Svenska Dagbladet tar idag upp problemet med klimatkompensation i form av investeringar och handel med utsläppsrätter. När det gäller det förstnämnda alternativet är det svårt att få någon uppfattning om hur mycket pengar som verkligen går till miljöförbättring och hur mycket de olika organisationerna behåller själva.
Utsläppsrätterna har dock utan tvekan blivit ett bra sätt att tjäna en extra hacka. Svenska Naturskyddsföreningen köper till exempel en utsläppsrätt för 1 ton CO2 av EU för 250 kr och säljer den vidare för 450 kr. Vinsten används främst till att bekosta SNF:s opinionsbildningsverksamhet, skriver SvD.
På SNF:s webbsida står det följande:
”Om du köper en utsläppsrätt från oss kan den inte användas för att släppa ut växthusgaser och du gör därför en viktig miljöinsats. Samtidigt stödjer du vårt arbete med att minska växthuseffekten och att driva fram en tuffare klimatpolitik i och med att en del av summan är bidrag till föreningens klimatarbete.”
”I den summa som du betalar för en utsläppsrätt ingår själva utsläppsrätten, administration och ett bidrag till Naturskyddsföreningens klimatarbete. Bidraget består av överskottet mellan inköp och försäljning och varierar beroende på vad utsläppsrätterna kostar (eller minst 100 kronor).”
SNF:s så kallade klimatarbete går ut på att ”låsa” så många utsläppsrätter som möjligt genom att ta dem ur omloppet. Eller som SNF själva utrycker det:
”Genom att köpa en utsläppsrätt via Naturskyddsföreningen, minskar man möjligheterna för de företag som ingår i utsläppshandeln att släppa ut koldioxid. Effekten blir att priserna på utsläppsrätter ökar en aning, vilket i sin tur gör det mera lönsamt för företagen att investera i energieffektivisering och förnybara bränslen. En liten, konkret insats för klimatet.”
Med andra ord gör SNF själva noll och intet för klimatet. De håvar bara in pengarna och hoppas att någon annan löser problemet. Snyggt jobbat, SNF!
Visst är det så, Maggie.
Massor med sk NGOs är rent destruktiva för de mål de säger sig vilja uppnå. Tvärtom, de verkar mest finnas för att mjölka pengar ur aningslösa och från ’det allmäna’
Det gäller att komma ihåga att NGOs inte finns till för att råda bot på AGW. Utan helt tvärtom. AGW är en (falsk) teori som är uppfunnen av NGOs för att ge dem makt och pengar.
Lite väl tillspetsat kanske, Magnus S
Men visst är det så att massor med både NGOs, GONGOs och rena politiska organistaioner spinner AGW-hysterin allt de förmår för att få egna fördelar.
En gammal man som jag känner sig lite främmande för alla bokstavsförkortningar. NGO? GONGO?.
AGW vet jag vad det är dock och tror på det om än med ett ökande antal reservationer. Jag tror däremot inte på SNF:s aktiviteter. Möjligen kan man känna viss skadeglädje över att de motverkar sitt syfte. Mer vettigt är dock att de gjorde något praktiskt nyttigt för sin sak.
Låt politiker ha ensamrätt till åtgärder som motverkar sitt syfte. Det är deras specialité, uppövad till fulländning.
Redan på medeltiden förstod man att det gick att tjäna pengar på rädslan för jordens undergång. Då kunde man köpa syndernas förlåtelse genom avlatsbrev. Klimatkompensation är inget annat än en modern typ av avlatsbrev.
Bengt A: Det finns en uppsjö av förkortningar och de blir dessutom fler och fler. Även en halvgammal tjej som jag kan ha problem med att tyda bokstäverna.
NGO = Non-governmental organization
GONGO = Government-organized non-governmental organization (hur det nu går ihop)
Och The Climate Scam kan väl sägas vara MONGO = My Own Non-Governmental Organization 😉
🙂
GONGO: Governmental operated NGO, dvs som styrs och underhålls med skattemedel, ofta initierade av politikerna, men i syfte att se ut att vara en medborgarinitierad NGO.
AGW- Al Gore Warnings (eller är det Wailing eller Whining?)
