Jan Ericson i Ubbhult https://www.ericsoniubbhult.se/
Riksdagen röstade igenom regeringens nya energipolitiska mål
2023-06-22
Debatten om vårändringsbudgeten blev främst till en debatt om regeringens nya energipolitiska mål som innebär att Sverige 2040 ska ha 100% fossilfri elproduktion, i stället för det gamla målet om 100% förnybar elproduktion. Syften med förändringen av målet är att ge möjlighet för utbyggnad av mer kärnkraft för att klara de stora behoven av mer el i framtiden. Det ändrade målet röstades senare igenom av riksdagen, men endast med siffrorna 153-150 eftersom S, V, MP och C inte ville stödja detta.
Debatten före beslutet var mycket intressant att lyssna på. Framförallt gjorde Jessica Stegrud (SD) och moderaternas energipolitiska talesperson Mats Green (M) mycket starka och tänkvärda inlägg.
Jessica Stegrud inledde med att påpeka att alla de 12 svenska kärnkraftreaktorerna som byggdes, utom tre, var av svensk konstruktion. Man byggde alla 12 på 13 år, och det var alltså på 1970-talet. Det visar att man skulle kunna bygga ny kärnkraft ganska snabbt om man vill.
Hon fortsatte med att konstatera att vindkraft på kraftverksnivå ger tre gånger högre utsläpp av koldioxid än kärnkraft. På systemnivå betydligt mer. Vindkraft kräver tio gånger större arealer och förfular naturlandskapen.
Sedan höll en lång och mycket initierad föreläsning och varnande anförande om att de stora elintensiva industrisatsningarna i Norra Sverige knappast är realistiska och att elbehoven är så stora att det är närmast omöjligt att lösa med vindkraft som viss föreslår. De stora satsningarna på bland annat stål utan kol kommer att kräva runt 80 terrawattimmar el. Det är mer än halva Sveriges nuvarande elförbrukning. Varifrån ska all den elen komma om vi inte bygger mer kärnkraft?
Om vätgas tiilverkad av vindkraft är svaret kom Stegrud (som är expert på området från tidigare yrke) fram till att det krävs vindkraftverk som producerar 440 (!) terrawattimmar. Detta med tanke på förlusterna under processen att omvandla el till vätgas och sedan till el igen innebär en energiförlust på cirka två tredjedelar, samt att landbaserad vindkraft i genomsnitt bara producerar el motsvarande 40% av installerad effekt. 440 terrawattimmar el är 2,75 gånger Sveriges idag samlade elproduktion. Och detta bara för att förse de nya industrierna i Norrland med el. Till detta ska vi klara vår övriga elproduktion, ställa om till elbilar och mycket annat.
Det är inte svårt att känna stor oro över totalt orealistiska kalkyler för de nya industrisatsningarna som i huvudsak bekostas av skattemedel, EU-bidrag (också det skattemedel) samt av hel eller delägda statliga bolag. Intresset från privata investerare verkar ytterst begränsat. Men en sak är klar – utan kärnkraft lär industrisatsningarna i vart fall aldrig kunna bli verklighet, hur gärna man än vill.
Matrs Green påminde om det allvarliga läget med elförsörjningen och konstaterade att den situation vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckande energipolitik och avsaknaden av en långsiktig plan. Under 20 års regeringsinnehav (före 2006 samt 2014-22) monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Tolv kärnkraftreaktorer har blivit sex. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som annars i princip hade varit färdiga att tas i drift exakt nu, när de hade behövts som bäst. Redan 2018 skrev Svenska Kraftnät i en rapport att problemen med elförsörjningen skulle bli allvarliga när stor volym av planerbar kärnkraft ersätts med väderberoende vindkraft och solkraft.
Dagens regering har gjort ett antal saker för att på både kort och lång sikt trygga elproduktionen:
* Öresundsverket stod i begrepp att skeppas helt nedmonterat till Sydostasien. Detta har nu stoppats och verket kommer att stå i beredskap fram till 2025 för att stötta elproduktionen i södra Sverige
* Kraftvärmeskatterna (avfallsförbränningsskatten och skatten på kraftvärme) är avskaffade vilket gör att man snabbt kan öka elproduktionen i befintliga kraftvärmeverk motsvarande minst en kärnkraftreaktor
* Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig vattenkraft och därmed stoppat utrivningen av många små vattenkraftverk
* Regeringen har beslutat om ett nytt stöd för energieffektivisering
* Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att förkorta anslutningstiderna till elnätet
* En utredning ska se över strukturen och samverkan mellan alla myndigheter som är involverae i svensk energiförsörjning
* Det nya energipolitiska målet och förändring av lagar och förordningar kommer möjliggöra utbyggnad av kärnkraft som på längre sikt ökar elproduktionen avsevärt
Den nya regeringen tar tag i problemen, tar fram lösningar och förändrar de lagar och regler som behövs. En trygg elförsörjning är helt avgörande för Sveriges framtid.
Jan Ericson
Riksrevisionens hårda kritik mot reduktionsplikten
2023-06-27
I en uppmärksammad granskningsrapport från Riksrevisionen (RiR 2023:13) sågar man utformningen av dagens reduktionsplikt, alltså kravet på inbladning av biodrivmedel i bensin och diesel. Rapporten har fått enormt stort medialt och politiskt intresse.
Riksrevisionen dömer inte ut helt reduktionsplikt som sådan, och säger att det kan bidra till att uppfylla de transportpolitiska klimatmålen. Men de säger samtidigt att det ”finns stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål”.
Granskningsrapporten ger dock svidande kritik. ”Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar” och att besluten ”baserades på bristfälliga konsekvensanalyser”.
Man konstaterar att reduktionsplikten hittills påverkat dieselpriset vid pump mer än vad dåvarande regering räknade med, och att det beror på att priset på biodrivmedel ökat kraftigt. Prisökningen har enligt Riksrevisionen minskat reduktionspliktens kostnadsfördel jämfört med andra sätt att nå klimatmålen och har även medför större fördelningseffekter än vad regeringen förutsåg, exempelvis att hushåll på landsbygden drabbas hårdare än hushåll i städer.
Riksrevisionen ifrågasätter också hållbarhetsargumenten. Eftersom mängden biomassa är begränsad finns till exempel risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion i sina alternativa användningsområden ersätts med fossila råvaror. ”Det är enligt Riksrevisionen oklart om regeringen har beaktat hållbarhetsriskerna i utformningen av reduktionsplikten.”
Sammanfattningsvis är dagens reduktionsplikt oväntat dyr för konsumenterna,
det finns stora risker ur hållbarhetssynpunkt, beslutet baserades på bristfälliga
konsekvensanalyser och framförallt är det helt enkelt inte genomförbart på det
sätt som planerats.
Man måste nog konstatera att den tidigare regeringens klimatpolitiska flaggskepp redan har gått under. Riksrevisionens granskningsrapport ger ett starkt stöd för regeringsunderlagets överenskommelse att kraftigt sänka reduktionsplikten kommande årsskifte. Och inte minst ger rapporten starkt stöd till mina och andras sakargument för detta. Reduktionsplikten var orealistisk redan från början. Klimatdogmatism gick helt enkelt före sunt förnuft och logiskt tänkande. Precis som det så ofta har varit genom åren i frågor som rör ”klimatpolitiken”.
Jan Ericson
Det är en otroligt viktig och pedagogiskt bra sammanfattning som Jessica Stegrud (SD) och Jan Ericson (M) gör. De har båda BRED kunskap.
Från beslut till anslutning till nätet tog det fem år för O3 i Oskarshamn. Det borde vi kunna upprepa nu för den arten av reaktorer. Tiden från beslut till anslutning av SMR tar längre tid för den första SMR, men inte för de som kommer därnäst.
