För ett år sedan skrev jag ett inlägg om att vi kanske skull se 20-talet som kärnkraftens decennium. Det är väl lite tidigt att ropa ”var var det jag sa” men vi kan i alla fall konstatera att året som gått är en bra början. Gör vi ett svep världen över så hittar vi mängder av exempel på att kärnkraft står inför en förändring och att att kräftgången sedan Fukushima nu är över. Det enda som kommer hända i en avkrok av norra Europa är väl att politiska partier kommer peka fingret åt varandra och hävda att de minsann alltid varit för kärnkraft. Att det skulle leda till något konkret skall vi nog inte förvänta oss men som tur är så bryr sig inte resten av världen så mycket utan kommer fortsätta att skörda frukterna av teknikens framsteg.
Vad händer i Kina
I ett svep runt världen så måste man nog börja i Kina. Landet har de senaste åren seglat upp på en andraplats bland de länder som producerar mest el från kärnkraftverk. De har idag 51 reaktorer i drift och 18 under byggnad. Om några år kommer de gå om USA i produktion och det är nog bara början. Kina har vuxit så snabbt att landet sedan några år är en stor importör av kol och det finns nog goda skäl till att Kina inte vill vara beroende av goda relationer med Ryssland eller Australien. Kinas växande behov av energi kommer att komma från utbyggd kärnkraft; Kina kommer under detta decennium gå om USA som största kärnkraftsproducent och 2035 är planen att ha 180 GW installerad effekt (USA har idag ca 95 GW).
Det som gör utvecklingen i Kina extra intressant är den bredd de nu har inom kärnkraftsteknologi. I början på året så kopplades det första kraftverket av typ Hualong One upp på nätet och nu i dagarna laddades den andra reaktorn. Ytterligare åtta är under byggnad och sex reaktorer är i planeringsstadiet i Kina. Hualong One går även på export och en variant är under utvärdering för att byggas i Bradwell England. Reaktorn är en Gen-III+ tryckvattenreaktor på 1200 MWe dvs storleksmässigt som Forsmark 3. Vi kan räkna med att det kommer färdigställas en till två Hualong One reaktorer om året de närmaste åren och det dröjer nog inte länge fören vi ser tre till fyra reaktorer som varje år kopplas upp på nätet.
Hualong One är inte den enda stora reaktorn som byggs i Kina, det finns flera andra typer men Hualong One är nog den mest avancerade. Det intressanta bland de övriga reaktorerna under byggnad är de som utvecklar ny teknik. Under hösten har två högtemperatur-gaskylda, HTR-PM, reaktorer startat. Till den som ivrigt påstår att det ännu inte finns några fjärde generationens reaktorer kan man bar peka på dessa två reaktorer. För den framtida utvecklingen är de högintressanta då de är relativt små, ca 100 MW, och tack vara sin höga temperatur kan användas inte bara till effektiv elproduktion utan även industriella tillämpningar , avsaltning mm. Vid Shidaowan, där de två reaktorerna nu byggts, planeras ytterligare 18 enheter. Det pågår även arbete att på andra ställen bygga kraftverk med sex enheter var som då skulle ha en effekt på 650 MWe dvs som halva Forsmark 3.
HTR-PM är inte Kinas enda mindre reaktor. I somras godkändes bygglovet för den första ACP100, en tryckvattenreaktor på 125MWe. ACP100 kallas också Linglong, lilla draken, och om det kommer byggas en handfull stora drakar, Hualong, varje år så kommer det byggas dussintal av den ”lilla draken” när den första prototypen väl är färdig.
Som om det inte vore nog med nya reaktorer så färdigställdes arbetet med en liten toriumreaktor i höstas. Reaktorn är bara ett experiment men det visar på den bredd som finns i Kina vad gäller kärnteknologi. I väst världen råder det ingen brist på företag som inget hellre vill än att bygga en toriumreaktor men som saknar kapital och/eller tillstånd; i Kina så bygger man helt sonika en reaktor för att lära sig mera. Det är nog en lågoddsare att Kina kommer ha kommersiella toriumreaktorer i drift innan det ens finns någon som är godkänd för konstruktion i väst.
… och i väst
Även om vi av svenska politiker ständigt får hör att kärnkraft är för dyrt så pågår det konstigt nog rätt mycket utanför landets gränser. Vi behöver bara titta på andra sidan Östersjön för att där glädjas åt att Olkiluoto 3 nu laddats och att provdrift inletts. När kraftverket tas i full drift i början på nästa år kommer det att producera lika mycket el som halva den Svenska vindkraftsindustrin. Det är då produktion 24-7 och inte då det råkar blåsa. Om tjugo år då vindkraftverk står övergivna i det svenska landskapet kommer Olkiuoto 3 bara vara i början av sin livstid. Den konstrueras idag med en garanterad livslängd på 60 år men kommer med all sannolikhet att få det förlängt till både 80 och kanske till och med hundra år.
Det mest intressanta som händer i väst är dock att det verkar som om byggandet av små modulära reaktorer kan ta fart när som helst. GE-Hitachis reaktor BWRX-300 är snart igenom den amerikanska tillståndsprocessen och blev vald av det kanadensiska kraftbolaget Ontario Power Generation som den reaktor de skall bygga. Det kanadensiska kontraktet är en fjäder i hatten för GE-Hitachi vilket de kommer att peka på i framtida förhandlingar. GE-Hitachi har under året fortsatt ett samarbeten i Polen där privata Synthos Green Energy planerar att bygga sex reaktorer; även Fermi Energia i Estaland har visat intresse för BWRX-300. Vattenfall är faktisk med på ett hörn i Estland men tjänare naturligtvis mer pengar på att stänga ner svensk kärnkraft än att bygga nytt, så det lär nog dröja innan vi ser något positivt ur svensk synvinkel från det projektet.
En annan aktör som nått framgång under året är brittiska Rolls Royce som säkrat investeringar på storleksordningen två miljarder kronor för utveckling av deras modulära tryckvattenreaktor UK SMR. Den brittiska staten sköt i november till lika mycket och det konsortium som Rolls Royce bildat planerar att kunna bygga ett dussintal reaktorer i Storbritannien. NuScale som fick sin reaktor godkänd förra året har nu ett avtal med UAMPS om att bygga ett kraftverk med sex reaktorer. Det är visserligen hälften av de tolv som de hade hoppats på men det visar å andra sidan den flexibilitet som NuScale erbjuder. NuScale erbjuder nu kraftverk under namnet VOYGR med tolv, sex eller fyra reaktorer.
Även Fransmännen hakar på tåget och annonserade i november ett satsning på mindre modulära kraftverk. President Macron annonserade att Frankrike skulle satsa på att ta fram nya modulära reaktorer och franska EDF har redan en reaktor, Nuward, på ritbordet. Frankrikes flaggskepp är annars EPR, samma modell som byggs i Olkiluoto, och det statliga franska energibolaget har föreslagit att sex nya reaktorer skall byggas; ett beslut kan komma inom kort.
I teknikens framkant
BMRX-300, UK SMR och NuScale, Nuward och ACP100, är alla exempel på traditionella vattenmodererade termiska reaktorer om än i mindre skala. Dessa har naturligtvis ett försprång i och med att de har årtionden av erfarenhet att vila på och att all infrastruktur för bränslehantering finns redo. De tekniska mer avancerade lösningarna, som kinesiska HTR-PM, har naturligtvis lite mer uppförsbacke men även här har vi under året sett en glädjande utveckling. Bill Gates TerraPower som i fjol fick pengar till att tillsammans med GE-Hitachi bygga en natriumkyld reaktor har valt att förlägga den till Wyoming. X-Energi, med sin gaskylda TRISO-reaktor, har ingått ett samarbeta med Energy Northwest i Washington om ett bygge av deras reaktor. I Kanada har Ontario Power Generation och Ultra Safe Nuclear Canada gått vidare i tillståndsprocessen och räknar med att ha en reaktor klar 2026. Även den reaktorn använder TRISO-bränsle och lägger vi där till att Kairos Power, som också använder TRISO-bränsle, slät ett avtal om att bygga en demonstrationsreaktor i Tennessee så kan man säga att bränsletypen har vind i seglet. Den som tvivlar kan ta och läsa på lite om den kinesiska HTR-PM och se vilket typ av bränsle den använder.
