Detta är en fråga som många ställer sig med den globala temperaturökning vi sett under det första halvåret av 2015 på grund av det klimatfenomen som kallas El Niño. Jag gör därför här en lite mer djupgående analys än jag brukar göra när jag diskuterar uppvärmningspausen efter hel- och halvårsskiften. Uppvärmningspausen skulle kunna fortsätta länge, upp till nästan fyrtio år trots den nuvarande uppvärmningen, men det går inte att säga på förhand vad som kommer att ske. Först om ett par år går det förmodligen att se om nuvarande globala temperaturuppgång innebär ett slut på den senaste uppvärmningspausen eller inte.
En del klimatdebattörer lägger in mer i uppvärmningspausen än vad den faktiskt betyder. På engelska kallas denna hiatus eller warming hiatus och diskuterades i FNs klimatpanels (IPCC=Intergovernmental Panel of Climate Change) senaste vetenskapliga rapport.
Läs mer: Uppvärmningspausens orsak och verkan enligt IPCC. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-10-11.
Uppvärmningspausen är helt enkelt att den globala medeltemperaturökningen under nära tjugo år gått mycket sakta så att över en lång tidsperiod har den globala temperaturökningen inte varit klart och tydligt urskiljbar. En del klimatdebattörer gillar inte detta utan tycks hellre vilja att temperaturen skulle öka snabbare, varför kan man undra över. Vissa andra tycks tro att temperaturen aldrig skulle kunna börja öka igen, varför kan man också i det fallet undra över.
Själv vill jag i första hand bara konstatera faktum och sedan resonerar jag som så att om en global temperaturökning innebär en skaderisk så är det väl bättre att vi har en uppvärmningspaus än att vi inte har en sådan.
Det har nu gått ett halvt år av 2015 och efter varje halvår brukar jag ta upp frågan om hur det går med uppvärmningspausen, om den har fortsatt och om den ser ut att fortsätta. Här följer mina funderingar denna gång.
Följande diagram är gjort av Ed Hawkins, en yngre brittisk klimatforskare verksam vid universitetet i Reading:
Ed Hawkins följer den globala temperaturens utvecklingen på ett liknande sätt som jag. Han är som skeptisk, kritisk forskare också naturligtvis noga med att ta med osäkerheterna i temperaturdata i sina resonemang. Medan mitt huvudintresse är att följa upp hur lång den nuvarande uppvärmningspausen kan komma att bli så är hans huvudintresse att studera klimatmodellernas avvikelser från temperaturobservationerna. Men dessa två infallsvinklar har givetvis ett nära samband.
Det aktuella diagrammet på Ed Hawkins blogg är en uppdatering av ett diagram som han gjorde för FNs klimatpanels (IPCC=Intergovernmental Panel of Climate Change) senaste vetenskapliga rapport från 2013.
Ed Hawkins diagram ger flera intressanta svar. För det första har det under senaste året diskuterats mycket på klimatbloggar om nya versioner av temperaturserierna skulle ge en helt annan bild av uppvärmningen, ofta med udden riktad mot uppvärmningspausens existens. Men sådana resonemang är ofta nära nog pseudovetenskapliga om man inte tar hänsyn till osäkerheterna i data.
I Ed Hawkins graf finns HadCRUT4s globala årsmedelvärden inlagda som svart kurva med osäkerhetsgränserna som två tunnare kurvor ovanför och nedanför. Hawkins har sedan lagt in de andra dataserierna som det talats om så mycket samt ett par till, nämligen Cowtan & Way, NASA GISTEMP, NOAA NCDC, ERA-Interim, och BEST (blå kurvor).
Samtliga blå kurvor hamnar inom HadCRUT4s felgränser. Detta visar att hela denna diskussion av nya sensationella temperaturdataserier som många bloggare ägnar sig åt är ganska meningslös. Tar man hänsyn till felgränserna så finns det ingen större skillnad mellan de olika serierna (satellittemperaturserierna UAH och RSS finns inte med och skiljer sig mera från de övriga med en fortgående mer utpräglad uppvärmningspaus).
Från Ed Hawkins graf kan vi också få en klimatvetenskapligt välgrundad indikation på hur lång uppvärmningspausen potentiellt kan tänkas bli. I grafen, både den uppdaterade och den i FNs klimatpanels rapport, finns ett rödstreckat område mellan 2016 och 2035. Detta område anger var de globala årsmedeltemperaturerna enligt IPCC sannolikt kommer att hamna.
Om vi jämför med den globala temperaturen år 1998 så ser vi i grafen att år 2035 kan den globala temperaturen bli från samma temperatur som 1998 till cirka 0,8 grader högre än 1998. Den högre prognosen motsvarar en ökningstakt på drygt 0,2 grad per decennium.
Men den lägre prognosen innebär alltså ingen ändrad global temperatur från 1998 till 2035. Om detta skulle slå in så har uppvärmningspausen blivit nästan 40 år lång.
Ed Hawkins kurvor visar också det som jag brukar visa med mina stapeldiagram och som jag nu går över till att diskutera. Det är att om man tar hänsyn till felgränserna så är det många år som kommer att dela på rangen att vara det varmaste året. Detta eftersom en lång radda år har globala medeltemperaturer som inte skiljer sig åt om man tar hänsyn till osäkerhetsgränserna.
Följande stapeldiagram visar den globala årsmedeltemperaturen enligt HadCRUT4 utom för 2015 där stapeln avser medeltemperaturen för första halvåret. Data kan laddas ner härifrån.
Den stora fördelen med HadCRUT4 är att databasen också innehåller osäkerheten i data, nämligen nedre och övre gränserna för 95% konfidensintervall. Vi är intresserade att se vad som händer med uppvärmningspausen. Från FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport AR5 från 2013, kapitel 9, Box 9.2, sid. 769-772, kan vi se att man räknat med 1998 som uppvärmningspausens första år. För att se hur denna utvecklar är det därför lämpligt att studera hur temperaturerna före och efter 1998 avviker från temperaturen detta år, dvs. vi skall titta på T-T(1998). Självklart skall vi då också ta hänsyn till osäkerheterna så därför har 95% konfidensintervall beräknats för T-T(1998), se följande graf:
Grafen visar en intressant utveckling. År 1998 var signifikant varmare än samtliga tidigare år. Detta visas av att de gröna staplarna för konfidensintervallet ligger under värdet noll så att det finns en blå stapel ovanför. Efter år 1998 finns det ingen grön stapel som ligger ovanför noll. Frånsett tre staplar som ligger under noll så innehåller alla staplarna värdet noll. Detta kan uttryckas så att det inte finns något år som har varit signifikant varmare än 1998 om man räknar med konfidensgraden 95%.
Som det ser ut nu, med den långa högt liggande stapeln för första halvåret av 2015 och med en pågående El Niño, så är det inte osannolikt att 2015 kan bli det första året efter 1998 som är signifikant varmare på denna signifikansnivå.
Vad kan detta innebära gissar jag att våra läsare frågar sig, vad kommer att hända nu? Är uppvärmningspausen slut och kommer vi att få en ny period med snabbare uppvärmning som vi såg före 1998? Kan vi bortse från det FNs klimatpanel kom fram till i sin prognos för perioden 2016-2035, att det skulle kunna vara möjligt att uppvärmningspausen fortsätter till 2035?
Det korta svaret är att egentligen allt som FNs klimatpanel har tagit med för temperaturens utveckling i sin prognos plus lite till, både uppåt och nedåt, fortfarande är möjligt. Detta svar kan utvecklas genom att titta på en tidigare uppvärmningspaus. Vi kan börja med att titta på de globala årsmedeltemperaturerna för 1850-2014 enligt HadCRUT4:
Vi ser från detta diagram att vi hade en uppvärmningspaus, till och med avkylning, en period före 1915, därefter en uppvärmningsperiod fram till omkring 1940 och sedan en ny uppvärmningspaus till omkring 1980. Den sistnämnda uppvärmningspausens längd var cirka 40 år och stämmer med den möjliga uppvärmningspaus fram till 2035 som FNs klimatpanel har med i sin prognos. Det är därför intressant att speciellt studera perioden 1915-1975 som finns i följande graf:
Diagrammet visar HadCRUT4 för denna period med addition av 0,4 grader för att underlätta jämförelse med stapeldiagrammet för 1979-2015. Här ser vi först en uppvärmningsperiod 1915-1940, ungefär som uppvärmningsperioden 1979-2000, efterföljd av en uppvärmningspaus på knappt 40 år.
Det är knappast entydigt när uppvärmningsperioden övergår i uppvärmningspaus. Jag har valt 1937 som första år eftersom därefter finns bara vissa år som sticker upp som spikar som skiljer ut sig från 1937. Men valet är uppenbarligen rätt så godtycklig. Den följande grafen visar så konfidensintervallen för T-T(1937) precis motsvarande grafen ovan som visar sådana intervall för T-T(1998).
Lägg märke till att konfidensintervallen i första halvan av denna graf är betydligt längre än i motsvarande diagram för 1979-2015. Detta ger mindre blå färg i staplarna under uppvärmningsperioden 1915-1937, utan att uppvärmningen egentligen gått särskilt mycket långsammare än 1979-1998.
Det finns mycket naturlig variation uppåt och nedåt under uppvärmningspausen 1937-1975. Konfidensintervallen kan flytta sig uppåt eller nedåt upp till mer än 0,3 grader på några få år.
Några av konfidensintervallen under uppvärmningspausen sticker upp som spikar, mest utpräglat är 1944 som är signifikant varmare än 1937 trots konfidensintervallens större längd. Detta tyder på den intressanta saken att vissa år under en uppvärmningspaus kan sticka ut som betydligt varmare, en rimlig gissning är att detta kan ha att göra med att det är El Niño som påverkat temperaturen.
Denna lilla studie av tidigare uppvärmningspaus anatomi visar att ett varmt 2015 inte behöver betyda ett slut på uppvärmningspausen, speciellt som vi nu har El Niño. Vi får helt enkelt vänta och se. Förmodligen kan man först om några år säkert avgöra om uppvärmningspausen har slutat eller fortsätter.
Hej Peter,
skummade ditt inlägg nu, ska läsa och skriva ut snarast.SVT som som vanligt endast plockar rapporter som stödjer mänsklig klimatpåverkan säger idag att juli 2015 är den varmaste månaden sedan 1880.Tror det rörde sig om några hundradelar,vet du något om NOAA som SVT hänvisar till ? misstänker att Obama påverkar deras påståenden men det är bara en misstanke jag har.
