärnkraft i verige är OK. 

  21. C.L. #19 och #20
    Två helt obegripliga inlägg.

  22. John Silver

    Att ni bara orkar. man kan inte resonera med psykopater.

  23. Kopernikus

    Mycket bra skrivet Svenolof . Jag håller med till 100%

  24. Svenolof Karlsson

    Ingemar #12 Det handlar inte bara om att det finländska meteorologiska institutet genom kursverksamhet ger journalister de rätta kunskaperna. Samarbetet går djupare än så. Till exempel har jag själv sett ett samarbetsavtal mellan finska Yle (alltså Finlands motsvarighet till SVT och SR) och FMI (motsvarighet till SMHI), där parterna beskriver hur de ska använda varandras expertis när det gäller att beskriva klimatförändringen och dess följder.
     
    Att den här typen av samarbete skulle vara unikt för Finland har jag svårt att tro. Sverige har ju sin offentlighetsprincip (som för övrigt drevs igenom i riksdagen av en självständigt tänkande herre från min hemtrakt, Anders Chydenius), så eventuella motsvarande avtal i Sverige ska i princip gå att få tag på.
     
    Om någon läsare på TCS vet något om detta, ta gärna kontakt.
     
    Tack alla för övrigt för positiv feedback!
     

  25. Thomas P

    Svenolof #24 Ena gången klagas det på att journalisterna inte vet tillräckligt mycket, andra på att de går kurser för att lära sig mer. Är det något de kan göra som är rätt?

  26. Ingemar Nordin

    Thomas P #25,

    Allt beror på hur dessa kurser är upplagda. Läs min #14,

    Vem sköter kvalitetsgranskningen av kurserna? Om de ligger på högskolenivå (dvs, om det ges högskolepoäng för dem) så skall det vara en universitetsfakultet som har ansvaret.

  27. Hans H

    ThomasP om TCS professorer utlyser en klimatkurs för vetenskapsredaktörer..hur många tror du kommer ? Givetvis är detta konferensande och kursande inom klimathotsetablissemanget bara ett dansande kring den nya guldkalven för alla godhjärtade världsräddare. Har du aldrig varit på insidan av miljörörelse,kommuner,landsting och departement ? Varför tror du svenska skolbarn fick se Gores skräckfilm gratis och med bulle och läsk ? T.o.m. jag har fått resa och käka för skattemedel för att lyssna på klimattjohej. Utbildning är väl inte ordet.

  28. Hans H #27
    Lärde du dig något? ROFL

  29. Hans H

    Ja….jag lärde mig att ge fan i att fråga om inte dom kommunala komposterna som det kursades för fullt om året innan avgav en massa CO2…sånt var liksom över nivån..och lite fel attityd 🙂 Men så länge man var socialt kompetent var maten god 🙂

  30. Thomas .. i samma läge som syfter blir att ‘uppfostra’ medborgarna till ‘den rätta tron’ så är det åt helvete. I det läget en statlig myndighet skall ‘lära’ journalisterna vad dom har att säga, speciellt i en politisk fråga så uppstår omedelbart en herrans massa problem och varningsklockor börja ringa.
     
    Du har många ggr uttryckt inte bara acceptans för sådant, utan tom bejakat att statlig media skall användas i propagandasyften. Men jag tror inte att du skulle vara alls lika ivrig om sådant sköttes av dem vars agendor och politik du inte bejakar … Men det är väl det gamla vanliga. Makt och tvång är helt OK att använda, bara det gynnar dina intressen

  31. Thomas P

    Hans #27 “om TCS professorer utlyser en klimatkurs för vetenskapsredaktörer..hur många tror du kommer ?”
     
    Inte många eftersom ingen av dessa professorer har någon kompetens inom klimatområdet. Brukar du gå till skräddaren om du behöver få ny klack på en sko?

  32. Thomas P #31
    Jag vet skomakare som syr och lagar kapell och som självfallet kan laga ett par byxor om det skulle krävas. Minst en av dem är dessutom kapabel att tillverka både byxor och jackor efter historiska förebilder.
    I den här liknelsen är vi på TCS att likna vid skomaren som kan göra lite av varje, inklusive skräddarens uppgifter.
    Ni klimathotstroende är mer att likna med de som syr fast tvättinstruktionerna i klädesplagg, se din tidigare bildserie.
    Ni kan bara utföra en uppgift och blir det fel har ni inte förmågan att se detta.

  33. Svenolof Karlsson

    Thomas P #25 Det är en mycket bra idé att fördjupa sina kunskaper. Och som du antyder är det väsentligt att i dessa studier tillämpa ett kritiskt förhållningssätt.
     
    Din kommentar gav mig idén att undersöka interaktionen mellan medierna och meteorologiska institutet lite närmare. Kanske kan jag återkomma till det temat litet utförligare om en tid. Jag skickade en fråga till några vänner som har förstahandsinformation i ämnet och fick snabbt ett par intressanta svar. I ett av dem nämns déjà vu-känslan från den tid då världsförbättrarna fick specialutbildning i marxismen-leninismen.
     
    Så tack Thomas för kommetaren.
     

  34. Thomas #31

    Det tokiga är att när Rockström, Wijkman och Per Holmberg dikterar, då antecknar dessa redaktörer lydigt, och publicerar utan att fundera över talarens kompetens, och granskar inte heller påståendets trovärdighet.

      Om däremot Riksbankschefens säger  hur hög räntan bör vara, då jämför man med vad t ex LO- eller TCO-ekonomen tycker om saken.

    Tidigare har man måhända inte behövt granska naturvetenskapliga forskares påståenden inom sina vetenskaper, men när nu klimatforskarna är oeniga och AGW-falangen så uppenbart lierat sig politiskt – då är det ett minimikrav på en oberoende journalist.

    Jämför med hur mycket öppnare media är för en diskussion om vilken kost som nyttig eller skadlig.

  35.  
    Problemet (för dig)  är att ett sanningsenligt ‘detta vet vi faktiskt inte, och det finns studier och data som pekar ganska spretigt’ inte är vad du önskar att det lärs ut. Du har ju tex mer än en gång bejakat att Al Gores dynga används i undervisningen(!) riktad till små barn …
     

  36. Hans H

    ThomasP….. ahh… det är svårt med nyspråket… men om skomakaren gör en klack i datamodeller som inte märks att den sitter på skon och han hävdar att klacken kommer att synas sen nångång….då haltar jag nog över till den hantverkskunnige skräddaren och frågar när hans skomakarkollega blev stollig…och jag betalar definitivt inte skomakaren. Så en filosofiprofessor med specialitet på logik skulle inte vara kompetent att yttra sig om klimatprognoser ? Matematiker inte om klimatberäkningar ? etc. m.m. klimatvetenskap..ett fält helt skiljt från all annan vetenskap..så behändigt 🙂

  37. Hans H #36
    Samma symptom som att bara homeopater kan utvärdera homeopati och bara muslimska skriftlärda kan läsa koranen.
    Det sistnämnda fallet är särskilt likt eftersom tolkningen beror på publiken. Det är en variant för dumma svenskar och en variant för de rättrogna.