MONGO: Maggies Orginial NoNonsens Gore-bashing Outbursts
Jonas N:
AGW = Against Global Wealth?
🙂
SNF skrev:
“Genom att köpa en utsläppsrätt via Naturskyddsföreningen, minskar man möjligheterna för de företag som ingår i utsläppshandeln att släppa ut koldioxid. Effekten blir att priserna på utsläppsrätter ökar en aning, vilket i sin tur gör det mera lönsamt för företagen att investera i energieffektivisering och förnybara bränslen. En liten, konkret insats för klimatet.”
Det här är förstås Orwellskt nyspråk, tragiskt om någon köper sådant dravel… så här står det egentligen:
”Genom att köpa CO2-avlatsbrev genom Naturskyddsföreningen, minskar man möjligheten för företag att nå lönsamhet i Europa. Effekten blir att allt blir dyrare och medborgarna fattigare, vilket sin tur ger företagen tre möjligheter; att lägga ner, att flytta till Asien med lägre miljökrav eller att försöka flytta över merkostnaden på konsumenten. En konkret insats för högre arbetslöshet, sämre miljövård pga mindre välstånd, pengar till SNF:s av medlemsförluster sinande kassa och ingen effekt för minskade utsläpp.”
Christopher E: 🙂
Off topic. Här är ännu en artikel med en massa felaktigheter:
http://www.arbetaren.se/articles/ledare20080715-2
Om någon orkar engagera sig…
Christoffer: På pricken! Och Maggie visar hur SNF köper annonser för att få verksamhet att snurra på. Annonser lär media vara i behov av, och kanske de därför skriver väl om dem, inte granskar dem och/eller skriver klimatalarmistiskt… Lite konspiratoriskt kanske?
Ska man starta en organisation som säljer klimatkompensations-kompensationer och arbetar för att hålla de nyttiga CO2-utsläppen uppe…
Nya Zeeland har The Carbon Sense Coalition, som började en artikel så här:
”The Carbon Sense Coalition today claimed that all government efforts to stop global warming and cut carbon dioxide emissions were anti-life and against the interests of mankind.”
…och efter argument avlutar den:
”A doubling of the CO2 content of the air would have insignificant effect on global warming but would have marvellous effects on plant (and then animal) life:
1. Growth rate of herbaceous plants would increase 30%
2. Growth rate of forest plants would increase 50%
3. All plants would be more tolerant of drought and heat Food production would need less land and less artificial fertiliser.
All of this magic can be achieved by allowing man’s activities to recycle more CO2 and water to the atmosphere. Why then are politicians taxing carbon and encouraging people to waste money on foolish schemes such as trying to bury valuable carbon dioxide in artificial and expensive carbon cemeteries?
The whole animal kingdom, including mankind, relies totally on plants to survive. Without grasses and cereals on land and plankton in the sea, most of mankind would starve.
All plants need moisture, warmth, and carbon dioxide to grow and flourish. Why then are we having hysterics because the earth is currently blessed with more than average of these three magic life sustainers?
Even the dumbest sheep in Australia knows that being warm, watered and well fed is better than being cold, thirsty and starving.
Maybe we should give sheep a vote?”
http://carbon-sense.com/2007/09/25/warm-watered-and-well-fed-is-better/
I samma artikel denna observation (min fetmarkering):
”…this generation of foolish politicians are the first in history to complain about the beneficial effects that have always accompanied the periodic but short warm eras that punctuate earth’s history.”
Jag är visserligen skeptisk till en hel del vad gäller klimatfrågan men brukar försöka gå någon slags balansgång mitt emellan. Magnus A tar emellertid upp koldioxidfrågan och avslöjar en okunnighet som han delar med åtskilliga. Koldioxid är nödvändigt för växter, ja, men det är ingen ofarlig gas. Nedanstående har jag skrivit vid ett tidigare tillfälle i min egen blogg och det kan vara värt att begrunda.
Gösta Wallin och talrika andra professorer, både emeretii och yngre, hävdar att koldioxid är ogiftigt. Som en i kommentar-sammanhang rätt vanlig pseudonym brukar skriva, totalt ogiftigt, vi skulle klara en mycket högre koncentration i atmosfären utan besvär, 200 ggr mer, typ.
