Hemkommen från Turkiet

Det är en egendomlig tid vi lever i. Det enda vi hör om i dessa dagar är de stora migrationsvågorna som nu når Europa. Om jag hade skrivit i ett annat forum så kanske jag skulle ha haft synpunkter om dessa. Min enda kommentar just nu är att de inte beror av klimatförändringar och knappast ens av en meningslös klimatpolitik (möjligen hade vissa resurser kunnat användas bättre, men det hade förmodligen inte ändrat särskilt mycket).

Jag är nu nyss hemkommen ifrån två veckor i Turkiet, där den första tillbringades i ”matematikbyn” Nesin Mathematics Village och den andra användes till att jag och hustrun såg oss om i det sydvästra hörnet av Turkiet. Vi flög faktiskt hem ifrån Bodrums flygplats även om vi inte kom till någon av stränderna i Bodrum.

Jag gjorde ett försök att se om det fanns något intresse för klimatfrågor därstädes och hittade faktiskt en ganska intressant artikel. Det var en intervju med, som det sades, en av de få som ville uppmärksamma turkarna om klimatfrågor. Kontentan av intervjun var dock att politiker hade gett klimatförändringarna skulden för egna försummelser.

Jag tolkade artikeln som att dels är klimatfrågan inte särskilt intressant i Turkiet (vilket naturligtvis inte är så konstigt med de akuta problem de har att bekymra sig för), dels är det fler än Lennart Bengtsson som insett att även om en höjd koldioxidhalt så småningom kommer att leda till att jorden blir lite varmare så kommer det inte att gå så fort som man trodde för 15 år sedan. Det finns alltså viktigare problem att ta itu med.

En av de nyheter som ansågs vara viktig i Turkiet var upptäckten av ett enormt gasfält utanför Egypten (något som delvis reducerar betydelsen av det gasfält som tidigare upptäckts utanför Israels kust). Det förefaller allt troligare att vi är på väg in i en ekonomi där naturgasen (förlåt fossilgasen heter det ju numera) kommer att spela en allt viktigare roll. När ska svenska politiker inse att satsningar på biogas är patetiska och att flytande biobränslen borde ses som ett brott mot mänskligheten.

När det gäller andra energiformer som vindkraft och solenergi så hade Judith Curry en intressant länk häromdagen. Länken påminner mig om något som berättades för mig i Kanada en gång för ungefär 12 år sedan. Då handlade det om att en transformatorstation hade blivit överbelastad en av de hetaste dagarna under sommaren. Förr om åren, sa man, så kom toppbelastningarna på kalla vinterdagar när transformatorstationerna hade naturlig kylning. Nu kom de varma dagar för att det var för många luftkonditionerings-apparater som igång, och då blev transformatorstationerna överhettade.

Nåväl, intermittent el är ett bekymmer för elnäten och jag har ingenting emot att människor installerar solel eller t.o.m. egna vindkraftverk, bara de inte kopplas in på elnätet. Vind har använts för att pumpa vatten i årtusenden – en alldeles utmärkt uppgift för vindkraft – något som ska göras men det inte spelar så stor roll exakt när det görs.

Det är som bekant svårt att lagra stora mängder elenergi men däremot kan ju energi lagras i andra former, även om förlusterna lätt blir stora. Något som inte särskilt ofta är ett bekymmer i Sverige är heta dagar, men när människor i varma länder får det bättre vill de gärna ha det lite svalare. Ett sätt är naturligtvis att installera luftkonditionering, men den länk som Judith Curry hänvisade till använder istället is som lagringsmedel för energi och som kylmedel för byggnader. Det tycker jag är en av de bästa idéer jag sett om hur energi kan lagras för att användas när den behövs.