Sorry…du heter inte Peter…klumpigt
http://www.cfact.org/2013/11/04/obama-issues-global-warming-executive-order/
Nu skräms man passande nog med att årets juli varit den varmaste åtminstone sen Jesus föddes. Har senaste veckan pratat med väldigt många som uttryckt sitt gillande över det fina VARMA vädret som vi har just nu. Årets juli månad gav inte så många tillfällen till att njuta i solen, först nu får man användning för badkläder och sommarkläder. Verkar som att det finns ”klimatexperter” och journalister som har nåt emot att folk njuter.
Vad menade Vetenskapsradion i dag: ”Man håller på att ta fram tåligare växter som är köldhärdiga med tanke på kommande klimatförändringar”.
Har Vetenskapsradion börjat att ge plats för även naturliga variationer? Kommande förmodad minskning av solaktiviteten?
Tack Pehr – lika gediget som vanligt
Jan Åke #1
NOAAs rapport för juli 2015 finns här:
http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/201507
I rapporten står det:
Det är antagligen denna mening som SVT har läst.
Men om man fortsätter att läsa rapporten, vilket man kanske inte kan kräva av SVTs journalister, så ger NOAA en tabell där de också framhåller osäkerheterna i dessa siffror. Osäkerhetsintervallet är 0,81±0,14 grader, dvs. juli månads medeltemperatur ligger någonstans mellan 0,67 och 0,87 grader.
För juli år 1998 var temperaturen 0,08 grader lägre dvs. 0,81-0,08=0,73 grader. Rapporten ger inte osäkerheten i denna siffra men man bör med god approximation kunna anta att den är samma som 2015 så att osäkerhetsintervallet blir 0,73±0,14 grader, dvs. temperaturen juli 1998 låg mellan 0,59 och 0,87 grader.
Om man vetenskapligt vill diskutera om juli 2015 var varmare än juli 1998 så måste man ta hänsyn till dessa osäkerhetsgränser. Man kan inte publicera ett sådant påstående i en seriös peer-reviewad vetenskaplig artikel utan att diskutera hur osäkerheterna i data har påverkat skillnaden mellan de två temperaturerna.
Ett enkelt och inom vetenskapen allmänt accepterat sätt att diskutera detta är att använda de så kallade felfortplantningsformlerna:
https://en.wikipedia.org/wiki/Propagation_of_uncertainty
Om vi använder felfortplantningsformeln för skillnaden mellan juli 2015 och juli 1998 så får vi att osäkerhetsintervallet blir 0,08±0,20 grader, dvs. juli 2015 var mellan 0,28 grader varmare och 0,12 grader kallare än juli 1998. Med sådana siffror är den vetenskapliga grunden för att juli 2015 var varmare än juli 1998 alltför svag eftersom risken för att resultatet 0,08 grader beror på en ren slump är för stor. Ett sådant påstående skulle inte accepteras i en peer-reviewad vetenskaplig artikeln i en seriös naturvetenskaplig tidskrift.
Peter #6,
Tack Peter 🙂
Pehr #7 Skulle man sätta dig som domare vid olika tävlingar skulle det bli gott om delade medaljer när du aldrig kunde bestämma dig för vem som var först givet potentiella osäkerheter.
Som jag påpekat förut kan det med Pehr sätt att räkna bli stadigt varmare år för år utan att det någonsin bli ett rekordvarmt år.
Thomas P #9,
Hur kan du förvara medias ovetenskapliga sätt att presentera fakta? Jo, jag vet ju att du tycker att man skall prata om rekordvärme även om det inte är sant. Det Pehr för fram är ju bara hur det ser ut om man är ärlig.
Och då bygger det på källor som det finna all anledning att betvivla. Han har ju inte ens med de mycket mer pålitliga satellitmätningarna.
En fråga till Pehr apropå det du skriver ”Detta tyder på den intressanta saken att vissa år under en uppvärmningspaus kan sticka ut som betydligt varmare, en rimlig gissning är att detta kan ha att göra med att det är El Niño som påverkat temperaturen.”. Finns det inte historiska källor till vilka år som det varit El Ninos och La Ninas?
Thomas #9,
Först skrev du:
Detta är väl inte mycket mer än ett ad hominemargument. Men även i idrottstävlingar förekommer väl begreppet dött lopp när man till exempel från ett målfoto inte kan avgöra vem som blev först på målsnöret. Problemet med temperaturmätningarna i klimatvetenskapen är att mätfelet är stort i förhållande till de skillnader man vill observera. Man kanske kan uttrycka det så att skärpan i klimatvetenskapens målfoton är för dålig.
Har du för övrigt glömt bort elementär felanalys sedan du doktorerade på KTH? Jag är säker på att du lärt dig sådant eftersom detta är obligatoriskt i studierna på KTH, men dina kunskaper verkar ha rostat.
Sedan skrev du:
Detta är helt fel! Antag till exempel att julitemperaturen skulle ha stadigt ökat 0,015 grader per år sedan 1998. Detta innebär en ökning med 0,26 grader för julitempetaturen mellan 2015 och 1998. Då skulle resultatet för skillnanden i temperaturen mellan juli 2015 och juli 1998 mest sannolikt bli 0,26±0,20 grader. Ett sådant resultat innebär vetenskapligt sett att 2015 skulle vara signifikant varmare än 1998, dvs. att resultatet sannolikt inte beror på en ren slump.
De stora osäkerheterna i temperaturdata ställer till det för klimatvetenskapen. Det är inte helt ossanolikt att vi i exemplet med en stadig ökning sedan 1998 på 0.015 grader skulle kunna få exempelvis resultatet bara 0,15±0,20 grader för temperaturökningen 2015 även om detta är betydligt mindre sannolikt än ett resultat närmare 0,26 grader. Med ett sådant resultat skulle vi inte seriöst vetenskapligt kunna säga att det visar att juli 2015 var varmare än juli 1998 eftersom vi inte från detta konfidensintervall kan utesluta att det är fråga om en ren slump.
Poängen är att vi måste vänta väldigt länge för att med säkerhet kunna konstatera om vi har en långsam uppvärmning eller att utesluta att vi haft en uppvärmning som överstiger de relativt låga uppvärmningshastigheter som har varit aktuella de senaste decennierna.
Ju snabbare uppvärmningen går desto fortare kan vi med säkerhet fastställa att det har skett en uppvärmning. Om uppvärmningen däremot går mycket långsamt kommer det att ta mycket lång tid att ta reda på detta med säkerhet men om uppvärmningspausen skulle bli fyrito år lång så skulle vi nog kunna bli säkra vid slutet av denna, de som lever då vill säga.
Ingemar #10,
Jag är ingen expert men NOAAs data över ENSO går bara tillbaka till 1950:
http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/ensostuff/ensoyears.shtml
Så om 1944 var ett El Niñoår eller inte framgår inte av den tabellen men det är en rimlig gissning.
Pehr 12,
Dom borde intervjua Perus fiskare innan 40-talisterna dör ut. 🙂
Pehr #11 Du är som alltid väldigt snabbt med att anklaga mig för ad hominems för i princip ingenting. Sen slänger du till med ett ”Har du för övrigt glömt bort elementär felanalys sedan du doktorerade på KTH?” som har betydligt mer drag av ad hominem.
Att som du klämma till med att ett år måste vara varmare än något annat med 95% sannolikhet för att få kallas rekord är extremt. Bättre att tala om vilket år som var det varmast uppmätta, vilket man kan göra oberoende av felmarginaler. Det har dessutom fördelen att man kan göra det för alla otaliga dataserier där man inte anger någon osäkerhetsmarginal.
Det jag skrev ovan ”Som jag påpekat förut kan det med Pehr sätt att räkna bli stadigt varmare år för år utan att det någonsin bli ett rekordvarmt år” är helt korrekt och din kommentar baserad på att du missförstår vad jag skrev. Ta t ex
År Anomali Felmarginal
1990 0,0 +-0,2
1991 0,1 +-0,2
1992 0,2 +-0,2
1993 0,3 +-0,2
osv
Alla år är inom felmarginalen identiska med året innan så inget år är något nytt rekord. Ändå har vi en trend på 1 grad per decennium. Det är konsekvensen om man räknar som du!
”Poängen är att vi måste vänta väldigt länge för att med säkerhet kunna konstatera om vi har en långsam uppvärmning eller att utesluta att vi haft en uppvärmning som överstiger de relativt låga uppvärmningshastigheter som har varit aktuella de senaste decennierna. ”
Vill du avgöra något sådant gör man inte som du och tittar på enstaka år utan då gör man en trendberäkning som tar hänsyn till alla år i intervallet. Man får i och för sig även då titta under en längre tid för att få en pålitlig trend, men det är i alla fall en bättre metod. Dessutom gäller naturligtvis felmarginalen åt båda håll. Man kan lika gärna hävda att det inte finns något statistiskt säkerställd uppvärmningspaus.
Nja, det finns tävlingar med individuell prestationsvärdering som på många sätt liknar temperaturmätningar vid återkommande tillfällen. Ingen skulle komma på tanken att dra in mätteknikens felgränser i dessa värderingar. Det man mäter mäter man och det gäller som resultat. Det är också lätt att förstå att det orimliga i att avgöra en tävling dvs en värdering inkluderande felgränser i mätresultatet.
Hela diskussionen är för övrigt inget värderingsmässigt problem, ett uppmätt värde inkluderar inga felgränser det är vad man mätt inget annat. Ett resultat inkluderar felgränser och skall tolkas därefter. Man kan alltså helt korrekt säga att en junimånads temperatur är den högsta man uppmätt sen tex 100 år utan att ta hänsyn till några felgränser men man bör undvika påståendet att en junimånads temperatur är den högsta sen 100 år tillbaka utan att inkludera felgränser i värderingen.
Allt handlar för övrigt om påvens skägg, det finns viktigare saker att värdera.
Lycka till ni som försöker förstå er på vädret. För en vecka sen fick vi veta att fjällvärlden hoppat över sommaren i år, och gått direkt till höst. Om jag inte är ute och cyklar så lär det vara tillräckligt varmt nu i nog många dagar för att fjällvärlden ska få sin sommar nu. Såg nyss på väderleksrapporten, hela Sverige (inklusive fjällen) ska få soligt och varmt hela helgen. Hoppas att ni passar på att njuta av det fina vädret, oberoende om det rådande vädret är en del av uppvärmningspausen eller inte.