Jag har följt Vattenfalls nye VD Anna Borg. Hon är kanske duktig på ekonomi och administration. Men teknisk talang saknar hon. Efter mp- och C-motstånd mot kärnkraft under den Mp-styrda regeringen tycks hon nu vurma för SMR ”som på ett pärlband”. Det är en trevlig omsvängning. Några ministrar i nuvarande Regering anser att vi måste bygga två stora reaktorer först. De har rätt. Det är bråttom och därför är två stora reaktorer med fem års led- och byggtid rätt väg att gå. Därefter kan SMR komma.
Intressant just nu är att Gotlandsfärjorna kanske kommer att drivas med vätgas. Två stycken planeras. Här kanske vätgas kan passa med stort behov av effekt men litet behov av energi (hög fart – kort sträcka). Då kan givetvis inte vindkraft komma i fråga. Det blir nödvändigt med SMR-teknik för att den satsningens ekonomiska möjligheter skall kunna lyckas. Då kan vattnet först hettas upp till ca 800 °C. Därefter går det inte år så mycket el för att spjälka väte från syre. Och anläggningen kar gå i kontinuerlig drift i stället för bara 30% av tiden när det blåser tillräckligt mycket.
Även Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) ryter ifrån att två stora reaktorer står främst i prioritet på grund av den akuta energikrisen.
Det sker ett antal positiva saker på dag i den politiska spelplanen där Ubbhultaren och Jessica Stegrud är två verkliga förgrundsfigurer med både politisk heder och kurage – dock ännu så länge alldeles för lite, vi vill se mer sådant.
Vad gör resten av etablissemanget? Att någon ur MP-blocket inte klarar att göra en konsekvensanalys har vi förstått sedan länge, men det går ganska så trögt även på den andra planhalvan.
När byter man ut Vattenfalls och SVT’s ledningar? När tar man tag i analysen av vad den nuvarande EU-agendan ger Sverige? När beviljas det kreditgarantier och beordras byggstart av ny kärnkraft? När rensar man upp i nomenklaturan så att saker betyder vad de betyder – exempelvis att hållbart betyder ett hållbart samhälle även för dess invånare eller att fossilt inte betyder flytande kolväteföreningar? När får vi tillbaka tjänstemannaansvar i våra myndigheter? Och när börjar man betala ut arbetslöshetsförsäkring till medlemmarna i klimatpolitiska rådet?
Tills dess vill jag passa på att önska alla här på bloggen en riktigt varm och skön sommar! Ty ni är en frisk fläkt i den svenska debatten.
# Lars Cornell
5 år för en första reaktor är nog lite optimistiskt om vi vill ha en svenskbyggd. När O3 byggdes så hade man redan under några år byggt upp en verkstadsinfrastruktur för att kunna tillverka tryckkärl på upp till 750 ton. I dag finns visserligen byggnaderna kvar men de stora maskinerna som svetslägesställare och kombinationsverk (kombinerad svarv o fräs med chuck som klarar 400 ton) är ersatta av maskiner för kabeltillverkning.
Vi behöver nog lägga på ett par år för att åter bygga upp en verkstadsstruktur om vi skall göra jobbet helsvenskt …
#3 Magma. Jag tror inte att Svensk industri kommer att bygga fler stora reaktorer. Den möjligheten har vi (kanske) försuttit. Men det finns resurser i andra länder som vi kan köpa från.
Vi får se vad Blykalla kan åstadkomma för att förse Gotlandsbolaget med väte från SMR i framtiden.
Det är i vissa delar positivt att det värsta av energipolitiska haveriet bromsats. Vidare är det ju positivt att den fossila energin i stora delar finns kvar om/när klimatet fortsätter försvagas. Även om det sannolikt kommer att bli kaos , brist och skyhöga priser på energi när naturliga variationer och ökad elanvändning mm ställer till det, innan vi har ett samhälle som kan producera och distribuera elenergin i tillräcklig utsträckning. Fossila tillskott i form av framför allt olja riskerar att bli katastrofalt eftersatt när prospektering och utvinning inte fortsätter på marknadens villkor likt idag, men även detta kommer såklart att gå upp för industri och samhälle, inkl politiker, tids nog.
En mindre dålig början dock, så man får vara tacksam för det lilla.
Tack till Jan Ericson och Jessica Stegrud med flera som insiktsfulla står stadigt i den offentliga debatten och tack till Magmas alla ”när” …. i # 2.
Nu borde tiden vara mogen för att någon släpper bomben, frågan som hela den gröna omställningen står eller faller med:
”VARFÖR söka begränsa CO2-halten i en redan CO2-fattig atmosfär”?
Det tar emot att ifrågasätta siffrorna. Jan Ericson är ett ljus i riksdagsmörkret. Men det är nog sammanblandning av kW och TWh timmar.
Som jag tror att Stegrud tänker skulle 48 TWh av de 80 som stålprojekten aviserat behov av behöva gå via vätgas. Då kommer 32 TWh direkt från snurrorna och 48 TWh via vätgaslager. Då behöver 176 TWh produceras totalt. För det behövs 50,2 GW installerad vindkraft med kapacitetsfaktor 40 %.
De snurrorna skulle ge 440 TWh OM DE HADE OPITMAL VIND ALLTID. Så säger Stegrud i anförandet.
Hoppas jag har rätt. Tror det är ett missförstånd här. Påpekar det offentligt bara för att det är tillräckligt galet ändå och så att felet inte flyger vidare i cyberrymden.
Kärnkrafthistoria – den svenska linjen
https://www.karnteknik.se/karnteknik/sveriges-karntekniska-historia/karnkrafthistoria-den-svenska-linjen
Mvh,
#7 Evert
Det kan vara svårt med siffror och jag tror att du har rätt.
”Vindkraft kräver tio gånger större arealer och förfular naturlandskapen.” Jag vet inte varifrån siffran ’10’ kommer. Vindkraft producerar ungefär 10 GWh per kvkm landskapsyta. Det kan jämföras med kärnkraftverk som ger 10 000 GWh per kvkm. Således 1000 gånger mer.
100% fossilfri elproduktion röstades igenom av riksdagen, men endast med siffrorna 153-150 eftersom S, V, MP och C inte ville stödja detta.
S måste stå på samma sida som V, MP och C för att ha möjlighet att bilda regering efter nästa val trots att många inom S kan acceptera fossilfri elproduktion i stället för förnybar elproduktion.
Jag hamnade i en diskussion tidigare i våras med en vän om hur många landbaserade vindkraftverk och ytbehov som kommer behövas och gjorde en överslagsräkning utifrån den befintliga Markbygdens park och branschorganisationen Svensk vindkraft siffra på ett en möjlig, framtida årsproduktion av ofattbara 500 TWh.
Jag beskrev för min vän att han sätter sig i sin (el-)bil i Malmö för att åka till Åre via Stockholm, totalt 120 mil. På båda sidor av vägen kommer han under hela resan se vindkraftverk så långt ögat kan nå, drygt 7 km åt vardera hållet. Mellan dessa går servicevägar, transformatorstationer mm.
Det var inte en vacker bild som jag målade upp och vi hade en intressant pratstund om detta jämfört att bygga t ex kärnkraft eller flytta ut vindkraften till havs.
Kommentar på detta?
” Öresundsverket stod i begrepp att skeppas helt nedmonterat till Sydostasien. Detta har nu stoppats och verket kommer att stå i beredskap fram till 2025 för att stötta elproduktionen i södra Sverige”
Det där stämmer tyvärr inte riktigt, skåningarna har ett par tuffa vintrar till framför sig
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages/4dd3202f-6f40-498c-b63c-04a82b883849/1
Så här skriver ägaren om saken;
”2023. Svenska kraftnät, tillika Elberedskapsmyndigheten, beslutar att Öresundsverket ska ingå i den svenska elberedskapen och ger i uppdrag åt Uniper att vidta de åtgärder som krävs för att anläggningen ska kunna tas i drift. Försäljningsprocess avbruten.