Bland mina egna favoriter kan jag glädjas åt att Moltex Energy passerat den första licensieringsfasen i Kanada och även öppnat ett lytt labb i Storbritannien. Moltex samarbetar med NB Power och planerar ha en så kallade avfallsförbrännare, ”wasteburner”, klar i början på 30-talet. Vi kanske skall lägg in en beställning på några sådana i stället för att dividera om hur länge en kopparkapsel kan klara sig under Östersjön.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Äntligen någon som pratar lösningar på den energikris som i Sverige skapats av en regering som stuckit huvudet i sanden medan maniskt framfört att den svenska storstilade lösningen är utbyggnad av elintensiv förbrukning samtidigt som man lägger ner tillförlitlig elkraft.
Vi kan bara hoppas på att vinterns elpriser kan bidra till en tillnyktring hos svenska beslutsfattare innan vi som nation rutschat ner till till division 5 som välfärdsstat – eller ännu lägre …
Det inger hopp at läsa artikeln. Även om viss oro sprider sig i kroppen att det är Kina som leder loppet.
De som är så övertygade om att fossil energi måste bort eller åtminstone halveras för att Parisavtalet ska hållas behöver inse att en reaktor motsvarande Hualong One’s effekt behöver startas varannan dag från och med idag till 2050.
Nobelpristagaren Klaus Hasselmann tror att vind- och solkraft kan vara lösningen. Kan han räkna?
Men han ser ju ljust på framtiden för han tror på Gretagenerationen sa han i TV-intervju.
Tack för denna upplysande uppdateringen Johan M.
Kinas framfart påminner om vår egna under 1960-1970 talet.
Då satsades och byggdes vår kärnkraft upp under kort tid och med olika lösningar. Allt för att komma bort från oljeberoendet.
När kommer första pråmen med ett färdigt kärnkraftverk att ankras upp i Stockholms hamn?
Dagens elprissituation kan kopplas till gaspris och EUs kostnader för utsläppsrätter-allt skapat av politiker.
Lite orättvist för Svenska elkunder eftersom vi betalar för utsläpp som inte sker!
#3 Lasse
Helt riktigt, det påminner mycket om den svenska utveckling på 70-talet och det sätter lite fingret på hur snabbt det kan gå. Lilla Sverige som då hade 7-8 miljoner innevånare byggde 12 reaktorer som sattes i drift -72 till -85 dvs nästan en om året.
Hur många reaktorer kommer byggas i Kina som har en miljard innevånare. Visst är Kina i stort ett fattigt land men faktum är att BNP per capita i dag är lika stor som den Sverige hade på 70-talet.
https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?locations=CN-SE
Om man tycker att Kina utvecklas oroväckande snabbt så har man ännu bara sett inledningen.
Bra
Dessa dagar behöver man läsa något uppmuntrande som detta. Kanske finns de hopp ändå bortom dagens svenska hopplöshet.
Strålande Johan! Trösterik läsning och i bjärt kontrast till vad Andreas Regnell, strategichef på statliga Vattenfall nyligen (11/12) framförde i en SvD-artikel: Vattenfall nobbar storskalig kärnkraft | SvD
https://www.svd.se/vattenfall-nobbar-storskalig-kärnkraft
Han påstår rakt upp och ned ang SMR: ”Det är inte fjärde generationens reaktorer, som använder slut på bränslet. De finns inte ännu.”
Så hur kan han påstå något sådant? Var får han sådana uppgifter ifrån? Kommentarer?
China shows us the path to the nuclear future
12.10.2021
Utdrag:
”This experimental nuclear reactor will use thorium as fuel. China could become the first country to have the opportunity to commercialise this technology.”
”Thorium has a low cost, around €250,000 per tonne, or €0.029/electric MWh. Compared to uranium, at about €10/electric MWh, thorium would be around 350 times cheaper per electric MWh produced.”
”It also has the potential to generate a much smaller amount of very long-life radioactive waste than conventional reactors. The total volume could be about 35 times less than conventional reactors to produce the same amount of energy.”
”There is another advantage: this type of reactor does not need to be built close to waterways.”
”According to Nature.com, the Chinese reactor will use fluoride-based salts.”
”According to Jiang Kejun of the Energy Research Institute of the National Development and Reform Commission in Beijing, this type of reactor is one of the “perfect technologies” that should help China achieve its goal of zero carbon emissions by 2060.”
”If successful, China is considering mass production, which could start as early as 2030.”
https://www.europeanscientist.com/en/features/china-shows-us-the-path-to-the-nuclear-future/
Mvh,
Kan någon förklara den uppflammande acceptansen av små kärnreaktorer, SMR ? Är det för att de är små och näpna ? Safety first, och säkerheten på de stora ”brutala” centralerna som Olkiluoto 3 är ju rigorös: åratal av tragglande med säkerhetsföreskrifter, stängsel och taggtråd, beredskap att klara en nine-eleven träff, långt från bebyggelse osv.
Kan man nå denna hypersäkerhetsnivå med de små kärnreaktorerna som i större antal placeras här och där i terrängen i vardagsmiljön ?
Eriksbo, huvudet på spiken! Så små och näpna att de kan placeras nära befolkningscentra!! Ja, om världen inte är ond så är den i alla fall godtrogen.
#8 Eriksbo
Har samma undran. Som jag förstått så har de amerikanska kärnkraftsbolagen (Exelon / SC) annonserat att de ser ett problem med SMR – just att de kräver samma säkerhetsarbete/organisation som en stor reaktor.
Min bild är att huvudintresset för SMR kommer från militären. T.ex. försörja en bas på en ö.
#6 Anders
Super Phenix i Frankrike var en breeder reaktor som gått i ”kommersiell” drift. Stoppades p.g.a. av anti-kärnkrafts aktivister. Det finns fler breeders, men huvudsakligen militära.
#8-10,
Men vi har ju förbränningsstationer, kemiska fabriker, fjärrvärmeverk och en massa annat som kan vara farligt i vår närhet. Varför skulle små kärnkraftverk vara värre, eller svårhanterligare?
Det finns flera decennier med erfarenheter av SMR i ubåtar, hangarfartyg och isbrytare.
SMR har en väldigt trevlig egenskap att de blir lättare att kyla passivt pga att volymen skalar som kuben och area i kvadrat. Sedan har de ofta inte någon vattenfylld tryckkärl.
Det gör att de kan bli billigare att tillverka samt mycket säkrare. Sedan missar man så klart en del stordriftsfördelar. Det finns och jobbas på många lösningar i världen och finns en stor förbättringspotential. Tänk att vindkraften är i generation ”1000” och kärnkraften gen 3. Det kommer ske stora förbättringar de närmaste 50 åren.
#11 Ingemar
Det är absolut hanterbart. Problemet är kostnaden. Som jag förstått så blir det en ”säkerhetskostnad” per enhet (oberoende av storleken). Utslaget per MW så blir säkerhetskostnaden för en SMR högre än för en stor reaktor.
Jo, militära fartyg har redan ”små” reaktorer. Dels tål ju militären rätt mycket kostnader, sen vet jag inte om de har samma administrativa säkerhetskrav som civila anläggningar.
Personligen tycker jag det är en mycket bra lösning med mindre reaktorer, men jag undrar om sådana kommer överleva den administrativa grottekvarnen som omger kärnkraftsindustrin.