Thomas #14,
Du har antingen glömt bort elementär felanalys eller så struntar du i den avsiktligt och vill helt enkelt inte diskutera seriöst. Det var därför jag frågade. En sådan fråga är inget ad hominemargument eftersom jag frågar om ett faktum som rör din person för att få veta hur det ligger till, inte som ett argument för att stödja mitt resonemang i den sakfråga om NOAAs julitemperaturer som vi diskuterar.
Egentligen är det inte intressant för mig att diskutera med dig om du inte vill vara seriös, men jag skall göra ett försök i alla fall.
Ditt exempel är felaktigt. Med ett rekord menar man att man vet att det inom objektiva kriterier har uppmätts ett värde som är större än tidigare värden. Om risken är stor att slumpen har spelat in så kan värdet inte godkännas som rekord. Först när skillnaden mellan det uppmätta värdet och tidigare rekord är tillräckligt stor så att risken för att skillnaden beror på en slump enligt givna regler är mindre än specificerat så kan rekordet godkännas. Efter ett tillräckligt antal år med en stadig ökning så kommer till slut ett år att ge ett mätvärde som representerar ett rekord utan att risken för att det beror på en slump är för stor.
Det finns helt visst sammanhang där man inte respekterar detta. Hela homeopatin är till exempel uppbyggd på att man presenterar värden där man helt negligerar att den effekt man mätt upp beror på en ren slump. Men detta är pseudovetenskap.
Man kan analysera data av detta slag på olika sätt. Att jämföra skillnader mellan två år som jag har gjort har den fördelen att det är en enkel metod och att de naturliga variationerna mellan åren inte komplicerar bilden. Vi kan lätt konstatera hur stor skillnaden mellan temperaturen ett visst år, till exempel 1998, och ett år säg trettio år senare är, inklusive konfidensintervallet för skillnaden som talar om ifall skillnaden beror på en slump eller inte. Vi kan från de stapeldiagram vi får fram följa hur konfidensintervallen rör sig uppåt och nedåt och ibland visar signifikanta effekter som beror på naturliga variationer mellan åren som kan gå både uppåt och nedåt.
Den metod med linjära trender som man också kan använda har stora nackdelar. Man gör ett antagande att det finns en linjär trend trots att vi vet att temperaturen hela tiden rör sig uppåt och nedåt på grund av naturliga variationer år från år. Detta gör det osäkert och till en komplicerad fråga om de grundläggande antagandena för den statistiska analysen är uppfyllda eller inte. Detta blir en svårare fråga än med metoden att jämföra år parvis som jag har använt. Ett antagande man måste göra för att använda denna metod är att de naturliga variationerna år från år kan betraktas som en form av slumpmässiga fenomen. Detta innebär att man inför ett ytterligare slumpmässigt fel i analysen som inte finns i den typ av analys som jag har gjort.
Så även om min skicklighet i att använda statistiska metoder är begränsad, jag är absolut inte någon expert utan har den typen av statisktisk kunskap som den breda massan av vetenskapliga forskare i min generation behärskar, så tycker jag det finns mycket som pekar på att den metod jag använt har bestämda fördelar.
Thomas #14,
Saken är egentligen mycket enkel. Om vi jämför julitempereturen 1998 med julitemperaturen ett annat år och finner att skillnaden är noll enligt mätningarna så är konfidensintervallet alltså 0±0,20 grader. Det aktuella året kan då var 0,2 grader varmare eller 0,2 grader kallare än 1998.
Men detta resultat får helt olika betydelser om vi mäter upp det åren 2008, 2018 och 2038. I det första fallet har vi maximalt en ökning med 0,2 grader per tio år, 0,1 grader i andra fallet och 0,05 grader per tio år efter en fyrtioårig uppvärmningspaus. Så vi måste leva med att det är mycket svårt att säkert bevisa en uppvärmningspaus om denna inte är mycket lång.
Jag vet faktiskt inte om metoden med linjär trend skulle kunna ge ett bättre resultat med en mycket lång uppvärmningspaus. En annan möjlighet som kanske skulle kunna vara bättre för långa uppvärmningspauser är att jämför medelvärden för längre perioder än ett år säg tioårsmeddelvärden i början och slutet av en fyrtioårig uppvärmningspaus.
Obegripligt väder kan naturligtvis vara en följd av förändrat klimat men när det gått så långt att detta går att signifikant visa är en allvarlig situation redan där.
Pehr #17 ”Du har antingen glömt bort elementär felanalys eller så struntar du i den avsiktligt och vill helt enkelt inte diskutera seriöst. ”
Du kanske glömt bort det, men när du började med den här typen av beräkningar var det jag som påpekade för dig att man inte rakt av kan addera felmarginaler för två stokastiska variabler som du då gjorde. Jag är fullt medveten om hur felanalys går till, i alla fall på denna elementära nivån, jag anser bara att du använder den på ett något missledande sätt.
” Efter ett tillräckligt antal år med en stadig ökning så kommer till slut ett år att ge ett mätvärde som representerar ett rekord utan att risken för att det beror på en slump är för stor.”
Din protest är fortfarande felaktig. Hur länge du än kör den där serien med stadig ökning kommer det alltid råda osäkerhet om ett visst år är varmare än året innan. Alltså är det inget rekordår som du ser det. Om vi tar serien från 1990-2030, vilket år skulle du kalla varmast?
Visst kan man analysera data på olika sätt. Nackdelen med den metod du använder är att den inte tar någon hänsyn till om det finns någon trend, dvs att kallare år tenderar hamna i början av serien och varma i slutet. Antag att du har en serie där temperaturen gradvis stiger år för år men sen får du ett enstaka kraftigt avvikande år som är mycket kallare (kanske pga ett vulkanutbrott). Du får då att ”trenden” är negativ.
Här skulle jag kunna lägga in något om att du verkar glömt bort elementär trendberäkning, men jag tycker det är ett onödigt ad hominem. Sådana överlåter jag åt din medbloggare Ingemar Nordin.
”Så vi måste leva med att det är mycket svårt att säkert bevisa en uppvärmningspaus om denna inte är mycket lång.”
Och på motsvarande sätt får vi då leva med att det är svårt att bevisa ett trendbrott i uppvärmningen för en kortare period.
LBt #15
”ett uppmätt värde inkluderar inga felgränser”
Det kan det visst göra. Termometervärden är typexempel, det finns inga exakta termometrar eller normer för hur man mäter en plats temperatur enhetligt även om det fanns exakta termometrar. Om du mäter 18° utanför din bostad och jag mäter 16° kan vi omöjligt avgöra vem av oss som har varmast. Att tala om högsta ”uppmätta värdet” är bara flum. Felmarginalen är det fallet flera grader. Sedan finns det exakta mätningar också för all del, tex antal fiskar som per dygn passerar en räknare. Men nu är det dock temperatur diskussionen gäller.
”Man kan alltså helt korrekt säga att en junimånads temperatur är den högsta man uppmätt sen tex 100 år”
Flum som sagt. Under de hundra åren har antalet mätpunkter varierat, deras positioner varierat, godtyckliga justeringar varierat, homogeniseringsalgoritmer varierat, instrumentering varierat, dygnstid på avläsning varierat osv. Det uppmätta värdet är ointressant utan en förståelse för osäkerheten.
De som vill använda uppmätta värden utan sammanhang är bluffmakarna som vill alarmera allmänheten.
Jag var kanske inte tillräckligt tydlig för att alla skulle förstå. Beklagar det men jag tänker inte lägga mer tid på vad som bara är trams.
Thomas #20,
Om du inte har glömt bort elementär felanalys så drar jag slutsatsen att det är den alternativa förklaringen som gäller.
Det tankefel du gör (alltså förmodligen avsiktligt) är att du förväxlar vad som verkligen sker i ditt exempel med vad man observerar. I ditt tänkta exempel har varje år högre temperatur än föregående år. Men det man observerar visar inte detta utan summan av den verkliga temperaturen och mätfelet som till stor del är slumpmässigt. Vad man vill göra med statistisk analys är att uppskatta inom vilka gränser detta slumpmässiga fel varierar så att man kan ange gränser inom vilka det verkliga värdet ligger.
Vad vi vet om temperaturerna är de mätvärden vi har tillgång till med alla sina osäkerheter. Om de gränser man får fram för det verkliga värdena ligger för långt ifrån varandra så kan vi inte dra slutsatsen att det verkliga värdet för ett visst år är större än ett annat år, såsom föregående år i ditt exempel. Det är så det oftast ligger till i klimatvetenskapen, det får vi leva med.
Men detta är ingen ursäkt för att sensationslystna och oseriösa aktörer, analogt med homeopaternas användning av slumpmässiga effekter, försöker få det att se ut som rekord när det inte finns någon signifikant skillnad.
#22 LBt
Har du redan tramsat färdigt?
Vi får dock hoppas att ditt arbete inte innefattar/innefattade mätningar om du tror att mätvärden inte har felmarginaler.
#19
Lustig inställning förresten att en signifikant väder/klimatförändring med nödvändighet måste innebära en ”allvarlig” situation. Jorden har mig veterligen aldrig varit utan förändringar. Jobbigt om det varit allvarligt hela tiden.
Under människans senare historia har de enda besvärliga (knappast allvarliga) klimatsituationerna alltid bestått i en avkylning. Aldrig uppvärmning.
Lbt #19,
Det blir lite av moment 22 över detta:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moment_22
Klimathotet från en global uppvärmning skulle alltså vara så stort att trots att vi mäter den globala temperaturen på några tiondels grader när så skulle det vara försent när vi till slut lyckas mäta upp en signifikant temperaturökning.
Jag undrar dock om det verkligen finns klimatforskare som anser att situationen skulle vara så prekär. Jämför samtalet mellan klimatprofessorena John Christy och Kerry Emanuel:
https://www.klimatupplysningen.se/2014/04/11/samtal-klimatprofessorerna-john-christy-kerry-emanuel/
https://www.klimatupplysningen.se/2014/06/06/samtal-mellan-klimatprofessorerna-john-christy-och-kerry-emanuel-del-2/
Pehr #23 Du vill, uppenbarligen inte diskutera seriöst själv utan bara sätta dig på dina höga hästar och låtsas att du vet så mycket mer än alla andra.
”Det tankefel du gör (alltså förmodligen avsiktligt) ”
Jag gör inget tankefel. Du däremot tycks ha svårt att ta till dig min poäng. Om det är avsiktligt eller inte låter jag vara osagt.