Jag kan försäkra honom (eller möjligen henne ) att vi i händelse av en sådan koncentrationsökning alla skulle vara döda inom någon timme. 385 ppm x 200 = 77000 ppm, dvs 7,7 %. Koldioxidhalten i vår utandningsluft ligger kring 5% och när värdet i atmosfären når dit kan vi inte längre göra oss av med den koldioxid vi själva kontinuerligt bildar. Då stiger raskt halten kolsyra i blodet, pH i vävnaderna sjunker och livet flyr snabbt.
I själva verket är vi i farozonen vid långt lägre koncentrationer. Hygieniskt gränsvärde för 8 timmars arbetsdag går vid 0,5 % för människor, ett värde som lätt överskrides i dåligt ventilerade lokaler där många människor och/eller djur finns. Det är blott tretton gånger så mycket som vår nuvarande friska luft innehåller. Höns är känsligare än vi och har gränsvärdet 0,3 %. Pälsdjur brukar f ö avlivas med koldioxid.
När man dagligen läser ett antal artiklar i klimatfrågan snubblar man ideligen över häpnadsväckande uttalanden som t ex: Koldioxiden är ogiftig i sig. Att vi inte klarar höga koncentrationer beror på att den undantränger syrgasen, så det är brist på den vi far illa av.
Till bland annat den omtalade olyckan med vulkanisk koldioxid som dödade 1700 människor och mängder med kreatur i Kamerun när den bubblade upp ur kratersjön Lake Nyos en dag för bara 32 år sedan, har man kommit med denna förklaring. Den är helt fel. (En kommentator hävdade t o m att man hade blandat ihop koldioxid med kol(mon)oxid, vilket är lika fel det.)
Koldioxid undantränger naturligtvis en del andra gaser när den ökar till flera procent men det drabbar främst kvävgasen som är den största delen i luft. Blandar vi luft med t ex 5% koldioxid sjunker syrgashalten från 20% till 19 %, vilket helt saknar betydelse för vår andning. Koldioxid-döden sammanhänger istället med svåra störningar i kroppens metaboliska maskineri framförallt kopplat till rubbningar i pH-balansen. (i löst form är koldioxid som bekant en svag syra)
Det här är ett ämne som jag kan mer om än om förkortningar av olika slag. Alla växter mår f ö inte bra av koldioxid. Höga halter kommer f ö att sänka Ph i haven – det har redan skett om än i liten mån. Då löser kalk i kiselalger och andra små organismer, liksom kalkskeletten i koraller sig i vattnet. Det låter som en bagatell, men det kan jag försäkra att det inte är.
Det finns gott om klimatalarmister som är minst sagt prövande att läsa – särskilt de från olika miljöorganisationer, men det finns sannerligen också gott om skribenter från den skeptiska eller avvisande sidan som dillar om sådant som de inte har annat än dimmiga begrepp om.
Till Bengt Axmacher,
Du skrämmer upp Dig själv och andra med Dina katastrofspekulationer.
Faktum är att koldioxidnivån i atmosfären är självreglerande.
De dominerande vilseledda klimathypokondrikerna, som messmedia tacksamt utnyttjar för att minska sina sjunkande upplagor, döljer viktiga fakta om bl.a. att koldioxidbudgeten talar för en okänd sänka som för bort koldioxid motsvarande den mängd som mänsklig verksamhet släpper ut.
Meteorologerna bortser (eller vill inte veta/är okunniga) i sina datormodeller ifrån hur koldioxidens fysikaliska egenskaper i samverkan med naturlagar som termodynamik och gravitation reglerar koldioxidnivån.
För det första är jag inte rädd för någon katastrof och för det andra vill jag inte skrämma upp någon heller. Jag vill bara ha stopp på det här dillandet om att koldioxid bara är nyttigt och vi kan höja nivån i atmosfären hur mycket vi vill, det växer bara bättre, flickorna blir vackrare och jag vet inte allt nyttigt som kan hända då.
Koldioxid är nödvändigt för växtligheten och växtligheten är nödvändig för oss. Men det som är bra i en mängd kan vara sämre i en anan och direkt farligt i en tredje.