  38. Kom och tänka på det inte ens de formellt sakkunniga i klimatfrågor kan man alltid lita på, de kan ha avfallit till Big Oil. J. Curry är ett exempel.
    Precis som i islams fall är det bara den rätt vägledde kalifen man skall följa!

  39. Hans H

    Jag kan tillfullo acceptera ThomasP:s uppfattning om muren mellan klimatvetenskap och annan vetenskap om han deklarerar att klimatvetenskap är en esoterisk ockult diciplin.

  40. Hans H #39
    Det trodde jag var underförstått.

  41. Slabadang

    Tack Sven Olof!
    Kaka söker maka. Samma typ av grupptänk och grupptryck förkommer inom journalistkåren såväl inom “klimatvetenskapen”. Resultatet blir samma katastrof för förtroendet och legitimiteten inom  båda fälten.
    Nån skrev önskemål om att Bojs skulle läsa denna artikel men det är vanöliga läsare som skall läsa artikeln så det förstår vem Bojs är och vad hon borde ha varit istället. Nätet är ett fantastiskt verktyg för den samhällsdebatt som borde ske i media och slår den med hästlängder i allt fler avseenden och det verkar som om journalisterna helt missat de nya förutsättningarna och befinner sig i en typ av kollektivt förnekande panik. När inte grupptänket och grupptrycket inte räcker för att hålla kontrollen över samhällsdebatten längre så har de ingen aning om hur de ska hantera situationen utan blir istället mer av vad de inte skulle blivit redan från början.
    Publicist klubben borde tillsätta en haverikommission i stället för att stå och diskutera hur de skall strypa samhällsdebatten ännu mer. Helt på tvärs med vad Geijer skriver och mot alla journalismens grunder erkänner och planerar öppet och legitimerar inför varandra hur debatter skall dödas. De till och med spekulerar med pannan i djupa veck om vissa ord och frågeformuleringar skall förbjudas. Man bara suckar skakar på huvudet och undrar va fan de är för fel på hela kåren.
    Jag tror en viktig orsak till den hårt beklippta verklighet de vill tvinga på oss kommer ur deras insikt om att de inte är representativa för många saker utan ser sig själva som ideologiska agitatorer, hemsnickrade världsförbättrare långt ut på vänsterkanten. Det ger i sin tur att fakta och kunskap blir hotfull och debatterna domineras av vad folk som de gillar tycker istället för kan.
    De vill därför inte heller lita till den öppna demokratiska debattens fantastiska funktion som reningsverk för argumenten där endast det relevanta överlever hela processen. Den renings/urvalsprocesssen kan och ska vara djävligt tuff och ju mer diametralt olika uppfattningar som finns i en fråga ju bättre blir det slutliga resultatet. När vaskpannan snurrat färdigt kan guldkornen glimma i botten. Samtidigt är de flesta vaskningarna bara grus och lera.
    Vet man på förhand att man ligger risigt till inför en sådan process så måste man liksom fuska och manipulera med den makt och inflytande man kan skaffa över hela processen. vem ska jag intervjua? Vem och vad ska jag INTE nämna? vem ska jag relatera till ? Vem ska jag kalla “expert” ? Hela processen styrs av journalistens egen agenda från start till mål och har blivit försäljare med egen roll i försäljningen.
    Sven Olof visar att det finns vrakgods ur kåren som kan räddas och leda en ny kader av journalister där man återgår till vad Geijer och den amerikanska författningen beskriver.

  42. Anders L

    Som vanligt är det klent med logiken hos klimatskeptikerkåren. Det man kräver av journalistkåren är ju just att de ska agera domare och censurera bort forskningsresultat som inte överensstämmer med klimatskepticismens förutbestämda sanningar. 
    Klimatskepticismen består bara av en massa zombieidéer – dvs idéer som vederlagts om och om igen och som borde vara döda vid det här laget, men som kommer tillbaka om och om igen och hindrar all verklig diskussion om klimatproblemet. 
    Det är inget fel att vara en smula skeptisk till nya idéer ibland, men att vara skeptisk är inte samma sak som att vara tjurskallig.

  43. Iven

    Thomas P # 25
    Sven Olof Karlssons kommentar # 24 gäller innehållets inriktning i kurserna för journalisterna, som snarare kan tolkas som att de sker en viss indoktrinering än att man skall lära sig fakta i klimatfrågor.
    Eftersom Du i tidigare inlägg talat om att ha haft föreläsningar för studenter, förutsätter man att Du kan skilja på att lära ut fakta och att indoktrinera.:-) 

  44. Anders L, kul att just du skall försöka anklaga andra för zombie-argumentation!
    Du tycker att den uppmätta temperaturtuvecklingen bara är en zombie-idé!?
     
    Jo, så låter det förvisso från din ringhörna …

  45. Thomas P

    Ribbing #34 ” Om däremot Riksbankschefens säger  hur hög räntan bör vara, då jämför man med vad t ex LO- eller TCO-ekonomen tycker om saken.”
     
    Det är just det: båda är ekonomer. För all del om man lyssnar på både Lindzen och Hansen, båda är trots allt klimatforskare, men folket här har helt klart inte kompetens att hålla någon klimatkurs. Det är bara titta på SI:s “vetenskapliga” sidor så inser man att så fort ni går utanför allmän naturvetenskap, i vilket det finns kompetens, till mer specifika frågor om klimatet så spårar det ur totalt.
     
    Svenolof #33 “. I ett av dem nämns déjà vu-känslan från den tid då världsförbättrarna fick specialutbildning i marxismen-leninismen.”
     
    Sådana där kommentarer som skrämmer med något mer eller mindre diffust vänsterspöke är väldigt vanliga här på bloggen, men säger mer om den som uttalar dem än om journalistkåren. Den som söker med ljus och lykta efter “kommunister” kommer alltid att kunna få sina fördomar bekräftade. Här på bloggen hittar vi mer högerstereotyper typ Perfekts islamofobi i #38&39.
     
     

  46. Thomas P

    Iven #43 “Eftersom Du i tidigare inlägg talat om att ha haft föreläsningar för studenter, förutsätter man att Du kan skilja på att lära ut fakta och att indoktrinera.:-) ”
     
    Nå, en kurs i mikrovågsteknik är nu inte så ideologiskt laddad 🙂
     
    När det gäller indoktrinering i klimatfrågan är det istället Wibjörn Karlén jag kan dra upp som exempel. Han skulle hålla en föreläsning i paleoklimatologi i en grundkurs, och istället för att som han borde gjort, beskriva grunderna i hur man kan säga något om forntida klimat, ägnade han hela föreläsningen åt polemik mot “hockeyklubban” som få bland studenterna ens torde hört talats om.

  47. Iven

    Anders L. #42
    Du har så rätt, så rätt: att vara skeptisk mot datormodellerade CAGW-profetiorna är “inte samma sak som att vara tjurskallig”. 🙂
     

  48. Thomas, du jiddrar om ngt diffust vänsterspöke? Alldeles nyss försöktte du ju med extremvänsterns anklagelse mot alla dem som anser man skall vara varsam med att förslösa skattemedel, när du drog upp ‘skatt är stöld’ som motargument ..
     