2024. Arbete med att iordningställa anläggningen till driftsskick.
2025-2029. Redo för drift i den svenska elberedskapen. Perioden sträcker sig fram till sista december 2029.”
https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/oresundsverket
#9 Lars Cornell
Dynamic land use implications of rapidly expanding and evolving wind power deployment
5 April 2022
Utdrag översatt till svenska:
3. Diskussion
Med mer än 106 GW vindkraft i drift i USA och en genomsnittlig effekttäthet på cirka 1 MWe km −2 är vindenergins landskapseffekter diffusa men ändå betydande.
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ac5f2c
Mvh,
#1 Lars
Angående vätgas och Gotland: Det planeras just nu för en gigantisk pipeline för vätgas på Östersjöns botten. Baltic Sea Hydrogen Collector (BHC) kommer knyta ihop de planerade. havsbaserade vindkraftparkerna i Östersjön med vätgasproduktion till havs, ha anslutningspunkter i Finland, svenska fastlandet, Gotland samt Tyskland.
Nordion Energi, OX2 , Vätgas Sverige, Gotlandsbolaget, Energimyndigheten m.fl. ställer sig förstås bakom detta. Att det visat sig inte vara helt riskfritt med en pipeline på havets botten bekymrar ingen vad det verkar.
Det är inte svårt att räkna ut att de ”svenska” off-shore vindkraftverken i slutändan kommer leverera merparten av vätgasen till Tyskland och resten av Europa. I slutändan kommer de svenska (och finska?) skattebetalarna få stå för notan och miljöförstörelsen av detta.
Påminner om uppkopplingen av elnätet mot Europa.
Var snäll och påminn mig: när hade vi folkomröstningen om att Sverige till varje pris ska bli Europas producent av all denna energi?
Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och tidigare riksdagskvinna för moderaterna och en skarp analytiker är ibland kolumnist i klimatalarmistiska Sydsvenskan. Idag har hon fått in en mycket kritisk analys av underlaget till reduktionsplikten.
”I en ny rapport från Riksrevisionen (RiR 2023:3) kritiseras den förra regeringen för sin hantering av reduktionsplikten. Det är inte strävan att minska koldioxidutsläppen som står i centrum för Riksrevisionens kritik utan underlaget som beslutet att höja reduktionsplikten grundades på. Det var undermåligt och särskilt pekades Energimyndighetens rapport ut (2016:30).
Där saknades en konsekvensanalys. Frågan om åtgärdens effektivitet, d.v.s om den bästa användningen av biobränsle är som inblandning i svenska drivmedel, behandlades inte tillräckligt. De fördelningspolitiska aspekterna avhandlades på knappt en halv sida i en rapport på 73 sidor.
Förvånande då de brukar står i centrum för den svenska debatten.
I den här frågan var de därtill uppenbara, ty högre reduktionsplikt ökar efterfråga på biobränsle som ökar priset på dessa. Detta leder i sin tur till ökade drivmedelspriser vilket slår hårdast mot dem som saknar tillgång till kollektiva transportmedel. Boende utanför storstäderna alltså.
Men varför granskade inte Energimyndigheten dessa aspekter ordentligt? Svaret är enkelt. Det ingick inte i uppdraget myndigheten fick av regeringen.
Att fördelningsproblematiken inte skulle belysas är dock inte samma sak som att den inte får granskas. Tycker myndigheten att frågan är viktig är den fri att ta upp den. Myndigheters oberoende är en hörnsten i den svenska grundlagen men samtidigt vet varje myndighetschef att följsamhet gentemot regeringens önskemål är viktigt för den egna karriären. Vill regeringen ha en reduktionsplikt kommer myndigheten att formulera sig på ett sådant sätt att åtgärden framstår som motiverad.
Nu har det högprofilerade granskningsorganet – Riksrevisionen – påtalat brister i regeringens styrning av landet. Närmare bestämt i regeringens grundlagsstadgade uppgift att förse beslutsfattarna med korrekt information. Någon nämnvärd uppmärksamhet fick inte rapporten vilket den borde ha fått då den handlar om politisk hårdvaluta: information.”
”I dagens informationssamhälle påminns vi ständigt om hur lätt det är att styra opinioner med ”rätt” budskap. Vi har fått lära oss att ifrågasätta sanningshalten i den information som sprids på nätet och budbärarens syfte. Samma misstro har vi inte uppmanats till vad gäller den information regeringen lämnar. Tvärtom: här råder snarare en underdånig respekt trots att Riksrevisionen gång på gång kritiserat regeringen för att kvaliteten på de underlag som skickas till riksdagen är bristfällig.
Klimatet är en ödesfråga. För en sådan är det särskilt viktigt att politiken grundas på fakta. Åtgärder som vidtas måste inte bara vara effektiva, de måste också uppfattas som rättvisa såtillvida att bördan ska delas av alla. I annat fall förlorar politiken sin legitimitet.
Det kräver att de politiskt ansvariga befriar sig från de närmast religiösa övertoner som präglat svensk klimatdebatt. För det gäller inte att tro. Det gäller att veta och det gäller alla.”
https://www.sydsvenskan.se/2023-07-03/klimatet-ar-en-odesfraga-for-en-sadan-ar-det-sarskilt-viktigt-att-politiken-grundas-pa-fakta
Nr 11 Johan.
Du sätter fokus på det viktigaste och mest skrämmande med vindkraft och den gröna omställningen – det handlar om mänsklighetens största milhöförstöring och ett vansinnigt slöseri med jordens resurser.
Bolund, rockström, greta, påven och alla andra fanbärare för den gröna omställningen vägrar att se verkligheten och har blivit förblindade Co2 marodörer – det är verkligen inte särskilt svårt att förstå konsekvenserna av detta gröna framtidshelvete men fanatism och fundamentalism och att vara politiskt korrekt har alltid varit mänsklighetens största hot.
Bra spanat Johan, fortsätt påtala detta för din omgivning!
Barometern har i dag en bra artikel som väl ansluter till dagens ämne. Bör läsas,
https://www.barometern.se/debatt/vi-behover-inte-mer-el-nar-det-blaser/
SVT:s anti-kärnkraftaktivist #1 Johan Zachrisson Winberg gör ingen besviken. Här kallar han de som säger att effektskatten bidrog till att kärnkraften lagts ner för ”kärnkraftvänner”!
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kalkylerna-spricker-annu-dyrare-att-lagra-karnavfallet
Uppenbart och tyvärr så kommer det under denna mandatperiod inte att påbörjas byggandet av ny kärnkraft i Sverige.
Nu tänker ni snett om Gotlandsfärjor!
Sätt SMB i färjan så får ni direkt atomdrift utan mellanled av väte. Få tycks fatta hur farligt vätehantering är! Atomdrivna fartyg är väl kända tekniskt. Därutöver räcker det med att ett elbilsbatteri går i luften ombord på färjan för att katastrofen med exploderande vätgas blir ännu större.
Då byggandet av ny kärnkraft kräver långsiktig politisk stabilitet kommer ingen ny kärnkraft att byggas i Sverige. S kanske innerst inne skulle kunna stödja ny kärnkraft men då de för att återerövra statsminister posten är beroende av kärnkraftshatande partier kommer de aldrig att stödja ny kärnkraft. Då hjälper de inte att de borgerliga partierna stödjer ny kärnkraft.
Jan. Om S inte stödjer kärnkraft i nästa val försvagar det partiet så att det blir fortsatt borgerlig majoritet. Så kommer kärnkraft att långsiktigt räddas politiskt.
Beträffande reduktionsplikten.