Skulle dock vara intressant att få veta vad det är för koldioxidsänka du pratar om. Nog har jag hört måga säga att vi oroar oss i onödan för koldioxidhöjningen och det kan kanske vara sant ett stycke till, men jag har hittills aldrig hört någon hävda att inte halten i atmosfären ökar.
Skulle vara mycket intressant att höra dels om hur termodynamiken kommer in i sammanhanget, men framförallt vad gravitationen betyder.
Bengt Axmacher har naturligtvis rätt i att mycket höga koncentrationer av CO2 är mycket onyttigt, ja rentav giftigt för många organismer.
Men jag tror de som talar om fördelar med högre CO2-halt (inklusive Magnus A) menar höjningar på några hundra ppm, eller kanske tusen (vilket är en vanlig nivå i kommersiella växthus). De talar inte om 10 000-tals mer ppm. Att fördubbla dagens nivå med nuvarande utsläppsfart skulle ta 150 år eller så. Oavsett politik är det väl osannolikt att vi fortfarande har övervägande fossila energikällor då, så någon CO2-dubbling från dagens nivå är väl inte att vänta ändå.
Livet på jorden mådde dessutom som bekant utmärkt tidigare även under CO2-halter på 6000-8000 ppm.
Bengt Alexander
Det är väl få här som talat om CO2halter i hela procenttal?
0,0385% är ju vad det rör sig om och den höjning av halten i atmosfären som diskuteras är 0,01% sedan slutet på 1800-talet. De flesta som instämmer i denna bloggs budskap tror väl att vi står ut med ytterligare 0,01-0,02%.
Det skulle vara intressant att höra vilka växter som riskerar att slås ut av en sådan höjning. Kan du förtälja något om det?
Korallreven håller på att förtvina har vi läst. Det skulle då bero på dels den ”katastrofala” temperaturhöjningen i havet, och på vår tids lägre PH-värde däri.
Men korallreven har väl existerat under betydligt varmare perioder och även under förhållanden där CO2-halten varit högre?
Kanske kan du upplysa lite även om detta?
mvh Börje
Bengt Axmacher heter du ju. Ber ödmjukast om ursäkt.
mvh Börje
Börje, det finns två olika mekanismer som växter använder för fotosyntes. C3 som är enklare men som är sämre på att ta upp koldioxid och C4 som är en anpassning till senare tiders lägre koldioxidnivåer. Höjer du halten så gynnas C3-växter på C4:s bekostnad. Exakt vad det får för konsekvenser är svårt att sia om, ekosystem är så oerhört komplexa.
Korallreven och hotet mot dem diskuterades tidigare här:
https://www.klimatupplysningen.se/2008/07/04/las-dagens-di/#comments
Visst har vi långt kvar till koldioxidhalten blir direkt farlig för hälsan. Men det är trist med allt snack om att koldioxid är ogiftigt.
Vårt hygieniska gränsvärde är det värde som vi inte skall behöva exponeras för mer än högst 8 timmar (enligt arbetarskyddslagen). Om vi skulle leva med det ständigt kan man förvänta sig påtagliga effekter på mänsklig hälsa. Ett rimligt gränsvärde för konstant exponering skulle därför behöva vara avsevärt lägre än så. Jag vågar mig på att gissa på trakten av 0,1 till 0,2 %. Möjligen tycker jag att det kunde vara motiverat med försök att se hur vi klarar det under längre tid. ( Det är 3-5 gånger mer än vi har i luften idag.)
Att koldioxidnivån genom pH-störningen är orsak till koralldöd är mycket troligt. Att det inte behöver ha hänt under andra värmeperioder är väl tämligen klart. Säkerligen är det solen som har stått för flertalet tidigare värmeperioder och inte någon koldioxidstegring. Långsamma förändringar ger f ö koraller och även andra djur förmåga att evolutionärt anpassa sig. Men skulle klimatet fortsätta uppåt med en ökning liknande den vi haft under 1900-talet så finns det inte tid för sådan anpassning.