    OLch jag är ledsen, men du besitter närmast noll kompetens att avgöra vem som kan lära ut ngt om klimatet. Du har haft iaf sju år på dig, och det enda du lyckats visa är att du är totalt indoktrinerad på klimathotet, och oförmögen att hantera en enda invänding mot det på ett sakligt sätt …
     
    Och inte bara en gång, utan gång på gång. Hela din tro är helt och hållet beroende av gigantiskt höga återkopplingar. Som bara återfinns i modeller som programmerats med dessa … men du vill felaktigt kalla detta för atmosfärs- och strålningsfysik.
     
    Men ledsen, gosse, prat-fysik med nyspråk har inget värde. Det hör hemma hos stollevänstern. Har alltid gjort …

  49. Iven

    Thomas P # 45
    Undervisningen i mikrovågsteknik handlar om fakta (utan frestelse att sväva ut i någon som helst form av indoktrinering) och tidigare inlägg från Din sida vittnar om att Du är expert på det området.
    Men Sven Olof Karlssons kommentar handlade om kurser i Klimatfrågor. Där finns gott om tillfällen att ensidigt indoktrinera (som även praktiseras bl.a. mot skolbarn).
     

  50. Thomas P
    “Nå, en kurs i mikrovågsteknik är nu inte så ideologiskt laddad ”
    Säg inte det, jag har stött på dragon slayers beväpnade med mikrovågsugnar i argumentationen.
    För övrigt är jag inte islamofob. En fobi är en omotiverad rädsla. att inte vilja hantera kobror är inte ormfobi t ex.
    Jag är för egen del inte ens rädd för muslimer överhuvudtaget. Däremot har jag en stark motvilja mot frihetsinskränkande religiösa eller pseudovetenskapliga dogmer. 

  51. Börje S.

    #42 Anders L
     
    Ökad koldioxidhalt i atmosfären. 0,0394%. Huga.
     
    Ingen signifikant höjning av världstemperaturen på 15 år, och enligt Metoffice`s senaste blir det heller ingen höjning de närmaste 5 åren.
     
    Havsnivåökningen är enligt NOAA, som tolkar inkommande data från bojar och satelliter endast 1,6mm/år.
     
    Så var finns då den katastrofala höjningen av världstemperaturen och den än mer katastrofala höjningen av havsnivåerna som du och de andra korkade journalisterna skriker sig hesa om?
     
    Den finns ingenstans. Falskt alarm.
     
    Alarmera kan du och dina kollegor. Men erkänna att det var FALSKT alarm kan ni INTE.
     
    Skapa depressioner och tappade sugar kan ni.
     
    Men reparera den ofantliga skada ni åstadkommit, det överstiger er förmåga.
     
    Fegisar.

  52. Börje S.

    # 51
     
    Fegisar är alldeles för svagt.
     
    Ynkedom ska det vara. Ynkligt, uselt, lumpet, föraktligt, avskyvärt, vedervärdigt, skamligt, skurkaktigt, bedrägligt.
     
    Så beter sig klimathoteripropagandisterna när de mörkar goda klimatnyheter.

  53. Börje S.

    God journalistik innebär att journalisten vänder på alla stenar och redogör det han finner. 
     
    Dålig journalistik är när journalisten papegojar andras och skriver enkom för att bekräfta sina egna fördomar.
     
    En god journalist är obekväm och ska hela tiden riskera att bli bannlyst av makten. Det ingår i yrket för en hederlig journalist.
     
    Det övertydligaste exemplet på att dagens journalister tillhär de dåliga, de som inte förtjänar epitetet journalist, är det som kom att kallas Climate Gate.
     
    Här hade yrkeskåren en guldgruva att ösa ur, som kunde ge insikt i de etablerade klimatforskarnas kamp för det de kallade “saken”. Jag, som inte alls är journalist, har läst ett hundratal av mailen och vet därför att där fanns oerhört mycket att hämta för en RIKTIG journalist. En RIKTIG journalist hade sugit i sig samtliga mail, antecknat noga för att finna en slags linje i dem och sedan redovisat resultatet av undersökningen.
     
    Men icke. Detta journalistiska köttben var tydligen för stort att gapa över dagens ynkedomar till journalister. Inte ett ord, total tystnad från den samlade journalistkåren. MYCKET anmärkningsvärt och tillika skrämmande! De, vars heligaste mission är att bevaka överheten gör det inte längre.
     
    Min mamma menade att man ska undvika att förakta sina medmänniskor även om de betedde sig synbarligen underligt. Bättre att försöka förstå vad som ligger bakom, menade hon.
     
    För varje ny klmathoteriartikel och varje ny klimathoteriledare från journalister som har noll koll på sakfrågan växer mitt förakt för kåren, trots min mammas maningar. Föraktet mot journalisterna bak korkade ledare i aftonbladet, om möjligt än mer korkade reportage från “vetenskaps”redaktionerna i DN och SD och ohöljt propagandistiskt skitsnack från “vetenskaps”radion har i takt med dessas ohejdade ljugeri blivit avgrundsdjupt.
     
    Så är det. Mamma lever inte längre och kan inte få mig in på en mer resonabel linje. För varje ny klimathoteripropagandistisk lögnartikel växer föraktet.
     
    Och jag är inte ensam.
     
    Det är fler än jag som slutat prenumerera och som aldrig i livet skulle lägga ett korvöre på en kvällstidning och som vägrar betala TV-avgiften.
     
    Betala för att bli bedragen? Aldrig, så länge det står i min makt.
     
     

  54. Börje S.

    Och vilka är det dagens okunniga miljöhotsjournalister göder med sina korkade alarmrapporter? Ja, det är bara att kika lite på dagens debattämne här på TCS.
     
    Cosa Nostra, maffian, och andra mer etablerade, men inte desto mindre korrumperade dassinstitutioner som till exempel SEI.
     
    Alla lever de alldeles för gott på en stor fet lögn, klimathoterilögnen, vilken journalistkåren gör allt vad de kan för att vidmakthålla.
     
    Ineffektiva vindkraftverk, subventionerad etanolsom  ökar världssvälten, Cosa Nostra, Maffian, klimathoterijournalisterna hjälper till allt vad de förmår.
     
    Kostnaderna för kalasen ska plockas från de/oss som redan har tunna plånböcker.
     
    Fy f………………n.