Tankade diesel utanför Köpenhamn ganska nyligen.
Enl. kontoutdraget kostade en liter ca 17 kr omräknat till SEK.
I dag kostar en dansk krona ungefär 1.60 SEK.
Sug på den svenska medborgare.
#1 Lars Kornell och #3 Magma
Förutom att vi saknar verkstadsresurser så har kraven på kärnkraftverk ökat sedan det begav sig. Framför allt på mer omfattande säkerhetssystem. Det förlänger också tiden för projektering och bygg.
Håkan Bergman
09:40, 2023-07-03
Jag tolkar det som att verket ska ingå i beredskapen 2025-2029, inte att det igångsätts ngn gång under den perioden.
Karl Erik R
”förlänger också tiden för projektering och bygg”
På det första exemplaret kanske. Men de två kärnkraftverk som vi fortast bygger får inte bli något förstaäventyr.
Ur naturvetenskaplig synvinkel, finns ingenting sådant som förnybar elproduktion, eller förnybar energi.
Egentligen finns inga helt fossilfria energislag heller. Åtminstone behövs fossila bränslen för byggandet, transporter och underhåll. Men det är stor skillnad på att använda fossila bränslen och att använda uran, när det gäller utsläpp.
Det normala i världen de senaste decennierna, är att det tar 5-8 år från byggstart tills en kärnreaktor kopplas in på elnät. Medan kärnkrafshatarna pekar på undantagen och hävdar att de är regeln.
Kan vi hoppas om beslut att tillåta byggandet av minst en ny kärnreaktor i Sverige senast nästa år?
#17
Håller med, Lars! Mycket bra. Rader som många förstår och kan ta till sig. Utmärkt jobb!
Det finns en logik att köpa in två stora reaktorer som ersättning för de två nedlagda i Ringhals. De ligger också rätt geografiskt.
Polen håller på att starta upp flera reaktorer och de räknar med att leverera el till nätet cirka 2035 och det kan nog vara en rimlig tidpunkt i Sverige att ha två nya stora reaktorer i drift.
Samtidigt finns det fördelar med de mindre reaktorerna och det borde vara möjligt att köra två spår parallellt, som dessutom skulle kunna vara i drift före 2035:
1. Faktiskta SMR’er, av typen Hitachi BWRX-300, Rolls Royce eller Westinghouse. Jag har fått intrycket av att Norrköping är intresserade av sådana, även flera andra platser. De utlovas att byggas på cirka 3 år när serieproduktionen kommer igång.
2. Riktiga fjärde generationens reaktorer, som använder sig av existerande avfall och tillsammans med torium skapar energi, som sägs vara billigare och bättre än nuvarande konstruktioner.
Blykalla är mer under 1), men kan enligt Janne W konverteras till fjärde generationens. Seaborg och Copenhagen Atomics har produkter på gång och båda säger cirka 2028. Det intressanta här är att de erbjuder en färdigbyggd anläggning, antingen som en pråm (Seaborg – effekt 200 – 800 MW) eller container (Copenhagen Atomics – 40 MWe / 100 MWth styck, men kan seriekopplas enkelt).
Här är jag speciellt intresserad av Copenhagen Atomics, som menar att de kan bygga 15 GW per år per fabrik, för anläggningar som startar med 180 kg ”smutsigt” bränsle, alltså långlivat avfall och sedan laddas den upp regelbundet med mer Torium för att efter ett antal år ha använt upp allt långlivat avfall.
De anger att de kan leverera energi för 20 € / MW, sedan behöver någon annan bygga anläggningarna som använder energin. De säljer inte anläggningarna utan säljer energin, så de står för allt, inklusive bränsle och skrotning.
Energin kan användas för avsaltning, vätgasproduktion (där de har samarbete med Topsoe), fjärrvärme eller ren elproduktion etc.
Det här borde vara varje miljöpartists våta dröm, använder farligt avfall som bränsle, Torium är en restprodukt som inte används till mycket annat, men som erhålls som biprodukt, inget farligt avfall efter produktion, ingen explosionsrisk då de arbetar med vanligt atmosfäriskt tryck, tar minimalt med yta, bränsle som räcker hur länge som helst etc.
https://www.copenhagenatomics.com
”Kan vi hoppas om beslut att tillåta byggandet av minst en ny kärnreaktor i Sverige senast nästa år?”
Nej det är tyvärr en utopi, ty regeringen satsar på vindkraft.
#21 Jan
Du har rätt i att ingen privat aktör kommer att bygga kärnkraft pga den politiska risken. Det krävs nog en statlig satsning. Regeringen får byta ut Ledning och styelseledamöter i vattenfall till kärnkraftsvänliga. Sedan fär man helt enkelt skjuta till skattemedel och hoppas att en borgerlig regering kan tillträda även efter nästa val.
Vattenfalls interna utredning om vilken typ av reaktor de vill ansöka om som Ringhals 5 och 6 ska vara klar före årsskiftet.
Jag tror de väljer Westinghouse AP1000, en gen. 3 reaktor.
——
Vätgas drift på gotlandsfärja?
Kan någon upplysa mig hur bränslet ska lagras ombord?
Vätgas är en mycket speciell gas med flera besvärande egenskaper!
Till er ledning kan upplysas om att Japan satsar enormt på att få fordonsflottan att drivas med vätgas. Någon vettig tankbil som kan åka runt och fylla mackar finns ännu ej. Man ställer 61-liters Mirai-tankar parallellkopplade i ställ på ett lastbilsflak tills vidare.
Toyota Mirai har två stycken sådana tankar för 700 bars tryck. Såvitt jag förstått saken åstadkoms tätheten med en tunnare ståltank vilken ”trådlindas” med kolfiber i epoxy och härdas för att ge ett tillräckligt starkt skal.
Denna teknik att göra tankar blir dyrare ju större tank man vill göra, samtidigt som man är beroende av storskalig serieproduktion för att få ner styckpriset. Det verkar finnas ett stort gap mellan teknikens ståndpunkt och ideerna!
NUCOR, en ledande nordamerikansk tillverkare av stång och armeringsjärn, specialstål, konstruktionsstål, kolstål och stålplåtsprodukter och -teknologier säger:
En jättestor tredjedel av alla CO2-utsläpp från vindkraftsindustrin kommer från produktionen av turbintorn. Så att titta på hur man minimerar kolpåverkan från stålet som används i byggprocessen bör ligga i framkant av varje tillverkares sinne. Men även om det är viktigt, kan viktiga egenskaper som svetsbarhet, formbarhet och styrka inte kompromissa.
Mvh,
Apropå HAVSBASERAD VINDKRAFT DEL 2
Se den!
https://www.youtube.com/watch?v=0-aes4unIQI
#14
”Att det visat sig inte vara helt riskfritt med en pipeline på havets botten bekymrar ingen vad det verkar”
En ledning är nog det minsta problemet. De får snällt hålla tillgodo med underhållskrävande alkaliska celler. Någon flashig PEM cell saknas det iridium till.
Det blir en ny stor ö där ute med vattenrening, elektrolys, kompressorer, reservkraft, vindkraftverkstäder, hamnar, bostäder, VA anläggning, vägar, skolor, sjukvård mm mm.
Vad händer utifall 1000 ton koncentrerad lut läcker ut?
Skall ön flyta eller göras fast? Vad kostar kalaset?
Frågor frågor frågor..
Status på ansökningar av vindkraftparker hos nuvarande regering.