Enligt borrkärnor från isen i Antarktis är det flera hundra tusen år sedan vi var uppe i de nivåer som vi har just nu. Men går vi längre tillbakas än så har värdena naturligtvis varit mycket högre än så. Inledningsvis, för sådär en 3-4 miljarder år sedan, bestod atmosfären av i huvudsak koldioxid och metan. Syrgas torde ha saknats nästan helt. Djurliv var inte möjligt och fanns inte heller, men cyanobakterier lär ha börjat sin verksamhet och det är tack var dem vi så småningom har fått en atmosfär präglad av syrgas. Det är som bekant en mycket reaktiv gas som är självförstörande, dvs den hittar nästan alltid något att oxidera snabbt eller långsamt. Nyproduktion av syrgas kan i princip endast åstadkommas av levande celler: växtceller eller cyanobakterier. Djurliv kan inte finnas innan det finns försvarliga mängder syrgas. Vi känner inga andra planeter än vår egen som har en atmosfär präglad av syrgasens närvaro. Det skulle vara mera passande om skeptikerna ville kalla syrgasen för livets gas. När vi hittar en planet med syrgas i atmosfären har vi också säkert hittat vår första medresenär i universum med liv ombord.
Koldioxid finns i massor i nästan alla planeters atmosfär, Venus och Mars för att nämna de mest uppenbara. Inte finns det liv för det! Därför tycker jag inte heller man skall kalla koldioxid för livets gas.
Bengt, du har gjort din poäng, och har givetvis helt rätt:
CO2 liksom filmöljk mm är giftiga. Det är bara en fråga om dosering. Jag tror alla håller med dig där.
Koralldöd låter som ännu en av alla dessa mediaskrönor, jag tror inte en sekund på att måttliga ändringar i pH skulle orsaka massdöd. Naturen är helt enkelt inte beskaffad så.
Utsläppsrätter lika idiotiskt som bilsatt man betalar för att köra in till STHLM.
När skall folket resa sig och skrika NU FÅR DET VARA NOG!
Lennart
Ja nu får det vara nog! Jag vill inte längre vara med och betala för vad andra smutsar ner. Polluter Pay Principle måste tillämpas ännu mer än vad den redan gör i samhället!
Men Geoffrey, jag är helt säker på att du faktiskt vill dra nytta av allt det andra jobbar ihop och kan erbjuda dig.
Den där attityden:
’Jag vill inte betala för … men jag har rätt att få …’
är tyvärr alldeles för utbredd. Och du kan vara förvissad om att de som låter så inte alls är så miljövänliga som de inbillar sig. Oftast lever de på andras slit, och tror att de skonar miljön genom att någon annan får göra skitgörat och jobba ihop till deras försörjning.
Jag tycker det finns en mycket bättre princip:
Pay for what you aquire with your own earnings!
(Och jag tror att det alternativet är mycket miljövänligare än en herrans massa politiker som vill ålägga andra PPP mm)
Jonas, konsekvensen av PPP är att alla varor och tjänster som orsakar miljöförstöring blir dyrare. Du betalar fortfarande för vad du får. Skillnaden är att detta pris inkluderar miljöförstöringen så att det inte är lönsamt för producenter att skyffla undan kostnaderna på alla andra genom att inte ta vara på sin skit. Om du är emot PPP så är du för en smygsocialism där folk skall tvingas lida för andras föroreningar vare sig de drar nytta av dess produkter eller inte.
Vad du tror eller inte tror om koralldöd är av noll och intet värde om du inte kan komma med sakliga argument för det.
Thomas
’smygsocialism’? Nu får du väl ändå ge dig! Du blir ju bara mer och mer absurd.
Angående PPP: Det är dels omöjligt att säga vad som är en varas ’miljöförstöring’, hur sådan skall mätas jämföras och tillskriva olika saker, vilket öppnar för oändliga mänder politiskt/idiotiskt godtycke. Men dessutom är det idiotiskt att betala pengar till någon som inte löser det problem man säger sig vilja hantera.
Saker skulle (då de fortf behövs, som bilen) användas ändå, dvs miljöpåverkan skulle finnas kvar, med huvudsakliga effekten att allt blir dyrare, både för brukare och ’drabbade’. (*)
Och Thomas, tro mig: Folk har en jäkla ’nytta av’ att också andra går till jobbet och producerar varor mm!