  55. orolig

    Svenolof Karlsson, mycket tankeväckande, tusen tack. – Det har varit illa länge:
    “Remember that any editor watching needs a concise, 30-second sound bite. Anything more than that, you’re losing them.” — The Washington Post, June 1980
    “TV’s formula these days is perhaps 100 words from the reporter, and a ‘sound bite’ of 15 or 20 words from the speaker.” — Time, June 1983
    En försiktig fråga eller tre till Anders L #42, bit mig inte om de redan avhandlats och skrinlagts, har inte hunnit läsa hela TCS-arkivet än:
    Ponera att en s k idé på ett nästan övernaturligt sätt passar in i ett handlingsmönster som du lärt sig känna igen, skulle inte du först dubbelkolla din egen uppfattningsförmåga och om du både hört/läst rätt och var spiknykter, dubbel- och trippelundersöka mönstret för att undanröja alla tvivel, och lyssna mycket noga till vad de säger som förstår idéns hela och fulla innebörd utifrån kunskap och erfarenhet?
    Det är inte svårt att sia om framtida händelser om man kan få dem att inträffa. T ex teknokratidéalisten och “geoscientist” M King Hubbert som arbetade för Shell Oil framförde teorin om peak oil (“production”, vilket inte var så märkvärdigt när man vet att arbetsgivaren kunde skruva igen kranen och få det att hända) och världen blev rädd. I dag ska vi vara rädda för en annan teori, men det är svårt när man med hököga följt utvecklingen och vet att detta varit planerat länge, fråga Carl Bildt. Apropå Hubbert och hans teknokratiska dröm om “geoengineering”:
    Geoingenjörskonst bromsar global uppvärmning:
    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/148405?programid=412
    Weather as a Force Multiplier: Owning the Weather in 2025 http://csat.au.af.mil/2025/volume3/vol3ch15.pdf
    Bara galna konspirationsteorier, eller?http://willthomasonline.net/Nano_Chemtrails.html

  56. Sören

    Börje S #51-54 Kanske man kunde be journalister åtminstone prata med andra journalister Kan tänka mig att många inte kan överblicka det där med att prata med forskare, då blir det ju svår “vetenskapsjournalistik”, eller? Men om man kunde få branschen att prata med sig själv – varför ska jag inte lyssna på just den kollegan, osv – ett uppslag till hugade.

  57. Anders Persson

    I polemik med Sven Olof Karlsson vill jag nog säga att hans lösning är tidningsdödens kärna. Tidningarna är numera i stort sett statsfinansierade och därmed mindre beroende av sina traditionella intressegrupper.
     
    Ty hur var det ”förr”, på ”den gamla goda tiden”? Jo, när man öppnade en tidning tog det inte lång stund förrän man kunde säga om den stod till ”vänster”, i ”mitten” eller till ”höger”. Olika urval av fakta, olika bedömningar av samma fakta. Ingen ”objektivitet” så långt ögat kunde nå.
     
    Och detta var, och är, demokrati, rätten att skriva vad man vill oberoende om det anses ”objektivt” eller inte. Att journalister kan hemlighålla sina källor, något verkar irritera S O är en annan grundbult i demokratin.
     
    Enda inskränkningen, om man nu kan kalla det så, var att inte publicera helt felaktiga uppgifter. Vilken myndighet som skulle avgöra vad som är ”objektivt” vågar jag inte tänka på.
     
    TCM har, likt Vietnamaktivisterna 1965, valt att propagera för kontroversiella åsikter och möta hårt motstånd. Men de höll ut och kunde 25 år senare se sig anställda av Jan Stenbeck som letade efter folk som kunde stå raka när det blåste hårt.  

  58. Svenolof Karlsson

    Anders #57 Nej, journalister ska kunna hemlighålla sina källor, det är en bra sak så länge den används på ett förnuftigt sätt. Jag gav detta som exempel på den särställning som journalister har och som, åtminstone i mina ögon, ger dem ett särskilt ansvar i det de gör, så att det de levererar är faktakontrollerat, relevant och opartiskt.
     
    Att tidningarna skulle vara ”i stort sett statsfinansierade” är att ta i. Många får statligt stöd, i en del fall betydande, men den stora delen av intäkterna kommer givetvis från annonsörer och prenumeranter. Att sedan en tidning som DN tillåts gå på minus år efter år är en fascinerande sak där det vore intressant att få en förklaring av ägarna Bonniers.
     

  59. Svenolof Karlsson

    Sören #56 Bra idé. Jag har i varje fall lekt med den tanken själv. En liten faktabibel, VAD VARJE JOURNALIST BEHÖVER VETA OM KLIMATET, typ, skriven av journalister för journalister.

  60. Anders Persson

    Jag har fortfarande svårt att förstå det där med journalistisk ”opartiskhet”. 1979 skrev jag en bok om Svenolofs hemland och försvarade det emot anklagelser att vara skuld till ”Vinterkriget” (populärt i vissa kretsar under ”avspänningen” i slutet av 70-talet). Var det objektivt?
     
    Nej, det vill jag inte påstå. Jag skrev också i boken om Finlands övriga historia. Till grund låg texter skrivna av finländska vetenskapliga historiker från slutet av 1800-talet till nutid. Var de ”opartiska” eller ”objektiva”? Nej, ingen. De bestod av en blandning av vänster, höger, pro-tysk, pro-rysk, anti-svensk osv litteratur.
     
    Men denna mångfald gav mig kunskaper om vad som hänt i Finland. Ty vad den ene ville framhäva ville den andre förtiga.
     
    Min egen historieskrivning i boken var varken opartisk eller objektiv eftersom jag hade, vad  j a g  ansåg, finländska och svenska folkets väl för  m i n a  ögon.
     
    Just nu går en serie i Finlands TV om hur Sverige påverkat Finland. Den är underbar och jag hoppas den kommer i svensk TV. Men int’ är den ”objektiv” eller ”opartisk”.
     
    Men jag ser fram emot alla motargumenten, även om jag kanske inte delar dem. Ty detta är demokrati. Och därför är det bra att TCM finns till! Om det inte hade funnits hade man måst uppfinna det.

  61. Anders Persson

    #56 och 59: Ypperlig idé. Ingen är mer lämplig för denna grannlaga uppgift än Sven Olof. Hans artiklar i Katternö är föredömliga.

  62. Gunbo

    Anders Persson #57,
     
    “Och detta var, och är, demokrati, rätten att skriva vad man vill oberoende om det anses ”objektivt” eller inte.”
    – – – – –
    “Vilken myndighet som skulle avgöra vad som är ”objektivt” vågar jag inte tänka på.”
     
    Tack!  

  63. Sören

    #59 och #61 Tack för uppmuntrande stöd! Samtidigt, vad jag far efter är att branschen, om möjligt i vad som kan finnas av samsyn, ska ta upp och damma av sin metodik, i någon mer konkret övning. Vi vet ju redan att representanter från bägge sidor kan fyra av sina alster, men det görs utan att det händer så mycket i den samsynsriktningen.
     
    En samsyn som från det lägret i högre grad var öppen för egna brister och kunde hantera osäkerheter kantänka. 
     
    Journalistiken kunde då i bästa fall fungera som reservaggregat s a s som får rycka in i ett läge när forskningen självt gått i baklås kring egen kommunikation.

  64. Björn

    Gunbo [62]; Men alla skriver ju likadant nu, vilket jag kallar för fårmentalitet.

  65. Gunbo

    Björn #64,
    Jag tycker inte alla skriver likadant. Det finns många olika åsikter som kommer i tryck. Ta Lennart Bengtssons som exempel.
     
    De som är “allergiska” mot allt de tolkar som alarmism fokuserar naturligtvis på sådant. Men det bottnar i intolerans mot uppfattningar och idéer som man inte själv delar. Det är fritt fram att debattera och komma med motargument.
     