” I ditt tänkta exempel har varje år högre temperatur än föregående år. ”
Nej, varje år *mäts upp* som varmare än det tidigare. I och med osäkerheten kan vi inte vara helt säkra på att det är det. Kontentan är att som du räknar får vi aldrig ett rekordvarmt år trots en stadig trend uppåt.
”Men detta är ingen ursäkt för att sensationslystna och oseriösa aktörer, analogt med homeopaternas användning av slumpmässiga effekter, försöker få det att se ut som rekord när det inte finns någon signifikant skillnad.”
Då hoppas jag att du påpekar detta gång varje gång någon på denna blogg försöker använda sig av data utan angiven felmarginal. Satellitdata för temperatur är tex uppenbart ovetenskapligt skräp som kan ignoreras i och med att felmarginal saknas.
Apropå höga hästar, ingen sitter på en så hög häst som du gör Thomas P. Och du missar ju inte ett tillfälle att påpeka ”fel”, undantaget fel som Romson gör. Och hoppas att du passar på att njuta av det fina vädret, kan ju vara sista chansen om vissa ”klimatexperter” får rätt.
Thomas P #14, 20
Ganska meningslös diskussion. Ni talar om samma saker. I ditt tänkta exempel finns givetvis inget enskilt rekordår. Men det varmaste året ligger bland de fem senaste i serien om osäkerhetsintervallet är korrekt uppskattat. Alltså när du frågar om 1990-2030 så ligger det någonstans 2026-2030, ensamt eller på delad förstaplats. Det är allt som går att säga oavsett hur länge ni diskuterar det. Men jag misstänker att du försöker ge en felaktig bild av att att ta hänsyn till osäkerhet skulle vara att förneka uppvärmning överhuvudtaget i ditt exempel.
Men att du, LBt mfl vill strunta i osäkerhetsintervall i detta fall är inte konstigt. Det ”varmaste året” har stort propagandistiskt värde. Skillnaden mellan ”varmast” och ”varmast uppmätt” går givetvis långt över huvudet på de som tävlar i Paris i höst om vem som skriker högst.
Så hur rätt Pehr än har är sådana som han överröstade av en stormflod av propaganda, tyvärr.
Verkligheten ser förstås mycket annorlunda ut än ditt exempel. Där kan vi inte vara säkra på om det varit någon uppvärmning alls på över 18 år, även om sannolikheten talar för en svag uppvärmning. Det är ändå långt ifrån vad vi blivit lovade av AGW-konsensusen; nämligen en accelerande uppvärmning.
Och för mig med paleoklimatologiskt perspektiv är givetvis skramlande om ”varmast” på den korta tid vi haft termometrar endast värt en halv gäspning.
Pehr B #25,
det är signifikanta väderförändringar jag syftar på dvs när väderförändringarna blivit så stora och vanliga att vi inte längre kan betrakta dem som naturliga variationer då är situationen allvarlig. I varje fall om vi inte då påbörjat ett medvetet globalt program i syfte att sänka våra utsläpp.
Värdet för Hadcrut4 2015 baserat på de första 6 månaderna är 0,117 grader över 2014 års värde och ligger faktiskt utanför det 95% konfidensintervall som anges för 2014 med samtliga osäkerheter inräknade. Ändå har den växande kraftiga el Ninon inte börjat ge effekt än.
Metoffice förutspådde i slutet av förra året att 2015 skulle bli 0.07 grader varmare än 2014. Det ser ut att slås med råge…
Med en växande kraftig el Nino som kulminerar under vintern borde 2016 bli ännu varmare. 2015-2016 kan alltså bli det nya 1997-1998, ett språng upp på en högre nivå.
När jag ändå håller på med spådomar kan jag säga att satellitserierna inte kommer att sätta rekord 2015-2016, de har en bias mot ballongdata och går ca 0.3 grader för lågt..
Tack Pehr!
Så många gånger klimatalarmisterna flyttat sina målstolpar ger att vi har fått en enorm yta att sätta potatis i. Att utelämna satellitmätningarna och redovisa tempserier som homogeniserats mer än osäkerhetsintervallen i mätmetoden är ju en lyyyyyysande rent pseudovetenskaplig metod.
Inte ens med hjälp av dessa pseudovetenskapliga metoder får de ihop en uppvärmning som kommer ens i närheten av vad de påstått fanns en ”enig” vetenskap om. Nu kämpar de för att hitta sina järtecken på uppvärmning och jagar hundradelar. Hundradelar som då samtidigt INTE kan bero på naturliga svängningar utan skall tolkas som bevis på att IPCC-koranens tillförlitlighet.
Det krävs et sällsynt tålamod att debattera djupt religiösa som är så hjärntvättade och fanatiska att de vägrar ta till sig det uppenbara. Ed Hawkins x-axel är ju inte vald på måfå om man säger så, och inte heller hans urval av mätserier. Ska vi ta de absolut bästa kvalitativa mätmetoderna sedan 1983 så blir satellit serierna det självklara valet. Att försöka snacka om hundradels grader med stöd av marksystemen är bara rent löjligt. De serierna är redan totalförstörda och sönderhackade och har NOLL vetenskapligt värde för den noggrannhet som krävs för att ge svar på CO2s moderna eventuella påverkan.
Att ens ägna kalorier åt att försöka jaga tiondelar/hundradelar är lika meningsfullt som att leta efter spöken. Tittar vi på satellitserierna så kan vi konstatera … KLIMATHOT = GAME OWER
Efter en El Niño kommer alltid en La Niña. Det ska bli spännande att se om felmarginalerna då kommer att användas som argument för att de låga temperaturerna egentligen kan vara högre.
Slabadang #31 ” Att utelämna satellitmätningarna och redovisa tempserier som homogeniserats mer än osäkerhetsintervallen i mätmetoden är ju en lyyyyyysande rent pseudovetenskaplig metod.”
Nu är du väl elak mot Pehr. Det är fullt rimligt att som han fokusera sig på markbaserade temperaturserier, speciellt om man vill ha med felmarginalerna, något satellitgrupperna aldrig bekymrat sig om att redovisa vad jag vet.
#29 LBt
Så om det blir en signifikant förändring mot färre stormar, skyfall, värmeböljor och köldknäppar… då är situationen allvarlig? 😉
Faktum är förresten att vi redan har en signifikant förändring mot mindre blåst åtminestone i vår del av världen. Så exemplet är inte bara teoretiskt.
#30
”Metoffice förutspådde i slutet av förra året att 2015 skulle bli 0.07 grader varmare än 2014. Det ser ut att slås med råge.”
Metoffice har aldrig haft någon tur med sina prognoser. 😉
Inte mer än rätt efter alla för höga gissningar att de en enda gång ska gissa för lågt också.
#34,
bludder, bara bludder.
Slabadang, givetvis ska du förlita dig på den enda mätmetoden som avviker från alla andra det är ju liksom själva definitionen på ”Cherry-picking”.
Du kan vara lugn, Spencer har Gud på sin sida (tror han), och jag lovar dig också att 2015-2016 inte ger något rekord… ( såvida inte de verkliga troposfärtemperaturerna blir 0,3 grader varmare än 1998)
#36 LBt
Ja, vi vet, men du bara fortsätter… 😉
”Medvetet globalt program” i syfte att förhindra signifikanta väderförändringar.… hör du inte dig själv? 🙂
Läsvärt:
http://joannenova.com.au/2015/08/hottest-july-in-4000-years-not-even-the-hottest-july-since-2014-according-to-satellites/
#39 Det där är ett helt korrekt påstående för ”famlande i blindo-justerade” LT = 1.538*MT -0.548*TP +0.01*LS
F ö är varmaste månaden någonsin Juli 2011 enligt NCEP/NCARs semisyntetiska globala 2 m temperaturer, enda månaden hittills över 280 K.
#40 Rättelse Temperaturen för Juli 2011 ska vara 289,33 K eller 16,18 C, men fortfarande den varmaste enligt NCEP/NCAR 2 m.
Jag måste ha gjort någon inställning fel hos KMNI Climate explorer, och hamnat en bit upp i troposfären likt Spencer…
@ pehr Björnbom
Hei på deg
Hiatusen er et hoax og et meme. Jeg har heller i tide hatt studiekompetanse og trening i hvilke professorer og kurs man bør se opp for og hvilke man bør unngå og heller vite å diskvalifisdere, ja, putte rett i dass med en gang og drite i uaktet rang og popularitet, ……
….og vet således å forenkle og sette oppgavene på mulig løsbar form.
Så derfor har jeg heller festet meg ved 3 viktige ting:
§1, Samovaren til Lavoisier og frue
§2, Havnivåstigningen og pryxmeteret vannets thermiske krypningsmonn og
§3 Isens smelte- entropi Jfr §1
Disse ting skal være ham kjent i kjemitdeknikken. Da viker Hiatusen som et nyere politisk religiøst gespenst.
Samovar er en russisk glose og man finner fenomenale samovarer idag på nettet, men søk æææææ caloriøøøøø, og Lavoisier.
Samovaren til M.& M.me Lavoisier er særlig saklig.
Det er Fransk rokokko, utvendig pusset og innvendig fortinnet kobberslageri på 3 ben, dobbeltvegget og med lokk ca 10 liter, på 3 ben og med 2 tappekraner under.
Forfklar.
Det er førstegraden i kjemiteknikk, og sirlig gravert i kobberstikk av M.me Lavoisier, som var hans meget skjønne og særlig dyktige, personlige laboratoriedame og hushjelp.
Chlaleur og tangperatyrøøøøøøøøø….. you see, det må vi vite å skille. På engelsk Heat and tempreschææææææ!
Lavoisier blev allerede dengang guillotinert for dette blant annet, men la dem ikke ha virket forgjeves. Det er førstegraden også til Nobelprisen.
Universitetet går barbent på glødende kull hver gang ved alle forskningsfestivaler for å innskjerpe dette med forskjellen på temperatur og varme.
Derfor, ikke marker og demonstrer fra Kjemiteknikkens side at universitetet også må føre høyt rødglødende svi- jern på en minoritet blant lærlingene og aspirantene, så de endelig fatter og begriper forskjellen og ikke slår om seg med alternativene.
LBt #29
”det är signifikanta väderförändringar jag syftar på dvs när väderförändringarna blivit så stora och vanliga att vi inte längre kan betrakta dem som naturliga variationer då är situationen allvarlig. I varje fall om vi inte då påbörjat ett medvetet globalt program i syfte att sänka våra utsläpp.”
