Grafen ovan visar hur antalet vetenskapliga publikationer på senare tid visar att koldioxid inte har så stor inverkan på klimatförändringen som man tidigare trott. TCR (blått) står för den omedelbara responsen på koldioxidhalten i atmosfären. ECR (rött) står för den beräknade responsen vid ett tänkt jämviktsläge.
Ett centralt begrepp för klimatvetenskapen och för klimatpolitiken är den s.k. ”klimatkänsligheten”. Detta mått står för hur mycket koldioxiden i atmosfären (tillsammans med återkopplingar i form av exempelvis ökad vattenånga) ökar den globala temperaturen vid en fördubbling av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. I siffror handlar det alltså om vad som händer med den globala temperaturen när koldioxidhalten ökar från 280 miljontedelar (ppm) till 560 ppm.
På NoTricksZone har författaren Kenneth Richard gjort en uppdatering av en tidigare sammanställning av vetenskapliga artiklar som försökt att uppskatta klimatkänsligheten. I FNs arbete (IPCC) inom detta område så var det länge vanligt att man angav sin bästa uppskattning till 3, dvs. när koldioxiden hade fördubblats så skulle världens genomsnittliga temperatur ha höjts med 3 grader C. Idag (vid lite drygt 400 ppm) så har GT höjts med c:a en grad efter 150 år.
Som synes av diagrammet ovan så pekar alltfler studier på att IPCCs uppskattning är en grov överdrift. Många forskningsrapporter efter 2015 visar faktiskt att klimatkänsligheten är under 1, dvs att koldioxidens inverkan + återkopplingseffekter innebär en försvagning av koldioxidens isolerade påverkan.
Det är högst remarkabelt hur klimatforskningen tonat ned koldioxidens inverkan på senare år!
Så, med den här söliga takten så kommer det att ta evigheter innan vi får det särskilt mycket varmare här på jorden. 2-gradersmålet verkar inte nåbart inom överblickbar tid. Istället så är det de naturliga variationerna (havsströmmar, molnighet, solen, vulkaner, aerosoler etc.) som bestämmer mest om klimatet. Precis som tidigare.
Frågan är alltså, vad är det de alarmistiska politikerna på grönkanten håller på med egentligen? Varför har de sådana skygglappar mot vetenskapen?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Hej
Hej Ingemar
Du avslutar med
”Frågan är alltså, vad är det de alarmistiska politikerna på grönkanten håller på med egentligen? Varför har de sådana skygglappar mot vetenskapen?”
Svaret är väl att för de alarmistiska politikerna på grön-(och röd-)kanten så är vetenskapen inte intressant. Miljön och vetenskapen har sedan länge upphört att vara intressant, allt är nu politik och pengar. Miljöorganisationerna tjänar sina pengar på att sälja katastrofer och tillsammans med ”miljöindustrin” t.ex. vindkraftsbolag, de grön-röda medierna och vissa politiska partier kan de hålla pengarna rullande och vinna politiskt inflytande.
/Anders
Talande eller kanske hellre visualiserande bild!
Man borde pynta den med ’statements’ och andra ’händelser’.
Exempel:
’Science is settled’ av Andreas (vi hade väl en minister för ett tag sen.., med detta förnamn?)
’Jorden har feber’, Reinfelt var det väl
’An inconvenient truth’ (!) al-Gore
’typ unique opportunity to transform… etc ’ Christina Figueres
one liners av Rockis
enemy of mankind is man Club of Rome
Och alltså lägga in klickar med år och sagesman i samma diagram. K-a-n-s-k-e en ögonöppnare??
Bra Ingemar,
tyvärr är det inte samma forskare, eller centra som studerar klimatkänslighet och biologisk respons på koldioxidförändringar. När man väl sammanställer sådan forskning så kommer det att bli alltmer populärt arr använda mitt begrepp koldioxidberikning!
Bra redovisning Ingemar!
Och din fråga
”Frågan är alltså, vad är det de alarmistiska politikerna på grönkanten håller på med egentligen? Varför har de sådana skygglappar mot vetenskapen?”
Besvaras enklast med uttalandet av Christina Figuere.
http://dailycaller.com/2015/02/05/climate-chief-world-economy/
Klart och tydligt
Klimathotsprojektet handlar inte om att avvärja en katastrofal uppvärmning. Det är en fortsättning eller ett återupptagande av projektet som beskrivs i Club of Romes skrift ”The First Global Revolution”
Det är ett politiskt maktprojekt som tar till alla medel för att förverkliga projektet inklusive att ta till fejkade ”vetenskapliga” bevis i sann lysenkoism-anda. Och med tydliga drag av malthusianism
Det är ju hur tydligt som helst!!
Bra Ingmar
Det är själva kärnfrågan.
Hur kan klimatalarmister nöja sig med IPCCs säkra uttalande med konsekvenser som ligger mellan 1,5 och 4 graders ökning.
Margot Wallström uttalar sig i samband med ett besök i Murmansk för arktiska rådet:
”Det är har klimatförändringarna märks mest.”
Nu har årets isläge tydligt visat att det också inte är något problem.
Vi har redan nått 75% ökning av växthusgaserna, se Tabell 2 och kolumnen för CO2-eq (ppm) på denna länk från NOAA.
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Så det blir uppenbart att klimatkänsligheten inte kan ge en temperatur som är särskilt långt ifrån dagens.
Referensen till NOAA har jag fått av Lennart Bengtsson i en kommentar här på bloggen. Tack till både Lennart och Klimatupplysningen för folkbildningen.
Kanske vi kan be Lennart om en kommentar till eCO2-siffrorna?
Jag arbetade under många år på en arbetsplats där det fanns en mytoman. Att föra meningsfulla diskussioner med denna person var inte att tänka på. Vad gäller klimatet och alla klimatmytomaner verkar förhållandet vara lika hopplöst. Man undrar hur lång tid det måste ta innan politikerna kommer till insikt i denna fråga !