    När det gäller vetenskapsnyheter som t ex sommarens snösmältning på Grönland är det inte journalisternas fel att det slås upp som nyheter. Pressmeddelandet kablades ut över hela världen och publicerades i alla större tidningar. Det var en, inte unik, men ovanlig händelse. Varför skulle den mörkläggas? Men jag förstår att den var obekväm för en del “allergiker”. 😉  

  66. Svenolof Karlsson

    Gunbo #65 Jag anmäler avvikande mening. Det VAR svagt av journalisterna att svälja Grönlandsbetet i somras. Tycker man att man journalistiskt ska slå upp den nyheten så som man gjorde, ska man samtidigt ha kunskapen och omdömet att ge saken rimliga proportioner.

  67. Gunbo
     
    Rätten att tycka, yttra och skriva/trycka vad man vill kallas åsikts-, yttrande-, och tryckfrihet. Och är (negativa) rättigheter som anses vara nödvändiga för ett demokratiskt styrelseskick. Men demokrati är faktikst ngt annat.
    Angående tidningar och MSMs sluttande plan mot dokusåpor och lätt-underhållning så är den delvis självförvållad, och dessutom påskyndad av ett teknikskifte. Det kommer även i fortsättningen finnas en marknad för seriös kvalitetsjournalistik research:ad och skriven av duktiga journalister. Men problemet är dels att kunna ta betalt för sådan (rent tekniskt) och dessutom hitta de som är beredda att betala också. Vilket troligen bara fungerar väl för de större språken (där behövs en viss volym för att det skall bära sig)
     
    Men egentligen har där aldrig funnits ett egentligt behov att få information om händelser filtrerad och förvrängd, med lite eget billigt och beskäftigt grönt/flummigt/rött/aningslöst tyckeri tillsatt, av  någon timanställd eller vickande yngling, eller avdankad halvalkoholiserad bekväm dit som fått fast tjänst.
     
    Men jag förstår till fullo att både politiker och journalisterna själva gärna skulle vilja ha det som på den gamla tiden. Faktum är att jag tror att den önskan har bidragit till (snabbat på) förfallet. Alla de mediehus som öppet hejar på vänstra/grönvänstra planhalvan och ser det som sin uppgift att upppfostra ‘läsekretsen’ om både vad man tycker, och hur dumma de som inte tycker så egentligen är.
    Och sådana Prussiluske-fasoner går inte ner så väl i längden, annat än hos sådana simpla som både svalt indoktrineringen och vill få den bekräftad igen och igen.

  68. Tege Tornvall

    Gunbo 65/Svenolof 66. Dagens journalister saknar i allmänhet grundläggande geografisk, historisk, naturvetenskaplig, kulturell och ekonomisk allmänbildning för att kunna bedöma saker och sätta dem i sammanhang. De kan sällan länders invånarantal, yta och läge, företags verksamhet och storlek, tekniska processer och storleksförhållanden, måttenheter och annat man behöver för att självständigt kunna söka och utvärdera information. Andra språk än halvhygglig engelska kan de sällan heller. I stället vänder de sig till olika auktoriteter, som de sedan okritiskt citerar. Detta utnyttjar i sin tur diverse särintressen (NGO och andra) för att etablera sig som självutnämnda experter och styra debatten. “Research” blir att fråga någon annan, inte att gå till källan och söka basdata oavsett vad olika särintressen kan tycka om det.

  69. Anders Persson

    Som jag skrev som kommentar på den del av bloggen som handlar om Grönland var det lätt att inse sanningen redan i somras. Åtminstone gjorde jag det på finska TVn:s väderblogg Säärinki:
    http://www.yle.fi/saa/saarinki/?openSpark=19624  i juli.
     
    Yttrandefrihet och demokrati. Som skolpojke på 60-talet hade jag ett tag en svensk klasskamrat som vuxit upp i Sydafrika. Han och hans familj stödde entusiastiskt rasåtskillnadspolitiken. Något mer politiskt inkorrekt fanns inte på den tiden. Kanske var det därför de snart återvände till Sydafrika.
     
    Men ”Afrika-Lasse” som vi kallade honom visste en massa om Afrika. Ibland fantastiska saker som att stora delar av den svarta befolkningen stödde rasåtskillnadspolitiken. Det lät ju helt befängt. Det var ju svarta mot vita, det fick vi ju veta i TV, radio och tidningarna .
     
    Men sådär 25-30 år senare när rasåtskillnadspolitiken började avskaffas i Sydafrika och Nelson Mandela kom till makten fick vi svenskar veta att det varit sant som ”Afrika-Lasse” sagt och att detta förklarade den komplicerade politiska situationen i Sydafrika.
     
    Men det faktum att ”Afrika-Lasse” hade rätt i sak och svenska massmedia avsiktligt bedrog oss genom att förtiga viktiga delar av sanningen innebar ju inte att rasåtskillnadspolitiken var riktig.

  70. Håkan R

    =>  Gunbo #65
     
    Knappast ens du kan tycka att det är “många olika åsikter som kommer i tryck” när det gällt klimatfrågan.
    Avvikande åsikter har enbart “poppat upp” som radanmärkningar i marginalen och det är först de senaste månaderna som vi sett en antydan till debatt i och med LB:s debattartiklar.
    Inte ens dessa artiklar har gett ett varaktigt avtryck i den ensidiga beskrivningen av det klimatvetenskapliga läget. Vilket även visats när den mest “seriösa” vetenskapsjournalisten i den mest “seriösa” dagstidningen överhuvudtaget inte tar någon notis om dessa artiklar och dessutom rubricerar en rapport vilken ger stöd åt LB:s uppfattningar som en Norgehistoria.
    Om den mediala speglingen av det vetenskapliga läget varit mer förutsättningslös och på ett seriöst sätt försökt redovisa olika ståndpunkter, osäkerheter och överdrifter hade nog skeptikerna inte varit lika “allergiska”  som du beskriver det, kanske dags att ta av de gröna glasögonen innan de blir allergiframkallande.

  71. Svenolof Karlsson

    En sak som ständigt förvånar mig hos journalister är bristen på sinne för proportioner. En bra övning för en själv kan vara att fundera över jordens storlek och Sveriges eller Finlands litenhet. Sverige mindre än en tusendel av jordens yta. USA mindre än 2 procent. Antarktis hälften större än USA. Stilla havet 370 gånger större än Sverige. Osv.

  72. Björn

    Svenolof Karlsson [71]; Det är intressant att vi har en “tänkande” journalist här på tråden, vilket inte är så vanligt numera. Det är intressant det du påpekar om proportioner, för detta med proportioner sträcker sig från yta, antal, volym och måttenheter etc. Den som inte har klart för sig grunderna, har egentligen inga minnesplatser att associera till. Allt hänger då i luften och skrivandet och uttalandena blir då bara en yta utan något under. En journalist bör samtidigt vara en kunskapsbank, som för det mest klarar sig utan att ha hjärnan förlagd till Wikipedia. Men det handlar inte bara om baskunskaperna, utan att ha förmågan att förstå kausalitet och att kunna skilja på orsak och verkan.

  73. Anders Persson

    Jag kommer att tänka på Stalin när jag läste Sven Olofs reflektion. Någon gång på 30-talet blev han uppvaktad av västliga anti-fascister som rekommenderade att Sovjetunionen förbättrade sina relationer med Vatikanen: -Vaddå, Påven? Hur många armédivisioner har han?
     