Och till sist, även om de vanliga budskapen om en allt varmare värld nu börjar blandas med spridda varningar om några kallare decennier framöver, åtminstone här i Nordeuropa, så var det skönt att komma hem till några svala dagar efter två veckor i 35-gradig värme.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ja is är intressant, inte minst för att värma!
    Att frysa 0-gradigt vatten till 0-gradig is ger lika mycket energi, som att kyla 80-gradigt vatten till 0 grader.
    Eftersom många tätorter i Sverige ligger vid vatten, kan man ställa en större ismaskin i sjön/ån/älven och producera varmvatten för fjärrvärme.
    Ett sådant system går säkert att optimera med lokal uppvärmning till önskad sluttemperatur, om det skulle behövas.

  2. Michael

    Intressant artikel om islagring. Tyvärr undviker den, liksom de flesta andra artiklar om gröna energiinitiativ, nogsamt att ange siffror som krävs för att läsaren ska kunna göra ett överslag på en cost/benefit-kalkyl. Tills motsatsen har bevisats är min slutsats att det handlar om ett symbolprojekt som kostar mer än det smakar.

  3. Ingvar

    Kanske redan visats?

    http://hockeyschtick.blogspot.se/2015/09/strong-evidence-that-svensmarks-solar.html

    Jamen det har var ju kul. Magnus artikel översatt till engelska

  4. Sigge

    När det är 35 grader varmt ute så så är det sämre verkningsgrad på att kyla att medium till minusgrader jämfört med 15-18 grader som som vanliga kylaggregat kyler mediet till.

    I länder det är så att energitopparna är sommartid för att kylaggregat går så är solceller ett bra komplement i elnätet. När kylaggregaten behövs som mest så lyser också solen.

    I Sverige har vi effekttopparna på vintern. Måndagen 5 februari 2001 var det effektrekord på elförbrukningen i Sverige. Det var kallt, dock inte rekordkyla, det blåste ganska friskt och var måndag morgon med många industrier som startade upp. Över 27 000 MW var effektbehovet i Sverige då.

    När det är runt -20 ute så kan en otät men ganska välisolerad villa med självdragsventilation ha en energiförbrukning som är upp till 30% högre när det blåser 6-7 m/s ute jämfört med när det är vindstilla. Det gäller ofta hus byggda på 70-talet och början på 80-talet med direktverkande elradiatorer. Själv så bor jag i en villa med värmepump, vattenradiatorer och värmereglering med utomhusgivare. Blåser det 6-7 m/s vid -20 ute så sjunker inomhustemperaturen ett par grader vilket betyder att effekten ökar med 10-15%. Blåser det 6-7 m/s ute vid -20 så går det åt lika mycket energi som vid -25 när det är vindstilla.

  5. Till dem som kommenterat idén om att lagra kyla som is bör jag kanske nämna att i den länk som Judith Curry gav så utnyttjade man billig nattel för att slippa använda dyr dagel. Jag tror inte heller att det blev någon energibesparing, men elkostnaderna blev lägre. Hur lång tid det skulle ta att tjäna innvesteringskostnaderna framgår inte.

    Anledningen till att jag tog upp länken är i grunden den att jag tror att det som bör lagras är “energi” och att detta ska göras i en reversibel kemisk process. Sedan tyckte jag att det kunde vara av intresse att påpeka att i stora delar av världen så är värme en större olägenhet än kyla. Detta trots att varma länder har mycket gynnsammare livsbetingelser än kalla.

  6. Sigge

    #5 Sten Kaiser

    Det är ju lite svalare på natten också….

  7. OR

    Påminner mig om en idé jag hade en gång: att exportera containers med is från Tornedalen till Mellanöstern. Isen för kylning och vattnet till bevattning och dryck, till ett område med vattenbrist, som vi importerar ganska mycket vatten från i form av frukt och grönsaker. Energin skulle komma på köpet, men klart inte specialcontainers, förvaringsutrymmen, och distribution i stort och smått.

    Håller med dig Michael #2. Jag orkade inte ens försöka räkna; det flödar över av “gröna” idéer.

  8. Sigge

    #8 OR

    På 70-talet så fanns det idéer om att bogsera isberg från Antarktis till Persiska Viken för att få kyla och färskvatten.