#1 Anders Gustafsson
Ja, en organisation som WWF berikar sig på narrativet att det finns ett klimathot, som t.ex. skulle medföra korallblekning där de helt skamlöst påstår att korallerna är på väg att dö och kanske är helt borta om 50 år.
Men nu var det en El Nino och att El Nino inte orskas av koldioxiutsläpp låtsas man inte om utan låter allmänheten leva i den tron. Det blir väl allt svårare för dem att hota med isbjörnarnas snara hädanfärd.
WWF är en ångmiljardindustri som lever på att utmåla olika hot. Det finns hot som de kan ägna sig åt som tjuvjakt av storviltfaunan och nerhuggningen av regnskog för att odla oljepalmer.
Jag gick in på NoTricksZone som Ingemar länkar till och noterar att författaren Kenneth Richard själv svarar frågor om sammanställning i kommentarsfältetena, han har många intressanta svar på många frågor som ställs
Nu skall man ha klart för sig att den där figuren är extremt körbärsplockad där man i början av intervallet plockat med artiklar som visar på hög klimatkänslighet och i slutet selekterar ut bara de som hävdar en extremt låg, och då, naturligtvis, helt ignorerar kvalitet och trovärdighet hos dessa. Man kunde precis lika väl få en figur med motsatt lutning om man istället tog med ”skeptiska” artiklar från början av perioden och mer mainstream artiklar från slutet, men det skulle strida mot skaparnas agenda.
Att figuren är orimlig inser man t ex om man jämför IPCC:s skattning på klimatkänslighet 2-4,5 grader med de studier som här finns medtagna från 2010 och tidigare där figurskaparen valt att ta med bara artiklar som ligger kring tre grader eller över. Man kan också gott ignorera alla lila punkter där författarna inte ens specificerat om de räknar på ECS eller TCS.
Istället för Harde, Reinhart och de andra extremt låga skattningar som gjorts av folk som är totala outsiders och inte förstår ämnet de skriver om har vi här en lite mer mainstreamartikel från i år med en klimatkänslighet på 2,9 C:
https://www.nature.com/nclimate/journal/v7/n5/pdf/nclimate3278.pdf?origin=ppub
Ingemar,
”Många forskningsrapporter efter 2015 visar faktiskt att klimatkänsligheten är under 1, dvs att koldioxidens inverkan + återkopplingseffekter innebär en försvagning av koldioxidens isolerade påverkan.
Det finns ingen empiri som stödjer frånvaro av återkoppling. Ett enkelt räkneexempel:
Trenden i ytdata mellan 1979 och 2016 är ca 0,18 C/decennium vilket gånger 38 år ger en temperaturökning på 0,684 grader.
Vi antar att globala medeltemperaturen var 288 K. Utstrålningen ökar i proportion till den relativa temperaturförändringen upphöjt till fyra, dvs (288,684/288)^4 = 1,009534, alltså med 9,534 promille.
Om vi antar att långvågsutstrålningen låg på 240 W/m2 så borde den multiplicerat med 0,009534 ha ökat med ca 2,3 W/m2
Enligt NOAA/ESRL AGGI har den totala växthusgasforcingen ökat med 1,33 W/m2 mellan 1979 och 2016.
En bit i ekvationen fattas, obalansen eller upplagringen av energi på jorden, vilken för närvarande uppgår till ca 0,9 W/m2.
Ökningen i växthusgaser 1,33 W/m2 har alltså blivit 3,2 W/m2 (2,3+0,9) dvs en ökning med 2,4 gånger
Så man kan alltså med ett förenklat räkneexempel visa att växthuseffekten förstärks 2-3 gånger, inte med mindre än ett som du insinuerar, Ingemar..
Jag har alltid varit tveksam till begreppet ECS dvs ett slags antagen jämviktstemperatur. Problemet är att detta är ett slags abstrakt begrepp där man teoretiskt antar att jorden en dag kommer att befinna sig i en slags perfekt jämvikt där instrålad energi balanseras helt av de utgående värmestrålningen. Paleoklimatologer använder sig härvid at proxy skattningar från mellanistiderna I dag uppskattas obalansen till ca 0.5W/m2. Detta kan inte mätas med satellitbaserade instrument utan bygger på noggranna mätningar av havstemperaturen där vi nu har tillräckligt bra mätningar. Jorden befinner sedan ca 100 år tillbaka i en långsam uppvärmning.
När det gäller TCS är problemet att bestämma strålningseffekten. Här är problemet att bestämma bidraget från aerosoler ( naturliga såväl som antropogena) och inte minst hur aerosolerna påverkar molnbildningen. Den tidigare stor klimatkänsligheten fick man från antagandet av en motverkande aerosoleffekt och är den tillräckligt stor och större än 3W/m2 kan man få vilken klimatkänslighet som helst. Under årens gång har man gradvis reducerat aerosoleffekten och numera uppgår den till ca 0.5W/m2. Ingen vet med med bestämdhet hur stor den är och något problem blir det ju först när aerosolerna försvinner.
I en osäker situation vill många ta det säkra för det osäkra och därför har många utgått från den värsta tänkbara situation dvs en där man en kraftfull aerosoleffekt som plötsligt försvinner och jorden och mänskligheten är utelämnade till växthusgaserna.
Frågan huruvida det finns en negativ feedback diskuteras ingående i dag och är en av förklaringarna till de mycket låga värden av klimatkänsligheten i värdena längst till höger i figuren. Dit hör bl annat Lindzens ”iriseffekt” dvs där molnbildning bidrar till att minska klimatkänsligheten. Detta är tills vidare en öppen fråga men många seriösa forskare är kritiska till Lindzens hypotes som ännu inte är verifierad. Det finns också potentiellt andra negativa feedbackeffekter där havet tar upp mer värme som blandas ned i havsdjupet och försenar en global uppvärmning.