Small Modular Reactors: Challenges and Opportunities
https://www.oecd-nea.org/upload/docs/application/pdf/2021-03/7560_smr_report.pdf
Mvh,
11 # Ingemar
Läget är som du säger. Men i kärnkraftsfrågan har allmänhetens säkerhetskrav sedan länge svävat bortom det rationella. Kärnbränsle ska kunna uppbevaras 100 000 år minst, två gånger den nutida människans stund på jorden osv. Flaggandet med små reaktorer verkar så besynnerligt lättvindigt när ängslan för ”vanliga” kärnkraftverk är stor utom alla proportioner.
Isen måste brytas! Vi måste byta ut alla svagsinta politiker och ledare, vilka ryggar för en oundviklig teknisk utveckling. Vi lever farligt om vi halkar efter omvärlden i utveckling och speciellt på energiområdet, där dess produktion är helt avgörande för samhällets välstånd och hållbarhet. Kärnteknik i alla former är den oundvikliga framtiden och borde därför genomsyra all naturvetenskaplig utbildning. Men även som introduktion genom grundskolans stadier.
#8 Eriksbo
Jag ser nog två fördelar med små modulära reaktorer. Den första är inte teknisk utan mer ur projektperspektiv. En mindre reaktor kräver mindre kapitalkostnader, har en kortare byggtid och (när man väl har byggt några) mindre osäkerhet. Alla stora projekt, i alla fall i väst, verkar ha ett inneboende problem vare sig det gäller en tunnel i Hallandsåsen, bygge av Karolinska eller förbifart Stockholm. Stora projekt har en tendens att i slutändan kosta det dubbla; kan man komma bort från det problemet är mycket vunnet.
Det andra är att flera av de små reaktorerna är inherent säkrare eftersom de kan klara sig utan aktiv kylning. Detta gör att det är en mindre del av ett kraftverks som måste säkerhetsklassas. I en stor Gen-III reaktor så måste snart sagt varenda bult vara säkerhetsklassad eftersom det är en del i ett säkerhetssystem. Dessa kraftverk är naturligtvis mycket säkra men det är till en kostnad.
#14 Eriksbo
Håller med om att säkerhetskraven på stora kraftverk är bortom alla proportioner och att begrava bränsle i hundratusen år är löjligt. Dock så ser jag inte att detta kommer att ändra på sig i brådrasket. Det kommer naturligtvis en dag då vi inte tänker närmare på om ett kraftverk drivs av uran eller eldas med grot men det lär nog dröja.
#13 JonasW
”Som jag förstått så blir det en ”säkerhetskostnad” per enhet (oberoende av storleken). ”
Det finns säkert en del säkerhetskostnader som inte är beroende av storleken men mycket är och en del kostnader kanske är kvadratiska med storleken.
Ta en kub med sida 1 enhet. Den har en yta på 6 kvadratenheter men en volym på 1 kubikenhet. Antag att detta är en modell av en kärnreaktor där dess effekt är proportionell mot volymen. Antag att 6 kvadrat enheter är fullt tillräckligt för att ventiler effekten av en volymenhet – passivt säker.
Vad händer om vi bygger en reaktor med sidan 2 enheter? Dess yta blir fyra gånger så stor med dess volym blir åtta gånger så stor – ytan räcker inte till för att ventilera bort effekten – aktiv kylning krävs.
Det är naturligtvis en förenkling att reducera ett kärnkraftverk med en kub men det är lite vad det handlar om. Små reaktorer har betydligt enklare att göra sig av med värme om så skulle krävas vilket gör att säkerhetskostnaderna kan minskas betydligt mer än den minskade effekten.
ahh, såg just Patrik Hollmans svar
SMR Små Modulära Reaktorer. Finessen med små är ju att de kan serietillverkas i fabrik. Det bör ju sänka priserna / MW och med standardiserade typgodkännanden bör ju tillståndsprocesserna bli mycket kortare. Modulära innebär att de kan byggas på med flera enheter. När reaktorer med omöjlig härdsmälta finns kan de väl placeras där de behövs.
Det är konstigt att de som är mest övertygade om att fossila bränslen måste bort absolut inte kan tänka sig kärnkraft, som är det enda som rimligen skulle fungera.
Vi får vara tacksamma att fusionsreaktorn i vår närhet är så stor. Den måste ju göra av med sin energi, visserligen är inte själva energiproduktionen så imponerande (ungefär som en gödselstack per volymsenhet), men eftersom den är så stor så har den problem att bli av med sin värme. Vi får ju en liten del av denna — tack för det
#20 Evert
Behöver de serieproduceras på fabrik?
Det borde räcka att delarna byggs på fabrik och slutmonteras på plats. Med standarddelar räcker det med typgodkännande ungefär som med flygplan och väderkvarnar.
Tips
Studio Axess 2021 – kärnfysikprofessor Jan Blomgren – Vindkraftsutbyggnaden ökar risken för nedsläckningar av elnätet. Mycket bra program !
https://www.youtube.com/watch?v=NU4LEJ4NTJE
#19 Johan Montelius
Westinghouse AP 1200 och efterföljarna kinesiska Hualong One och ryska VVER d.v.s. stora reaktorer av gen 3+ har ju också passiv säkerhet under ett antal dygn efter en störning. För t.ex. AP 1200 krävs därför ingen säkerhetsklassad elkraft eller system med pumpar eller fläktar för kylning. AP 1200 får då halva antalet komponenter jämfört med en gen 3 reaktor. Kylningen till omgivningen görs med konvektion till omgivningen i luftspalten mellan de dubbla reaktorinneslutningsväggarna.
#23 Ja han var tydlig. Den framförda kritiken mot dagens politiker är avslöjande. Vi har politiker som tror på klimatnödläge men som ger oss elsystem som kan drabba oss med totalt mörker när som helst.
Just nu elöverskott men priser på 3,5 SEK.
Kopplas direkt till höga gaspriser.
https://www.profinance.ru/chart/brent/?s=GasEU&p=R2FzRVUjMiMxIzcxMCMzNzAjNyMw
#24 Varför inte lägga ner kärnkraften-under havsnivån?
Passivt säkerhetssystem direkt när pumparna inte fungerar!
Johan M.
”Under hösten har två högtemperatur-gaskylda, HTR-PM, reaktorer startat. Till den som ivrigt påstår att det ännu inte finns några fjärde generationens reaktorer kan man bar peka på dessa två reaktorer.”
De finns ju olika definitioner av fjärde generationens kärnkraftverk. HTR-PM är ju ingen ”breederreaktor”, som många önskar och likställer med gen 4, för att kunna minska mängden utbränt bränsle, snarare tvärtom.
Johan M. #19
Svårt det där, här en artikel om exakt samma problem, men där man tänker gå åt andra hållet.
https://insideevs.com/news/545593/panasonic-progress-tesla-4680-cells/
Förutom i länken och artikelrubriken kallar man konsekvent cellen för batteri. Men bättre är väl inte att förvänta sig i media. Det är inget större problem att göra en större LiIon-cell, man gör den större bara, det är sen när man ska bygga ett batteri av cellerna som problemen kommer, kylningen!
#25 Lasse
”Varför inte lägga ner kärnkraften-under havsnivån?
Passivt säkerhetssystem direkt när pumparna inte fungerar!”
I AP 1200 mfl. behövs, som jag skrev, inga pumpar för att klara reaktorsäkerheten.
Tack Johan, för ett intressant inlägg.
I dessa tider med elpris som närmar sig 400 Euro/MWh samtidigt som det blåser mer än på länge och med högre temperaturer så noterar jag avsaknaden av liknande genomgångar som denna i MSM.
SVD har istället ett stort påslag om påstådd extremvärme i Sibirien i somras med rubriken ”något är helt galet”.
Tråkigt när en stor tidning leker i sandlådan när vi har ett verkligt problem som kräver lösningar.
Men det ska vi tydligen inte få läsa om annat än i eventuella debattinlägg.
Och det finns väl inga riktiga vetenskapsreportrar kvar heller för den delen.
Tur att det finns trådar som denna.