Hur vet du att det inte kan bli kallare?
Guy #43,
just nu och sen 100 år blir det varmare och vi har ingen bättre förklaring än att det är en följd av vårt fossila bruk. När detta upphört och atmosfärens CO2-halt börjat minska istället för att stiga finns det anledning tro att temperaturkurvan vänder nedåt. När detta blir aktuellt och från vilken temperaturnivå vet vi inte, en uttalad ambition är ju emellertid att vi bör undvika 2-gradersgränsen. Vi vet inte heller hur fort CO2-halt och temperatur kommer att falla.
Nu tillhör jag dem som inte utesluter att vi för 150 år sen påbörjat resan mot nästa istid och att klimatet idag faktiskt kunde varit obehagligt bistert om vi inte ökat växthuseffekten genom vår fossila förbränning och att därför denna grad vi nu lagt till globalt enbart varit till glädje för oss här i norr. Alla andra kanske inte upplever det så och framförallt handlar det om nästa grad, den tror jag kan bli till stor skada.
Alltså en medveten försiktig begränsning av våra utsläpp så att världsekonomin inte störs och så att CO2-utsläppen till atmosfären först upphör att öka och därefter börjar minska vilket efter lång tid kan innebära att CO2-koncentrationen börjar minska och den extra växthuseffekten också börjar minska. Talar vi om 100 år. Så småningom kommer koncentration och växthuseffekt tillbaka till dagens nivå, talar vi om 200 eller 300 år? Och därefter till 300 ppm. När?
Hur som helst när det blir så mycket kallare än det var globalt för 100 år sedan att väderförändringen då blir signifikant år det ett lika allvarligt problem som den förändring vi nu upplever åt andra hållet.
En försiktig återhållsamhet med våra utsäpp gör kanske att vi kan undvika 2-gradersgränsen, bidrar till att förlänga den tid vi har kvar innan klimatet störtar in i nästa istid och bevarar den globala tillväxten. En försiktig återhållsamhet kan dessutom lätt ändras åt något annat håll om kunskapsläget så skulle motivera.
Win win med andra ord kanske tom win win win eller mer.
LBt #44
Bludder, som du själv uttrycker det.
Hela din tirad utgår ifrån att CO2 är den skyldige. Det trots att ingen vet. ”Ingen bättre förklaring” är BS. Lika väl vet du att 2-gradersmålet är ett påhittat begrepp = finns inget fakta bakom.
”En försiktig återhållsamhet med våra utsäpp gör kanske att vi kan undvika 2-gradersgränsen, bidrar till att förlänga den tid vi har kvar innan klimatet störtar in i nästa istid…”
Hur menar du här? Genom att hindra uppvärmning förlänger du tiden till nästa istid??????? Kom igen.
Guy,
hushållar vi med vår fossila förbränning räcker våra fossila tillgångar länge och vi kan hålla nästa istid stången länge. Var det så svårt?
”Man skall inte elda för kråkorna.”
Du menar denna?
http://notrickszone.com/2015/08/22/the-north-atlantic-ice-age-no-one-wants-to-acknowledge-record-snow-in-sweden-in-august-never-seen-so-much-snow-at-this-time/#sthash.D7Zi4X9N.dpbs
#44 LBt
Häpnadsväckande okunnigt om naturliga klimatcykler.
”Resan mot nästa istid var påbörjad för 150 år sedan”. Den resan har varit påbörjad i tusentals år sedan holocena optimum. Det är en mycket långsam resa, nästa nedisning ligger långt borta. Under den resan finns kortare cykler för klimatet, i skalor på hundratals och halvtannat årtusendes längd. För 150 år sedan var temperaturen på väg upp, inte ner. Av döma av hur cyklerna sett ut tidigare bör den uppvärmningen fortgå i våra dagar även om vi inte funnits. Det är förstås fullt möjligt att CO2 hjälpt till att puffa den naturliga utvecklingen mot ett nytt optimum. Bara bra i så fall.
Någon klimatpolitik som inte skadar ekonomin finns inte. Nu skadas ekonomin av denna politik, trots att den inte haft någon inverkan vare sig på utsläpp eller temperatur. Det är naivt att tro att denna skada ska bli mindre för att vissa önskar att klimatpolitiken intensifieras många gånger om.
Och varför i hela världen skulle det vara ett vettigt självändamål att få ner CO2-halten till 300 ppm?
#46 LBt
Som sagt, häpnadsväckande.
Fossilförbränning och kommande glacialer är på helt olika tidsskalor. När det blir dags dags för inlandsisarna att växa hur vi, om vi ens finns då, sedan länge lämnat nuvarande teknologier långt bakom oss. Inte ens den mest rabiate fossilbränslekramare tror att vi inte hittat något bättre i de tidsperspektiven.
Det är som om stenålders-LBt bluddrat om att vi måste spara lite flintsten så att det räcker till framtida generationer att landa på månen med…
Eller startar det så här?
https://stevengoddard.wordpress.com/2015/08/22/58-increase-in-arctic-multi-year-ice-over-the-last-three-years/
I vilket fall så är LBt´s bludder kontra produktivt… Om det nu blir sååå varmt av att CO2 halten är på 400ppm
varför syns det inte i verkligheten?? utan bara i NOAA´s väl gräddade papper??
Och då vill LBt minska CO2 med 100ppm !!! och får jag fråga till vilken kostnad??
Sverige ligger i toppskiktet när det gäller skatter per capita och med grön jäv*arna och sociopaterna vid makten lär det inte ta lång tid tills vi ligger på plats #1 igen..
Så LBt gå du och be till din vattenkokar gud…. ta gärna TP, Sigge och Olle dolle doff noting in my knopf i handen och sjung harerama..
De senaste kommentarerna är tydliga och bra. Sätter punkt så att säga eller var man på sin plats. Någon signatur kanske saknas men det länder hen till heder.
Kennath #50 Du har inte möjligen funderat på om tre år är lite kort tid för att dra en trend och hur det ser ut om du tar med några fler år? Goddard vet precis vad han gör när han väljer sitt intervall i hopp om att lura fåren.
Du Thomas P vet väl också hur man lurar ”fåren”.
Vad jag räknat in för att få fram vad jag tror händelse förloppet är betydligt mer än temp trenden i arktis..
som jag tog upp för nått (kan det va några?)år sen här på bloggen förresten..
Vad jag har studerat är magnetfält både terrestra och solens och hur de är integrerade..
Samt hur de försvagas i allt snabbare takt..
Utöver det så tittar jag på 200+års cykeln och har konstaterat att allt verkar hända samtidigt denna gång.
Och lägger man till lite okokta temperatur siffror samt kollar balansen mellan värme och köld rekord så ser man en tydlig trend…
Så av AGW vännerna här på bloggen så är nog TP den mest ”lurade”verkar svälja den mest illaluktande skit utan att grimasera…
Thomas P, att visa hur mycket is det är kvar i Arktis, och att denna till och med spätts på vad gäller volym de senaste åren (flerårig is, vad hände med the ”rotten ice”?), är bara intressant för att ”din” sida inte kan skilja på väder och klimat, och då särskilt över klimatrelavanta tidshorisonter. Det har mässats om sommarisens snara bortgång i många år nu, ja i vissa högljudda visgossarkretsar skulle den redan ha varit borta.
Det är alltså därför det är skoj med Arktis is, och alla andra järtecken ni passionerade klimathotare konverterat till vetenskap. Vi påminner ER om att ni inte kan skilja på väder och klimat. Det blir därför mer än tragikomiskt att ni försöker påskina att klimathotsskeptiker har svårt med det, när det hela tiden varit ”vårt” forte.
Onekligen hade det varit sanerande för den förgiftade klimatvetenskapliga miljön om ”ni” svalde er egen medicin utan slingrande projiceringar. 🙂
“Sensors been found to be giving at least a 1.7F warming bias….This time NOAA was caught with its pants down and by their response its obvious this is all politically driven.”
http://www.realclearpolicy.com/blog/2015/08/20/the_latest_climate_kerfuffle_1397.html
http://www.cfact.org/2013/11/04/obama-issues-global-warming-executive-order/
November 4, 2013
On Friday President Obama issued an executive order to millions of government employees to insert his global warming agenda into everything they do.
– See more at:
http://www.cfact.org/2013/11/04/obama-issues-global-warming-executive-order/#sthash.arOAZOOF.dpuf
Thomas #26,
Jo, jag diskuterar seriöst med dig, även om jag kan skämta ibland men då markerar jag att jag gör det på lämpligt sättt.
Nu skrev du:
Din kontenta är felaktig. Om mätningarna ständigt visar större temperatur så kommer efter ett antal år skillnaden mellan det första betraktade året i serien, som antas rekordvarmt, och det sista med stor sannolikhet att bli så stor att den blir statistiskt signifikant. Då har vi alltså fått ett nytt rekordvarmt år som är statistiskt säkerställt.
Men om uppmätt värde är endast lite större än föregående års så kommer det att ta mycket lång tid innan vi får ett nytt rekordår. I verkligheten är det uppenbarligen så att de uppmätta värdena varierar uppåt och nedåt år från år på grund av naturliga variationer och på grund av de slumpmässiga felen i mätningarna.
Gunbo #32,
Tack, det är en intressant aspekt som du tar upp. El Niño och La Niña är ju den varma och den kalla fasen i en och samma oscillation runt ett medelvärde. El Niño 1998 följdes av en utdragen La Niña under två år och det är därför det egentligen inte ger något fel att räkna uppvärmningspausen från 1998 när man beräknar linjära temperaturtrender. FNs klimatpanel har ju i sin senaste vetenskakpliga rapport räknat temperaturtrender för hiatusperioden just med början 1998. Det är också därför jag menar att vi inte kan få reda på om uppvärmningspausen kommer att fortsätta direkt efter nuvarande El Niño eftersom vi först måste se vad som händer åren därefter tills vi vet att oscillationen svängt färdigt för denna gång.