I dagens upphetsade atmosfär är det dessvärre nästa omöjligt att sakligt diskutera detta. Skulle jag ta upp frågan skall jag överfallas av # -taggar, förtalas och sannolikt utsättas för fysiskt våld av gröna klimataktivister.
Lennart Bengtsson #12
—- snip —-
I dagens upphetsade atmosfär är det dessvärre nästa omöjligt att sakligt diskutera detta. Skulle jag ta upp frågan skall jag överfallas av # -taggar, förtalas och sannolikt utsättas för fysiskt våld av gröna klimataktivister.
— snip —-
Vilket understryker vad jag skrivit. Klimathotet är inte ett vetenskapligt projekt utan ett politiskt projekt med religiösa och malthusianska inslag. och hoten mot kritiska är uppenbara.
Har tappat länken men jag såg nyligen ett inslag om att dra skeptiker inför domstol i Kanada
#12 Lennart
Så om vi summerar vad vi faktiskt vet så kan vi säga att ”science is settled” inte stämmer.
Måhända kan vi säga att ”media is settled”, men det är ju en helt annan sak.
Jaha – och så finns det dessa charlataner som påstår att ”science is settled”.
Hur stor klimatkänsligheten är vet vi inte. Hur de naturliga effekterna påverkar temperaturen med återkopplingar vet vi inte heller. Visst finns det pusselbitar och hypoteser men det återstår mycket forskning innan vi kan modellera jordens klimat och dess output data stämmer bra. Om vi någonsin kommer dit.
IPCC kallar det scenarier istället för prognoser. Scenarier är ett bättre namn för IPCC:s valda klimatmodeller går inte att göra prognoser med. Modellerna har inte ens validerats och indata (startvärden) slumpas fram. Sen använder media och politiker modellerna som sanning om vad som kommer att hända.
Klimatmodellerna används också som cirkelbevis (falskt) att växthusgashypotesen är sann. ”Tar vi bort koldioxiden från modellerna stämmer de inte längre så därför måste det vara sant” – sagt av Erland Källén och jag själv är referens till att detta är sant då jag hörde det.
Lennart #12 ”Frågan huruvida det finns en negativ feedback diskuteras ingående i dag och är en av förklaringarna till de mycket låga värden av klimatkänsligheten i värdena längst till höger i figuren. ”
Får jag vara så fräck att fråga om du verkligen tittat på dessa artiklar? Vad anser du om Harde, Reinhart eller Abbot? Jag kan då inte se att de argumenterar på det sätt du anger.
” Det finns också potentiellt andra negativa feedbackeffekter där havet tar upp mer värme som blandas ned i havsdjupet och försenar en global uppvärmning.”
Det är inget ”potentiellt” med detta, tvärtom är det anledningen till den stora skillnaden mellan TCS och ECS. Det handlar dock som sagt bara om att fördröja effekten, och av samma skäl, att uppvärmningen lär fortsätta ett bra tag även om vi en dag bestämmer oss för att sluta släppa ut växthusgaser. Din linje med att ”vänta och se” har alltså åtskilliga risker.
”I dagens upphetsade atmosfär är det dessvärre nästa omöjligt att sakligt diskutera detta. Skulle jag ta upp frågan skall jag överfallas av # -taggar, förtalas och sannolikt utsättas för fysiskt våld av gröna klimataktivister.”
Du har ju just tagit upp frågan, precis som du har gjort åtskilliga gånger tidigare. Hur många gånger har du utsatts för fysiskt våld av några ”gröna klimataktivister” pga detta?
#10
”Att figuren är orimlig inser man t ex om man jämför IPCC:s skattning på klimatkänslighet 2-4,5 grader ”
Du hänger inte med ThomasP, t o m IPCC backade tillbaka till 1,5-4,5 grader i AR5 för att det inte skulle strida alltför uppenbart mot faktiska mätningar.
#11
Det är så mycket fel i inlägget att det knappt ens är lönt att bemöta det. Ett par punkter. Beräkningen av utstrålning bygger på att jorden är en ideal svartkropp. Det är den inte. Medeltemperaturen (288 K) är lufttemperaturen 1,5 m över marken. Det är inte därifrån utstrålningen sker.
Blir du Thomas P aldrig less på att dela ut pekpinnar, eller är det så att det är just det som ger dig luft under vingarna.
#16
Jag tror nog Lennart Bengtsson har mera erfarenhet av klimatmobbning än vad du har ThomasP. Din specialitet är ju snarare att yla med vargarna.
Sedan är det sant att kvaliteten på de uppräknade artiklarna är mycket ojämn. Till de sämre hör t ex Marvel et al. 2016 och din favorit Armour 2017. Båda har utgångspunkten att om verkligheten och klimatmodellerna inte stämmer så är det klimatmodellerna som gäller verkligheten som måste justeras.
16
Den enda artikel här som jag läst och det utförligt är Lindzens och annat tillhörande. Jag är dock inte helt övertygad om Lindzens resonemang. Jag tror knappast att jag kommer att läsa de artiklar Du nämnde. En annan process som jag själv fört fram är hur den hydrologiska cykeln kan innebära en förstärkt vertikal värmetransport i havet som ännu inte finns i klimatmodellerna. Det som är viktigt för klimatet är takten i uppvärmningen av havsytetemperaturen. Min bedömningar att jordens energisystem befinner sig i en snabb omläggning och detta i kombination med en låg klimatkänslighet innebär att den långsiktiga oron enligt min uppfattning är överdriven.
Fanatiska ”troende” liksom galningar i allmänhet är en grupp som jag gör allt för att undvika. Det finns inga gränser vad dessa kan ta sig till. Här är däremot min riskbedömning i det högsta intervallet.
#12 Lennart,
Apropå Lindzens iriseffekt, så verkar det förhålla sig precis tvärtom, åtminstone enligt CERES EBAF-data som som nyligen diskuterades i en annan tråd.