#24 Lars-Eric Bjerke
Håller med dig om att stora Gen-III+ reaktorer är mycket säkra, ingen tvekan om det. Problemet i väst är snarare projektets storlek och det vimsiga politiska stöd som finns. Vem vill bygga något som kan räknas hem om 20 år om en politisk kursändring kan förbjuda verksamheten?
”De finns ju olika definitioner av fjärde generationens kärnkraftverk. ”
Yep, och varför inte gå på den som sattes upp av Gen-IV international forum:
https://www.gen-4.org/gif/jcms/c_9362/vhtr
HTR_PM har en uttemperatur på 750 grader så den kvalar in:
”It can supply nuclear heat and electricity over a range of core outlet temperatures between 700 and 950°C, or more than 1 000°C in future. ”
Vill man ha en snabb reaktor som sätts på nätet så kanske man kan vänta på BREST-300 som de bygger i Ryssland.
https://world-nuclear-news.org/Articles/Foundation-set-in-place-for-BREST-reactor
…. anledningen till att man inte byggt dessa reaktorer i kommersiell skala tidigare är först och främst för att uran är billigt.
ahh,
glömde ju BN-800, den startade ju häromåret:
https://world-nuclear-news.org/Articles/BN-800-fast-reactor-fully-loaded-with-MOX-fuel
Så nog finns det Gen-IV reaktorer som kör.
#31 Läser din ref och ser en artikel om REMIX.
https://world-nuclear-news.org/Articles/REMIX-fuel-ready-for-final-test
Det beskrivs som ett sätt att reducera avfallet.
Är det av intresse för oss?
Tisdag 14/12 2021 kl 17:30
SvK Kontrollrummet:
Vindkraft 4573 MW (av installerat c:a 10500 MW)
Kärnkraft 6981 MW (allt installerat producerar)
Total produktion 23896 MW
Total förbrukning 21663 MW
Export 2234 MW
Elpris SE3 349 euro/MWh (3:60/kWh)
Elpris SE4 390 euro/MWh (4:02/kWh)
(mina kommentarer inom parentes)
Hur länge ska detta vansinne få fortsätta?
Är det någon här bland kommentatorerna, eller J.M. själv, som vet mer i detalj om det går att återstarta något av våra 4 senast stängda kärnkraftverk, och om det i så fall skulle finnas någon form av rimligt ekonomiskt försvar för det. Eller är det så att alla 4 är bortom räddning och vi är tvingade till att bygga nytt för att få mer kärnkraft än vi har idag?
#33
Det finns ett EU dokument som säger att det tar slut först i April, baserat på gasterminerna:
https://extranet.acer.europa.eu//Official_documents/Acts_of_the_Agency/Publication/ACER's%20Preliminary%20Assessment%20of%20Europe's%20high%20energy%20prices%20and%20the%20current%20wholesale%20electricity%20market%20design.pdf
Den nya 4:e generationen kärnkraftverk är ingen ny teknik. Den har varit med sedan starten. Läs längre ner om Thorium Molten Salt Reactors, TMSR. Redan 1959 startades den första Molten Salt experimentreaktorn. Små modulära reaktorer har vi ju redan idag på U-båtar och hangarfartyg så det är inget nytt heller.
Det skrivs inte om det i MSM. Den nya typen av kärnkraft kan dessutom ta hand om lagringsproblemet genom att återanvända redan använt kärnbränsle.
Energibolaget Uniper verkar bla i Sverige och jobbar med att ta fram den nya kärnkraftstekniken SMR, Small Modular Reactor.
https://www.uniper.energy/sverige/
Här är en bra artikel från Jan Emblensvåg, PhD, Norwegian University of Science and Technology | NTNU Norge, Article, 2021,
”Safe, clean, proliferation resistant and cost-effective Thorium-based Molten Salt Reactors for sustainable development”
”ABSTRACT
Sustainable development requires sustainable energy sources. Nuclear energy is proposed, but it is perceived as problematic in terms of proliferation, waste, safety and costs. In this paper, these issues are analyzed, and it is demonstrated that this perception is not rooted in the reality of modern nuclear technologies.
In fact, the paper concludes that Thorium-based Molten Salt Reactors (TMSR) technology is clean, safe, proliferation resistant and cost effective, and even better than traditional nuclear technologies. Given that thorium is a plentiful resource, this technology can propel humanity forward for the next 1000 years or more.
What is lacking is an understanding of TMSR by those who allocate funding for research. Hence, this paper is also a call for action.”
https://www.researchgate.net/publication/352182172_Safe_clean_proliferation_resistant_and_cost-effective_Thorium-based_Molten_Salt_Reactors_for_sustainable_development
—-
Här är en bra genomgång av de olika tekniker som redan existerar och dom som är på gång.
https://medium.com/swlh/different-small-modular-reactor-designs-1955e574c36
—
Info om det första experimentet med en Molten Salt reaktor som startades 1951 och lades ner 1969
https://thorconpower.com/msre/
—
6 företag som håller på att utveckla den nya typen av kärnkraft.
https://www.nanalyze.com/2015/10/6-nuclear-energy-companies-building-molten-salt-reactors/
—
Fler företag som utvecklar framtidens kärnkraft:
ELYSIUM INDUSTRIES – MCFR US/Canada
http://www.elysiumindustries.com/
—
FLIBE ENERGY LFTR US
https://flibe-energy.com/ — ALPHATECH RESEARCH US https://alphatechresearchcorp.com/mission/
—
MUONS, INC (GEM*STAR) ADSR US
http://public.muonsinc.com/Projects/AcceleratorDrivenSubcriticalReactors.aspx
—
COPENHAGEN ATOMICS DENMARK https://www.copenhagenatomics.com/
COPENHAGE ATOMICS WASTE BURNER I 5 MIN https://youtu.be/dEUxEZ2sfUM
—-
CNRS MSFR France, et. al.
https://aris.iaea.org/PDF/MSFR.pdf
https://www.researchgate.net/publication/279511944_OVERVIEW_AND_PERSPECTIVES_OF_THE_MOLTEN_SALT_FAST_REACTOR_MSFR_CONCEPT
—
Allmänt om Breeder Reactors, Wikipedia
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Breeder_reactor
”Breeder reactors could, in principle, extract almost all of the energy contained in uranium or thorium, decreasing fuel requirements by a factor of 100 compared to widely used once-through light water reactors, which extract less than 1% of the energy in the uranium mined from the earth.” ”Aside from water cooled, there are many other types of breeder reactor currently envisioned as possible. These include molten-salt cooled, gas cooled, and liquid-metal cooled designs in many variations. Almost any of these basic design types may be fueled by uranium, plutonium, many minor actinides, or thorium, and they may be designed for many different goals, such as creating more fissile fuel, long-term steady-state operation, or active burning of nuclear wastes.”
#32 Lasse
Intressant, vet dock inte hur det skiljer sig från MOX som till viss del används redan idag. MOX är upparbetat bränsle som vi får (fick) från UK och Frankrike dr upparbetning sker. Upparbetning var aldrig ett alternativ i Sverige för vi skulle ju avveckla kärnkraften…. Att bygga ett slutförvar är ett självpåtaget problem.
#33 GK
Av vad jag hört men jag har inga direkta källor så är det år av arbete att få dem i produktion.
Saken är nog också den att även om ingenting var bortplockad så skulle det kräva ett nytt tillstånd att driva en reaktor. Bara den processen skulle ra år och bli färdig strax efter Cementa får tillstånd att bryta kalk.
GK, #33 och Lasse, #34,
Detta är i grunden BRA. Det visar på ett tydligt och för plånboken smärtsamt vis vart den inslagna energivägen leder.
Den svenska valmanskåren behöver handfasta bevis. Vi verkar inte ha förstått konsekvenserna utifrån ett resonerande utifrån fysikens lagar och ekonomiska samband. Det krävs ett hål i plånboken.