En intressant sak är att nuvarande El Niño kan bli mycket stark vilket är viktigt i USA där en stark El Niño får stora effekter på vädret (i Sverige märker vi knappast av något alls utom medierapporterna om ökad global temperatur). Enligt NOAA skulle den kunna bli en av de starkaste sedan 1950 då mätningarna började. Detta är naturligtvis en prognos med stor osäkerhet.
https://www.climate.gov/news-features/blogs/enso/august-2015-el-ni%C3%B1o-update-supercalifragilisticexpealidocious
Thomas #26,
Du skrev:
Den kände klimatprofessorn Ole Humlum har under många år kritiskt studerat de temperaturdatabaser som han förmedlar på sin webbsajt climate4you. Så här skriver han om de olika databasernas kvalitet:
http://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#Recent global air temperature change, an overview
När man funderar skeptiskt och kritiskt på klimatvetenskapen så är det vissa frågor som tycks ständigt återkomma. Det finns vissa saker som är särskilt intressanta och som verkar kunna ligga kvar som mer eller mindre obesvarade frågor för lång tid framåt.
Jag har nu varit volontärskribent på denna blogg i mer än fyra år och det har blivit riktigt många blogginlägg. Det finns därför ett motiv att göra en avrundning och försöka skilja ut vad som kan var mest intressant och betydelsefullt. Jag avser att i mitt nästa blogginlägg göra en tillbakablick och lyfta fram några teman och motsvarande blogginlägg som jag anser skulle kunna vara av ett mer bestående intresse.
Jag hade missat detta (av TP):
Snacka om desperation för att hitta en förevänding att slippa hantera för storyn ’opassande’ mätdata.
Vidare, hans:
är också ett grovt tanke fel (troligen pga samma desperation) även om jag förstår hans försök unslippa mätteknisk verklighet:
Om temperaturen stadigt stiger, men bara kan anges inom ett intervall, en felmarginal, kommer ändå nya tempertaturrekord att slås. Man kan bara inte säga exakt vilket år det skedde, bara att det skedde inom ett begränsat antal av (angivna) år. Och på samma sätt kan man inte (med säkerhet) säga inom vilket motsv spann av år det tidigare rekordet låg, eller hur stort det var. Bara efter att mätdatakmmit in att ’nu måste ett nytt temperaturrekord ha slagits’, även om vi inte vet exakt när och hur stort det förra (säkert fasställda) var.
Hela hans resonemang är väldigt märkligt iom att han nyss ville avfärda satellitmätningar som ’skräp’ iom att de inte anger en felmarginal.
Som sagt, aktiviströrelsen är desperat. Jag ger mig den på att de nu hoppas innerligt på att de skall få draghjälp av en stor El Niño, som de tom gett smeknamnet ’Bruce Lee’ …
Pehr #58 ”Då har vi alltså fått ett nytt rekordvarmt år som är statistiskt säkerställt.”
Så ta då den serie jag skissade ut i #14 mellan 1990 och 2020. Vilka år är enligt dig med dessa data att klassa som rekordvarma? Ge mig en lista.
”Den kände klimatprofessorn Ole Humlum”
Varför måste du alltid lägga till epitet som ”den kände” eller liknande så fort det är någon akademiker du gillar? Tycker du inte namn och titel räcker? Och varför drar du till med just Humlum som är expert på permafrost och glaciärer? Han är känd mest för att han driver en websida med en sammanställning av data. Humlum ger i ditt citat inget argument för varför han ser satellitdata som mer pålitliga, och det är sådana som har vetenskaplig giltighet. Det blir därför ett rent auktoritetsargument, men sådana har begränsat vetenskapligt värde, speciellt när man körsbärsplockar experterna efter att de har ”rätt” åsikter.
Alternativt kan man t ex välja att lyssna på Carl Meads på RSS som man kan tycka inte har några skäl att vara överdrivet kritisk mot satellitdata: ”A similar, but stronger case can be made using surface temperature datasets, which I consider to be more reliable than satellite datasets ”
http://www.remss.com/blog/recent-slowing-rise-global-temperatures
Slutsatsen av ditt inlägg blir i alla händelser att det där med att ange felmarginaler tydligen inte var så viktigt.
Thomas #63,
Som sagt rekordåren kommer när skillnaden mellan aktuellt år och föregående rekordår blir signifikant. Man får nya rekord med några års mellanrum i ditt exempel. Det borde du kunna räkna ut själv. Bara en sådan sak som att första året 1990 har en uppmätta temperaturavvikelse 0±0,2 grader medan det sista 2020 får 3±0,2 grader visar en tänkande människa att det måste finnas ett antal rekordår däremellan med signifikant högre temperatur än 1990.
Att jag skriver att Ole Humlum är en känd klimatprofessor är för att alla som läser här inte är lika insatta som du. Det kan vara av intresse för nytillkomna läsare att det är på detta sätt.
Vad Ole Humlum skriver om kvaliteten på olika temperaturdatabaser är skrivet långt senare än Carl Mears (inte Meads som du skrev) blogginlägg från september 2014 om hur skillnaden mellan klimatmodellerna och observationerna under uppvärmningspausen kan förklaras. Mears skrev:
Situationen är numera förändrad jämfört med vad Mears skrev. Vi ser nu efter att UAH sjösatt en ny version en god överensstämmelse mellan de två satellitdatatemperaturerna vilket inte var känt för Mears när han skrev sitt blogginlägg. Detta är Ole Humlums motiv för att numera sätta satellittemperaturenas kvalitet högst, nämligen att de stämmer väl överens.
Som framgår av Mears blogginlägg så tar RSS hänsyn till felmarginalerna och detta gäller naturligtvis också UAH. Nu använder jag HadCRUT4 så då är det motsvarande felmarginaler som gäller. HadCRUT4 har en stor fördel att de publicerar alla data inklusive felmarginaler som gränserna för 95% konfidensintervall vilket inte verkar vara fallet för andra databaser där felgränserna är svårare att få tag på.
För mina blogginlägg om uppvärmningspausen så behöver jag dessa gränser så därför har det underlättat mycket för mig att använda just HadCRUT4. Även Ed Hawkins använder HadCRUT4 med sina konfidensgränser som jag beskrev i mitt blogginlägg.
Det verkar som att Thomas P inte bryr sig om vilket väder vi har just nu, han bryr sig bara om hur vädret är i olika klimatmodeller. Och i hans värld är det viktigt att ta hänsyn till felmarginaler, även om dom inte är större än den hundradel som Bolt slog Gatlin med. Hoppas du hade tid att slita dig från dina klimatstudier och se den rafflande duellen mellan Bolt och Gatlin. Att läsa dina kommentarer är lika tråkigt som det var spännande att se på VM-finalen på 100 meter.
@ Pehr Björnbom
Jeg minner om at god statistikk ikke sikrer mot systematiske feil. Eksempel: hva hjelper det med 100 leger , når alle stiller i hvite legefrakker og er medlemmer av Norsk legeforening, og taler med en stemme? Om konfidensen er aldri så god og feilmarginen tilsynelatende aldri så liten, så beskytter det ikke mot temmelig uhyggelige, systematiske feil. ”Bias”, ”Opphengthet” eller ”forskruddhet” som vi også kaller det.
Nei, vi må nok også ha en veterinær på saken også, og en apoteker. Og kanskkje vi også bør spørre pasienten og til og med fundere litt også selv? Da holder det ofte med bare en lege.
Det der med statistikken er bare for å tekkes en viss økonom og gruveduirektør Macintyre, som av alle ting var statistiker og bare statistiker.
Den sunne regel i science er en helt annen. Det holder ikke med den ene og bare ene metode om aldri så god statistikk med tusenvis av observasjoner og målinger. Tvertimot, det skal være vist ved minst 3 systematisk uavhengige empiriske metoder. Om det sier det samme og intet synes å tyde på noe annet så plikter vi å begynne å tenke oss om og overveie å trekke en konklusjon, og da kan det også være temmelig slomsete med de enkelte metodene og trenges ikke så mange målinger. Det er i virkeligheten bare for å regne timelønn.
Det er visse grove systematiske brølere og feil vi heller bør se opp for, og se til å unngå og sikre oss mot.
Å forveksle og forbytte og pokre og om- bytte med varme og temperatur for eksempel, det bør vi unngå..
Og dessuten konsekvent å skjule eller å glemme og til og med peke vekk fra at der skjer en varmeovergang begge veier mellom atmosfære og hav, og at havet holder hele 90% av systemets varmekapasitet. Og heller ikke glemme at denne varmeovergang eller veksling ikke nødvendigvis er konstant men kan endre seg og kanskje heller søke å redegjøre for mulige naturlige og fysiske årsaker til dette og se om vi har mulige data for det. Da toucher og rekvirerer vi med en gang andre og mulig systematisk uavhengige empiriske metoder til kontroll.
Og vi slipper å skylle på sola som er forbasket konstant, eller slå om oss med noe så stupid som en sykkel, idet vi tviholder på feilmarginen og konfidensens prosenter samtidig.
Kav vi bare slappe av litt der, så vil vi for eksdempel kunne rekvirere og se på Church and White- kurven og hvordan har den utviklet seg i tiden vi drøfter? og hva er de uvegerlige og nødvendige årsakene til dette når vi også må respektere materiens permanens?
Passer man bare bedre på slike heller obligatoriske, ja, rutinemessige ting til kontroll hele tiden, så synes hele hiatusdiskusjonen å blekne og rakne og falle bort og vi sitter igjen med den mer rimelige fysikalske forklaring som det går an å drøfte og forske på.
Dette synes også å være blitt gjort i senere tid og jeg har ikke hatt de samme vansker med det bare ved å være klar over disse heller primære ting først når jeg går til saken. .
En viktig del- år sak til disse mine heller ringe vansker kan også være at jeg driver ikke og rir det samme politisk religiøst doktrinære vedtak om at CO2- problematikken skal pruttes tilbake og nektes for av alle krefter. (Se F.Lunz- doktrinene og vedtaket. Slike ting er under meg i gradene) CO2- problematikken kan jeg mer kunnet sette på hylla, da den er jo ikke videnskabelig problematisk. Og da kan jeg faktisk følge bedre med og tenke noenlunde klart.
CO2- problematikken lar seg nemlig enkelt fortstå og drøfte og bevisføre empirisk om vi bare ser opp for spektrometrien og videre opp for hva en isolator og en likeretter er for noe og hvordan den forklares fysikalsk. De aller fleste vil ikke være kvalifiserte til å bestride den. Se da heller opp for å la være å falske og vrøvle i det øvrig elementært fysikalske og kjemiske og geofysiske. Da klarner tingene.