Först en graf över energibalansen och dess komponenter vid TOA. (Grafen visar bara anomalier och trender, de absoluta medelvärdena står i underrubriken):
https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewadU81dVZWUnliOFE
Den största förändringen är faktiskt i utgående kortvågsstrålning, dvs albedo måste ha minskat under perioden.
Man kan ju studera albedo särskilt (kortvåg ut/sol in). I följande graf finns både den stora säsongsvariationen och den mindre förändringen över tid:
https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewadnVSYnVWRHpyOW8
Albedots säsongsvariation har två toppar, en större i december och en mindre i maj-juni.
Det finns ett par klimatfaktorer som har liknande tvåtoppsmönster:
Global havsytetemperatur. Albedo är lägst när temperaturen är högst, och vice versa..
Global molnighet till havs. Molnigheten är minst när havet är varmast…
Globalt havsistäckning. Albedo är högst när havsistäcket är störst ..
De här faktorerna korrelerar inte bara över årstiderna utan även över hela perioden 2001-2016..
Man kan ju även tänka sig minskade svavelutsläpp som förklaring, eller något annat
Nåja, visst är det ett urval som görs. Men på den tiden då det var poppis med att vi var på väg mot en ny istid (70-talet och början på 80-talet) så fanns det artiklar som visar på en mycket låg klimatkänslighet (0,5 – 1,0). Sedan när det var global uppvärmning som gällde så strömmade det in artiklar med hög, ja väldigt hög, klimatkänslighet.
Jag tror nog att Kenneth Richards diagram fångar trenden ganska väl i hur klimatforskarna idag bedömer klimatkänsligheten.
#11
Intressant beräkning du visar på.
Slutsatsen är dock lite väl förenklad.
Det finns där inget utrymme för solar Brightening.
Ej heller för den underliggande periodiciteten som gav en liknande uppgång i början av 1900 talet.
Vill du göra en mer trovärdig skattning så kan du väl åtminstone ta med dessa i stället för att gömma värmen i haven!
tty#17 Tvärtom är det du som inte hängde med. Jag talade om perioden före 2010, dvs innan AR5 kom ut och då var det 2-4,5 grader som gällde. Men visst, försök du leta fel hos oss otrogna istället för att säga något om det där skräpdiagrammet, säkrast så om du vill vara populär här.
tty #19 Yla med vargarna är helt klart vad du ägnar dig åt när du besatt skall leta fel i vartenda inlägg jag skriver bara för att visa dig lojal med gruppen. du har inget kritiskt att säga om riktigt usla artiklar som Hardes , men seriös vetenskap hatar du när den får ”fel” resultat.
#21
Albedot ger kortvåg ut/sol in-stämmer det?
Om jag befinner mig på Arktis under vintern?
Hur strålar det då med olika albedon?
Lennart #20 Så när du talade om ” en av förklaringarna till de mycket låga värden av klimatkänsligheten i värdena längst till höger i figuren” så baserades det på att du inte läst en enda av artiklarna eller ens abstract för dessa artiklar längst ner till höger i diagrammet? För att få den trend som är motivet för figuren ifråga behövs dessa artiklar du inte tittat på.
” En annan process som jag själv fört fram är hur den hydrologiska cykeln kan innebära en förstärkt vertikal värmetransport i havet som ännu inte finns i klimatmodellerna. ”
Andra tror tvärtom att en snabb uppvärmning av ytvattnet kan sänka dess densitet så att havscirkulationen istället minskar.
** Kommentar modererad för brott mot kommentarsreglerna **
*27
I så motto måste jag ju var i gott sällskap med signaturen Thomas P. Det är alltid viktigt att lyssna på människor med andra uppfattningar och därmed fundera över sina egna.
Och så lite vetenskap. Den högre temperaturen aktiverar den hydrologiska cykeln eftersom horisontell transport av vattenånga i stort följer Clausius-Clapeyrons relation. Det betyder att nederbörd över hav förstärks i områden med konvergens. Detta gör atmosfären mer instabil med förstärkt vertikal värmetransport. Motsatsen händer i havet i områden med förstärkt avdunstning. Detta kyler havsvattnet och gör det mer salint och tyngre vilket förstärker den vertikala transporten i havet.
Tankegång.
Solens UV ger ju energi flera hundra meter ned i oceanerna (70 % av jordens yta)
IR från Solen och ” Backradiation” orsakar f.a. evoporation från bråkdelen av 1 mm. Ger bl.a. låga moln som kyler jorden. IR från Solen och ”Backradiation” mot fast mark ger förmodligen värmenergi ( betr. B-rad. kanske)
Stödjer tankegången : atmosfären blir inte varmare än vad oceanerna tillåter.
Atmosfären just över vattenytan är alltid kallare än vattenytan. Vattenskiktet just under vattenytan är alltid varmare än vattenytan. Energiflödet går alltså uppåt. Undantag finns säkerligen
En trolig slutsats är således att CO2, om det nu överhuvudtaget har någon drivande värmande effekt, kanske snarare har kylande effekt. Därav Klimatmodellernas divergens.
Beräffande Erland Källén har även jag hört honom med stort självförtroende uttala: Eftersom vi inte hittar någon annan orsak till anormal GW under 1900-talet än CO2-ökningen är det den enda sannolika förklaringen.
Då brast mitt förtroende för Klimat-metereologer Professorer eller ej. / Hur med UHI, manipulationer, Ändring av antal och belägenhet av mätstationer?/
Men visst har solen gett oss ett varmt 1900-tal, tack och lov.
#17 tty
Du vet fortfarande inte vad du talar om. Jag beräknar ingen svartkroppsstrålning…
Din anmärkning har dock (dig ovetande) fått mig att inse att blandandet av äpplen och päron leder till en feluppskattning som inte går i din skeptiska favör..