    Vet förresten Sven Olof att hans modersmål är det 9:e största av EU:s cirka 150? Att det är ett av de 22 språk i världen som är officiellt i mer än ett land? Och att det på jordklotet finns 17 språk som har en rikligare tidningsutgivning än på hans modersmål?  11 som har en större bokproduktion?
     
    Nog är detta viktigare än arealytan eller antalet armédivisioner? 

  74. Anders Persson

    Jag glömde ordet ”bara”: Dvs att det på jordklotet finns  b a r a 17 språk som har en rikligare tidningsutgivning än på hans modersmål?  B a r a  11 som har en större bokproduktion?

  75. Pelle L

    Svenolof Karlsson #71 och Björn
     
    Intressant iakttagelse om proportioner!
     
    Det slog mig, häromveckan när nyheterna kom om inbördeskriget i Mali.
     
    Dagens Eko-reportern meddelade, för att vi skulle förstå hurstort detta land är,  att Mali “är lika stort som Frankrike och Spanien tillsamman” ungefär.
     
    Det blev vi ju klokar av, eller hur 😉
     
    Varför sa hon inte att Mali är ca tre gånger så stort som Sverige?
    För att hon inte hade en aning!
     
    Hon bara läste upp en översatt text, troligen från en fransk nyhetsbyrå.
     
    Ständigt rabblar reportrarna “tre av tio” och “två av tre”.
    Vi förväntas inte förstå vad 35% eller 68% är.
    Eller är det de som inte fattar?

  76. Thomas P # 45

    Ja, just det! Både Lindzen och Mann är klimatvetare. Har du läst eller hört Lindzen citeras i något svenska MSM? Och placerad i något som liknar jämnhöjd – inte en kuriös, fossilfinansierad knäppgök.

    Det är just denna oprofessionella ensidighet när det gäller klimatvetenskap jag kritiserade.

  77. Thomas P

    Ribbing #76 Tidningar skriver om nyheter och Lindzen har inte publicerat något som gett någon större uppmärksamhet på länge.

  78. Ingemar Nordin

    Thomas P #77,

    Lindzen har inte publicerat något som gett någon större uppmärksamhet på länge

    Precis! Här publicerar Lindzen et al vetenskapliga artiklar som faktiskt motbevisar IPCCs antaganden om klimatkänsligheten. Och tidningarna bedömer detta som en “icke-nyhet”???

    Världen kanske inte behöver gå under på grund av antropogena utsläpp – en icke-nyhet? Det är kanske meningslöst att försöka stoppa klimatets förändringar genom att minska koldioxidutsläppen till 2020 – en icke-nyhet? Att slänga ut 100-tals miljarder dollar på att ersätta utmärkta energikällor med vind- och solkraft är förmodligen totalt bortkastat – en icke-nyhet?

    Självklart är det en rykande aktuell nyhet när Lindzen publicerat ett nytt arbete. Det handlar bara om medias ideologiska glasögon som hindrar dem från att tänka nytt och självständigt.

  79. Ingemar
     
    MSM verkar inte ha ngt större intresse att rapportera om de faktiska nyheterna som rör Michael Mann heller. Ofta skriver man ju ren kontrafaktisk dynga, som tex att han blivit ‘frikänd’ av otaliga ‘oberoende’ undersökningar, eller att hans ‘hockeyklubba’ bekräftats om och om igen. Eller hans processer och försök att tysta kritiker. Eller finansieringen för detta processande. Eller hans honorar för att hålla föredrag. Och att han måste ljuga om detta.
     
    Thomas försöker väl igen ge bilden att media (när dom rapporterar klimathot) är balanserade, neutrala och mestadels korrekta … (I andra sammanhang kallas det beteendet ‘förnekande’)

  80. Gunbo

    Svenolof Karlsson m fl,
     
    Som alla vet letar media efter sensationella nyheter eftersom det är de som säljer. Allt från skandaler kring regeringsmedlemmar (Toblerone-affären t ex) till extrema väderhändelser slås upp stort. Så är det bara. Snön som smälte på Grönland var en sådan händelse. Den smälte för att det var ovanligt varmt på Grönland just då. Senast det hände var för 125 år sedan så visst var det en sensation. Borde journalisterna ha ignorerat händelsen? Eller hur borde de ha skrivit?
     
    I pressreleasen från NASA kan man läsa: “Ice cores from Summit show that melting events of this type occur about once every 150 years on average. With the last one happening in 1889, this event is right on time,” says Lora Koenig, a Goddard glaciologist and a member of the research team analyzing the satellite data. “But if we continue to observe melting events like this in upcoming years, it will be worrisome.”
    http://www.nasa.gov/topics/earth/features/greenland-melt.html
     
    Vill man få en uppfattning om hur ofta och när de här smälthändelserna har skett under Holocen kan man gå till:
    http://www.gisp2.sr.unh.edu/DATA/alley1.html
    som visar ett diagram från GISP2-iskärnan. Diagrammet finns i  artikeln:
    Variations in melt-layer frequency in the GISP2 ice core: implications for Holocene summer temperatures in central Greenland
    Richard B. Alley and Sridhar Anandakrishnan (1995)
    Artikeln inleds med: “The rare melt features in the GISP2, central Greenland deep ice core have decreased in frequency over the most recent 7000 years.”
    Senaste smält-event var som sagt 1889, sedan kommer ett uppehåll på ca 700 år till föregående event någon gång på 1100-talet. Det är m a o lite missvisande att säga att det händer en gång på 150 år eftersom det utgör medeltalet räknat över hela Holocen. 
     
     

  81. Thomas P

    Ingemar #78 “Här publicerar Lindzen et al vetenskapliga artiklar som faktiskt motbevisar IPCCs antaganden om klimatkänsligheten.”
     
    Jag förstår att du vill tro det, men få klimatforskare håller med. När jag talade med Wibjörn Karlén för många år sedan erkände t o m han att han inte begrep sig på hur Lindzen tänkte. Det lär ha börjat med att Lindzen hittade på en klurig modell som kunde förklara tidiga data för hur mycket kallare det varit i tropikerna under senaste istiden. Senare visade det sig att de där första data var fel, men Lindzen var så förtjust i sin modell att han jobbat vidare som inget hänt.
     
    “Självklart är det en rykande aktuell nyhet när Lindzen publicerat ett nytt arbete.”
     
    Varför skulle hans artiklar vara av större intresse för dagspressen än alla de andra tusentals forskare som inte får sina artiklar refererade? Du lever för mycket på alla förnekarbloggar och får en väldigt skev bild av hur forskningen om klimatet ser ut.

  82. Gunbo

    Håkan R #70,
     
    Under de 6 år jag följt klimatdebatten mer noggrant har jag läst artiklar av och intervjuer med bl a Gösta Walin, Wibjörn Karlén, Lars Bern, Peter Stilbs och Fred Goldberg så visst har också skeptikersynpunkter fått komma fram!
     
    “Om den mediala speglingen av det vetenskapliga läget varit mer förutsättningslös och på ett seriöst sätt försökt redovisa olika ståndpunkter, osäkerheter och överdrifter hade nog skeptikerna inte varit lika ”allergiska”  som du beskriver det,”
     
    Och vad är det vetenskapliga läget tycker du?