Om vi under alla augusti och september ser till att påminna våra vänner, släktingar arbetskamrater, etc om den gångna vinterns orimliga elpriser orsakad av den s.k. gröna energins bristande produktion – när det verkligen gällde – så kanske vi har en chans att a) slippa röster på MP och b) seriöst minska Centerpartiets skadliga inverkan på framtida energibeslut.
Kommunisterna är inte mycket att göra åt. De har sitt kärnkraftsmotstånd, men drar in sina röster på andra tokerier.
#32 Lasse & #35 Johan M
Russia’s REMIX fuel
REMIX fuel is produced directly from a non-separated mix of recycled uranium and plutonium from reprocessing used fuel, with a low-enriched uranium (LEU, up to 17% U-235) make-up comprising about 20% of the mix. This gives fuel initially with about 1% Pu-239 and 4% U-235 which can sustain burn-up of 50 GWd/t over four years.
The used REMIX fuel is then reprocessed and recycled again, after low-enriched uranium top up. The wastes (fission products and minor actinides) are vitrified, as today from reprocessing for mixed-oxide (MOX) fuel, and stored for geological disposal. REMIX fuel can be repeatedly recycled with 100% core load in current VVER-1000 reactors, and correspondingly reprocessed many times – up to five times according to Russian nuclear fuel manufacturer TENEX, so that with less than three fuel loads in circulation a reactor could run for 60 years using the same fuel, with LEU recharge and waste removal on each cycle.
http://rusatom-energy.com/media/rosatom-news/russia-loads-remix-fuel-into-mir-research-reactor/
Possibilities and Features of REMIX Technology as an Initial Stage in the Establishing of a Full-Scale Two-Component Nuclear Energy System
https://www.researchgate.net/publication/347607266_Possibilities_and_Features_of_REMIX_Technology_as_an_Initial_Stage_in_the_Establishing_of_a_Full-Scale_Two-Component_Nuclear_Energy_System
Mvh,
#39 Claes-Erik Simonsbacka
Men vad är egentligen skillnaden mellan MOX och REMIX? Vad jag förstår så är det en variant av MOX där man ”toppar upp” med anrikat uran? Fördelen verkar vara att det har samma egenskaper som vanligt bränsle och därmed kan användas till fullo. MOX kan väl bara användas i en del av reaktorn eftersom det har lite andra egenskaper?
Spännande – att begrava utbränt kärnbränsle under Östersjön i kopparkapslar värda miljarder verkar vara en dyr lösning på ett icke-problem.
#30 Johan M
”Vem vill bygga något som kan räknas hem om 20 år om en politisk kursändring kan förbjuda verksamheten?”
1969 kom sju stora svenska företag, genom att bilda bolaget Monitor AB, överens med Vattenfall om att bygga reaktordelen av en en PWR på Ringhals. Stal Laval fick beställning på turbindelen och Vattenfall skulle utföra betongdelen. Monitor skulle ansvara för projektledningen, inköp, QA, montagledning och provdrift. För reaktordelen skulle Westinghouse ansvara för konstruktionen av ”Nuclear Steam Systems”, Gibbs&Hill för ”Balance of Plant” och var A&I medan Sulzer konstruerade ventilationssystemen och Asea elsystemen.
De flesta ingenjörerna på Monitor och Vattenfall hade begränsad erfarenhet av kärnkraft men lyckades ändå hålla ursprunglig tidplan och kostnad.
Man kan ju undra varför det ska ta så mycket längre tid idag då dagens rektorer är beprövade och standardiserade och innehåller mycket färre komponenter. Vi har också jämförelsevis gott om erfarna ingenjörer idag. Det borde vara möjligt att bygga en AP 1200 på tre år, speciellt om man beställer en serie.
#33 GK, #37 J Montelius
Tyvärr är det nog helt kört för O1, O2, R1 och R2.
För att återstarta krävs minst:
1. Nytt bränsle – ledtid minst 1 år. Alla 4 har olika utformning av bränslet
2. Ny personal – många har pensionerats eller fått andra arbeten
3. Nya driftstillstånd mm – massor av pappersarbete, omfattningen i samma storleksordning som för att bygga ett nytt KKV.
4. För O1 och O2 har demonteringen av anläggningen gått för långt. Interna reaktordelar har börjat demonteras och sönderdelats inför uttransport till det utökade lagret för låg- och medelaktivt avfall i Forsmark. Många av O2’s nya (och aldrig driftsatta) komponenter efter moderniseringen (i projekt PLEX) har stort värde och kommer att användas som reservdelar i andra anläggningar (kannibalisering). (4 st nya stora dieselgeneratorer lär finnas till salu – ett bud någon?)
Både R1 och R2 hade moderniserats för stora pengar, som nu är bortkastade. R2 fick sin bottenplåt i inneslutningen reparerad och helt ny kontrollrumsutrustning för några år sedan.
#42 SatSapiente
Tack för intressant svar.
Min lilla fundering runt detta är att oaktat om vi försöker rädda det som räddas kan från våra 4 nedlagda verk eller bygger nya (enligt J.M.s eminenta inventering) så gäller dina punkter 1 – 3. Vi måste ha bränsle, personal och tillstånd även för nya verk. Den avgörande punkten, som jag ser det, borde vara den fjärde. Hur långt har destrueringen och kaptalförstöringen hunnit?
Även om mycket skada har hunnit göras så borde det i alla fall finnas något som kan återanvändas, och det borde i så fall bli billigare än att bygga helt nytt. Eller tänker jag fel? Är det så att ev. befintliga komponenter och byggnader inte passar ihop med det som behöver nyanskaffas?
#30, 41
”Vem vill bygga något som kan räknas hem om 20 år om en politisk kursändring kan förbjuda verksamheten?”
Det är inte så enkelt som att bara förbjuda nåt, man kommer att få betala en bra slant också, det har vi förbundit oss i följande internationella avtal.
https://www.energychartertreaty.org/Flipbook//files/assets/common/downloads/publication.pdf
Ett smakprov, hela avtalet behöver man nog vara jurist för att klara att smälta.
”4. Promotion and protection of investments
In order to promote the international flow of investments, the signatories will at national level provide for a stable, transparent legal framework for foreign investments, in conformity with the relevant international laws
and rules on investment and trade.
They affirm that it is important for the signatory States to negotiate and ratify legally binding agreements on promotion and protection of investments which ensure a high level of legal security and enable the use of investment risk guarantee schemes.
Moreover, the signatories will guarantee the right to repatriate profits or other payments relating to an investment and to obtain or use the convertible currency needed.
They also recognise the importance of the avoidance of double taxation to foster private investment.”
Tydligen så insåg man tidigt att den framtida energimarknaden skulle bli rätt snårig, man kan undra om Sverige verkligen lever upp till allt som vi har åtagit oss.
Lite mer om Svensk anorexi på energisidan;
https://www.tn.se/hallbarhet/larmet-svenska-lagar-stoppar-ny-smart-karnkraft/
Dags att anpassa Svensk lag till verkliga förekomster inom kärnteknisk utveckling?
kärnfysikprofessor Jan Blomgren är vist med överallt nu i alla program. Här i ett nytt intressant program
”om elkrisen i Sverige” i Riks
https://www.youtube.com/watch?v=mQBYIQKDkNM
Han tar bla upp att det är inte lönt att återstarta ringhals 1 pga att dom har tvättat med stark medel inuti”
# 41 Lars-Eric Bjerke, jo, och till det, Ringhals och Oskarshamn står där ju med färdiga nät och är rätt placerade. De ropar högt kom hit, AP 1200 eller annat stort. Med kommuner som vet vad det handlar om. Mycket underligt som # 8 Eriksbo är inne på om nästa kärnkraftssatsning i Sverige skulle vara en mini placerad på Gärdet! Sätt igång med det vi kunde för 50 år sen eller ring Moskva, Paris eller Beijing. Kan vi ha kineser i Markbygden så kan vi ha ryssar i Oskarshamn, Få se nu hur man gör i Finland då man äntligen får igång Olkiluoto 3, 1600 Mw. Det värmer!