Den relativa temperaturökningen vid ytan upphöjt till 4 ska förstås inte multipliceras med värmeutstrålningen vid TOA, utan värmeutstrålningen vid ytan, vilken är ca 400 W/m2.
Om vi multiplicerar 400 W/m2 med 0,009534 blir 3,7 W/m2 (istället för 2,3)
Sålunda ska växthusforcingen 1,33 W/m2 jämföras med 4,6 W/m2 och nu har vi helt plötsligt en förstärkning på 3,5 ggr
Jag kan förstås göra beräkningen för TOA också, och då använda jordens effektiva utstrålningstemperatur, vilket motsvarar medeltemperaturen på mellan 500 och 400 mbars höjd.
Oavsett om jag använder ett medel av alla 3:e generationens reanalyser eller av alla väderballongdataset, så är temperaturtrenden högre än vid marken, vilket ökar på min felaktigt uppskattade förstärkningseffekt (2,4 ggr i #11)
Faktorn 3 kanske inte är så dum?
A propos trenden
Det är viktigt att skilja på trenden med den kraftiga linjen (där borde man också finna en artikel som jag skrivit tillsammans med S Schwartz i Tellus 2013), och den tunna stupande röda linjen som nästa når 0. Artiklarna i det allra nedersta intervallet får man nog ta med en nypa salt to say the least.
Floskelmaskinen Olle (r) igång igen. Koncentrera dig istället på dina ideologiska förebilder
https://www.youtube.com/watch?v=LhLrHCKMqyM
#30 Hur stor andel av utstrålningen kommer från (1) Stratosfären, (2) Troposfären, (3) Marken (4) Haven?
Angående återkoppling:
Här är en bra text som ger mig en bättre bild av det förlopp som vi ser uppe i Arktis.
http://polarisen.se/klimat/havsis/isbildning/fordjupning-isbildning
Eftersom det är där vi sett uppvärmningen så är det dessa processer vi bör förstå!
Tunt istäcke ger större avkylning av havet och varmare atmosfär, vintertid. Som i år!
** Kommentar borttagen av moderator **
Diskussion om kommentarsregler ska inte ske på bloggen. Skicka e-post till Klimatupplysningen istället.
#35
En poäng till dig-men varför inte fokusera på dem som försöker med fakta och logik!
Jag kan rekommendera att den som vill ha en mer realistisk bild av hur forskare sett på klimatkänsligheten genom åren istället för denna tendentiösa figur går tillbaka till IPCC:s rapporter och alla de artiklar de hade med. I fjärde rapporten finns t ex Box 10.2 som sammanfattning och i femte rapporten kan man starta i tekniska sammanfattningen TFE.6. Inte oväntat ger det en något annorlunda bild.
#37 och tidigare. IPCC håller ju på med en ny rapport. Det ”läckte” ut nyligen i SvD att man där skriver UPP klimatkänsligheten, inte ner. Dessa ”vetenskapare” som skriver där har ju i uppdrag att sammanställa existerande vetenskap. Hur mycket bättre kan man göra det i klimatkänslighetsavseende än i ovanstående diagram?
Men det finns väl övergripande ”uppdrag” för dessa skribenter, så något motsvarande kan bara inte förväntas i deras ”rapport”
#37 Exakt! AR5 har skrivit ned TCS rejält jämfört med AR4! C:a -30%.
https://judithcurry.com/2016/04/25/updated-climate-sensitivity-estimates/
#20,27,28 Om ni orkar kopiera in länken nedan så får ni en artikel i Nature som stödjer Lindzens Iris-hypotes med observationer! (Yep! Så är det!) Så den får nu anses validerad (åtminstone av de som inte är infekterade av ”narrativet”)
https://www.nature.com/articles/ngeo2414.epdf?referrer_access_token=roWzdW3JsRv5x-A6f3bHZdRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0Nv-AOyNgtbmIDvady0JSlpYlY8OIezWiw2QV7r4GQtYTvX_Q0fKN9bSM8yee5Mmf7hDA_zKyXeVMZXM3zdetiqGIZvDbZEsTlWABN5A9nprA%3D%3D&tracking_referrer=www.realclimate.org
#26
”Hur strålar det då med olika albedon?”
Där är albedot i stort sett betydelselöst. DEt viktiga är istället emissiviteten, alltså förmågan att utstråla värme. Den är definierat som 1,0 för en perfekt svartkropp.
Den ligger på 0,98 för havsvatten, 0,97 för is och 0,8-0,9 för snö (varierar med snöns struktur).
Normalt utstrålar därmed en havsyta mera värme än ett m l m snötäckt istäcke, allra helst som havsvatten ju inte kan vara kallare än några minusgrader.
#30
”Den relativa temperaturökningen vid ytan upphöjt till 4 ska förstås inte multipliceras med värmeutstrålningen vid TOA, utan värmeutstrålningen vid ytan, vilken är ca 400 W/m2.”
Det blir tyvärr inte bättre den här gången heller. Det är bara ungefär en tiondel av värmeutstrålningen från markytan som går ut i rymden och som alltså är den del av utstrålningen TOA som styrs av yttemperaturen (OBS! yttemperaturen, inte temperaturen i luften 1,5 m över ytan som är den ”officiella” temperaturen)
Det kanske kan vara värt att kommentera relationen mellan hav och atmosfär. Man ser ofta uttryck som att ”värmen försvinner ned i djuphavet” och liknande, men de är missvisande.
Energiflödet är nästan undantagslöst från havet till atmosfären. Havet täcker ju större delen av Jorden och har dessutom i genomsnitt mycket lägre albedo än land, så den helt övervägande delen av allt solljus som absorberas (=värme) hamnar i havet. Havsytan har ett albedo av 0,06 medan jordens albedo är ungefär 0,30 vilket innebär att bortåt 90% av all absorberad energi hamnar i havet (jag har då något förenklat räknat istäckta hav som land).