Pehr #64 Jag bad om en lista på vilka år du ansåg skulle vara rekordår, och jag finner det signifikant att du istället för att ge någon sådan slingrar dig och kommer med den klassiska ”det borde du kunna räkna ut själv”. Jag tror att du innerst inne inser att du målat in dig i ett hörn och bara försöker undvika erkänna det. Faktum kvarstår att som du tänker kan man aldrig säga att något visst år är ett rekordår även om det ständigt blir varmare.
Ole Humum är inte känd för någon forskning med temperaturserier, utan att du drar till med epitetet är just ett ogiltigt auktoritetsargument. Hans argument i den websida du länkar till är rätt naiva, han t o m hänvisar till Essex 2006, en artikel som är att betrakta som ett skämt och absolut inget en kunnig forskare skulle dra upp. Däremot säger han ingenting om de faktiska problem med satellitdata som finns som t ex Spencer beskriver i sitt inlägg om hur han räknar i sin senaste algoritm.
Att tro att satellitdata är av högra kvalitet bara för att två av gruppernas beräkningar i den senaste betaversionen råkar överensstämma bra trots att de i tidigare versioner divergerat mer än markdata tycks mig också något naivt, snarast ett önsketänkande. När han diskuterar markdata ser han istället justeringar som ett argument mot deras pålitlighet.
Thomas P ber om en lista på vilka år som skulle vara rekordår. Jag kan ge dig en lista på dom tusen tråkigaste kommentarerna här på bloggen, och du står för 999 av dom. Inse det och ta en time-out.
Daniel #68 Om du ser till antalet svar jag får tycks mina inlägg tvärtom höra till de mest intressants, medan dina däremot till 99% ignoreras. Ingen är speciellt intresserad av dina ”Bill och Bull” inlägg där du bara visar att du tillhör gänget utan att tillföra något.
Du tror att du tillhör dom mest ”intressanta” här. Det förklarar varför du fortfarande är kvar på en blogg som du för flera månader (och tusentals kommentarer) sen tipsade andra att överge. Och en blogg som du föraktar. Jag är här för att få ta del av information som inte finns på dom etablerade medierna, väl medveten om att jag är en amatör när det gäller klimatvetenskap. Hoppas att det är tillåtet att vara här trots att man inte doktorerat på KTH. Den information du kommer med finns ju i överflöd på dom medier där Romson och Rockström är flitigt citerade. I praktiken är du språkröret Romsons språkrör här på bloggen.
#67 Thomas P
Jojo, det är viktigt för dig och dina kompisar att vifta med ett enskilt rekordår inför diverse politiska klimatpratmöten, det vet vi. Men verkligheten är inte på ett visst sätt bara för att ni har en ideologi att försvara.
Men ditt exempel säger ingenting. Menar du på fullt allvar att där finns ett enskilt tydligt rekordår? Det gör det inte. Pehr svarade korrekt att där finns rekord i slutet av serien jämfört med åren i början. Är det att ”slingra sig”? En ”lista” är rörlig, rekordet/rekorden gömmer sig bland de fem senaste åren, om dina felgränser är korrekta.
Pehr, vem av Carl Mears och Roy Spencer är mest objektiv och visar en sund vetenskaplig skepticism till sin egen produkt? Alternativt, vem av dessa herrar är mest ideologiskt driven/vinklad i sin forskning?
Humlum kan uppenbarligen inte skilja på kvantitet och kvalitet. Satellitserierna är bättre kvantitativt, bättre täckning men mer opålitliga data ( vad/var är det som mäts, stora felkällor och drifter, ”famla i blindo-justeringar”, dålig tidsmässig upplösning, normalt 3-4 dagar mellan varje satellitscanning av en given yta, etc).
De global ytserierna har som jag ser det tveksam kvalitet före 1950-talet, men bra därefter. De ytserier som har högst kvalitet är de som är globalt täckande, med plus om de har ett större mer heltäckande stationsnät; BEST, Karl et al Kriging, Cowtan &Way, Nick Stokes TempLSmesh, Gistemp loti.
Att Carl Mears inte litar riktigt på sin egen produkt kan kanske bero på att han gjort någon övning likt den här:
https://drive.google.com/file/d/0B_dL1shkWewaNThfWmJONklTVVE/view?usp=docslist_api
UAH v6 kan bytas ut mot RSS v3, och RATPAC kan bytas mot NCEP/NCAR eller ERA-interim (850-300 hPa), alternativt valfri ytserie, resultatet blir detsamma…
Man kan dessutom försöka härma satellitseriernas viktningskurvor, köra enbart UAH land eller UAH ocean, resultatet är väldigt robust och står sig.
Det sker ett trendbrott runt år 2000, vilket i tid sammanfaller med transitionen mellan MSU- och AMSU-tekniken. Efter år 2000 kan inte satellitserierna verifieras mot andra troposfärsdata. Generellt är de inte att lita på när det gäller långsiktiga temperaturtrender, men ett utmärkt redskap för att se den månatliga temperaturfördelningen på jorden…
Ps, Jag har inte testat ”gamla” UAH v5.6 ännu, men min spontana känsla är att den klarar sig betydligt bättre
Chritopher #71 Jodå, det är viktigt för dig och dina kompisar att kunna trolla bort rekordår med smarta statistiska trick, men verkligheten är inte på ett visst sätt bara för att ni har en ideologi att försvara. Vad mitt exempel säger är att med Pehrs sätt att resonera får man inga rekordår om man har en stadig trend uppåt. Rekorden ”gömmer sig” som du säger, dvs det finns ingenting för media att skriva om, vilket precis är syftet. Man kan gå än längre och göra som Essex &McKitrick helt förneka att det är meningsfullt att tala om medeltemperatur. Allt i syfte att förvirra.
Om man istället som jag m fl tycker håller sig till uppmätt temperatur är det mycket lättare att säga om ett år är ett rekordår eller inte, och man kan dessutom göra det för alla dataserier där skaparen valt att inte lägga till osäkerhetsmarginaler. Hur skall man t ex någonsin kunna säga om ett år är rekordvarmt eller inte enligt UAH?
Thomas P #73
Jag har en fyraårig dotter som gillar att härmas också. I det fallet charmigt, hos en vuxen man som saknar argument kanske inte lika charmigt.
Du ljuger så du tror dig själv med dina halmgubbar. Ingen förnekar att man får rekordår i din serie med stigande temperatur. Tillräckligt många år, och de senare blir signifikant varmare än de tidigare. Men ett enskilt år går inte att peka på så länge årsvisa förändringen är mindre än felmarginalen.
Men du tycks sakna en fundamental förståelse för osäkerhetsintervall som Pehr uppenbarligen har. Man kan inte bara utgå från det uppmätta värdet som det är facit. Resultatet kan verkligen ligga både över eller under. Felmarginalen kan inte separeras från mätvärdet.
Nyspråk a la AGW. ”Smart statistiskt trick” = korrekt matematik. Vad ska ni hitta på härnäst? Du beklagar dig över brist på felmarginaler i MSU, men när det passar dig struntar du i dem när du behöver ett ”rekord” att vifta med. Strunt samma om det ligger inom vad ryms i slumpen.
Jag håller för övrigt med om att hela diskussionen om en ”medeltemperatur” är ganska meningslös. Det som spelar roll är regionala förändringar. Man kan få både ”bättre” eller ”sämre” förutsättningar för oss och biosfären med lägre, oförändrad eller högre medeltemperatur. Det är bara ni aktivister som mässar om hundradelar och tiondelar hit och dit som om det vore jordens undergång.
Den här kommentaren
stämmer klockrent på väldigt många enskildheter som dryftats här under åren. Kanske med modifieringen att (C)AGW snarare är att betraktas som en religion. (Och att de klimathotsförhoppningsfulla, med ngt undantag, sällan vågar låta sig tilltalas här)
😉
Rekordår = det hittills högsta värdet enligt en viss beräkningsprocedur, angivet som det centrala värdet inom konfidensintervallet
Usain Bolt, världsrekord 9,58. Det hittills snabbaste loppet på 100 m uppmätt enligt IAAFs regelverk. Ingen kräver att Bolt ska springa ett stort antal lopp, så att man kan beräkna medelvärde och konfidensintervall och därmed med 95% sannolikhet visa att han är snabbare än näst bästa löpare.
Det enda som är starkt runt TP och Sigge är doften av vaselin……
Thomas #73
Om samtliga temperaturserier ett år skulle visa ett högre värde än för ngt tidigare år som kallats rekord, skulle iaf inte ha några problem med att kalla det för ’ett nytt rekordår'(*). Iaf i dagligt tal vore det helt korrekt.
Till skillnad från dem som söker utropa(!) nya ’rekordår’ genom att hänvisa till att bara en sådan serie, kanske tom först efter ytterligare justeringar hävdar att den nu har en rekordnotering. Jag menar ju att det är du, och dina gelikar, som ständigt och mestadels bara mha ordvrängeri försöker besksriva och tom omdefiniera verkligheten till att bättre passa er story.
Problemen (som Pehr påpekar) med osäkerheter och felmarginaler kvarstår förstås. Men kan också lätt värderas genom att se hur med hur många hundradels grader ett sådant tidigare rekord har slagits, och även hur lång tid det tog. Se vidare nedan:
(*) Är det inte precis det ni (C)AGW-förhoppningsfulla nu går och hoppas på? Alltså att det är en väldigt stark El Niño som är i antågande, och vilken äntligen skall ge er ett nytt riktigt rekordår? Speciellt iom att en stark El Niño ger ett större genomslag i satellitmätningarna än för serierna som från markbaserade stationer? Och även om vi bortser från att inte ens klimathotsanhängarna hävdar att El Niño skulle vara vållat av CO2, utan bara tänker oss att 2016 blir ett nytt oomtvistat rekordår såsom 1998 varit tidigare, så undrar jag:
Vad skulle detta säga tex om ngt stöd för en hög klimatkänslighet, ifall nu det tidigare rekordet då slås med säg fem hundradels grader? Eller tom det dubbla, en tiondels grad?
Jag bara undrar, och har eg alltid undrat vad det är ni faktiskt hoppas på och vill argumentera?
#76 Olle R
Men det skulle vara betydligt jobbigare med Bolts rekord om olika mätinstitut med olika teknologier inte var eniga om vem som var snabbast, och de springande herrarnas siffror inte var rådata och justerades mer eller mindre godtyckligt efter aktuellt lufttryck och vindförhållanden, markfriktion mm… eller hur? Ingen höjdarliknelse du åstadkom, med andra ord. Och då har vi inte ens berört om de mätansvariga dessutom har ett ekonomiskt egeninstresse i nya rekord. Fast doping förekommer förstås i både sport och väderdata… 😉
Nu är jag helt ointresserad av sport, så vem springer fortast, hoppar högst mm är tämligen likgiltigt. Det är verkligen endast strikt uppmätta värden. Vem som är snabbast på riktigt får vi ju aldrig reda på, eftersom bara en ytterst liten bråkdel av mänskligheten mäts i detta avseende.