  83. Svenolof Karlsson

    Det finns många varianter om man ska beskriva varför nyheter i media presenteras som de gör. Ibland presenteras nyheter på ett utstuderat sätt och som ett sätt att uttrycka en redaktionell politik. Men vanligen är den journalist som väljer ut vad i flödet om ska publiceras, hur det ska rubriksättas osv. bara en länk, som inte hinner, orkar eller vill ägna sig åt en kvalitetskontroll eller ifrågasätta det som sägs i materialet. Sådant tar en massa tid och leder till att man ställs inför följdfrågor och förr eller senare når man sin kompetensgräns (eller inkompetensgräns) eller åtminstone den nivå där tålamodet tar slut. Så enklast är att bara släppa igenom allt som det är. Denna variant kan sammanfattas med ordet LÄTTJA. Som säkert ofta återfaller på en arbetsgivare eller arbetsledning som inte ger medarbetarna rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb.
     
    Allvarligare är den medvetna filtreringen och vinklingen av nyheter. Det är gärningar som med juridiskt språkbruk kan beskrivas vara utförda under försvårande omständigheter, för att snedvrida och vilseleda och uppnå vissa syften, utan att dessa redovisas. Med lite läsvana kan man oftast identifiera den här typen av korrumperade nyheter, där gärningsmännen enligt mitt förmenande borde omplaceras till att under två år skriva om brandkårer som räddar katter ur träd. Denna variant kan lämpligen sammanfattas just med ordet KORRUPTION.
     
    Ett litet exempel som jag kom att reda ut för någon månad sedan gällde en nyhet, från Reuters, om jag minns rätt, som åtminstone i finländska medier presenterades som att Antarktis medeltemperatur hade stigit med två grader, vilket någon forskare kommenterade med bestörtning. Är man en smula allmänbildad vet man att nyheten omöjligt kunde stämma, vilket också bekräftades av den engelska grundtexten, som syftade på den antarktiska halvön. Där har vi detta med proportioner. Halvön i fråga är väl ungefär av Finlands storlek, medan Antarktis är en och en halv gånger Europas storlek.
     
    Ett översättningsfel alltså. Men gjordes det medvetet eller omedvetet?
     

  84. Ingemar Nordin

    Thomas # 81,

    Du visar prov på din oförståelse för hur den vetenskapliga processen fungerar. Vetenskapsmän lägger fram nya hypoteser, dessa kritiseras av andra. Nya teorier dyker upp, som kritiseras etc. Lindzen tillhör de allra främsta inom klimatforskningen och har lyckats hålla fokus på det väsentliga; vad styr klimatet? Han har genom att studera in- och utstrålningen sedan 1950 ganska klart visar att koldioxiden inte spelar någon avgörande roll för att påverka klimatet på sikt. Vi har fortfarande inga bra förklaringar på varför istider kommer och går t.ex.

    Hans artiklar finns refereeade och publicerade här

    http://www-eaps.mit.edu/faculty/lindzen/PublicationsRSL.html

  85. L

    Thomas P, den där Lindzen-skrönan är gammal och korrigerad förut.

  86. Thomas P

    Ingemar #84 Har du kompetens att bedöma Lindzens artiklar? Tillåt mig vara skeptisk. Lindzen har *hävdat* att klimatkänsligheten är låg, men om du har någon känsla för hur den vetenskapliga processen fungerar så vet du att det i första hand är sina kollegor han måste övertyga. De med de djupaste kunskaperna som bäst kan bedöma kvaliteten.
     
    http://www.drroyspencer.com/2009/11/some-comments-on-the-lindzen-and-choi-2009-feedback-study/
    “So, while I tend to agree with the Lindzen and Choi position that the real climate system is much less sensitive than the IPCC climate models suggest, it is not clear to me that their results actually demonstrate this.”
    Kan Lindzen inte ens övertyga Spencer om att hans argument är hållbara har han problem…

  87. Thomas P

    L #85 Se från 33:40 i denna video:
    http://www.youtube.com/watch?v=RICBu_P8JWI
    Se hela föredraget förresten, det är intressant.

  88. Ingemar Nordin

    Thomas P #86,

    Nu börjar du bli pinsam. Diskussionen mellan Lindzen och Spencer är väl snarast ett prov på ÄKTA vetenskapligt arbete. Att någon har kritiska synpunkter på ens arbete är i vanliga fall ett tecken på att den vetenskapliga processen fungerar. Det är när den vetenskapliga kritiken UTEBLIR, och folk börjar skrika om att “The science is settled” och liknande som vi kan vara säkra på att det hela har spårat ur.

  89. Magnus Olert

    Thomas #86
    Länken till Spencer leder till hans kritik av Lindzen och Chois artikel från 2009. Den fick ju mycket kritik och som svar på den kritiken kom Lindzen och Chois artikel från 2011. 2009 års artikel får rimligen anses överspelad nu. Så ska du kritisera Lindzen får du allt komma med kritik mot artikeln från 2011.

  90. Thomas P

    Ingemar #88 Nu handlade diskussionen om du går tillbaka några inlägg om varför tidningarna inte skriver mer om Lindzen. Då kontrar jag med att han först måste övertyga sina kollegor om att det han gjort är korrekt. Dagspressen publicerar inte varenda kontroversiell hypotes någon slänger ur sig.
     
    Det är bara du som är pinsam själv när du slänger ut dig lite vetenskapsteoretiska floskler för att dölja att du egentligen, tvärtemot vad du sagt tidigare, egentligen inte har en aning om huruvida Lindzen har rätt eller inte. Om du hade någon koll på den vetenskapliga litteraturen skulle du veta att allt inom klimatvetenskapen ständigt testas och omprövas.
     
    Ta du också och se det där föredraget av Pierrehumbert.

  91. Thomas, återigen går det inge vidare för dig. Du vill så gärna hävda att andra inte klarar av att bedöma klimatforskning, eller avgöra vilken som håller måttet, och vilken som har brister.
     
    Du Thomas P, som nästan aldrig klarar av att svara rakt på frågor ens vad du själv har påstått, eller säger dig ha läst. Tvärtom, kollar man dina egna hänvisningar visar det sig ofta att du antingen har missförstått delar radikalt, eller att du missrepresenterar vad som står där, överdriver och skruvar, eller helt enkelt chansar, bara hittar på vad du önskar skulle stå där. Och då är det ändå väldigt sällan du hänvisar till faktiska studier numera. Utan det mesta håller SkSc-nivå eller lägra. Inte ens hänvisningar till rabiata aktivistbloggar (DeepClimate) klarar du av att återge korrekt. Utan fantiserar ihop felaktigheter, och inte bara få.
     
    Och du vill komma hit och förklara för oss hur vetenskap fungerar, vems som håller måttet och vem som inte duger? Tillåt mig småle. Du hänvisar ju här återigen till ett förment auktoritetsargument: “att det i första hand är sina kollegor han måste övertyga”.
     