All denna värme skall alltså strålas ut i rymden igen, men bara ungefär 10% strålar ut direkt via det atmosfäriska ”fönstret”. Resten går via atmosfären, antingen genom lwir-strålning från havsytan som absorberas av atmosfären och sedan återutstrålas (en relativt liten del) eller via avdunstning och konvektion (betydligt mera).
Detta energiflöde från havet är i stort sett samma sak som väder/klimat. Det är det som ger upphov till (nästan) all nederbörd och (nästan) all energi som driver vädersystemet. Detta energiflöde är troligen aldrig riktigt i jämvikt med utstrålningen från Jorden. Det finns för det första en årscykel som beror på att norra halvklotet har mycket mindre hav än det södra. Därutöver finns ett antal kvasiperiodiska svängningar av havsytans temperatur som gör att energiflödet från de olika oceanbassängerna hela tiden varierar. Den mest kända är naturligtvis ENSO, men vi har även NAO i Nordatlanten, PDO i norra Stilla Havet och IOD (Indian Ocean Dipole) i Indiska Oceanen. Det finns ytterligare liknande processer som är mindre väl kända som t ex ”The Bipolar Seesaw” och ”The Agulhas leakage”, och säkert ännu flera som vi inte känner till, i synnerhet mera långperiodiska svängningar. Troligen är t ex så kallade ”Dansgaard-Oeschger Events” en sådan kvasiperiodisk svängning i Nordatlanten med långa intervall som av någon oklar anledning bara händer under istider.
En ytterligare komplikation är den termohalina cirkulationen där kallt vatten från polarhaven sjunker och sprider sig i djuphaven för att så småningom, kanske 1000-2000 år senare, komma upp till ytan igen i uppvällningsområden. Denna process har dominerat djuphaven ända sedan den nuvarande istidsepoken började för ca 35 miljoner år sedan, och gör i sig allt tal om jämvikt mellan temperaturen/koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen i havet meningslös eftersom det rör sig om processer med totalt olika tidsskalor. Vi vet att den termohalina cirkulationen också varierar en del över tiden, men inte hur (the ”Bipolar Seesaw” och ”Dansgaard-Oeschger Events” har troligen samband med den termohalina cirkulationen) .
Observera att ingen av dessa svängningar utom årscykeln är strikt periodisk. Det innebär att summan av det hela troligen blir någon form av ”Drunkard’s walk”, eller kanske mera korrekt en Hurst-Kolmogorovprocess. Sådana processer ser ofta ut som om de inte skulle vara slumpmässiga, men de är det faktiskt, men de är definitivt inte normalfördelade.
Tack tty #41 och #42.
Jag har känt mig mycket obekväm med debatten om albedo vid polerna med sina stora mörker, mycket moln (åtminstone Arktis) och spetsiga speglande vinkel.
Det känns inte heller rätt att som Olle ta ett genomsnitt vid ”mellan 500 och 400 mbars höjd”. Felet när man gör så måste bli mycket stort är min uppfattning.
”Det är bara ungefär en tiondel av värmeutstrålningen från markytan som går ut i rymden”. Bra information, intuitivt förstår jag att utstrålningen från låga nivåer ’fastnar’ i atmosfären högre upp och vidareutstrålar därifrån, möjligen med annan frekvens. Utgångspunkten ”500 – 400” ger därför stora fel. Det gäller i synnerhet eftersom temperaturgradienten i troposfären är stor men i stratosfären är när noll.
#36
Tack Lasse!
Du brukar ju framföra din teori att solstrålningen/globalstrålningen på marken ökar, och Ceres Ebaf ger ju ett visst stöd för det med minskning i reflekterad kortvågsstrålning och minskat albedo.
Vad gäller molnigheten till havs (ICOADS) och till lands (CRU TS) är bilden lite splittrad och brusig, men jag tycker att tendensen är att molnigheten minskar något 2001-2016 under de årstider då solinstrålningen är störst. Minskad havsis påverkar nog också, men jag har svårt att tro att ändringen är stor nog att förklara hela albedoförändringen.
Apropå modellers albedo så ligger de i medeltal högt, ca 0,30 jämfört med de 0,29 som Ceres ebaf -data antyder.
Å andra sidan har en majoritet av modellerna för hög solinstrålning, ca 1,5 W/m2 över Ceres ebafs.
TSI har ju skrivits ner lite med de senaste och bästa mätningarna. De flesta modellerna använder det äldre högre värdet. Jag bara gissar att de har balanserats med ett högre albedo för att kompensera, för det är ingen skillnad i global medeltemp beroende på vilken TSI som används.
CCSM4-ensemblen ligger rätt i TSI och har lite lägre albedo än Ceresdata. Den har snabbare uppvärmning än modellmedel under de nuvarande decennierna. Märkligt nog har ensemblen mer havsis än riktiga jorden men dock snabbare kontinuerlig minskning. Det är först de senaste två åren som det genomsnittliga globala istäcket minskat kraftigt pga det stora fallet i Antarktis..
Avslutningsvis, Jag beräknade temperatur och strålningsbalans för TOA, på samma sätt som tidigare.
Jag använde genomsnittliga temperaturer för 400 och 500 mbars- nivån, ett atmosfärsskikt som håller ungefär lika hög temperatur som jordens effektiva utstrålningstemperatur. Temperaturtrenden i detta skikt (genomsnitt för fyra generation 3 reanalyser) ligger på 0,21 C/decennium under 1979-2016.
Den uppskattade förstärkningen var 3.0 ggr (med en decimals noggrannhet) starkare än växthusgasforcingens ökning enligt AGGI.
Som sagt, faktorn tre är nog inte så dum..
#42 tty
När jag använder ytdata för temperatur och strålning tänker jag mig processer som berör enbart det skiktet. Den ökade utstrålningen från ytan pga högre temperatur kompenseras alltså av en återstrålning från berörda skikt strax över, och för att den ekvationen ska gå ihop måste de ökade växhusgaserna förstärkas med drygt 3 ggr av vattenånga mm.
