Enligt en studie publicerad i tidskriften Nature Geoscience är en av anledningarna till de senaste 30 årens uppvärmning i Europa avsaknad av dimma. Ja, just det. Färre dimmiga, disiga dagar innebär att mer solstrålning når jordytan.
”Clearer skies due to changing weather patterns and less air pollution have contributed on average to about 5 to 10 percent of the region’s warmer temperatures during this period, said Geert Jan van Oldenborgh, a researcher at the Royal Netherlands Meteorological Institute. (…) The warming trend due to less fog will ease, however, in the future because when it comes to air pollution governments can only make the skies so clean, he added.”
”Climate is not simple and this is a new factor,” Van Oldenborgh said.”
Alltså, återigen, solinstrålningen, inte koldioxiden. Eller?
PS Här en en artikel om samma studie från AFP.
Mindre dimma pga mindre molnbildande nukleider. Färre nuklider pga av mindre kosmisk strålning. Mindres kosmisk strålning pga av hög solaktivitet.
Glöm CO2 som en avgörande faktor bakom klimat variationer.
Alla som har varit på någon rockkonsert eller ett häftigt diskotek vet väl att man där ibland använder kolsyredimma för att höja temperaturen i lokalen …
Då flygplatser var beroende av ”fri sikt” användes kolsyran på ett vis med motsatt effekt.
Små plan släppte ut kolsyre is och vips var dimman borta.
I alla fall ett erkännande av att solsken värmer.
Tege
maggie:
”Alltså, återigen, solinstrålningen, inte koldioxiden. Eller?”
Jag tror inte det. “Clearer skies due to changing weather patterns and less air pollution have contributed on average to about 5 to 10 percent of the region’s warmer temperatures during this period”, enligt forskaren.
Att ökad solinstrålning bidragit (med mellan fem och tio procent) till temperaturökningen är inte helt överraskande. Finns med i IPCC-rapporterna, bland annat.
Men att solinstrålningen spelar roll betyder inte att koldioxiden inte spelar roll. Eller hur?
Anders
Koldioxid bidar till att vi kan bo på denna planet även genom sin förmåga att kompensera ett annars väl långt avstånd till solen.
Denna effekt klaras av med en halt under den där livet här kan ske.
Att nu höja halten för att ytterligare värma, har extremt liten effekt.
Slutsats:
Koldioxiden spelar en stor roll, men dess starkt avtagande växthuseffekt gör att vinsten med ytterligare höjd halt, helt ligger på den ökande biomassatillväxten, öken indragning och liknade.
Så jag tror inte vi kan frälsa världen med ett behagligare klimat genom att öka fossilförbränningen, dessutom skulle bara havet öka sitt upptag och då blev det ett Sisufos arbete.
Nej vi får ändra albedo, samt vilka tider på dygnet då det är mest låga moln, för att kunna reglera klimatet, vilket vi vill om vi ska kunna undvika nästa istid.
Kanske har vi bara några årtusenden på oss, så vi borde verkligen starta med storskalig geologisk ingenjörsskonst.
Annars vore det enkelt och bekvämt om vi hade en gas som kunde reglera växthuseffekten, så det märktes tydligt på det globala klimatet.
Kanske borde klimatforskare försöka tillverka en syntetisk gas, som kunde användas.
Vad med alla klorföreningar?
Kanske det finns en framkomlig väg där?
Anders: Naturligtvis spelar även koldioxid en roll. 🙂
maggie:
Är det ”naturligtvis” nu? I inlägget ovan ställer du frågan “Alltså, återigen, solinstrålningen, inte koldioxiden. Eller?” Vad var innebörden i det?
Anders: #8 Vilket som har den dominerande inverkan.
Maggie: Har Du möjlighet att tipsa van Oldenborgh om Eigil Friis-Christensen och Henrik Svensmark vid DNSC? Det förefaller som om van Oldenborgh är inne på samma linje som Friis.Christensen och Svensmark.
Tänk att det hela tiden dyker upp nya förklaringar! Kommer vi någonsin att få uppleva en sansad debatt vilande på vetenskaplig grund?