     
    Inte ens inom ditt eget område (elementär fysik) klarar du av att argumentera någorlunda korrekt. Angående vad du menar att gas- och strålningsfysik säger om hur klimatet fungerar, där du är oförmögen att skilja på faktiskt tillförd energi och konventioner (och ordval) för hur vissa effekter beskrivs, där du vill få det till att väldigt stora (positiva) återkopplingar skulle följa av fysik du förstår, men inte andra.
     
    Det duger helt enkelt inte, Thomas. Vill du komma här och leka magister, behöver du kunna gebitet bra mycket bättre än så. Och framför allt behöver du uppträda som någon som både behärskar ett ämne, och klarar av att behandla och vara medveten om dess begränsningar och svagheter. Och inte börja bullshit:a i samma ögonblick som dina (ofta ganska) tunna argument kommit till vägs ände.
     
    I den här tråden begriper jag inte ens vilken position du verkligen skulle vilja försvara. MSMs kelgrisande med de värre alarmisterna, och dessutom deras benägenhet att överdriva och övertolka tom vad dessa säger (se tex Världsbankens rapport).
     
    Vem som är vetenskapsmannen mellan Mann och Lindzen är det öht ingen diskussion om. De som tror att volym ersätter kvalitet har redan där avslöjat att de inte är intresserade av att lära sig saker på riktigt …

  92. Ingemar Nordin

    Thomas P#89,

    Dagspressen bör så gott de kan spegla den faktiska vetenskapliga utvecklingen. Och den ser inte ut som du tycks tro; att man någon gång 1995 slår fast, efter en politisk omröstning, ovedersägliga “sanningar” om att koldioxiden är den drivande faktorn för klimatet, och sedan ägnar resten av de 18 åren sedan dess att slå fast denna “sanning” om och om igen. Det hela är en travesti!

    Om våra vetenskapsjournalister visste något om vetenskap så skulle de berätta om denna utveckling i termer av hypoteser och mothypoteser, inte i politiska termer som “konsensus” och “settled science”. Sådant är bara ohederligt.

    Det finns många prov på en ärlig form av vetenskaplig journalistisk där man gör precis så. Man låter olika vetenskapsmän föra fram sina bästa argument för och emot, men överlåter till läsaren/lyssnaren att själva bedöma innehållet. När det handlar om klimatvetenskapen så är det precis tvärt om: Här skall budskapet vara entydigt, inga kritiska röster tillåts komma fram (snarast hånas de) och nåde den som ens andas kritik!

    En ren parodi på riktig vetenskaplig forskning.

  93. Anders Persson

    #91: ”Man låter olika vetenskapsmän föra fram sina bästa argument för och emot, men överlåter till läsaren/lyssnaren att själva bedöma innehållet.”
     
    Ack om det ändå vore så enkelt. Det är det kanske i humaniora. Men styrkan i de matematiska naturvetenskaperna är att det inte är vad folk eller ens experter tycker som avgör rätt eller fel  utan vad Naturen säger. Låter en hypotes tokig och mot sunt förnuft men stämmer med vad Naturen visar så är hypotesen sann och kan upphöjas till Teori.

  94. Ingemar Nordin

    Anders persson #92,

    Jag som fått intrycket av att du är för en öppen diskussion?

    Men jag kan avslöja en sak för dig: Det är precis detsamma inom humaniora/samhällsvetenskap som inom naturvetenskap; verkligheten avgör! Och problemen är precis desamma; Vi människor har inte någon säker kunskap om verkligheten.

    Lösningen heter vetenskaplig metod, där vi på ett systematiskt sätt prövar våra olika teorier mot observationer. Stämmer de inte så bör vi överge teorierna, stämmer de så är de fortfarande  en kandidat för sanningen – men inte mer än så. För detta arbete krävs ett kollektivt arbete där olika forskare prövar varandras teorier, både vad gäller inre konsistens och beträffande observationer i fält och i laboratorium.

    Så tyvärr, naturvetenskapen har ingen kungsväg till sanningen. Inte ens om dess teorier är formulerade i matematiska termer.

  95. Ingemar N,
    Thomas beskriver hur kävlls- och sensationspressen fungerar: Om det inte låter snaskigt och alarmerande eller kittlar de rätta känslospröten … då är det ingen nyhet (värd att trycka)
     
    Och ifall det uppfyller kriterierna ovan, då behövs det ändå en tvist, en vinkel ngt som iaf kan ges en ännu mer senationell anspelning eller bara antydan.
     
    Och Thomas har helt rätt. Lindzens forskning, och massor av det skeptiker lyfter fram, platsar öht inte i kvällspressen, och heller inte nyhetsrapportering på SvT. Vissa typer av politiskt slöseri och ren idioti omnämns aldrig. Lika lite som hur katastrofala gröna ritualer och grönt poserande ofta är. Platsar inte!
    Tär också där Thomas är i diskussionen. Han försvarar kvällspressen och deras (helt legitima) behov att sticka ut i medibruset för någon sekund, genom att gapa efter och få lite mer uppmärksamhet än konkurrenterna just då och där.
     
    Förhoppningen om hur kvalitetsjournalistik borde vara kan man ju dela eller iaf drömma om, men i praktiken så finns nästan inget sådant längre. Speciellt inte i Sverige där underlaget är så litet.
     
    Tyvärr verkar det väl även som om vetenskapliga publikationer har skiftat i still och kvalitet åt samma håll som dagstidningar. Klimatalarmismen, men också de gigantiska summorna som läggs ut på sådan har varit bidragande. Men kanske i det större perspektivet även politikerna som länge trott och troligen många fortf tror, att om man bara öser pengar över utbildning och forskning, inrättar fler ‘universitet’ osv, så blir landet rikare iom att alla de som får examen och anslag då gör så mycket fler fantastiska saker.
     
    Det är vagnen framför hästen ännu en gång .. som nästan alltid när politkerna vill ‘styra’ ngt mot angelägna mål: Man lägger krutet på fel saker eftersom man inte förstår (eller vill hantera) de verkliga orsakerna

  96. Thomas P

    Det är skönt att man har Jonas här som kan tala om vad jag “egentligen” tycker så jag slipper besvära mig med att tycka något själv…

  97. Ingemar Nordin

    Jonas N #94,

    ... behov att sticka ut i medibruset för någon sekund, genom att gapa efter och få lite mer uppmärksamhet än konkurrenterna just då och där.

    Jo, det kan låta bestickande, Det är bara det, som också Svenolof påtalar, att de låter de smaskigaste bitarna gå förbi utan att ta upp dem: skandalerna kring Climategate, och Laframbises avslöjanden om vad som försiggår inom IPCC. Så jag vet inte om sensationsmakeriet i kvällspressen är en tillräcklig förklaringsgrund.

    Jag menar, hur spännande är det att för femtielfte gången läsa om den katastrofala uppvärmningen, någon gång i framtiden? Och jag tror att det bara är den lilla procenten “vrålare” som fortfarande låter sig skrämmas. Intresset för klimatfrågan, och med dem läsarna, tycks i alla fall ha minskat kraftigt sedan 2009. Allt talar för att kvällspressen inte längre följer sitt kommersiella intresse av att komma med något nytt i frågan. Därav nedgången för Main Stream Media och uppgången för bloggvärlden.