Hela idén med att betala för någon icke-nyttighet, dvs som ’straff’ är ett fullständigt feltänk. Då är det mycket bättre att lagstifta om att den saker som tekniskt går att göra (i miljösyfte) görs tvingande, tex katalysator, eller bilskrotning mm.
Angående:
”Vad du tror … är av noll och intet värde [utan] sakliga argument”
Jaha, du menar som med din och andra AGW-alarmisters försäkran om att det minsann är CO2-halten som styr klimatet trots allt!?
😉
Men angående koraller är mitt ’sakargument’ att de funnits länge och finns kvar.
(*) Ett alldeles utmärkt exempel på vad jag menar vore en koldioxidskatt, eller handel med utsläppsrätter: En politiskt godtyckligt vald, påstådd miljöbelastning, följt av avgifter till de politiker som hävdat detta, ingen märkbar effekt vare sig av ’miljöpåverkan’, folks beteende, eller nytta för pengarna. Bara kostnader och långsiktigt sämre funktion i samhället!
Jonas, många utsläpp går att mäta alldeles utmärkt och det går därmed att ta betalt för dem. Betalningen blir dels en form av skadestånd som via staten sprids ut till de drabbade* (i form av att man behöver ta ut lägre skatter på annat. Inte idealt men en rimlig approximation för att slippa oändlig byråkrati) och dels innebär högre kostnad lägre föroreningar. Du kanske inte tror priset påverkar, men läs då t ex i dagens SvD hur efterfrågan på SUV:s närmast har kollapsat.
Du bekräftar sedan din socialistiska syn genom att som alternativ till denna marknadsmekanism vilja införa tvingande detaljreglering via lagar. Inte för att det alltid är fel, ibland är regleringar bättre, men i andra fall är prissättning effektivare. Det är för komplicerat att skapa detaljregler för allting.
AGW baseras på vetenskap, inte på tro, att du sen inte orkar läsa denna vetenskap får stå för dig. Du var inte involverad i den tidigare diskussionen om koraller som jag länkade till. Har du några kommentarer till den i efterhand?
* I motsats till vad du tror går ju inte pengarna från miljöavgifter till politikerna.
Efterfrågan på SUV:ar kommer snart att öka igen…. 😉
Ja du, Thomas, du beskriver en statlig byråkrati av precis det snitt som grasserat och expanderat i socialistiska ’experiment’. Och jag finner din övertro på allt gott som staten skall kunna och faktiskt åstadkomma både lite lustig och beklämmande.
Att staten ’sprider ut’ till dom drabbade är ju fullständigt nys. Kolla tex trängselskatten. Den kostar brukarna, den fördyrar samhället, och den går med underskott även från statens utgångspunkt.
Dessutom visar du din okunnighet angående marknad/solcialism: En tvingande makt som säger ’betala mig ifall du vill utföra detta’ är ingen marknadslösning. Det är tvärtom en socialistisk idé att beskatta utan att erbjuda värden för dessa medel, men (vilket socialister alltid har varit bra på) genom att klä den ambitonen i nya ord i opinions/retoriskt syfte.
Och det är klart att priset påverkar (jag tror inte att SUVars popularitet bara beror av detta, det går mycket mode i sådana ting. Och ärligt talat är nyttan med en SUV obefintlig i staden om man bortser från just ’apperance’)
Däremot tror jag inte att bilkörandet minskar speciellt mycket, eller att stål- eller massaproduktion minskas pga sk ’PPP-straffavgifter’, sådana fördyrar bara och pengarna åstadkommer (i stort sett) aldrig vad dom ursprungligen togs ut för.
Hela tanken om att vi skall skynda på utvecklingen genom att göra det svårare/dyrare är ett gammalt och rejält feltänk (som just kommit från vänsterhåll).
Och nej, det är inte alls lätt att kvantifiera vilka miljökonsekvenser vissa utsläpp påstås ha (CO2-frågan är ett lysande exempel).
Framför allt: Jag är emot att beskattning som straffmetod om där inte finns verkliga kostnader (med motsvarande nyttighet) knutna till just den belastningen. I det senare fallet skulle jag inte ha några större problem med det.
Jag följde inte någon koralldiskussion. Korallreven är vackra och är hotade i kvällpressen med jämna mellanrum. Största belastningen tror jag är rent mekaniskt slitage pga av för mycket turism.