#29
”SVD har istället ett stort påslag om påstådd extremvärme i Sibirien i somras med rubriken ”något är helt galet”
Något var tydligen precis lika galet för 106 år sedan då det också var 38 grader norr om polcirkeln – fast i Alaska:
https://ak-wx.blogspot.com/2015/06/all-time-record-high-temperature.html
tty
Mitt i prick!!
Som i Sverige då fast en bit söder om polcirkeln.
Ultuna Uppsala 38,0° den 9 juli 1933
Målilla 38,0° den 29 juni 1947.
Börjar bli gamla mossiga rekord o rekord är ju till för att slås…
Värt att notera att Alaska, Hawaii och Sverige har samma värmerekord, 38 grader. Visar skillnaden mellan inlands- och kustklimat.
För att inte tala om att Singapore, vid ekvatorn, har ett värmerekord på 37 grader.
#41 Lars-Eric Bjerke
”Man kan ju undra varför det ska ta så mycket längre tid idag …”
Har du träffat en konsult 🙂
#50 tty
Intressant – har inte tänkt på den vinklingen. De senaste utbasunerade värmerekorden i Nordamerika, Europa och Sibirien är väl alla ”inlandsrekord”. Finns det något värmerekord i närtid från kustklimatsområden?
#53. Tydligen finns ett inofficiellt europeiskt rekord från Sicilien förra sommaren på 48.8 grader – så det kan uppenbarligen bli varmt även i ett kustklimat.
Den enda realistiska lösningen på dagens elproblem är att bygga gaskraftverk i elområde 3 och 4. Ny kärnkraft i Sverige finns inte på kartan med dagens politiker.
#43 GK
För O2, som jag känner väl, så investerade Uniper 8 miljarder SEK i moderniseringskostnad men kom fram till att det ändå inte skulle gå att få kalkylen att gå ihop, man skulle förlora långt mer än vad man satsat.
Sen får man komma ihåg att ”trillingarna” B1, B2 och O2 var äldre konstruktioner. Förenklat kan man säga att det fanns dubbelt av alla kritiska system medan modernare reaktorer som O3 och F3 har fyrdubbelt av dessa kritiska system.
Denna skillnad går inte ”bygga bort” på något realistiskt sätt, det är mycket enklare att ”bygga rätt” från början.
Sen har säkerhetskraven skruvats upp, efter den japanska tsunamin kom krav på installation av oberoende härdkylsystem, detta trots att vi av geologiska orsaker inte kan få någon tsunami i Östersjön.
Tsunamirisken användes även av Tyskland som anledning att stänga sina KKV, detta trots att inga tyska KKV ligger kustnära och därmed inte kan nås av någon tsunami, helt vansinnigt.
mattias #54
Sicilien kan väl ur vädersynpunkt lika väl sägas vara en del av Afrika som av Europa. Vad påverkar Siciliens väder mest, den europeiska landmassan eller den stora sandlådan i söder?
#53, 54
Finns det något värmerekord i närtid från kustklimatsområden?
Det skulle väl i så fall vara Antarktis. Den Antarktiska halvön har arktiskt kustklimat.
Rekordet på Sicilien är f ö bara europarekord tack vare att man strukit ett gammalt rekord på 50 grader i Sevilla 1881.
Och Medelhavet är litet i minsta laget för ett utpräglad kustklimat, i synnerhet med Sahara så nära.
#56 Tack för inside info.
Lite om O2:
https://www.okg.se/oskarshamn-2
630 MW saknas oss!
5,5 TWh? per år
Med dagens elpris (130 EUR per MWh) en intäkt på 82000 EUR per timme.
8 miljarder SEK på 10000 timmar.
8760 timmar på ett år. Servettkalkylen ger underkänt!
Vem gjorde kalkylen och vad jobbar hen med idag?
#59 Lasse
Tyvärr var det så att dessa 8 miljarder SEK inte skulle ha räckt för att få O2 tillbaka på nät. Det saknades ytterligare x miljarder. Men projekt PLEX innebar även en effekthöjning till en bit över 800 MW så kalkylen blev ännu märkligare.
När beslutet togs av ledningen för Uniper fanns det mycket osäkerhet om den framtida prisutvecklingen, ingen kunde ana dagens elpriser.
För en ingenjör är det trist att se hur så mycket arbete och pengar bara ”slängdes i sjön”. Man byggde ett nytt kylvattenintag, man byggde 2 nya elbyggnader, man beställde och monterade en ny större generator, köpte och installerade 4 nya reservkraftsdieslar och bytte en mängd andra komponenter för totalt runt 1 miljard SEK. (Resterande 7 miljarder SEK var arbete, anställda och konsulter).
#56 SatSapiente
Nja, Brockdorf vid Elbes utlopp i Nordsjön är ”kustnära” placerat och dessutom i ett låglandsområde som vid ett flertal tillfällen översvämmats av havet.
Nu för tiden är området ”Dirtmarschen” helt översållat av vkv. så långt ögat kan nå.
Talar man med lokalbefolkningen så är Brockdorf definitivt att föredra, jämfört med den ödeläggelse som vkv-industrin för med sig.
Jag kan bara hålla med, det är ingen vacker syn med alla fågelkvarnar.
https://www.google.se/maps/place/Kernkraftwerk+Brokdorf/@53.8505665,9.3458223,3a,83.5y,90t/data=!3m8!1e2!3m6!1sAF1QipOiOs-C_nrFbxmjy1LsBNnTqiTLnEDD3oIl6ind!2e10!3e12!6shttps:%2F%2Flh5.googleusercontent.com%2Fp%2FAF1QipOiOs-C_nrFbxmjy1LsBNnTqiTLnEDD3oIl6ind%3Dw203-h152-k-no!7i720!8i540!4m7!3m6!1s0x47b3dd9e0b681a93:0x99160f5113128914!8m2!3d53.8505665!4d9.3458223!14m1!1BCgIgARICGAI
# 52 Johan M.
”Har du träffat en konsult?”
Den kärnkraftflotta som byggdes på 70-80 talen med Nuclear Steam Supply systems av Westinghouse, Combustion och GE ritades av A&I, d.v.s. av konsulter. Knappast något verk var likt det andra. För R3/4 var t.e.x. VBB, Vattenbyggnadsbyrån A&I med minimal erfarenhet av kärnkraft.
För dagens reaktorer t.ex. AP 1200 som är standardiserad och moduliserad är behovet av A&I´s mycket mindre.
#60 Tack för info
Man kan konstatera att O2 var lika B1 och B2 och byggdes på kort tid-1969-1974.
Kapitalfördärvet med nedläggningen hade inte varit så tydlig om inte gaspriserna och utsläppsrätterna tryckt upp priset på elen.
Fast frågan är om det överskott som vi har kvar hjälper mot höga elpriser. Det är inte vi som bestämmer priset!
EON vinner på det hur man än ser på det!
Utmärkt artikel Johan!
Alla på siten se Björn Gillberg han är fenomenalt bra och sågar vind och MP jäms med fotknölarna och kärnkraftsmotståndaren slår numera ett slag för kärnkraften.
Mycket starkt, ett bra ansikte utåt att ta höjd bakom! Se den!
Öven alla seglare bör se den på slutet med havsbaserade snurror runt hela kusten!
29. Björn Gillberg – Vindkraften, elhysterin och elbristen hotar välfärd…
https://youtu.be/CJcIXznbsV4
Det byggs enstaka kärnkraftverk men väldigt mycket mer sol och vind. Det är billigare
”Vad jag förstår så är det en variant av MOX där man ”toppar upp” med anrikat uran? ” / #40 Johan Montelius.
Visst, REMIX är en rysk variant av MOX!