Man kan ju i teorin göra denna uppskattning för varje skikt i atmosfären, men i princip går det bara att hitta data för ytan och TOA..
#46 ”Man kan ju i teorin göra denna uppskattning för varje skikt i atmosfären”
Ja, det måste man göra annars hamnar man fel.
Om jag uppfattat rätt finns en hel paradigm mellan dig Olle och tty – rätta mig ifall jag har fel i följande beskrivning. Följande är förenklat, men jag tror att ni förstår.
DU OlleR – instrålningen fastnar i atmosfären. Överskottet skickas ned i haven.
TTY – Instrålningen hamnar i haven – överskottet återstrålas genom atmosfären.
”Denna process har dominerat djuphaven ända sedan den nuvarande istidsepoken började för ca 35 miljoner år sedan, och gör i sig allt tal om jämvikt mellan temperaturen/koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen i havet meningslös eftersom det rör sig om processer med totalt olika tidsskalor.”
# 10
Hej Tomas P.
Jag är ofta inne på den här sajten och tycker att det verkar finnas mycket som balanserar alarmismen i media. Jag är också inne på Uppsalainitiativets sajt men mer sällan. Där verkar man inte vara villiga att föra en diskussion utan mer svartmåla de med en annan åsikt. Lite som vänstern alltid brukar göra när deras teorier ifrågasätts.
Hur som helst är det bra att du påpekar att bilden är framtagen genom extrem Cherry picking. Det indikerar att det är många forskare som i början av 2000-talet förde fram resultat som visade på betydligt lägre klimatkänslighet och på samma sätt finns det då betydligt fler än Kyle C. Armour som nu har resultat som visar på en betydligt högre värmekänslighet än vad bilden visar. Jag menar, hur skall man annars få en bild med ”omvänd lutning”.
Det är tydligt att du, till skillnad från mig, läser en mängd artiklar om värmekänslighet och också vet att bedöma de med låg värmekänslighet som varande av låg kvalitet.
Visst kan du ha rätt men det skulle onekligen vara trevligt om du kunde ge en förteckning över alla dessa artiklar samt en förklaring till varför den forskning som du anser vara oseriös också är det.
Annars känns det mest som du är frälst och läser artiklar som f-n läser bibeln.
/Totte
P.S. Det är tråkigt att det finns så många oseriösa forskare och tidskrifter som inte sköter granskningen av det som de tar in.
#43 Det tty beskriver ger ju också en fond till varför IPPCs scenarios är sämre än en slumpgenerator.
Totte #48 ”Det är tydligt att du, till skillnad från mig, läser en mängd artiklar om värmekänslighet och också vet att bedöma de med låg värmekänslighet som varande av låg kvalitet.”
Det finns en del artiklar som anger låg känslighet som ligger över min förmåga att bedöma. De jag räknade upp ser jag dock som av så låg kvalitet att de är enkla att avfärda. De är av forskare utanför fältet och ignorerar en massa jag vet man måste ta hänsyn till. Mata in lite klimatdata i ett neuralt nätverk och lita på att den gör en korrekt beräkning av klimatkänsligheten? Nej tack, lite bättre än så kan man göra. Dock är jag lite mer ambitiös än Lennart Bengtsson. Jag tittade i alla fall på dem innan jag avfärdade dem 🙂
Sen vet jag hur det fungerar. Ena sidan kan nöja sig med att publicera länkar vilket är trivialt medan andra förväntas i detalj läsa dessa och komma med saklig kritik vilket tar hur lång tid som helst och dessutom är meningslöst eftersom resultatet bara blir att samma länkar återkommer efter ett tag, eller också hittar de någon annan av samma klass. Har du själv tittat på dessa artiklar och bildat dig en uppfattning? Om du inte har det, hur skulle du då kunna bedöma min kritik om jag kom med mer detaljerad sådan?
Någon komplett lista över seriösa artiklar med beräkning av klimatkänslighet kan jag inte heller ge, men jag hänvisade till IPCC som har med en massa, och noterade att de flesta av dessa inte fanns med i figuren ovan. Jag gjorde också en snabb sökning på google scholar över nyare artiklar och fick som första relevanta träff Armours artikel som låg betydligt högre än de som där fanns angivna.
tty #34 Är ett väldigt typiskt inlägg för tty. Han tar ett påstående som är en förenkling av vad som sker, ”värmen försvinner ned i djuphavet”, och sen skriver han en lång avhandling med i och för sig korrekta fakta för att trassla in det så att i slutändan ingen skall förstå att originalpåståendet var i grunden korrekt. Visst, man kan alltid göra längre och mer korrekta beskrivningar, men ibland räcker det med en förenkling.
Det hela påminner om de där som alltid skall klaga över hur ”växthuseffekten” egentligen inte fungerar som i ett växthus.
#50 Thomas P
Det är kristallklart att du anser att klimatkänsligheten är hög.
Men i takt med ny forskning som framkommer och med uteblivna temperaturökningar, är det inte dags att ta av koldioxidglasögonen och revidera din syn på klimatförändringen
Torbjörn #52 Jag håller mig till IPCC:s intervall. Ni här är övertygade om att klimatkänsligheten måste vara låg, jag förhåller mig skeptisk till sådan i min mening obefogad självsäkerhet.
Uteblivna temperaturökningar? Måste vi ta upp det där igen?
https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/
#51 Ett typiskt inlägg från Thomas P. Pladdrar om påvens skägg men klarar inte av att inse att oförmågan att modellera de processer tty beskriver gör hans alarmistdogmer till religösa litanior
#11 Om det är den totala växthusforcingen som ökat med 1,33 så lämnar det ju inget utrymme för vad som utgör feedback-mekanismen eftersom vattenånga är en växthusgas.
Menar du att 1,33 är forcingen för co2? Om inte, vad är förklaringen till växthuseffekten förstärks 2-3ggr…?