Kriegers flak Beviljad
Galene Beviljad
Kattegatt Syd Beviljad
Eystrasalt Under beredning hos länsstyrelserna
Mareld Under beredning hos länsstyrelserna
Triton Under beredning hos länsstyrelserna
Aurora Under beredning hos länsstyrelserna
Södra Victoria Under beredning hos länsstyrelserna
Poseidon Under beredning hos länsstyrelserna
Stora Middelgrund I slutskedet av beredning hos regeringen
Skåne Havsvindpark I slutskedet av beredning hos regeringen
#15 Gunnar
Du citerar Ann-Marie Pålsson: ”I en ny rapport från Riksrevisionen (RiR 2023:3) kritiseras den förra regeringen för sin hantering av reduktionsplikten. Det är inte strävan att minska koldioxidutsläppen som står i centrum för Riksrevisionens kritik utan underlaget som beslutet att höja reduktionsplikten grundades på. Det var undermåligt och särskilt pekades Energimyndighetens rapport ut (2016:30).
Där saknades en konsekvensanalys. Frågan om åtgärdens effektivitet, d.v.s om den bästa användningen av biobränsle är som inblandning i svenska drivmedel, behandlades inte tillräckligt. De fördelningspolitiska aspekterna avhandlades på knappt en halv sida i en rapport på 73 sidor.”
Exakt samma kritik kan riktas mot precis alla de gröna omställningsåtgärderna där EU, den förra och den nuvarande regeringen går i spetsen för det besinningslösa genomförandet. Bästa exemplen är vätgasstålen men det finns många andra där CCS kommer med stormsteg. Den gemensamma nämnaren är TOTAL AVSAKNAD AV KONSEKVENSANALYS om vilka effekter som uppnås vad gäller CO2-reduktion, klimateffekter och kostnader för genomförandet. Vi som följer KU vet att klimateffekten efter 80 år inte går att mäta, kan sättas till noll. Kostnaderna inklusive uppbyggnad av ny effekt och nätverk blir av storleksordningen 2000 miljarder. Detta är flagranta brott mot följande skrivning i kapitel 11 i Tidöavtalet: ”Nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken. I uppdraget ingår även att utveckla och redovisa dataunderlag för exportens klimatnytta, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat. ” Slut citat. Mycket snack och ingen verkstad. Så går det när det är ”någon annan” som skall betala. Det sorgliga med den gröna omställningen är att någon annan alltid betyder är att det är vi skattebetalare som kommer att sitta med notan när stålprojekten kraschlandar.
#29 UWB
Jag har lite svårt först hur du kan klassa in Blykalla under din indelning 1 ovan.
Det handlar om en blykyld reaktor, och således en reaktor där snabba neutroner kommer att träffa materialet i bränslestavar och reaktorväggar vid hög temperatur.
Det finns inga data idag som SSM kan granska och godkänna vad gäller det specialstål med hög aluminiumhalt som Sandviken utvecklat och som man hoppas mycket på. Men snabba neutroner är aggresiva …
Westinghouse AP1000 har vuxit fram stegvis och är en i detaljer genomtestad konstruktion.
——
Noterar också den totala frånvaron av svaromål kring vätgaslagring. Märkligt att så många tycks tro: ”det löser sig, kan väl inte vara så svårt”.
Hybrit har åtminstone noterat komplexiteten i frågan. Pilotlagret är i drift, men ännu inte bevisat långsiktigt hållbart (tätt).
Bara snack från M och SD. Om de verkligen brydde sig om Sverige skulle schaktmaskinerna gå på högvarv nu där nya kärnkraftverk ska byggas.
#39 Göran
Nej, så fort mal inte byråkratins kvarnar. Först skall det ansökas om att få bygga, sedan börjar tillståndsprövningen. Det kan nog ta åratal. Om det blir verklighet vet vi först om några år.
Att ändra lagstiftning är inte lätt och tar tid har man förstått.
Vilken lag kommer att reglera fördelningen av el mellan olika landsändar när de nya energislukande industrierna i Norrland tas i drift? Om de behöver så enorma mängder blir det knappast över till andra landsändar.
Vem ska ha företräde? Vanliga människor, gamla industrier eller de nya flashiga?
Det är en fråga som jag tycker måste diskuteras nu och stiftas lagar runt om de inte redan finns.
För övrigt tack till de riksdagsmän som nu äntligen talar öppet om den förfärliga elsituation vi befinner oss i.
Jag är pessimist, det måste gå åt h-vete innan det blir någon ändring. En kall vintervecka med dygnslånga elavbrott och människor som fryser ihjäl.
Min mormor sa: ”Dåligt blir inte bättre förrän sämre kommer”.
Först då kommer det att hända något, när folket börjar fråga:
Var är vårt elöverskott som ni talat så mycket om?
Var är de möjligheter till lagring av el som ni också pratat så mycket om?
Varför är det elavbrott när vi har så mycket vind- och solkraft?
Varför har ingen ”sett det komma”?
Som prof Jan Blomgren sagt många gånger, den enda snabba ”räddningsplankan” då är att bygga gasturbiner för att akut rädda oss från ”energisvält”.
#15 Gunnar
Riktpriset för diesel på bemannade stationer höjs med 15 öre till 21:81 kronor per liter, medan riktpriset på biodiesel (HVO100) höjs med 25 öre till 31:60 kronor per liter. Priset på etanol (E85) sänks samtidigt med 50 öre till 15:70 kronor per liter, medan bensinpriset lämnas oförändrat på 19:89 kronor per liter.
Gällde för några veckor sedan.
HVO är dubbelt så dyr som ren diesel utan inblandning av HVO. HVO100 är nog skattebefriad dvs subventionerad enligt nuvarande gröna språkbruk.
Sänt till Norrköpingstidningen 21-04-05, som inte ville publicera det?
Vindkraftspark i Finspångs kommun – vill vi ha det?
Naturskyddsföreningen påstår att vindkraft är en fossilfri energikälla, vilket är långt ifrån sanningen. Materialet i vingarna består till stor del av epoxi, som framställs av fossil olja. Epoxi är miljöfarligt eftersom det är kraftigt allergogent och cancerframkallande. Dessutom avsöndras ett östrogenliknande ämne, bisfenol-A, från epoxi när materialet utsätts för belastning och väta. Detta betyder att det sprids en östrogenliknande substans i naturen som kan göra att fiskar blir enbart honkönade.
När vindkraftverkets funktionstid är slut efter ca 15-20 år måste det monteras ned och materialet i vingarna kan inte återvinnas utan måste läggas i deponi.
Vindkraftverkens fundament består av stora mängder betong och armeringsjärn. Varken betong eller järn framställs miljövänligt och är mycket energikrävande. Båda verksamheterna släpper dessutom ut stora mängder koldioxid. När vindkraftverket skall demonteras, går antagligen inte betongfundamentet att återanvända.
Det finns i princip två varianter av vindkraftverk, direktdrivna och växellådsdrivna, som driver en generator, som består av magneter som roterar runt en eller flera spolar, så att elektrisk ström skapas. Magneterna kan vara elektromagneter eller permanentmagneter.
Det finns två typer av generatorer som används i vindkraftverk, synkrongeneratorer och asynkrongeneratorer. Direktdrivna vindkraftverk har synkrongeneratorer och de med växellådor har asynkrongeneratorer. Skillnaden mellan de båda systemen är att synkrongeneratorer roterar i takt med växelströmmens frekvens och asynkrongeneratorer roterar med en eftersläpning på det synkrona varvtalet och därför måste ha en frekvensomvandlare för anpassning till den frekvens som krävs för elnätet.
Effektflödet i asynkrongeneratorn måste vara dubbelriktat, så att den kan ta el från nätet för drivning av magnetfältet och leverera ström. Det har den negativa egenskapen att vid ett elavbrott (blackout) kan inte denna typ av generator återstarta elproduktionen. Synkrongeneratorer innehåller antingen permanentmagneter eller elektromagneter. Siemens använder sig av permanentmagneter i sina direktdrivna verk.
Permanentmagneter framställs av sällsynta jordmetaller, t.ex. Neodym och Dysprosium. Det är en komplicerad process och det är nästan bara kineserna som behärskar tekniken. Jordartsmetallerna bryts till största delen i Kina. Det finns fyndigheter på andra platser på jorden, men pga miljörestriktioner förekommer brytning endast i begränsad omfattning.
Det är en mycket miljöfarlig verksamhet. Efter att malmen brutits, krossas den och mals ned till ett finare material. Vid denna process dammar det kraftigt. Malmen innehåller stora mängder giftiga ämnen bl.a. fluor, som i stora doser är mycket giftigt för människor, djur och växter. Människorna som bor i närheten av gruvdriften blir sjuka och får skelettförändringar. Arsenik, asbest, beryllium, bly och kadmium finns i jordartsmineraler och kan orsaka cancer. Vissa mineraler kan innehålla radioaktiva ämnen som torium-232, uran-238, radon och tillhörande sönderfallsprodukter.
Kinas största fyndighet finns i Bayan Obo i inre Mongoliet. Gruvdriften genererar varje år 10 miljoner ton bergavfall. Malmen transporteras till staden Baotou där den bearbetas. Varje år producerar dessa fabriker 10 miljoner ton avloppsvatten som släpps ut i en damm. Mängden spillvatten i dammen uppskattades år 2009 till 150 miljoner ton och dammens yta 11 km2. Varje år genereras även 60 000 ton radioaktivt slagg. Gammastrålningen är speciellt hög vid avfallsdammen utanför Baotou. Stora mängder radioaktivt slam rinner ut i naturen och det räknas med att Gula floden årligen smittas med över 80 000 ton radioaktivt vatten.
Cajsa Abrahamsson, på KTH, skrev i sin avhandling; Miljöpåverkan, hälsopåverkan och livscykelkostnad (LCC) för direktdrivna kontra växellådsdrivna vindkraftverk med avseende på deras innehåll av jordartsmetaller; Vid miljö- och hälsoanalys blev slutsatsen, att den negativa påverkan från jordartsmetallindustrin i Kina var för omfattande för att jordartsmetaller skulle rättfärdigas ur ett etiskt och hälsomässigt perspektiv. Gruvdriften och bearbetning av jordartsmetaller har lett till stora utsläpp av skadliga ämnen, såsom exempelvis tungmetaller och radioaktivt avfall, i provinsen Baotou. Dessa har allvarliga negativa konsekvenser för djur, människor och växtlighet.
Det finns olika metoder att sammanfoga permanentmagneter, bindning och sintring. Sintring leder till tätare magneter än bindning. Sintrade magneter är starkast och används till vindkraftverk och elbilar.
Återvinning av permanentmagneter är en komplicerad process och förekommer i väldigt liten utsträckning. Processen kräver energi och kemikalier. Jordartsmetaller är spröda och ofta blandade med andra metaller, så det krävs mycket arbete att återvinna även små mängder metall.
Det enda som är förnyelsebart med vindkraftverk är vinden, som dessutom har den tråkiga egenskapen att den ständigt varierar och att det ibland inte blåser alls. Alla som suttit i en segelbåt vet att det oftast finns en motor ombord, som startas när vinden mojnat. På samma sätt är det med vindkraftverken, det måste finnas en maskin som producerar el när vinden varierar eller det inte blåser. Eftersom vinden varierar från minut till minut måste i princip den uppbackande produktionen fortlöpa kontinuerligt, vilket egentligen betyder att man har ett dubbelt system, där det skulle räcka med ett system med kontinuerlig drift, exempelvis kärnkraft.
Kärnkraft är dessutom ur alla avseenden det mest miljövänliga av alla former av elproduktion.
Fördelen med kärnkraft är att bränslet är väldigt energitätt i jämförelse av andra energikällor, kräver en mycket liten yta för produktionsanläggningen, har minst utsläpp av koldioxid per energienhet (kWh), jämfört med alla andra former av elproduktion. Kärnkraft är det enda energislag som har hårda restriktioner för hantering av avfall och mängden avfall är mycket liten. Om man packar allt avfall från kärnkraften i USA i 70 cm höga tunnor och ställer upp dem bredvid varandra, så täcker de inte mer än ytan av en fotbollsplan. (Källa Shellenberger: Apocalypse never). Allt kärnkraftsavfall som finns i Sverige ryms i en kub om 14x14x14 m.
Om man skall ersätta kärnkraftverken Oskarshamn 1, Barsebäck 1 och 2 behövs ca 2000 vindkraftverk, vilket är smaskens för tillverkarna av vindkraftverken. Placerar man vindkraftverken, som vanligt är, med 500 m lucka krävs en total yta på 150 km2. Ytan blir ännu större vid ökat avstånd mellan verken. Detta kanske är definitionen på ett industrilandskap.
Lönsamheten för vindkraft tveksam och att priset på el och elcertifikat skulle minska när det byggs vindkraftverk i varenda buske är väl inte så svårt att räkna ut.
Många vindkraftparker ägs av små föreningar där medlemmarna har stått för hela kapitalkostnaden. Så länge inte växellådor behöver bytas, kanske de klarar sig på fonderade medel, som egentligen är avsedda användas till att betala ett nytt verk när det gamla tjänat ut efter 15-20 år.
Flera föreningar har kommuner som delägare och där kan man säkert lösa det så att det kommunala bolaget köper elproduktionen till ett överenskommet högre pris. Att det i slutändan blir kommunens invånare som får stå för felsatsningen är ju tråkigt, men man har ju de politiker man förtjänat.
I Tyskland har man tänkt sig att stänga ned all fossil produktion av el och även kärnkraften.
Experimentet har inte varit så framgångsrikt. Det totala utsläppet av CO2 har ökat sedan starten av deras ”Energiewende”. Lika mycket som USA har minskat sina utsläpp av CO2, tack vara president Trumps stimulering av utvinning av gas och olja med hjälp av sk. fracking.
För att lyckas med energiomställningen i Tyskland, måste man täcka större delen av landets yta med vindkraftverk, med jämna mellanrum, och ändå kan man inte förse landet med tillräckligt med el kontinuerligt under alla dygnets timmar. Det betyder att hela landets välstånd kommer att gå kaputt.
Vindkraften i Tyskland har mötts med ett kraftigt ökat motstånd från landets innevånare, speciellt från traditionella miljövänner, som motsätter sig industrialiseringen av landskapet. Andra pekar på vindenergins varierande produktion, kostnader och bullerstörningar, den generella ineffektiviteten och riskerna för fåglar och ekosystemet.
Tyskarna brukar säga när det gäller politik: Som i Sverige vill vi inte ha det! Vill vi ha det som i Tyskland?
Det är märkligt att man som medlem av Naturskyddsföreningen kan tycka att vindkraftverk är något man vill ha, men det är troligt att man är väldigt dåligt påläst om konsekvenserna.
Om bevekelsegrunden för elproduktion med ”förnyelsebara system”, sol, vind och vatten, är rädslan för utsläpp av koldioxid, borde man vända blicken mot det som är minst belastande för miljön. Varken sol, vind eller vatten är förnyelsebart eller miljövänligt, utan snarare motsatsen, med hänsyn till alla negativa konsekvenser, från vaggan till graven.
Anläggning av vattenkraft är väldigt miljöförstörande och när vattenytan i vattenmagasinen rör sig upp och ned förfulas miljön och det blir utsläpp av sumpgaser, ex. metan. Vattenkraftverkens dammar är inte helt ofarliga. I Kina rasade Banqiao Reservoir Dam, 1975, och dödade 230 000 människor, raserade 6 miljoner byggnader och förstörde miljön för 6 miljoner människor.
Solpaneler innehåller giftiga och miljöfarliga metaller som bly och kadmium, som kan komma ut i naturen om panelerna skadas, om inte annat så när de tjänat ut. Solpaneler kan inte återvinnas, utan måste läggas i deponi. Ofta sänds uttjänade paneler till fattiga länder för att där läggas i deponi. Användning av solpaneler i Australien, beräknas skapa 1500 000 ton avfall till år 2050. Det är 300 gånger så mycket som kärnkraften skulle ha orsakat för att producera samma mängd energi.
De negativa aspekterna på vindkraft har jag redan nämnt vad avser framställning av vindkraftverken. Väl på plats har dessa stora ”fågel- och insektssmällare” andra negativa effekter på människors, djurs och växters hälsa, vilket finns väl dokumenterat i den medicinska litteraturen. Tyskland har 28000 vindkraftverk och man räknar med att de dödar cirka 1200 miljarder migrerande insekter (eller 3600 ton). Dödandet av fladdermöss anses vara särskilt allvarligt. Turbulensen bakom vindkraftverken gör att djurens lungor trycks ihop. Nya studier har framfört att hela populationer av fladdermöss hotas med utrotning. Fåglar och speciellt rovfåglar, kan krocka med vindkraftverken och man räknar med 20 dödsfall eller fler per turbin och år.
Sverige har ratificerat Lissabonavtalet och försiktighetsprincipen
Tanken på försiktighetsprincipen framfördes första gången av EU-kommissionen i ett meddelande från februari 2000 om ”användningen av försiktighetsprincipen”, i vilket man ger en definition av denna princip och förklarar hur man avser att tillämpa den.
I meddelandet preciserar kommissionen när principen är tillämplig:
• Om vetenskapliga belägg är ofullständiga eller osäkra.
• Om en preliminär vetenskaplig bedömning ger vid handen att det finns fara för möjliga effekter på miljö samt människors, djurs och växters hälsa.
• En oberoende myndighet ska göra en komplett vetenskaplig bedömning för att fastställa graden av vetenskaplig osäkerhet.
Europeiska kommissionen påpekar att tillämpningen av försiktighetsprincipen kan leda till ett beslut att handla eller inte handla, beroende på hur stor den så kallade ”godtagbara” risken är.
När man läser detta kommer den stora frågan smygande – har beslutsfattarna, politiker och andra ansvariga för utbyggnad av sol, vind och vatten, varit medvetna om innebörden av Lissabonavtalet och försiktighetsprincipen? Finns det risk att man först tagit beslutet innan man skaffat sig goda kunskaper grundat på seriös forskning?
Kurt Holmgren, Finspång
En fundering från en helt okunnig men borde inte mindre reaktorer som typ de på båtar/ubåtar kunna serieproduceras i snabb takt?
#45
Nej, sådana reaktorer är mycket speciella och mycket dyra p g a de extrema säkerhetskraven och att de i allmänhet inte byggs för fortlöpande bränslebyten som civila reaktorer. De använder istället höganrikat uran plus ”burnable poison”, alltså en isotop som absorberar neutroner för att undvika kriticitetsolyckor, men som succesivt förbrukas under reaktorns livslängd. De är mycket riktigt relativt små.
Ovanstående gäller amerikanska reaktorer. Jag är osäker på hur det är med ryska fartygsreaktorer, det har varit åtskilliga missöden med sådana.
Kurt H #44,
Det där var en informativ artikel, men kanske för svår får en vanlig dagstidning. Fundera på att skicka till KU istället nästa gång!
Tips: Skriv aldrig artiklar som innehåller mer än ett ämne/idé åt gången.
#45 tty:
Men borde inte den principen/storleken vara hyffsat ”enkel” att modifiera till en civil variant?
Är ju väl beprövad och borde då vara betydligt enklare att få typgodkännande för…
#26 Lars Cornell
Ja, det kommer att ta längre tid att bygga kärnkraftverk nu, jämfört med våra 12 första. Projektering och ritningar kan givetvis kopieras för nr 2 – X. Byggtiden blir längre för alla kommande KKV för att det numera är så mycket mer som ska byggas.
Därför finns ingen tid att förlora. Vem trycker på startknappen?
Jan Ericson,
Fantastiskt att den nya regeringen verkligen försöker rätta till de förödande beslut som tidigare (S)-regering tagit, och de konsekvenser dessa beslut fört med sig.
Men, som många här ovan påpekat, det är trots det för lite och tar för lång tid.
1. Varför ha någon reduktionsplikt kvar alls? Det förefaller vara en helt meningslös eftergift till okunniga riksdagskollegor inom regeringsunderlaget.
2. Återstart av såväl R1 som R2. De står där fortfarande, men är delvis förstörda och nedplockade. Trots det borde det absolut vara både billigare och gå fortare än att bygga nytt.
3. Återstart av O1 och O2. Även här står det mesta kvar även om förstörelsen och nedplockningen gått ännu längre än i Ringhals. Gör en kalkyl, och jag skulle inte ta det för osannolikt att det är försvarbart, givet den akuta elkris som står för dörren.
4. Undersök om inte den tredje generatorn i Karlshamnsverket, som ställdes av för många år sedan, kan återinstalleras och tas i drift igen.
Kort sagt, gör allt för att rädda det som räddas kan. Världens kanske bästa och mest stabila elsystem har av S och MP rivits sönder och skadats på ett fullständigt ansvarslöst och oförlåtligt sätt. Nu är goda råd dyra och det gäller att minimera skadan och konsekvenserna på alla upptänkliga sätt. Vi är många som håller tummarna så de vitnar för att ni ska lyckas. Då får ni inte försitta chansen.
Men #46 tty, vad tänker du mer strukturellt och i framtiden? Det borde väl vara rätt att ge sig på fartygstrafiken och dess förbränning av dieselolja, innan man ger sig på de mindre, men fler, förbrukarna?
Jag tänker: kan man satsa på kärnenergidrift av kommersiella fartyg, så kommer man sannolikt att i framtiden kunna skala ner storleken, till att så småningom kunna omfatta små förbrukare av energi, eller?
Min tanke är att försöka hitta en långsiktigt, ”hållbart” ( sliten term idag..) energisystem, som kan tjäna människan och tillfredställa dess ständiga strävan mot bättre, utan att förverka den planet som finns. Ingen levande idag har ju något som helst facit över framtiden, de patetiska försök att ”rädda världen” just nu, styrs ju av känslor/rädsla som framkallas av främst ekonomiska och världspolitiska intressen…..Hybrit och CCS är kanske flaggskepp i fördumningen….
#50 GK
Som jag skrev i #42, det måste gå ordentligt åt h-vete först innan det riktiga krismedvetandet kommer.
Förutom tekniska hinder (interndelar i reaktorerna O1 och O2 har sönderdelats och tagits ut) finns även alltför många paragrafmässiga hinder för återstart av de nedlagda reaktorerna. Dessa går naturligtvis att runda, men bara när krisen på allvar infinner sig. Tredje blocket i Karlshamnsverket (i malpåse) har inte lika avancerad rökgasrening, som de övriga blocken, men vid katastrofläge kan inte detta få hindra att blocket körs.
Man ser att vid större katastrofer som t.ex. vid de stora skogsbränderna 2018 i Sverige, då är allt helt plötsligt möjligt. Då kunde polska brandmän direkt köra upp genom Sverige och hjälpa till. Inga tillstånd och ingen byråkrati. Lantbrukares gödselspridare gick att använda som vattenspridare för att hindra brandspridning, detta utan att några miljöinspektörer först kontrollerat att tankarna var rengjorda och godkända för detta ändamål. När det är kris är allt möjligt!
#50 GK
P2, ja, kanske, men förmodligen mest nej, varför?
Du pratar, bildligt, om att ta en välskött Volvo PV, delvis skrotad, och bygga en framtidsbil av den. Det är förmodligen bättre att satsa på helt nytt, verkningsgrader, kylsystem och allt annat, är förmodligen mycket effektivare med dagens tekniknivå. Tänk också på LCC, risken är stor att om du satsar mycket på PV’n kommer den nog att vara förbisprungen långt innan ROI…….
Slutsats? Damma av och uppdatera planerna för Ringhals 5 och 6 från 2012, och kör sen järnet på dem! Om det behövs mer om ett par år, copypaste på dem, och vi kanske har något som liknar effektiviteten i KK byggen för 50 år sedan
#48,51
Nej, den typ av reaktorer som används i militära fartyg kommer inte att tillåtas för allmän användning, inte minst för att det höganrikade uranet lätt kan användas för kärnvapentillverkning (vilket däremot inte går med vare sig uranbränslet i civila reaktorer, eller plutonium producerat i civila lättvattenreaktorer, även om många tycks tro det).
#52, #53
Jo, jag är väl medveten om de invändningar mot återuppbyggnad av i förtid nedlagda kärnkraftverk som ni tar upp.
Jag tror trots det att det är segt virke i det som finns kvar. Nu pratar man om 80 års livslängd efter div. uppgraderingar. R1, R2, O1 och O2 är 40 – 45 år gamla. Det finns (eller snarare fanns, när de ställdes av) många års drifttid kvar.
Jag tror att det mer är en fråga om vilja än om teknik. Staten har inte alltid visat sig kompetent att vårda och underhålla det man har. Det är ”roligare” att köpa nytt för skattebetalarnas pengar än att sköta och rusta upp.
Men som SatSapiente skriver, det måste nog bli en värre kris innan man tar frågan på riktigt allvar.
Presskonferens med Ebba och GD på SvK, Ebba går åtminstone inte bort sig som mp-statsråden i Lövéns regeringar gjorde, lite imponerad faktiskt.
https://regeringen.se/
Kan ha varit 5 eller 6 journalister på pressträffen, varav 3 ställde rätt tama frågor.
Sen en separat fil med powerpointbilderna, bra!
https://regeringen.se/globalassets/regeringen/bilder/klimat–och-naringslivsdepartementet/energikrisen/presentationsbilder-elsystemets-robusthet-230704.pdf
”Nytt uppdrag till Svenska kraftnät att lämna förslag till
norm för driftsäkerhet”
Det är väl bra men på vilken nivå ska normen tillämpas, man borde börja i produktionsledet Ansökan om anslutning av ny effekt till elnätet ska beskriva hur stor effekt man vill ansluta och när man tänker sig leverera den effekten, lever man inte upp till det ska det kosta pengar.
Om inte något radikalt görs riskerar vi att hamna i en mycket farlig situation de närmaste åren vad gäller elförsörjningen. Som jag ser saken finns det möjligheter som relativt snabbt kan förbättra situationen. Det handlar om våra fjärrvärmenät.
För inte så länge sedan användes stora värmepumpar. Billigare med kärnkraftsel än kol eller olja. Det var mycket lönsamt har jag läst någonstans. I dag skulle elnätet må väl av värmepumpar i biobränsledrivna fjärrvärmenät. När elpriset blir lågt på grund av för mycket vindkraft kan man köra värmepumpar i fjärrvärmen. Det kan inte vara särskilt svårt att räkna ut om detta är en helt galen idé.
Kraftvärmeverken kan producera mer el om dom skaffar värmelager. Det kan dom i dag också, men om elproduktionen ger mer värme än fjärrvärmenätet behöver måste värmeöverskottet dumpas. Det sker på sina håll i dag. Med en extra panna/turbin/generator kan man producera mer el och lagra värmeöverskottet i värmelager. Det är typ 100 gånger billigare (har jag sett någonstans) att lagra energi som värme än som kemisk energi i batterier.
Alltså:
Vid för mycket vind:
Värmepump -> värmelager+fjärrvärme
(Kräver mycket el och stabiliserar därigenom elpriset. Bränsle sparas)
Vid för lite vind:
Biobränslepanna -> el+värme
(Producerar mycket el och stabiliserar därigenom elpriset. Överskottsvärme sparas, sparat bränsle förbrukas.)
Tillstånd för värmelager, värmepump och en extra panna på ett för fjärrvärme redan etablerat industriområde borde gå att få på kort tid.
Kombinationen av adderad flexibilitet på både produktionssidan och konsumtionssidan borde bli kraftigt stabiliserande på elpriset. Om vindkraften förlorar sitt statsstöd och tvingas bära sina kostnader så att det inte blir så väldigt mycket mer vindkraft borde våra fjärrvärmenät kunna förhindra att priset på el någonsin blir så lågt att eventuella nya kärnkraftverk inte får sina rörliga kostnader täckta. Då borde kalkylerna för kkv bli mycket intressantare än dom är i dag.
När man skaffat värmelager kan det vara intressant att lagra solvärme. Jag kan tänka mig att det är bra mycket effektivare än att göra el av solenergin.
Med värmepump kan man plocka ut önskad temperatur ur värmelagret trots att det är kallare.
Regeringen har ju redan vidtagit enkla åtgärder som redan kommande vinter förbättrar situationen. Borttagna skatter på kraftvärme har stor betydelse. Jättebra! Jag tror alltså att fjärrvärmenäten har ännu mycket mer att ge!
Jag vet inte om mina idéer är realistiska. Det handlar om beprövad teknik, det borde gå bra att räkna på: Investeringskostnad, driftstid, el och bränsle.
Om kalkylen ser rimlig ut, men kanske inte tillräckligt lockande för att ägarna skall vilja investera kan man fundera på vilka åtgärder staten kan vidta för att göra den här typen av investeringar intressantare.
Av principskäl vill jag inte se några direkta subventioner. Däremot:
1) Betalt för svängmassa och reaktiv effekt.
2) Förmånliga avskrivningsregler.
3) Bra lån med statlig garanti.
4) Snabb och enkel tillståndsgivning.
5) Uppmuntran och beröm för samhällsnyttig insats.
Jag tycker en satsning av detta slag vore en framsynt investering. På lång sikt borde fjärrvärmen till största delen drivas av kärnkraftsel och värmepumpar. Biomassan kan då användas till fordonsbränsle och lägre kvaliteter till fartygsbränsle.
Tänker jag fel? Är det någon som kan gissa hur det skulle bli med ekonomin? Finns det lagtekniska hinder?
Om det är möjligt att pressa elpriset både underifrån och uppifrån på ovan skissat sätt borde det göras NU.
Problemet med alla typer av lagring är att:
1. Alla lagringsformer kostar något.
2. Alla lagringsformer innebär att man får ut mindre än vad man sätter in.
För att de ska bli överskott måste produktionsapparaten vara överdimensionerad samtidigt som underskotten inte får bli för stora.
Antag att el produceras med ett genomsnittspris om 60 öre per kWh och 30 % av tiden är priset 0 öre, 40 % av tiden är priset 60 öre och 30 % av tiden är priset 120 öre. I genomsnitt går det jämt ut för producenten och det finns inget incitament att börja spara el. Det är mer eller mindre läget idag, ytterst lite lagring finns och den som finns används primärt till frekvensreglering (via batterier).
Om man inför lagring innebär det teoretiskt att vid överskott ökar priset (då det finns en faktisk efterfrågan) och när man använder lagret minskar priset (då det finns mer el att sälja). Men om man lägger på lagringskostnaderna så ökar produktionskostnaderna till exempelvis 70 öre (från 60 öre) och den totala mängden el på marknaden minskar (då viss del förloras genom lagring).
Som konsument måste du betala mer för varje kWh för att täcka upp kostnaderna för både produktion och lagring.
Sedan finns alltid risken att marknaden ser att via lagring minskar det totala utbudet av el och bygger ny produktion, som driver ner priset och sedan är vi tillbaka till ruta 1…