Kvantmekanik och svensk forskning

QM

Jag hade nöjet att vara inbjuden till en liten internationell workshop i veckan om ”Contextuality: why and how”. Det handlade om utforskandet den kvantmekaniska teorins egenskaper. Inte så mycket om dess filosofiska grunder som dess matematiska. Men ändå.

Hjärnan blev gymnastiserad med saker som ”Kochen-Specker sets and t-designs”, “Necessary and sufficient conditions for quantum state-independent contextuality” och ”Multiparticle entanglement as an emergent phenomenon” och begrepp som Qbits, Hilbert space och SIC-OPVM. Tyvärr missade jag det spännande föredraget “Extreme vioaltions of local realism in hypergraph states” eftersom jag hade andra förpliktelser inbokade just då.

Varför berättar jag det här? Jo, för ibland kan universitetslivet kännas underbart befriande i sin totala nördighet och sin fullständiga fokusering på frågor som är helt frikopplade från allt vad praktisk nyttighet och politisk korrekthet heter. Saker som kvantdatorer och kvantkryptering nämndes någon enstaka gång – mer som en kul grej än som något riktigt viktigt för det här speciella fältet som har cirkla 100 år på nacken. Ändå är det precis det här fältet, och de här unga nördarna, som kommer att stå för teorierna bakom bl.a. framtidens kvantdatorer, krypteringar och kommunikationssystem. Och en lång rad andra nya tekniska tillämpningar av kvantmekaniken.

Tyvärr är den svenska universitetsforskningen på väg åt fel håll; bort från nördigheten och forskningen om verkligt spännande saker som exempelvis Sanningen. Idag är det istället det omedelbart nyttiga och det politiskt önskvärda som står i centrum eftersom det är där man kan locka till sig de stora forskningsanslagen och politikernas intresse.

Politikerna, och den politiska agendan för dagen, styr alltmer av forskningen här i Sverige. Och detta gynnar inte grundforskningen, och i längden inte heller den användbara teknikutvecklingen. Fler och fler saker utvecklas helt enkelt därför att det ges bidrag till sådant som politikerna råkar ”tro på”, t.ex. vind- och solkraft, medan utvecklandet av bättre tekniker för fossil- och kärnkraft närmast förses med en skamstämpel. Forskning om klimatet och om ”hållbar” utveckling får miljardtals kronor i forskningsbidrag om de spär på hotet om kommande katastrofer, medan en kritisk granskning och utvecklandet av alternativa forskningsspår får tummen ned av forskningsråden. Man är egentligen inte intresserad av en så korrekt beskrivning av klimatet som möjligt utan mer av en legitimering av en sedan länge bestämd politisk agenda. (Se exempelvis här, här och här).

Ibland undrar jag vad politikerna skall ha universiteten till. De tycks ju ändå veta allt om hur klimatet kommer att utveckla sig och om vilka energitekniker som är bäst. De uppmanar oss att inte ta upp några grundläggande frågor som kan så tvivel om klimathotet, utan istället skall forskarsamhället hjälpa till med att mobilisera allmänheten inför Parismötet. Så, kan vi inte bara överlämna allt det här till Åsa Romson? Hon vet ju redan hur klimatet fungerar och hur vi skall producera energi i framtiden. Det finns ju gott om villiga medlöpare som vill tjäna en hacka på förbuden och subventionerna. – Vi andra kan ju leva på medborgarlön och ta det lugnt så länge.

Hur det gick på workshopen? Jodå, jag förstod mitt eget bidrag, ”Problems in the Copenhagen view on quantum measurements from a philosophical perspective”, rätt hyggligt. 🙂 Av resten av föredragen begrep jag bara ungefär hälften (det var många år sedan jag höll på med detta på allvar). Men det är som det skall vara. Man bör alltid befinna sig på gränsen av vad man förmår om man skall lära sig något nytt, eller hur?

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Världens vindkraft

    På tal om energi, så visar vi på Klimatsans lite statistik för vindkraften i världen 2014:

    http://klimatsans.com/2015/08/29/varldens-vindkraft-2014/

    Intressant är att # 4 i världen avseende installerad kapacitet, Spanien, tvärstoppat utbyggnaden, så att den 2014 endast utgjorde en halv procent av världens installationer.

    Och Kina är störst.

  2. Peter Stilbs

    Tack Ingemar – lite mer på samma tema i dagens SvD http://www.svd.se/fria-och-kreativa-miljon-vid-universiteten-ar-hotad/om/debatt

  3. Michael E

    Sun Tzu säger; ”Strategi utan taktik är den långsammaste vägen till seger, taktik utan strategi är det oväsen man hör innan förlusten”.

    Översatt till vad du ovan beskriver skulle jag vilja säga att mycket av den långsiktiga strategin har gått förlorad på grund av politiskt taktiserande. Detta märks inte bara inom Universitetsvärlden utan i hela samhället, från näringslivets kvartalsrapporter till politiska överenskommelser, t.ex. DÖ. Förlusten för företagen betyder att man tappar marknadsandelar och kan gå under, politiskt innebär det att man lämnar sin ideologiska bas till förmån för kortsiktigt spel kring makten. För forskningen innebär förlusten bland annat att den politiska styrningen urholkar förtroendet och på sikt dess status som en viktig oberoende och opartisk enititet i samhället.

    Om allt detta taktiserande är en tes, vad är då antitesen eller syntesen som kommer efter? Det kanske kan väcka en del hopp om bättring?

  4. Ingemar Nordin

    #2,

    Från SvD-artikeln: ”För universitetens del sammanfaller föränd­ringen i ledningssystem med en utveckling där forskare via forskningsanslagen styrs allt striktare, och där utrymmet för fri forskning håller på att försvinna. I dag är i princip alla medel öronmärkta för ett visst ändamål.”

    Författarna begränsar sin diskussion till universiteten styrs. Men problemet berör kanske än mer den nationella styrformen av forskningen genom forskningsfonder. Om staten envisas med att ösa in miljarder till ”rätt” sorts klimatforskning så är det det som kommer ut ur systemet.

    Det här är naturligtvis inte bara ett svenskt problem. Vi har bara apat efter det amerikanska. Mer och mer pengar satsas på forskning, men allt mindre av långsiktig grundforskning kommer ut. Den långsiktiga strategin verkar saknas, som Michael formulerar det.

    Här är en annan artikel som tar upp tillståndet på ett internationellt plan:
    http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2015/09/a-scientific-look-at-bad-science/399371/

  5. Bosse J

    Ingemar, om ditt bidrag finns tillgängligt vore det intressant för en amatörnörd som jag att läsa det (utan ambition att förstå ens hyggligt) 🙂

    Ämnet kvantfysikens grunder är fascinerande även för amatörer och har massor av konstigheter. En teoretisk fysiker som jag gärna läser är Lee Smolin, relativitetsteori och kritiker av strängteori, som dels skrivit några populärvetenskapliga böcker (t ex ”Three roads to quantum gravity”, ”The trouble with physics” och den mycket tunga och nya ”The singular universe and the reality of time”) dels förekommer rikligt på arxiv.org (se tex http://arxiv.org/a/smolin_l_1.atom ). Obegripligt i sina tekniska detaljer för en amatör som jag förstås, men intressant i de beskrivande delarna. Vem blir inte stimulerad av hypoteser som beskriver både kvantteori och rymdtiden som emergenta från en kanske mer fundamental teori? 🙂

  6. Ingemar Nordin

    Bosse J #5,

    Inget skrivet men OHs. Jag tar upp i och för sig kända problem som jag anser att Köpenhamnstolkningen inte gett några bra svar på. Skickar dig en pdf.

  7. Sten I

    OT Margot Wallström och Johan Rockström är med och räddar världen!
    http://www.expressen.se/nyheter/politik/wallstroms-strategi-infor-arktismotet/

  8. Sören G

    #7 Sten I
    Don Quijote och Sancho Panza. Fast de slåss förstås inte mot väderkvarnarna utan med dem.

  9. Ingemar Nordin

    Sten I #7,

    Wallström var ansvarig för införandet av EUs politik med en handel med utsläppsrättigheter. Rockström är Sveriges främste vetenskapsförvillare och klimatalarmist. What can possibly go wrong?

  10. OR

    Jag gick vidare på en länk om LENR häromdagen och stötte på det här: http://www.searlsolution.com/
    Är det någon som kan kommentera detta? Det verkar ju som om det har bättre vetenskaplig grund än LENR, och är koppling till kvantfysik. Ingemar Nordin: det var inte uppe på seminariet?

  11. Ingemar Nordin

    OR,

    Lite oklart på vilken kvantmekanisk grund som detta står. De skriver bl.a.: ”It is in effect an unbiased solid state magnetic diode that can effectively turn ambient energy into asymmetrical electron motion out of randomness into a uniform state or non-random state of coherent currents, consisting of high velocity tunneling electrons pairs with photon like characteristics.”

    Lite som en Maxwells demon som kan utvinna en energi från luften genom att sortera partiklar i olika tillstånd igen efter att de nått ett blandat tillstånd, och därmed utvinna energi. Jag har aldrig hört eller sett att kvantmekaniken skulle strida mot klassisk termodynamik.

  12. Thomas P

    OR #10 Den där sidan får Rossi att verka seriös i jämförelse, och det är inte menat som en komplimang till Rossi. Bara gå på första meningen ”The Searl Effect was discovered by John Roy Robert Searl in 1946”. Om nu effekten upptäcktes för 70 år sedan, borde det inte redan finnas färdiga maskiner eller i alla fall oberoende vetenskapligt stöd, inte bara en websida? Resten av ”förklaringen” är bara snömos, fina ord använda på ett sätt som inget betyder.

  13. Björn-Ola J

    Rossis konkurrent Brillouin Energy:
    http://www.infinite-energy.com/images/pdfs/BrillouinIE123.pdf

  14. Daniel Wiklund

    För en gång skulle håller jag helt med dig Thomas P, det är bara snömos.

  15. OR

    Tack för svar Ingemar, Thomas, och Daniel.
    Känns bra om det inte fanns något att förstå; när jag nu inte fattade. Lite förvånad att jag inte har stött på detta förut om det upptäcktes 1946, men varje förhoppningsfull energilösning av den här sorten måste kunna möta ett oerhört motstånd av alla slag, så 70 års fördröjning förvånar mig inte. Det skulle ju kunna medföra störtande av länder och industriimperier med stor makt.

  16. LBt

    IH, Tom Darden och Rossi har varit tydliga, den 9 februari 2016 avslutas prototytesten av en 1 MW-anläggning. Därefter finns bara resultat att redovisa.

    Det är bra.

  17. Sören G

    Agenda i kväll: ”Sista chansen för världens länder att bromsa växthuseffekten? Miljöminister Åsa Romson (MP) om Sveriges strategi inför det stora klimatmötet i Paris.”

  18. Sören G

    I Rapport hade man ett inslag från Indien om ändrade monsunmönster och skyllde på koldioxidutsläppen. Allt är människans fel.

  19. Daniel Wiklund

    Ser fram emot Thomas P-s åsikt om Romsons strategi.

  20. Ingemar Nordin

    Sören G #17,

    OT: Monsunregnen verkar påverkas i långa cykler av solen. Under den lilla istiden försköts regnen söderut, mot Australien:

    ”Intertropical Convergence Zone (ITCZ) or the associated rainbelt should have migrated southward during cold climate episodes, such as the Little Ice Age (AD 1400-1850). Such migrations should be associated with the occurrence of a weaker East Asian Summer Monsoon and a stronger Australian Summer Monsoon, with opposing rainfall variations between the two hemispheres. ”

    http://www.reportingclimatescience.com/news-stories/article/study-connects-sun-with-little-ice-age-asian-monsoons.html . Jag skulle inte tro att kvällens Agenda tar upp detta …

  21. Ingemar Nordin

    forts, enligt Royal Metereological Society så kommer det att bli regningare i framtiden när klimatet blir varmare:

    ”Simulations of future climate generally suggest an increase in monsoon rainfall on a seasonal mean, area-average basis. ”

    http://www.rmets.org/weather-and-climate/climate/indian-monsoon-changing-climate

    Jag skulle inte tro att Agenda tar upp denna profetia från RMS heller …

  22. Gunnar Strandell

    Sören G #17
    Det förefaller mig som att strategin är ”Vänta och se” både när det gäller mötet i Paris och omställningen till et fossilfritt Sverige år 2030. Jag tror att flera av hennes partikamrater och väljare förväntar sig tydligare besked, men anser att det är ett klokt sätt av henne att tillämpa försiktighetsprincipen.

  23. Ann LH

    OT Kvällens Agenda.

    Kina har kommit överens med USA om att minska utsläppen sa’s det. Sanningen är att de lovat att ha ambitionen att maxa utsläppen senast 2030. En skillnad som till och med journalister borde förstå.

    Kinas är ledande på solenergi … Gäller användning av solceller eller solfångare ex. svarta rör för varmvatten eller produktion av solceller för försäljning till EU länder som subventionerar utbyggnaden?
    Man får ändå ge programmet en eloge för sitt namn, vilket stämmer ovanligt väl med innehållet.

  24. latoba

    Med anledning av chefredaktörens ledare om granskande journalistik i dagens SvD skrev jag följande till honom:
    Du har så rätt i din ledare idag, men varför gäller detta inte klimatpolitiken?
    Jag fick följande svar:
    Tack för ditt mail.
    Och du har rätt. När det gäller klimatfrågan har vi och andra medier varit för svaga de senaste åren. Men förhoppningsvis kan det glädja dig att vi på SvD nu anställt en klimatreporter med ett tydlig uppdrag att bevaka och granska denna för oss alla livsavgörande fråga. Vi planerar flera stora reportage och granskningar under hösten.
    Bästa hälsningar
    //Fredric

    Kan man hoppas på något, eller kommer det att bli ännu värre?

  25. AOH

    24 # latoba

    Varmare klimat – iskall nyhet?

    http://bambuser.com/v/5627215

    Lyssna på Fredric Karén SvD ca 14.50 ”Klimatfrågan kommer att växa”

  26. Ann lh

    AOH, tack för länken från Almedalen. Hela debatten vilar på Al Gore, Sternrapporten, IPCC, 99,9% säkerhet från forskarna, ”klimatexperten” Susanna B. som anser sig medvetet objektiv.
    Här finns då F. Karle’n stolt företrädare för SvD som redan gått före och nu ska lyfta frågan ytterligare i höst med hjälp av nyanställd klimatjournalist.
    Det blir grejer, ”Christiana Figueres” lakejer!

  27. Ann lh

    Forts.
    Kare’n var nog namnet på den stolte SvDmannen och den nyanställde kallas reporter vilket borgar för att han inte behöver bry sig om något allsidigt grävarbete, det är bara att rapportera på som vanligt när det gäller klimathotsfrågan.
    Ännu en klimathotsreporter med andra ord.

  28. Mats G

    Är det någon som vet hur en kvantdator är tänkt och fungera?. Jag har aldrig riktigt fått grepp om det.

  29. Thomas P

    Mats G #28 Shor’s algoritm för att faktorisera tal är bland de första algoritmerna som skulle kunna utföra något användbart på en kvantdator:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Shor's_algorithm
    Tar lite möda att traggla sig igenom hur den fungerar.

  30. LBt

    Sture Å #1,
    intressant rapport.
    Kina störst men per invånare toppar Sverige både avseende installerad effekt och tillväxt.
    Spanien är tvåa avseende installerad tätt följd av Tyskland. Tyskland ät tvåa avseende tillväxt följd av Kanada. Kina är mindre än tex Frankrike i båda fallen dvs per invånare.