Olle R,
Det var precis sådant som du kommer med som mer sansade individer diskuterar, problematiserara och delvis invänder mot. Ditt
är nämligen ett bra exempel att använda som analogi:
Tänk dig att det finns fyra ganska stora organisationer som säger sig kunna mäta tiden från start till målgång. Ja, egentligen inte ens tiden, utan bara skillnaden i tid jfrt med tidigare lopp. Och att där dessutom finns ett antal mindre (ev lite ’amatörmässiga’) grupper som (oftast baserat på de större organisationernas rapporterade ’anomalier’ säger sig kunna ge tidsdifferensuppskattningar som på lite olika sätt säger sig ta hänsyn till (justera, fylla i, skatta, homogenisera etc map) ännu fler aspekter relevanta för tids(differens)mätningar. Och tänk dig sedan att emellan alla dessa, både de stora och mindre alternativa, tidsresultaten skiljer sig ganska mycket år inbördes. Och att dessa skillnader dessutom visar sig vara olika stora beroende på lite olika saker (vädret under tävingen, var den gick, när det skedde etc) … Är du med så långt?
För då har du precis den analoga situationen som diskuteras här (angående teperaturrekord). Tex om det är det Jamaicanska tidsdifferensrapporteringssällskapet säger Bolts världsrekord är så många tusendelar bättre än hans föregående. Och någon annan organisation säger ’ja, det loppet skulle kunna varit ett välrdsrekord, men vi vet inte pga osäkerhetsmarginalerna i våra egna mätningar. Vi ger det 38% chans att det är det’. Och där ytterligare andra stora aktörer säger ’nej, det loppet var klart långsammare’, flera hundradelar faktiskt’ jämfört med ett tidigare lopp osv. Och där dessa aktörer dessutom inbördes är ännu mer oense om hur snabbt det faktiskta loppet gick, dvs vad det faktiska världsrekordet skulle vara.
Förstår du?
# 79. ”Vem som är snabbast på riktigt får vi aldrig reda på, eftersom bara en ytterst liten bråkdel av mänskligheten mäts i detta avseenden”. Skulle ändå tro att det är ytterst få som kan springa fortare än Bolt. Tror att det är fler som skulle kunna höja standarden på klimatvetenskapen, men det är ju en ytterst liten bråkdel av mänskligheten som har möjlighet att studera klimatvetenskap.
Olle R #72,
Det är en fråga som jag anser omöjlig att svara på utan att vara tankeläsare. Vad man kan göra är att undersöka närmare den information som finns om RSS och UAH. RSS är ett kommersiellt företag med följande webbsida:
http://www.remss.com/
Jag har inte från RSS webbsajt själv kunnat utröna hur verksamheten finansieras men jag antar att de får finansiering av av offentliga medel och via klimatforskande akademiska institutioner. Jag hittade följande intressanta sida som tar upp diskrepansen mellan klimatmodeller och RSS temperaturserie:
http://www.remss.com/research/climate#Atmospheric-Temperature
Se följande graf från denna webbsida där klimatmodellernas resultat representeras av den gula struten. Man påvisar alltså samma slags diskrepans mellan klimatmodeller och sina egna observationer som FNs klimatpanel tagit upp och diskuterat i samband med uppvärmningspausen (hiatus) i senaste vetenskapliga rapporten från 2013:
http://images.remss.com/figures/climate/RSS_Model_TS_compare_globe.png
Carl Mears är om jag minns rätt ”data scientist” anställd vid RSS. Jag antar att RSS har någon slags strategi i PR-frågor och att Mears när han uttalar sig ser till att följa denna.
UAH ligger i Huntsville, Alabama, och är en del av det delstatliga universitetet University of Alabama:
http://www.uah.edu/
http://www.ua.edu/history.html
UAHs temperaturserie tilhandahålls av professor John Christy och Dr. Roy Spencer. Viktiga detaljer om bakgrunden framgår av deras månatliga rapporter, här för juli 2015:
http://nsstc.uah.edu/climate/2015/july2015/july2015GTR.pdf
Detta samarbetsprojekt för att bestämma satellittemperaturer har stötts av NOAA och NASA i snart fyrtio år. Det skulle de förmodligen inte ha gjort om de inte fann Christys och Spencers arbete trovärdigt. I USA är kraven stora. Christy och Spencer har dessutom fått ett par fina utmärkelser som varande pionjärer när det gäller mätning av satellittemperaturer.
Ole Humlum har kommit med en del intressanta klimatvetenskapliga forskningsresultat som är kontroversiella och lett till heta diskussioner och att han utsatts för personangrepp. Jag finner att Humlum är en insiktsfull forskare men att han uttrycker sig för rättframt. Jag litar nog mer på Humlums omdöme i detta fall än på ditt (eller någon annan här som uttalat sig), du får ursäkta 😉
Intressant DN-artikel i samband med den ständiga diskussionen om debattonen på vår blogg:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ny-metod-kan-stoppa-nattrollen/
Den vetenskapliga artikel som ligger till grund för nyhetsartikeln finns här:
http://arxiv.org/pdf/1504.00680v1.pdf
Här följer den definition författarna har använt i sin studie:
Artikeln diskuterar också andra definitioner enligt litteraturen:
Jag tycker detta verkar vara en värdefull artikel för att bättre förstå vad som händer i kommentarsfälten på bloggen.
Pehr B # 82
# Jag finner att Humlum är en insiktsfull forskare men att han uttrycker sig för rättframt.”
Nu måste jag bikta mej. Personligen tycker jag det är hemskt att det är en synd att uttrycka sig rättframt . Rättframt var ordet! Ljug hellre! Om du vill hålla ditt jobb/position????
Är du rättfram (följer inte maktens bud) är du OUT. Konstigt, hela min ungdom lärdes jag rättframhetens och sanningens lov, come what come may. Jag hade ingen aning om att samhället kunde sjunka så lågt att sanning och rättfärdighet inte betydde någonting.
Guy #84,
Jag menade inte heller att det är fel att uttrycka sig rättframt. Jag menade i stället detta som en förklaring till att Ole Humlum blivit utsatt för personangrepp. Detta är sådant som händer om man rättframt uttalar en kontroversiell åsikt när ens kritiker inte har några sakliga motargument.
Jag har många gånger själv uttryckt mig rättframt så jag har en viss erfarenhet.
Pehr, Hadcrut4 för Juli är här nu, och med detta ligger 2015 års medel utanför 2014 år 95 % konfidensintervall och vice versa.
Dessutom förstår jag inte ditt resonemang kring Mears och Spencer.
Mears, som representant för ett privat företag, borde verkligen köra lite säljsnack för sin produkt, men förhåller sig vetenskapligt objektiv. Paret Spencer och Christy borde ju som oberoende forskare vara objektiva, men är det inte. Som vittne i kongressutskottet har ju Christy nyligen ägnat sig åt extrem cherrypicking av data, för att verkligen visa att _inga_ modeller träffar observationerna.
RSS har faktiskt gjort uppskattning av osäkerheten i sina produkter, med hänsyn taget till samtliga metodmässiga felkällor och valmöjligheter.
ftp://ftp.remss.com/msu/data/uncertainty/percentile_realizations/tlt/tlt_realization_trend_list.txt
Omräknat till ett 95% konfidensintervall finner jag att trenden för RSS TLT ligger mellan 0.06 och 0,21 C/dec för åren 1979-2012. Dessutom bör man addera osäkerheten för temperaturens variationer och autokorrelation till varje ensemblemedlem, och då är noggrannheten i RSS trend ca 0,134+/- 0,100
Motsvarande trend för Hadcrut4 ”worst case” är lite snabbt beräknat 0,162 +/- 0,045.
Vid en sådan jämförelse av faller Humlums bedömning av ”kvalitet” pladask.
Satellitserierna är skräp och högst opålitliga för klimattrender. Alla seriösa forskare tycks acceptera detta. Förresten, jag såg att Spencer fick en fråga på sin blogg om han skulle köra en likadan Monte Carlo-simulering av felkällor som RSS. Det blev knäpp tyst, inget svar. Det gäller att hålla skenet uppe förmodar jag, precis som hala politikertyper brukar göra 😉
Olle R #86,
Jag anser att din argumentation inte håller jämförd med Ole Humlums. Att jämföra linjära trender och deras osäkerhetsgränser som du gör förefaller inte vara någon bra metod eftersom dessa mått påverkas av de naturliga variationerna som behandlas som om de tillför ett slumpfel. Dessa naturliga variationer påverkar yttempearaturmåtten och satellittemperaturmåtten på olika sätt. Dessutom måste man värdera inverkan av systematiska fel, där satellitdata har vissa klara principiella fördelar. Din analys är således mycket ofullständig. Humlums analys framstår för mig som klart bättre och är ju dessutom gjord av ett proffs.
Att du anklagar en så väl respekterad klimatforskare som John Christy för cherry picking tycker jag är beklagligt. Christy som angripits för sin skepticism och Kerry Emanuel som angripits för att vara alarmist har verkligen ansträngt sig för att minska polariseringen av den klimatvetenskapliga debatten genom att genomföra dessa samtal:
https://www.klimatupplysningen.se/2014/04/11/samtal-klimatprofessorerna-john-christy-kerry-emanuel/
https://www.klimatupplysningen.se/2014/06/06/samtal-mellan-klimatprofessorerna-john-christy-och-kerry-emanuel-del-2/
Kerry Emanuel har även visat stor respekt för John Christy som person i ett blogginlägg där han ville lägga en misstolkning som gjorts i dagspressen till rätta:
http://rogerpielkejr.blogspot.se/2014/07/guest-post-kerry-emanuel-clarifies.html
Kerry Emanuel kommenterade där en meningsskiljaktighet som rör den så kallade svansen i sannolikhetsfördelningar för klimatkänsligheten där ett argument misstolkades som en kritik av John Christys personliga karaktär. Som analogi använde han riskerna med att skicka ett barn över en trafikerad gata. Kerry Emanuel var noga med att dementera detta eftersom han ser John Christy som en person med god karaktär: