På SVT:s hemsida kan man läsa en artikel med titeln ”Korallreven borta i slutet av seklet”. Det handlar om försurning, som Lars Jonsson skrev om i förra inlägget men också om att att havet blir varmare. Enligt artikeln har havsytans temperatur ökat med 0,67 grader under det senaste århundradet. Korallerna är beroende av algernas fotosyntes och utan algernas energi dör korallerna på bara några veckor.
– Det finns barn som redan fötts, som kommer att leva i en värld där koraller inte finns längre, säger Peter Sale, författaren till boken ”Vår Döende Planet”.
Men koraller dör inte bara på grund av varmare vatten utan också på grund av kallare. På PLoS one kan man läsa en studie med titeln ”Severe 2010 Cold-Water Event Caused Unprecedented Mortality to Corals of the Florida Reef Tract and Reversed Previous Survivorship Patterns” där man tar upp just en sådan händelse. På Rosenstiel School of Marine & Atmospheric Science finns en artikel om studien och den har även tagits upp på WUWT.
Det var i januari 2010 som havet utanför Florida upplevde en smärre köldchock då iskalla Arktiska vindar svepte ner. Lufttemperaturen sjönk till köldrekordet 1 °C och havets temperatur till 11 °C. Undersökningsteamet jämförde koralldöden mellan extra varma tillfällen med detta extra kalla tillfälle och kom fram till att kylan kan orsaka ännu mer koralldöd än värmen. Kylan blev döden för över 40% bland de viktiga rev-bildande arterna att jämföras med 1% under perioder med extra varmt vatten. Korallerna som bygger upp reven utanför Florida har anpassat sig en viss temperatur och återfinns inte där vattenet är kallare än 16 °C. Det kommer att ta decennier innan reven har återhämtat sig konstaterar studiens författare.
– This was undoubtedly the single worst event on record for Florida corals, menar forskaren Lirman.
Det är flera som varnat för att vi saknar en humanitär plan för just köldknäppar. I norr klarar vi ju oftast
Vintern 2000 dog 1,8 miljoner kreatur i Mongoliet.
Vintern 2010 dog 2,7 miljoner djur i Mongoliet
Australvintern 2001. 70 barn dör i Peru
Australvintern 2008. 61 barn dör i Peru
Australvintern 2010 175 dör i Sydamerika p.g.a. kylan, 6 miljoner fiskar i floderna.
Australvintern 2011 83 personer dör p.g.a. kyla
Missa inte vad havsforkaren uttrycker om reven ungefär itt i denna nyproducerade video av A Bolt i australien.
http://www.youtube.com/watch?v=_yMHuQthzeg
Tack så jättemycket!
😀
Delingpole om Australien
http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100110321/australia-commits-suicide/
Nu har jag hunnit kika på din Yuotube länk och just detta med korallerna var ju faktiskt de som de verkade mest säkra på.
Märkligt vilka olika bud som ges i detta!
http://www.c3headlines.com/are-oceans-becoming-acidic/
Så det finns skäl att vara skeptisk mot de överdrivna larm som dominerar MSM.
Aha….inte visste jag att det vår sååå varmt!
”With respect to this cooling stuff, I have seen the claim, but the evidence that I have seen is that the last decade has been the warmest decade that we have ever had on this planet,”
Det är till att uttrycka sig vetenskapligt korrekt!
😀
under de kalla perioder vi kallar vinter……
Det verkade vara allmängods inom området, och inget nytt egentligen. Jag är ganska säker på att jag inte missförstod honom.
Du får väl skälla på SVT!
😉
Varifrån de har fått siffran vet jag inte för man har väl inte mätt temperaturen vid havsytan så särskilt länge. Argobojarna har inte funnit så särskilt länge och inte sattelliter heller. Men det är väl någon slags beräkning förmodar jag.
redskapen river upp kraftigt.
Köldknäppar har en förödande snabb verkan för koraller.
Metoder för skydd av koraller finns också som forskning numera,
återbildning dessa.
ALI.K.
frågor och dess problem.
Wallin som inte setts på denna blogg på länge,hade ofta intressanta
synpunkter om haven.
Enligt Wallin utgjorde inte försurning något problem alls,vad jag minns.
ALI.K.
Och listan som Lars visade över hur kallt väder dödar människor är ju än mer skrämmande.
Finns det annat som man kan skrämmas med som gör att vi inte behöver bry oss?
Utöver trålning, som mer eller mindre, kan ödelägga korallreven, så används dynamit vid kustnära fiske, som ”fiskeredskap”, regionalt, i sydostasien.
Medelålders heteroseksuella vita män med ölmage. 🙂
problem än någon ’global warming’ här.
ALI.K.
Ja! dynamit fiske,var det program på SVT om,där korall problema-
tiken belystes,men prgm var lite vinklat och inte direkt objektivt
belyst tyvärr.
Men visst hopp fanns i prgm, metoder för återbildning av koraller
visades dock.
Där har du helt rätt.
Kallt är burr, men varmt är gosigt …
Men skämt åsido, det handlar väl trots allt mest om huruvida mänsklig aktivitet kan påverka klimat på olika delar av Jorden på ett snabbare sätt än Jorden är van vid?
Men vem vet, Jorden kanske anpassar sig.
Jo du Bertel. Man väljer vad man bekymrar sig för… 🙂
Håller med dig att programmet var vinklat, men dynamitfiske fastnade i näthinnan, eftersom min morfar var sk spejare i Finska armen under andra världskriget och de hade enbart torkat kött som proviant, när de var bakom fiendelinjen(ibland 10-15 mil) men han berättade hur han/de använde ibland handkranater som fiskeredskap vid små insjöar. Tyst och effektiv metod enligt honom att dryga ut matförrådet.
stryper information,många dog i Nord Vietnam(missväxt) t.ex,finns säkert mycket fler, stort mörkertal detta.
ALI.K.
Borde lagt till att vi hamnade helt utanför ämnet.
Men så länge vi trots allt håller oss innanför ramarna och försöker utbyta synpunkter om allehanda larmrapporter så lär det accepteras.
Tycker i alla fall jag. Men samtidigt kan jag erkänna att det inte ger så mycket.
Tycker däremot att det blivit mer intressant att läsa bloggen nu när några med gedigen kunskap inom många intressanta områden har tagit plats, och fått plats.
hållbart fiske iallafall,där får vi hoppas att de inser det,som förödande.
ALI.K.
Så det visar att koraller inte är anpassade för kraftiga snabba förändringar i klimatet särskilt inte när det blir kallare. Att organismer har toleransnivåer i båda riktnigarna och att extremer utöver anpassningarna får svåra effekter är intressant men inte nytt. Det är lite som att undersöka om de tål att trålas… nähä det gjorde dom inte heller eftersom de inte är anpassade för det.
Problematiskt blir det ju först när återhämtningen hämmas av att det exempelvis blivit mycket svårare att få till reproduktion pga en förhöjd CO2-halt vilket lett till en mindre alkalisk miljö. Annars är det just den här typen av extermhändelser som bidrar till att öka den genetiska variationen i population (så vida den inte slår ut den… men då kan det ju i och andra sidan kvitta).
Frågan man bör ställa sig är om korallerna tappat anpassningar för köldknäppar i och med att vattnet successivt blivit varmare (någonstans går gränsen för hur mycket variation man kan släpa med sig när man måste anpassa sig kvickt till en mljöförändring).
Nästa fråga man kan ställa, men den är inte lika kul, är om det är sannolikt att vattnet snabbt kommer att sjunka i temperatur till de nivåer mer eller mindre permanent…. då skulle det ju kunna bli problem.
Sedan är det faktiskt så att det är istiderna som möjliggjort nutidens mycket stora korallrev. Om man borrar igenom stora korallrev så är de aldrig mer än ca 700 000 år gamla, djupare ned hittar man sand. Fram till för ca 700 000 år sedan var istidscyklerna bara ca 40 000 år långa, och havsnivån var alltför instabil för att stora rev skulle hinna bildas. De senaste 8 istidscyklerna var däremot ca 100 000 år långa och havsnivån har varit ungefär densamma varje mellanistid vilket har möjliggjort uppbyggnaden av stora atoller och barriärrev.
För övrigt är förstörelsen av korallreven ett mycket större hot mot önationerna i Indisa Oceanen och Stilla Havet än havsnivåhöjningen. Friska korallrev kan ”matcha” även ganska snabba havsnivåhöjningar, men dör revet p g a t ex vattenföroreningar så eroderar havet snabbt ned en atoll under havsytan när ingen ny korallsand uppstår.
Det där får du nog förklara lite bättre eftersom det strider mot det du säger längre ned att snabba istidscykler omöjliggör större korallrev. Varför skulle vi inte ha korallrev utan istidscyklerna menar du?
Du talar å ena sidan om att en cykel på 40,000 år är för snabbt för att det skall hinna bildas större rev, men längre ned om att ”Friska korallrev kan ”matcha” även ganska snabba havsnivåhöjningar”. Vad menas då med ”ganska snabb” kan man fråga sig, och hur avspeglar sig det när vi talar om prognoser för framtida höjning av havsytan?
100,000 års istidscykler (med 10,000 års mellanistider) räcker för att stora korallrev skall hinna uppstå 40,000 års gör det inte.
Koraller växer typiskt 5-10 cm per år, så stiger havnivån fortare än så hinner korallerna inte med. Sjunker havsnivån dör givetvis korallerna när de kommer över ytan.
Och om en cykel på 40,000 år är för snabb att koraller skall hinna med känns onekligen utvecklingen över närmaste seklen oroväckande.
Nej! Att bygga upp ett stort rev kräver att havsnivån är stabil under några tusen år. Under 41,000 årsregimen är interglacialerna mycket korta, alltså blir det inga stora rev. Däremot överlever naturligtvis korallerna och korallrevsekosystemen som sådana. De flyttar hela tiden uppför och utför havsbottnarna (havsnivån är ju ca 100 m lägre under istidsmaximum), men de stora atoller och barriärrev som finns i nutiden är något som uppstått under de senaste 6-7 mellanistiderna.
Och skulle havsnivån dra iväg mer än 5-10 cm per år håller jag med om att det vore oroande. Det är dock omöjligt eftersom det helt enkelt inte finns några så stora ismassor som kan smälta tillräckligt snabbt.
Hur snabbt nuvarande ismassor kan smälta återstår att se.
Jag har hittills haft respekt för dig som en kunnig debattör, men nu måste jag nog tyvärr börja betrakta dig som ett internettroll.
Jag tyckte det var intressant att du uppmärksammade artikeln och syftade så klart SVT i min kommentar om temperaturberäkning. Jag anar hur de har räknat ut temperaturskillanden. Man funderar på vad som krävs för att skapa lite alarmism utan att vara totalt ute och cykel sedan hugger man ett en lagom siffra med två decimaler ur luften.
Jag tycker att det är viktigt att balansera upp SVT:s ensidiga rapportering. Det ensidiga handlar i det här fallet om att man endast tar upp att koraller skulle vara hotade av värme och tycks undvika att ta upp en studie som visar att kyla kan orsaka mycket stor skada. Givetvis är jag medveten om att det i det ena fallet handlar om ett långt tidsperspektiv medan det i det andra fallet handlar om extremhändelser.
Men jag menar att SVT helt enkelt inte vill rapportera om en extremhändelse som beror på kyla eftersom man då riskerar att förvirra publiken till att tro att värmen som skall komma kanske inte gör det. Detta är (enligt mig) ännu en punkt där de tydligt visar att de inte ägnar sig åt att informera utan att påverka, dvs propaganda.
Eller är det något som är av uppfattningen att de inte skulle ha rapporterat om en extremhändelse där forskarna (efter studie) publicerar en granskad rapport som visar att koraller har dött pga värme?
Ljuger dom, skojar dom eller begriper dom inget?
Länk här: http://www.yr.no/nyheter/1.7834023
Det är ju i o f s inget nytt, men å andra sidan har ju uttrycket ”värre än vi trott” blivit ett skällsord som på något konstigt sätt tas som bevis för motsatsen… 🙂
Vad säger du Lena (och ni andra)
Ljuger dom, skojar dom eller begriper dom inget?
Länk här: http://www.yr.no/nyheter/1.7834023
Det är ju i o f s inget nytt, men å andra sidan har ju uttrycket ”värre än vi trott” blivit ett skällsord som på något konstigt sätt tas som bevis för motsatsen…
Uffeb #41,
Det är tydligen en väldig skillnad mellan denna norska studies resultat och det som den danska studien som nyligen publicerades i Science kom fram till. Den danska studien har jag diskuterat här:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/08/29/dn-ser-issmaltningen-i-arktis-som-ett-hot/
Jag skriver där om Andrew Revkin som bloggar om klimatet i New York Times och han skriver om Arktis:
But even as I push for an energy quest that limits climate risk, I’m not worried about the resilience of Arctic ecosystems and not worried about the system tipping into an irreversibly slushy state on time scales relevant to today’s policy debates. This is one reason I don’t go for descriptions of the system being in a “death spiral.”
När nu forskarna är så oeniga i frågan så skall det bli intressant hur Andrew Revkin reagerar på denna norska studie, om den kommer att påverka hans uppfattning eller inte. Revkin är noga med att verkligen följa forskningen så det kan vara en bra idé att se hur tar upp saken.