Nu får man nog ta den typen av räkneövningar med en nypa salt, men om vi ändå har börjat…
#51
”Det hela påminner om de där som alltid skall klaga över hur ”växthuseffekten” egentligen inte fungerar som i ett växthus.”
På sätt och vis fungerar faktiskt växthuseffekten som ett växthus, men i så fall måste man ha klart för sig att det är Jordens gravitationsfält som motsvarar glaset.
#47
”TTY – Instrålningen hamnar i haven – överskottet återstrålas genom atmosfären.”
Inte riktigt. Huvuddelen transporteras upp genom den lägre troposfären via avdunstning och konvektion och utstrålas från högre höjd.
#55 Erik
Skillnaden på 1.33 W/m2 mellan 2016 och 1979 gäller förstås långlivade antropogena växthusgaser, inte vattenånga. Du hittar data i tabellen längst ner här:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
kolumnen ”Total”: 3,027 W/m2 (2016) minus 1,699 W/m2 (1979) är lika med 1,328 W/m2
Olle R # 58
Hur skiljer du åt antropogena växthusgaser från icke antropogena? Varför räknas inte en del av vattenångan till antropogena växthusgaser?
PS. din länk fungerar inte. Symptomatiskt?
I övrigt undrar jag hur kan man räkna med två decimalers noggrannhet när ingångsvärdena är gissningar och antaganden i stil med cirkelbevis.
Tackar för en lärorik läsning.
Förståelsen för hur värmen försvinner från Arktis har ökat.
Saknar dock den dynamik som vi sett under säsongen.
-Mer öppet hav under isläggningen
Dis och rök över havet
-Varmare än normalt
-Mer snö än normalt
-Större isläggning och kallare som normalt.
Självreglerande tycks det!
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Ännu en som räknat på en dubbling av CO2 och vilken betydelse det ger:
http://notrickszone.com/2017/10/20/u-of-canberra-expert-doubling-atmospheric-co2-would-increase-heating-by-less-than-0-01k/#comments
Gissar att Olle och Thomas kan tillföra något här eller delta i den process som en online review ger.
Ps nyss i vetenskapsradion: Fällda i granskningsnämnden för uttalande om 20 grader C varmt i Arktis
-de menade 20 grader varmare än normalt.
Omkring 2100 er effekten sikkert negativ. Klimatmafian kan da glæde sig over at de i tide skiftede fra Global Warming til klimatændring. For klimatændring vil vi altid have, og det er indpodet i folks bevidsthed at det skyldes CO2. Selv en fimbulvinter eller fem, vil bare være yderligere bevis på CO2’s skadelige effekter.
Der er noget Orwelsk over klima debatten.
Lasse #61 Ett exempel så gott som något varför man inte bör gå till notrickzone för något som liknar sanning. Med de här meningarna avslöjar författaren sin avgrundsdjupa okunskap:
” The word ‘trap’ is misleading. RGs delay the radiative transmission of heat from surface to space.”
Lasse #61,
”
-de menade 20 grader varmare än normalt”
Det var bara det att de inte skrev det. De skrev explicit att temperaturen låg på + 20 C. Inget missförstånd är möjligt.
Men tyvärr förbigår granskningsnämnden alla andra, precis lika uppenbara, felaktigheter som SvT manglar ut.
Nej, Thomas P #63 visar att Thomas P inte kunde tillföra något vettigt till den diskussionen. Istället märker han ord.
Ingemar #65 Jag kom med ett omdöme om artikeln, att du sen inte gillar det är en sak, men det var i alla fall i sakfrågan. Allt du hade att komma med var ett påhopp, inte ett ord om artikeln. Så vad hade du själv för ”vettigt” att tillföra diskussionen? Du som är med och driver bloggen och därför borde föregå med gott exempel.
Lite extra ironi får man när man ser din #64 och #65 ihop. Ena gånger är det omöjligt att skriva slarvfel, andra gånger är det bara att ”märka ord” när man visar hur någon totalt missförstått mekanismen för växthuseffekten.
Den första approximationen av TCR (transient climate response) borde väl vara att temperaturen ökar logaritmiskt med koldioxidhalten på samma sätt som hittills d.v.s. med 1,0 C då halten har gått från 280 ppm tills idag 400 ppm. Vid en fördubbling av halten till 560 ppm borde temperaturökningen bli √(560/400)* 1,0 = 1,2 C och alltså TCR = 1,2 C för en fördubbling av koldioxidhalten, om inga oväntade fenomen inträffar. Att uppskatta ECS är betydligt knepigare, vilket framgår av tråden och av IPCC uppkattning av 1,5 C till 4,5 C med 66 % sannolikhet.
Lars-Eric #67 Vill man uppskatta klimatkänsligheten ur 1900-tals data är det som du säger lättare att få fram TCR. Det måttet är dock definierat utgående från en ökningstakt av CO2 precis så stor som vi haft under det seklet så det är bara just för den perioden TCR är bekvämt. Och även så förutsätter du i din beräkning att man kan ignorera sådant som svavelutsläpp, liksom du bortser från CH4, CFC m fl växthusgaser vi släppt ut.
Vill man istället utgå från paleodata med ofta mer långsamma klimatförändringar är ECS ett mycket mer naturligt mått.
#68 Thomas P,
”Och även så förutsätter du i din beräkning att man kan ignorera sådant som svavelutsläpp, liksom du bortser från CH4, CFC m fl växthusgaser vi släppt ut.”
Min tanke var att göra en första approximation av TCR och att då utsläpp av andra klimatpåverkande gaser och partiklar än CO2 fortsätter tills vi når CO2-koncentrationen 560 ppm på ungefär samma sätt som de gjort hittills. De senare har inte alltid en logaritmisk effekt men överslaget borde duga som en första approximation av klimatkänsligheten för summan av våra utsläpp.