Och jo, jag läser just på om AGW, och har ännu inte hittat någon som på egen och solid vetenskap hävdar att CO2 driver klimatet. Däremot en herrans massa papers som utgår från den hypotesen och bygger nya på den.
Jag bor på västkusten. Angående polluter-pays, jag tycker de som bygger och stödjer vindsnurror ska betala för den skada de åstadkommer på naturen här. Och jag jag som är drabbad ska kompenseras med hjälp av dessa pengar.
Pengar kan inte betala en förstörd naturupplevelse, men är i alla fall plåster på såren.
Christopher E
Nej det tycker du inte alls (om att du vill ha betalt för vindsnurrors närhet)!
🙂
Du tycker nog snarare att man inte skall subventionera dylika symbolprojekt (som inte skulle bära sig utan massivt skattepenainflöde)
Du har så rätt, Jonas. Du känner mig väl, tydligen… 😉
Inga pengar i världen kan kompensera förlusten av naturens skönhet längs kuster och på fjälltoppar.
Jag ville naturligtvis bara sätta fingret på en öm punkt; att de som tycker förorenare ska betala också vill vara de som definierar vad som är förening.
Väck med subventionerna, så löser det sig själv.
Bengt
Koldioxidsänkan finns i utfällning av karbonater på havets botten. Se kretsloppet på sidan 7 i följande dokument av Göran Peterson, professor i kemisk miljövetenskap på CTH:
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/65848.pdf
Chistopher E
Vindsnurror klassa som miljöfalig verksamhet enligt miljöblaken och ger därmed möjlighet till ersättning om du lider skada av dom (inte bara fysisk skada).
Jag tackar för den informationen Geoffrey! Jag hyser dock inte mycket hopp om ersättning. Jag har överklagat ett marint vindkraftsprojekt till miljööverdomstolen och fick svaret att tre av fyra ledamöter ansåg att 150 km höga snurror varken syns eller hörs på ca. 6-7 km avstånd (och jag är därför inte sakägare)! Det är väldigt underligt, för jag ser tydligt en grupp betydligt mindre kraftverk på landsidan på dubbla avståndet från min bostad… jag måste nog uppsöka ögonläkare. Vilken sorts läkare miljö-inkvisations-överdomstolens ledamöter borde besöka ska vi bara inte tala om…
(Den fjärde ledamoten, den ende med formell teknisk kunskap i ämnet, reserverade sig mot beslutet.)
Men Christopher då,
Staten och alla des otaliga tjänare i alla dessa otaliga myndigheter och nämnder vill ju bara människornas bästa!
Det är ju det vi har dem till! Att ordna så att allt blir till det bästa för oss undersåtar, alltså!
Varför inte bara slappna av och låta dig omhändertas?
Och låta dig svepas med av den varma goa känslan av höra till samma fina gemenskap …
😉
Christopher, här har jag trott att en rymdhiss måste byggas vid ekvatorn, men dina 150 km höga vindsnurror är i alla fall en bra start. Snacka om ”tall tale” 🙂
Haha, touché, Thomas. Tack för rättelsen! Dela med 1000 så blir 150 m bra. Nästan värt att skriva fel för den fyndiga ordvitsen du kom med! 🙂
Nästa generations vindkraftverk som Sverige planerar sätta upp, b.la. utanför Halland, har en kapacitet på 6 MW. Det gör att de blir nästan 200m höga. Det är uppgraderade Enercon E112 och de testas redan.
http://www.treehugger.com/files/2007/04/worlds_largest_6.php
Här finns små filmer om hur det kan komma att se ut :
http://www.favonius.se/skottarevsproj.php
Det finns många sätt att förstöra miljö på!
Christopher E
Sakägarbegreppet är oerhört tilltrassalt i svensk miljörätt. Men rent principellt så fattade miljööverdomstolen i detta fall ett felaktigt beslut om det så att din lnadskapsbild påverakdes betydligt av vindkraftverken.
Det finns också möjlighet att överklaga beslut med hjälp av ngn natur-/miljöorganisation (såsom naturskyddsföreningen). Dom kan alltid kalla sig sakägare vid dessa situationer.