Russian proposal for nuclear fuel leasing and recycling
”As with MOX, the use of REMIX fuel reduces consumption of natural uranium in reactors by about 20% at each recycle as compared with open fuel cycle. REMIX can serve as a replacement for existing reactor fuel, though fuel fabrication will be more costly due to high activity levels.”
https://www.world-nuclear-news.org/V-Russian-proposal-for-nuclear-fuel-leasing-and-recycling-2604166.html
Mvh
JonasW 13
Som gammal ubåtsofficer vet jag från kollegor i US Navy att amiralen Rickover ”Father of the Nuclear Navy” var synnerligen fokuserad på säkerhetsfrågor. US Navy har framgångsrikt sedan 1952 med USS Nautilus opererat atomdrivna ubåtar utan olyckor med kärnreaktorerna Det är ett ”track record” så gott som något.
Om man vill få upp atmosfärens halt av koldioxid till 800 ppm så är kärnkraft inte bra. Kolkraft är det enda rätta jag i så fall. Det är visserligen dyrt och ger en massa gips som avfall från rökgasreningen men det är det enda som verkligen ger koldioxid
Sven Noren och andra vindsnurre-vurmare! Det är ju sedan länge klarlagt att vindkraft inte skulle vara lönsamt utan subventioner så varför envisas upprepa lögnen? I ett industrisamhälle långt uppe i kalla nord så kan man inte hålla på med opålitlig kraft som vindkraft det visade verkligheten förra veckan när det var kallt och vindstilla. Sen är det ju så att ett kärnkraftverk motsvarar tusentals vindsnurror så påståendet att det inte byggs många kärnkraftverk jämfört med vindkraft är ju riktigt men icke desto mindre tokigt. Sverige hade billig och pålitlig el när vi hade mycket kärnkraft och nu har vi dyr och opålitlig el med vindsnurror. Det är inte bara militär som använder små modulära kärnreaktorer utan de finns sen länge även i civilt bruk i isbrytare och nu senast ett flytande kärnkraftverk i Sibirien.
Nedan en diger lista på gräddfiler för vindindustrier.
Remissvar Föreningen Svenskt Landskapsskydd lämnar härmed synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport ”Tröskeleffekter och förnybar energi – förslag till permanent lösning”. Diarienummer M2015/1982/Ee Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) har tagit del av EI:s rapport angående tröskeleffekter. Det första vi reagerar på är hur långt man är beredd att gå för att hjälpa den förnyelsebara energin, i synnerhet vindkraften. Vi har sedan länge upptäckt att flera stödåtgärder för vindkraften införts, trots att vindkraften klassas som miljöfarlig verksamhet, vilka mer och mer fjärmar vindkraften från de marknadskrafter som vårt samhälle är uppbyggt på.
Bl.a. finns ett elcertifikatssystem som ger verksägarna ca 1.000.000 kr per vindkraftverk per år i 15 år, den lägsta fastighetsskatten, en kvotplikt som tvingar konkurrenterna att avstå från produktion, vindkraftsel har alltid företräde i nätet och kan alltid säljas, staten tar inte ut moms på den arrenderade marken, extra pengar för att skynda på ansökningsprocesserna, stöd till kommunerna för att göra planer för vindkraftsutbyggnad, 4 vindkraftssamordnare arbetar över hela landet, stöd till vattenkraften som måste reglera ner när det blåser, stöd till forskning som vindkraftsbolagen rätteligen borde betala själva, utebliven kompensation till grannar som förlorar i fastighetsvärde, allemansrättens berövande behöver inte kompenseras, inga andra kompensationsåtgärder behöver genomföras, flera miljarder från staten till myndigheter för att främja vindkraftens utbyggnad, skattelättnader för egenproducerad el, stödköp från pensionsfonder, miljöförstöringen från vindkraften tillåts utan kompensation, låga återställningskrav när verken är uttjänta, man behöver inte åtgärda följderna av den reaktiva effekten, större förluster när mer el från vindkraftverken pressas genom ledningarna bortses ifrån, inga krav vid export av överskottsel vilket ger exportförlust,
kabeldragningar till södra Sverige och utlandet för att hantera vindkraftsöverskottet, förenklade ansökningsprocesser därtill kommer en gynnsam tolkning av Plan- och Bygglagen samt Miljöbalken. Trots sin dåliga prestanda, verkningsgrad, garanterad leveranssäkerhet och dåligt utnyttjande av vinden vill man underlätta för vindkraften genom att nu ge den ytterligare stöd i ett ”marknadsbaserad system”. Att man har ett marknadsbaserat system tycker vi är bra men då ska det också vara just marknadsbaserat och då måste stöden minska bl.a. för att minska snedvridningen där vissa gynnas på andras bekostnad. Lobbyorganisationen Svensk Vindenergi presenterar flera rapporter som visar att vindkraften är det billigaste energislaget att bygga ut, och ändå ropar de efter mer pengar. Logiken är inte följbar med vindkraften. Riksdagen tog helt nyligen beslut om att ge än mer stöd till den förnyelsebara energin genom att öka den tvingande kvotplikten. Vindkraften slukar redan mer än 60 % alla stöden och nu blir det ännu mer. Gränsen för vad man får ge i stöd är för länge sedan nådd anser vi. Tröskelekeffekterna hanterar marknaden själv och konsumenterna betalar i slutändan. Det tycker vi är en god ordning. Det ger incitament till energieffektivisering vilket dagens system knappast gör då mer subventioner leder till ökad tillgång men efterfrågan inte hinner med. Priserna blir då så låga att inte ens vindkraften med alla sina olika bidrag kan överleva. Detta har redan inträffat. Man måste ställa sig frågan hur mycket subventioner en elmarknad klarar av. Om man lägger den tänkta fondens pengar på energieffektivisering istället behöver vi inte bygga mer vindkraft och det kommer att uppstå balans mellan köpare och säljare. Läran om tillgång och efterfrågan måste få gälla. Vi har inget emot förnybar energi, vindkraften undantaget, men vi anser att man borde ge stöd till hur bra kvalitet, leveranstrygghet m.m. som ges och hur varje energislag påverkar jordklotet. Vi anser att man ska bryta ut t.ex. vindkraften ur systemet av ovan nämnda skäl och låta den klara sig själv. Vinden är ju gratis och verken de billigaste att bygga vilket man ska ha med sig i diskussionen. Så varför ska de ha stöd. Om man nödvändigtvis ska ge stöd ska dessa ges i ett inledningsskede för att därefter trappas ner. Inte som nu successivt öka. Då blir man fast i systemet och andra bättre projekt hindras i sin utveckling. Styrelsen för Föreningen Svenskt Landskapsskydd genom Henrik Wachtmeister
Ojdå, ett nytt ENRON; Nu nära dig och mig. Det sista slutade med typ 20-årigt fängelse, här…hahaha, vi ska bara åt dina skattepengar rakt av, vilket har blivit moderaternas nya giv!
Att som Tyskarna tror, att kannibalisera på sina grannars el-produktion…jo åk tillbaks till sovjet Merkel!
OT
Forskare: Havsisens aktuella tendenser i Arktis är ”motgift mot klimatalarm”
https://www.energinyheter.se/20211215/25476/forskare-havsisens-aktuella-tendenser-i-arktis-ar-motgift-mot-klimatalarm
Detta blir ett långt inlägg som är helt OT (men raka motsatsen till #73), men jag tänkte att jag skulle kommentera den senaste nonsensnyheten om ”domedagsglaciären” som ”kan spricka som en vindruta” och orsaka en kraftig havsnivåhöjning.
Som vanligt har MSM fått nästan allt fel (Omni har inte ens lyckats fatta vilken pol det rör sig om):
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/forskare-f%c3%b6rv%c3%a5nas-%c3%b6ver-hur-fort-is-vid-polerna-spricker/ar-AARPvw4?ocid=msedgntp&fullscreen=true#image=1
Men denna gång är de faktiskt i någon mån ursäktade av att en ”vetenskapsman” tydligen har gjort ett ovanligt idiotiskt uttalande (om det inte är ett rent påhitt av BBC).
Vad det i verkligheten gäller är en snabbt växande spricka i en flytande shelfistunga utanför Thwaitesglaciären i Västantarktis. Det innebär att det relativt snart kommer att frigöras ett mycket stort platåisberg. Vad som sedan händer är att isberget flyter västerut med den antarktiska kustströmmen. Det finns en viss sannolikhet att det vänder norrut i Rosshavet och smälter någonstans söder om Nya Zeeland, men troligast är att det fortsätter runt nästan hela Antarktis och sedan driver norrut i Weddellhavet och smälter någonstans i Drakesundet om några år. Det kan också grundstöta på vägen, och då kan det överleva i flera årtionden. Någon som helst effekt på havsnivån får det naturligtvis inte eftersom shelfisen redan flyter.
Och vad blir effekten på Thwaitesglaciären? Troligen en ökning av strömningshastigheten under en tid tills en ny istunga byggts upp.
Och hur är det med ”vindrutesprickningen”? Enligt BBC har ”scientists” sagt att shelfisen kan ”shatter like a car windscreen” vilket om det är sant visar på en anmärkningsvärd okunnighet både om hur både is och vindrutor beter sig. Att en vindruta plötsligt spricker beror på att den härdats med en snabb avkylning så att dess ytlager är litet ”för litet” för glaset det innesluter. Ytan är därför under spänning, vilket gör glaset starkare, men även att det spricker i tusen bitar då spänningen frigörs. Shelfis fungerar inte alls så. Tvärtom är stora platåisberg anmärkningsvärt hållbara och kan ofta följas i åratal innan de smälter:
https://www.pinterest.se/pin/antarctic-iceberg-tracks-map-in-2021–217439488250038932/
Lägg märke till hur isbergen följer kusten motsols men sedan vänder och driver medsols när de kommer längre från kusten. Det går en kraftig kustström motsols runt Antarktis som beror på att fallvindarna från isplatån p g a Corioliseffekten böjer av åt vänster (södra halvklotet). Längre ut från kusten kommer istället isbergen in i den cirkumpolära ström som drivs av västvindbältet.
Och i dag dök det upp en ny ”hockeyklubba” i TV4 … fast den gällde Covid 19’s utveckling. Och den såg riktigt akut ut … på grund av att de tidigare smittospridningarna var bortklippta. Såg en ”längre kurva” i går och då var den nuvarande toppen ganska liten i jämförelse med de tidigare.
För övrigt så uppskattar jag de förklaringar som ges i den här bloggen när partilojal media kommer med sina dumheter – som det här med glaciärer och bilrutor. Är helt med på att ”kalvning” är något helt naturligt för en glaciär även om Erica B försöker demonisera dessa.
tty, fortsätter på din OT om Antarktis.
Håller med om din analys, massmedia vill som vanligt skrämmas.
Liknelsen med en vindruta är faktiskt från forskarna själva, dock från Plain-language Summary, det är väl det enda som MSM citerar:
”Over the last several years, satellite radar imagery shows many new fractures opening up. Similar to a growing crack in the windshield of a car, a slowly growing crack means the windshield is weak and a small bump to the car might cause the windshield to suddenly break apart into hundreds of panes of glass. We have mapped out weaker and stronger areas of the ice shelf and suggest a “zig-zag” pathway the fractures might take through the ice, ultimately leading to break up of the shelf in as little as 5 years, which result in more ice flowing off the continent. ”
https://agu.confex.com/agu/fm21/meetingapp.cgi/Paper/978762
Här en länk till forskarnas presentation:
https://youtu.be/uBbgWsR4-aw?t=316
Själva forskningsrapporten ska presenteras idag, vet inte om den är tillgänglig ännu i sin helhet på nätet.
Stort tack till detta inlägg och alla kloka kommentarer 🙂
Efter att ha läst alla kloka och initierade kommentarer till detta inlägg önskar jag bara att någon kunde sammanfatta dem till fem eleganta attsatser som kunde skickas till våra ”okunniga” politiker i riksdagen för beslut. Det måste fattas snabba beslut för det tar tid att vända den här energiskutan.
Dagens lokaltidning har dels en insändare för kärnkraft och en emot.
Den ena skrivet av en Lennart Cantell har rubriken ”Faktaresistens i energifrågan” och inleds : Ett säkert och stabilt tillflöde av lågt prissatt elenergi har utgjort grunden för det välstånd och den konkurrenskraft Sverige haft under lång tid. Han skriver också att kärnavfallet i stället för att slutförvaras kan användas i den fjärde generationen kärnkraftverk.
Den andra insändare har bl.a. Lennart Tovat (MP) som underskrift och skriver att M är största hindret för billigare el genom sitt motstånd mot vindkraft.
Kärnkraften sägs vara marknadsmässigt ohållbar.
Det är väl straffskatt kontra subventioner som bestämmer vad som är marknadsmässigt.
Det borde kanske göras en samhällsekonomisk analys av vad som är bäst.
#74, 76
Nu är det aldrig härdat glas i en vindruta på en bil det skulle få förödande konsekvenser vid ett stenskott med en exploderande ruta rakt i ansiktet.
En vindruta består av två glaslager med en plastfilm emellan så rutan spricker kontrollerat.
#79 B Wiktorsson
Numera är det som du skriver alltid laminerat glas i vindrutorna.
Men IPCC har kanske inte något fokus på utvecklingen i bilbranschen?
Tidigare fanns det bilar med härdat glas i vindrutan, jag hade på 1970-talet en BMC hundkoja där jag fick ett stenskott vid ett vägarbete utanför Orsa. Snabbt fick jag boxa ett hål i den helt uppspruckna vindrutan för att kunna se något överhuvudtaget. Fullt med glasbitar i hela kupén och jag kommer ihåg att det skramlade av små glasbitar i defrosterfläkten länge efter det att rutan bytts ut.
Äntligen -STUK har gett tillstånd att starta reaktor 3 i Olkiluotos kärnkraftverk
Publicerad 16.12.2021
https://svenska.yle.fi/a/7-10010343
Mvh,
Koldioxid på ”andra plat” efter syre?
Utan syre dör människor och djur. Utan CO2 dör allt levande – såväl djur som växter.
CO2 är livets gas och ingen förorening.
Är det inte dags att övergå från ppm till ett mera vardagsnära uttryck. 400 ppm framstår säkert som skrämmande mycket för folk i gemen. Ett mera vardagsnära och begripligt uttryck är procent. ppm står för ”parts per million” – miljondelar. Således är 400 ppm = 0,04%. Alltså 99,96% av atmosfärens innehåll är INTE CO2. Och av dessa 0,04% utgörs endast bråkdelar antropogent CO2. Betänk även att 99,85% av jordens innevånare är INTE Svenskar som orsakar en knappt mätbar andel antropogent CO2.
Ärdet då rimligt att vi ska skatta oss ur det välstånd vi skapat och dessutom är det tvivelaktigt om CO2 är orsak till klimatförändringarna. Det mesta talar för att klimatförändringarna beror på så oerhört många och andra ”kraftigare” orsaker.
Men det är klart – vattenånga kan inte beskattas.
Ringhals 4 har problem med en ånggenerator och blir stoppet längre än nån dag till lär det bli höga elpriser till veckan då inte mycket vind är att vänta uppe i norr.
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages/b61882a8-491b-4819-bf6d-843b43777dca/3
#83 Håkan, dagens elmarknad är sån att fullt möjligt kan ägarna, Vattenfall och Sydkraft, tjäna på ett förlängt stillestånd. Varför inte över jul? Prisuppgången kan övertrumfa volymnedgången. Konsumenterna står med Svartepetter och Vattenfall fixar politikernas sju procents krav (avkastning på arbetande kapital). Vill politikerna ha det så, helt orimlig sett med väljarnas ögon. Jag tror inte det, tror bara de inte förstår.